Idag är det en mycket viktig dag. Jag har talat i drygt 5 års tid om kopplingen mellan löner-inflation-räntor-tillgångspriser. I drygt 3 år har jag diskuterat Philips sambandet. I min första Fill or Kill intervju för drygt två år sedan pekade jag ut Amerikanska löner som den enskilt viktigaste siffran för Tillgångspriser Globalt. Förra siffran kom in på 2,9% och skakade om marknaden. Dagens siffra väntas bli 2,8%. Revideringen av förra siffran är också intressant. Nu ska sägas att en löneinflation kring 2,8-2,9% inte pekar på högre Core PCE än 1,8-1,9%. Så inflationsmålet om 2% är inte under attack, ännu! Men lönenivåer kring 2,8-2,9% är högre än tidigare. Man kan säga att Amerikanska löner taktade c2% under 2010-2015. Från 2015 har de taktat kring 2,5%. Nu är frågan om de är på väg att etablera sig på en nivå högre?

Jobbdatan kom precis. Det skapades 313,000 jobb i februari mot väntat 200k och fg 239k (uppreviderat fr 200). En synnerligen stark siffra. Om man extrapolerar siffran på årsbasis så innebär det över 3m nya jobb vilket är samma som en sysselsättningsökning på 2%+ i årstakt. Det lirar med 3% BNP Tillväxt. Det är alltså en siffra som pekar på att vi kan vara på väg mot 3% tillväxt. Något många optimister hoppats på!

Men vad hände med lönerna då? De är viktigast! Lönerna kom in på 2,6% YoY mot väntat 2,8% och fg 2,8% (nedreviderat från 2,9%). Okej alla inflation och ränteivrare som skrämde skiten ur marknaden för en månad sen. Vad säger ni nu? Ok, en löneökningstakt kring 2,6-2,8 är nåt högre än förra året. Men det är fortfarande svagt och visar inga tecken på acceleration. Det finns inga tecken på att den ska växla upp över 3% under kommande månader. Jag säger inte att det inte ska hända. Bara att den här datan inte pekar på det. Löneökningarna är super klena ur ett historiskt perspektiv. De lirar med Core PCE kring 1,6-1,8%, något vi ändå hade tänkt oss givet dollarn, telefonitjänster etc.

Powell höjer med all säkerhet styrräntan till 1,50% i nästa vecka, troligtvis även 1,75 i juni/juli. Men sen är det klart osäkert mot bakgrund av dagens data.

STARK EKONOMI, MEN INGET INFLATIONSHOT!!!!! Det är kontentan!!

Om förra siffran skrämde marknaden, så borde dagens siffra göra marknaden glad. Vi vill se starkt jobbskapande utan löneinflation, inte tvärtom som vid förra siffran! Därför var förra siffran ”börs ovänlig” och den här ” börs vänlig” allt annat lika!

2-åringen bör kunna söka sig mot styrränta 1,75 (dvs två höjningar) +50=2,25%. Typ där vi är idag, och 10-åringen mot 1,75+150=3,25% dvs ca 35 punkter till. Det är inte mycket. Samtidigt som inflationen bör kunna stiga framåt våren med nån tiondel. Det är inte mycket till reala ränteökningar det. Fortsatt svag dollar och okej börs? Detta är temat så länge som vi inte bryter ner under Eur/Usd 1,21. Något som inte är troligt givet dagens data.

Deutsche lyfte fram nedan bild. Den visar hur Budgetunderskott och Arbetslöshet brukar gå i samklang. Men tills nyligen spreadat isär.

