Kritiska röster om Ingves

TACK Fredrik för initiativet till det här inlägget!

I Svenskan igår skrev Sterte och Käck, från Skandia, en kritisk artikel om Riksbanken och dess penningpolitik. Egentligen står där inget nytt utan det sammanfattar egentligen bara vad kritikerna har tyckt i många år.

https://www.svd.se/riksbankens-experiment-maste-genast-upphora/om/naringsliv:debatt

Ni som följer mig vet förmodligen var jag står relativt dagens kritiska röster. Men det tål att upprepas, för det känns som om Riksbanken på många sätt är missförstådd. Missförstådd för att kritikerna inte riktigt förstår dynamiken i penningpolitiken, men också för att Riksbanken har varit dåliga på att förklara och utbilda oss i hur det fungerar. Båda sidor bär skuld här!

Låt mig kommentera:

1, De skriver att inflationsmålet om 2% är galet.

My take

a, Implicit kan man säga att om man tycker 2% är irrelevant, eller en dålig nivå, så borde man tycka att 0% eller 4% är bättre.

Vi vet vad som skapar inflation. Det är när hög tillväxt över tid skapar ett högt resursutnyttjande. Idag är resursutnyttjande mindre relevant inom varuproduktionen. Globaliseringen spelar in där. Tjänsteproduktionen tar större plats. Arbetskraften är mer lokal och den potentiellt knappa resursen. Men att få en tajt arbetsmarknad verkar också vara svårare idag. Digitalisering m.m. spelar in.

Men över tid kan vi vara rätt säkra på att stigande löner kommer vara inflationsdrivande. Stigande löner är ett resultat av en tajt arbetsmarknad. En tajt arbetsmarknad är ett resultat av att det skapas mycket jobb under en längre tid. Jobbskapande är korrelerat med tillväxten i ekonomin. Så om man dissar 2%målet , och ex tror på 0% är rätt, så är det samma sak som att säga att man accepterar en lägre tillväxt. Dvs en centralbank kommer automatiskt vilja bromsa en ekonomi när den växer om målet är 0% jämfört med 2%. Motsatsen gäller vid 4%.

Är det verkligen det vi vill? Bromsa en ekonomi tidigt, och därmed aktivt bidra till att den skapar mindre arbete än vad den potentiellt hade kunnat göra? För det är effekten!! Jag tycker det verkar korkat!

Vill vi ha 4% som mål? Njae, den lönebildningen som ligger bakom 4% inflation är inte nådig, och tyder på en extremt tajt arbetsmarknad. Jag skulle säga att vid 4% mål så tillåter man tillväxten gå för långt, och leda till klar överhettning.

2% målet är enligt mig en funktion av att 0% och 4% är båda osunda, och 2% ligger mittimellan de två. Därmed inte sagt att 2% är bra…. men 2% är bättre än 0%, och bättre än 4%.

b, Realränte spreaden och omvärlden.

Det förvånar mig att de här killarna inte tänkt på detta.

Europa och Norge är våra största tradingpartners. Växelkursen Eur/Sek styrs av Realräntespreaden mot Europa. Dvs Svensk styrränta minus inflation vs ECB styrränta minus inflation. OM Sverige skulle ha 0% inflationsmål och ECB 2% så betyder det att Sverige kommer ha en högre styrränta än Europa vid samma inflation. Det betyder att vi strukturellt kommer ha en stark krona relativt euron…. vilket kommer ge vår exportindustri en strukturell konkurrensNACKdel relativt Europa. Vill vi ha det? Ett land med en positiv handelsbalans borde inte vilja ha det. Jag skulle inte sagt om vi hade underskott i handelsbalansen men det har vi inte! Vi är inte Usa.

Så kontentan är att inflationsmålet inte är så förlegat om man tänker till!

2, De skriver att Sverige växer idag så det knakar!

Vi växer strax över 2,5% realt. Ytterligare 1% nominellt. Ur ett historiskt perspektiv är det inte i linje med stark konjunktur. Vi hade spår av högkonjunktur under delar av 15/16. Men inte idag, och inte sett till hela post recessionstiden 2010-2017.

Tittar man på andra parametrar som takten på jobbskapandet och lönebildning, som är klassiska parametrar som går starkt när ekonomin går starkt så rimmar inte de heller med vad vi brukar säga är en stark konjunktur. Vår låga kärninflation rimmar dessutom rätt väl med ovanstående.

Tillväxten är ojämnt fördelad jämfört med klassiska konjunkturer. Rent geografiskt går vissa regioner stark, andra inte. Rent branschmässigt går vissa starkt, andra inte. Vissa grupper i arbetskraften går det riktigt bra för, andra inte. Kraftig polarisering på alla fronter. Förklaringen går att utläsa i ränteeffekten. Dvs de branscher, regioner, och yrkesgrupper som går bra har en gemensam förklaring. De påverkas direkt el indirekt av att räntan är låg. De som inte gör det går sämre.