Det finns en logik här, som Deutsche missar i sin analys. Nämligen, när det är goda tider och det skapas jobb så sjunker arbetslösheten. Jobbskapandet skapar skatteintäkter som gör att underskotten blir små. Det är inte som vänstern ofta säger att höjda skattesatser leder till mer skatteinkomster, och tvärtom. Nej faktum är att 1, inkomstskatterna 2, arbetsgivaravgiften samt 3, momsen står för 80% av det samlade skatteuttaget i Sverige och de flesta andra länder. Lönerna ligger till grund för nästan hela skatteuttaget. Om ett land vill ta ut så höga skatter som möjligt ska de först se till att så många som möjligt arbetar och att de har en god löneutveckling. I nästa steg kan man diskutera hur hög skatten ska vara i %. Kopplingen mellan bnp och skatteinkomster är alltså bnp tillväxt – ger jobbskapande och stigande löner – dvs ökad köpkraft – ger allt annat lika större skatteuttag. När lågkonjunkturen slår till, så blir folk av med jobben, och med dem sjunker skatteintäkterna. Men av tradition så har inte USA (och många andra länder för den delen) dragit åt svångremmen på offentliga sektorn, utan den har fått tugga på som vanligt. Skälen är två: Skola, polis och sjukvård kan inte stänga. Och det är bra om staten kan gasa när privata sektorn bromsar.  Kostnaderna blir större än Intäkterna, och underskott skapas. Mellanskillnaden lånas upp. Statsskulden växer. Detta är fullt logiskt. Det som är intressant den här gången är inte att underskotten ökar utan varför. Många tror det handlar om Trumps program. Trumps program står bara för en liten del av underskottet. Den stora grejen de närmaste åren är räntekostnaderna på statsskulden. Tidigare ökade de lönerelaterade skatteinkomsterna snabbare än räntekostnaderna på statsskulden i goda tider. Nu är statsskulden så stor att när räntorna höjs så ökar räntekostnaderna mycket snabbare än skatteinkomsterna.

Usa har en statsskuld på knappt 21,000 miljarder. Efter nästa veckas höjning så har man höjt med 1,5%. Det är ca 300mdr i ökade räntekostnader.

Eftersom de samlade skatteinkomsterna ligger på 3,300mdr

https://en.m.wikipedia.org/wiki/United_States_federal_budget

så skulle de behöva öka med nästan 10% bara för att kompensera för de ökade räntekostnaderna. Det går inte ihop. Allt annat lika förändras skatteintäkterna med nominell bnp. Säg att usa växer med 2,5% och har 1,5% inflation. Då växer skatteintäkterna med 4% av 3,300. En ökning med 130mdr. 130mdr på en statskuld på 21,000 är 0,65%. Det går liksom inte!

Vid en recession kan vi  hoppas på att räntorna faller undan, och gör så att budgetunderskotten blir mindre än vi historiskt varit vana vid. Därför kan vi inte ta gift på att det här sambandet kommer att hålla framöver. I Sveriges fall är detta sambandet fortfarande intakt.

SEB är bearish mot kronan, men konstaterar samtidigt att räntespreaden pekar på att försvagningen inte har långt kvar…

Draghi var ute igår och gjorde klart för marknaden att QE slopas i september, eller senaste december. ECB tror på 2,4% tillväxt i år, och 1,9% nästa. HICP inflationen väntas blir 1,4% i år och samma nästa år. Småhökig handling vid första anblick, men han var snabb att bli duvig efter det. Europa mår så pass bra att extraordinära åtgärder som QE inte är nödvändiga. Check! Men resursutnyttjandet är extremt lågt, och det finns inga inflationstendenser what so ever. Till och med i Tyskland, som är den klarast lysande stjärnan så saknas det både löne- och inflationstendenser. Mot bakgrund av det finns det ingen anledning för Draghi att höja räntan på ett sätt som stärker Euron ytterligare och ökar räntekostnaderna för Europeiska företag och hushåll. Det är att be om lägre tillväxt och färre jobb i ett läge där det helt saknas överhettningstendenser. Tvärtom. När ECB höjer räntan är omöjligt att sia om. Börjar kärninflationen stiga mot 1,5, uppbackat av löner och inte bara svag euroeffekt, så är det nog dags. Det kan vara i mars, eller inte. Inte ens Draghi vet. Men kan Europa växa med 2,5% om året så kommer vi tids nog dit.

Vad ska Euron och euro räntor ta vägen härifrån då? Tja med slopat QE så borde en Tysk 2 årig Bund ligga på 0,5% (idag -0,55) och 10-åring på 1,5% (idag +0,65%) om du frågar mig. Det är en uppgång på 100 prickar. Om inte kärninflationen rör sig så är det en real ökning med 100 prickar också. På frågan om var Eur/Sek och Eur/Usd ska ta vägen så får man fråga sig detsamma i Sverige och USA. I Sverige ligger 2-åringen på -0,43 (den borde ligga på ca 0,0%) och 10-åringen på +0,82 (den borde ligga på c1,0%). En nominell uppgång på 20-40 punkter.  Svensk inflation ligger på 1,5% idag och kan nog ligga kvar där, givet lönerna och den allmänna inbromsningen tillväxtmässigt. Så realt även 20-40 prickar. Det betyder att Euroland kan erbjuda en större ökning realt, vilket stärker euron, dvs försvagar kronan. Allt annat lika. Sen är det frågan vad som är inprisat? Troligtvis är en hel del taget som SEBs chart ovan visar. Skulle Ingves höja räntan senare i år, eller svenska löner ta fart, ja då ritas kartan om.

Trump annonserade straff tullarna. Mexico (usd 104mdr handelsunderskott) och Kanada (55mdr) är undantagna. Hans fokus i den här handelskrigskampanjen riktas mot Kina (USD 327mdr underskott), Euroland (170mdr) och kanske Japan (63mdr). Vi får se var det slutar. Inte omöjligt att han bara vill locka utländska företag att investera i USA.

I nästa vecka höjer Powell räntan med 25 punkter till 1,50%. Det har vi vetat länge och är väl inprisat. Det som jag hade tycker är intressant är om vi får lite färg på följande:

1, Efter 3 alt 4 höjningar i år har räntor generellt stigit med 225 punkter från botten (9 höjningar a 25 prickar). Vilket effekt förväntas detta få på ekonomin, mot bakgrund av statsskuld och hushålls skulder. 225 prickar är inte så mycket ur ett historiskt perspektiv, men då var skulderna mindre. Rejält mindre.

2, Likviditetsaspekten, givet Trums paket, stigande räntekostnader enl ovan och QT som faktiskt blir ganska tilltaget under 2H18.

3, Räntehöjningar sägs ge effekt med 6-18 månaders fördröjning. Är FED inte rädda att höja för mycket, utan borde avvakta effekterna istället.

4, Jobbskapande och lönebildning, pekar fortfarande på en ekonomi med ganska låg tillväxt och låg inflation. Hur rimmar det med FEDs prognoser.

Mitelman har skrivit en artikel om hur den svaga svenska kronan gör oss fattiga!

https://www.di.se/analys/henrik-mitelman-ingves-och-lofven-gor-svensken-fattigare/

Jag undrar? Ena sekunden skriver han att Sverige går så fantastiskt bra att det är hög tid att höja räntan. Nu säger han att vi är så otroligt fattiga och det är synd om oss pga den svaga kronan, och vi bör höja. Hmm, hur är det nu. Går det bra, eller är vi fattiga och det är synd om oss? Lösningen tycks vara att högre räntor?

Jag kan meddela att svensk ekonomi går bra TACK vare en låg ränta, inte TROTS låga räntor. Höjer Ingves räntan med 2%-enheter så kommer kronan att stärkas kraftigt. Blir vi rika och glada då? Nej tvärtom faktiskt. Hushållens räntekostnader kommer att stiga kraftigt. Tillväxten faller i bästa fall till 0-1%. Jobbskapandet tvärdör. Dagens små löneökningar kommer bli ännu lägre. Exporten vänder ner pga stark krona, Fastighetspriser, Aktier och Obligationspriser kommer att falla kraftigt.

Kronan kommer vara starkare och det gör by defintion utlandsresan och importerade varor billigare. MEN vi kommer känna oss väsentligt fattigare då ekonomin går väsentligt sämre. Resandet idag är på rekordnivåer, trots en strukturellt svag krona. Inte tvärtom.  Det är ren matte och sunt bondförnuft.

Men vi har ett problem att hushållens skulder ökar i 7% i årstakt när inte disponibelinkomsterna gör det. Det håller inte. Framförallt handlar det om grupper som tar större lån än 5X sin bruttolön. De bygger upp en systemrisk. Detta måste regleras. Räntevapnet är sämsta tänkbara. Fi har tagit på sig den här rollen. Men politikerna är sena och sega på bollen även om de är bättre idag än för några år sedan. De drivs av populism, och att bli återvalda. Problem som ska lösas idag, inte imorgon. Inte planera för framtida bränder. En framtid där de kanske inte ens har jobbet kvar. Då är det tydligen inte värt att kämpa för!!!!

Trevlig helg!