Hade styrräntan varit 200 punkter högre, så hade man dödat den ränteeffekten, och Sverige hade haft samma utveckling som övriga Europa. Rätt logiskt egentligen att Sverige, som liten öppen ekonomi, utvecklas på ungefär samma sätt som sin granne och största handelspartner.

de skriver att Sverige växer så det knakar till följd av förd penningpolitik och omvärldens utveckling samt invandring.

NEJ, vi växer inte så det knakar. Ja vi växer snabbare än Europa TACK vare de låga räntorna. Svensk ekonomin har ingen draghjälp av omvärlden, tvärtom är den effekten negativ.

Invandringen gav förra året en positiv engångseffekt, som de närmaste åren byts ut i en liten negativ flerårseffekt…. lite beroende på hur många invandrare som kommer i arbete eller ej. Jobbar alla, samtidigt som de inte tar jobb från befolkningen utan att de också har jobb. Då uteblir den negativa effekten. Men chansen att det blir så är minimal tror jag. Det räcker med att titta på arbetslösheten bland utrikesfödda utan utbildning.

3, De skriver att det är hög tid att strama åt penningpolitikeN. Anledningen sägs vara att det är fel med expansiv penningpolitik i en stark konjunktur.

Jag hävdar att konjunkturen inte är stark, att den är långt ifrån överhettning och det finns mer att ge på arbetsmarknaden utan att det får skadliga bieffekter. Att den är stark relativt sin omvärld pga låga räntor…

Högre räntor skulle få Sverige att falla ner mot Europeiska snittet, och då kommer analysen vara att vår konjunktur, resursutnyttjande och inflation är i starkt behov av EXPANSIV Penningpolitik.

4, De skriver att de vill satsa på expansiv finanspolitik

Vi har en balanserad budget, och låg statsskuld. Så utrymmet finns.

Men i min värld ska staten bygga skuld, dvs köra kraftiga budgetunderskott, när landet är i recession. Inte annars. Då ska man köra en balanserad budget. Inte bygga skuld.

Det är möjligt att vi är i behov av vissa taktiska investeringar, kanske i infrastruktur, sjukvård eller skola, som är nödvändiga och bra för samhället på sikt. De ska vi naturligtvis satsa på, och inte vänta på dåliga tider.

Svenska Hushåll har 3,600mdr i skulder. Det är ingen som kan säga var löneinflationen ligger de närmaste 5 åren i USA. INGEN!! Men om den stiger mot 4,3%, där den varit historiskt, mot senaste 7-års snittet om 2,3%  så kommer USA få ett strukturellt problem med för hög inflation, vilket FED kommer att bekämpa med styrräntor över 2%. Det är inte troligt, men det kan hända. Ligger FED på 2,5% styrräntan så kommer inte ECB och Sverige ligga på nollräntor, för då kommer det stärka dollarn så pass mycket att vi snart är i recession. Alltså måste vi hänga på till viss del uppåt. Åtminstone för att valutan ska hålla sig. Då kommer räntekostnaderna att markant stiga för de svenska hushållen, varpå Svensk ekonomi lär bromsa in. Då kommer det vara minst sagt välkommet med en stat som har råd att köra expansiv finanspolitik….

Slutligen, lägger man på kommunernas skulder, som kommuninvånarna på ett eller annat sätt också måste betala räntan på, så är skulden i offentlig sektor inte så låg som många tror. Typ 40%/BNP.

Är jag den ende som vill möta nästa lågkonjunktur med låg statsskuld?

5,  De skriver: En omläggning av den ekonomiska politiken handlar i grund och botten om att minska risken för en framtida fastighetskrasch.

Den här håller jag med om!!! Dvs inte omläggning av politiken, utan riskerna för en fastighetskrasch, som dessutom kan bli värre än 90-talet.

Men den här är Ingves också orolig för, och tjatat om i flera år. Så varför kritiserar ni honom.

Såg förresten av Nordeas chefsekonom tyckte att Ingves skulle hoppat av i protest för några år sedan när penningpolitiken riktades om till att inte ta hänsyn till skuldsättning.

Idioter!!!! Varför är det Ingves som ska hoppa av. Han är ju för fan den ende som gör sitt jobb.

Den som skulle hoppa av är väl Finansinspektionens generaldirektör om någon?  Det är nämligen Fi som kan reglera bankerna hur mycket de får låna ut. Exempelvis genom ett skuldkvotstak.

Problemet är inte att folk betalar 5,000kr i månaden på ett lån på 4mkr. Det är väl jättebra att de inte betalar 15,000kr. Då har de 10,000kr över de kan använda till amoretring, konsumtion och investeringar. Problemet är att de fått låna 4 mkr, och inte 2mkr. Inte att de betalar låg ränta! Hade de bara fått låna 2mkr så hade de dessutom haft en räntekostnad på 2,500 idag. Det hade varit ännu bättre.

Ni som tror att då hade man inte haft råd att köpa nån bostad…. TÄNK OM! Lånen styr priserna, inte tvärtom. För 10-år sedan när priserna var hälften så höga, så var också alla hus och lägenheter bebodda och ägda av någon. Alla lägenheter och hus har faktiskt varit bebodda av någon hela tiden.

Begränsa storleken på lånen! Gör inte månadskostnaderna högre.

Det är FI direktör som ska hoppa av i protest. Kritik ska riktas mot honom. Han kommer förvisso bara svara att han har INTE den legala möjligheten idag att åstadkomma någon förändring. Något han faktiskt klagar på!

Thedeen vill införa Skuldkvotstak, men politikerna tillåter inte honom! Är inte det tokigt?

Alltså handlar det om våra politiker……. och de har vi valt själva! Så kritiken ska faktiskt riktas mot svenska folket. Det är vårt fel att vi röstar på politiker som INTE gör nåt!

6,   De skriver att det slår mot pensionärerna.

Det har inte stämt hitintills men kommer göra framöver. Portföljer med aktier och räntor har aldrig varit så värdefulla. Tacka räntan för det.

Men framöver så ger inte ränteplaceringar så mycket. Vilket slår mot pensionsportföljerna.

Men då måste man se till nettot. Hushållen har 3,600mdr i skulder. 1% ökning skulle suga ut 36mdr från dem, och gå raka vägen till kreditgivarna. Problemet är att utlandet finansierar en stor del av skulden. Så stor del av pengarna lämnar landet. Resten som hamnar i portföljer återinvesteras ofta, så en ytterst liten del går ut i ekonomin. Nettoeffekten är alltså kraftigt negativ för tillväxt.

Å andra sidan så hade pensionsportföljerna blivit lite större, vilket gör framtida pensionärer lite fetare. Så då pratar vi egentligen om att byta ut konsumtion idag mot konsumtion i framtiden.

Men eftersom pensionärer har en tendens att snåla mer än en fullbelånad tvåbarnsfamilj. Pensionären lämnar gärna efter sig lite i arv om hon kan. Pengar som går till tvåbarnsfamiljen. Så de kan amortera ner sitt lån när de är 55år.

Så vad vi troligtvis pratar om är om tvåbarnsfamiljen ska konsumera idag, eller betala lite högre ränta så att de kan amortera ner sin skuld om 20 år när de ärver sina föräldrar?

Eftersom utlandet slickar i sig så stor del av räntan om den går upp på bostadsobligationerna, så tycker jag pengarna kan stanna hos svenska hushåll, så de kan göra vad de vill med den. Så brutto kanske negativt för pensionärerna, men knappast netto för svensk ekonomi.

7, De hävdar att mekanismen som sätter värdet på Tillgångar rubbas när Riksbanken manipulerar räntorna.

FEL. Ta aktiemarknaden som exempel. Stockholmsbörsen handlas till PE16 för årets väntade vinster. Om marknaden hade tagit till sig av minusräntor borde den handlats till PE30 typ. Men det har den inte gjort, för marknaden är smartare än att den tror att minus räntor är något bestående.

Är statspapper felprissatta? Njae, en 5 årig statsobligation har historiskt legat 100 punkter över Styrräntan. Den ligger på ca 50 punkter. Inte så farligt. En 5 årig företagsobligation med IG rating ska ligga ca 250 punkter över Styrräntan. Den ligger på ca 150. Så den är felprissatt med ca 100 punkter. Så viss felprissättning men inte enorm. Grejen är väl att det finns en nedsiderisk när styrräntan höjs. Men det är inte samma sak som att de är felprissatta ur historisk bemärkelse.

Jag har en del kontakt med privata företag. Många av dem vill ha tillbaks sin investering på 5 år, dvs ett avkastningskrav på ca 20%. Hade de anpassat sig fullt ut till dagens räntor så hade de räknat med minst 10 år. Men det gör dem inte. (här finns undantag inom kraft och fastighetssektorn)

8, De skriver att det är hög tid att marknaden prissätter pengar igen.

Jag skulle säga att marknaden, främst aktiemarknaden, har hela tiden prisat marknaden som om räntorna var normaliserade ur ett historiskt perspektiv. Jag hade inte sagt nåt om vi hade handlats till PE30 med 5% vinsttillväxt.

Räntemarknaden förhåller sig till räntorna på statsobligationer. Det har dem alltid gjort.

9, De vill byta ut penningpolitik mot finanspolitik

Rent matematiskt blir det svårt. Återigen, svenskarna har 3,600mdr i skulder, Staten+kommunerna har 1,800mdr. Totalt, 5,400mdr. Om Ingves ”normaliserar” genom att höja med 2%, så ökar räntekostnaderna med 104mdr. Pengar som arbetstagarna kommer tvingas betala.

Hälften försvinner ut ur landet, till alla utlänningar som sitter på stats- och bostadspapper. (Vi svenskar gillar ju aktier vet ni… det hade varit en annan femma om vi var som danskar, tyskar och japanare, som ägde skulden själva )

Större delen av andra delen stannar i pensionsportföljerna.

För att detta ”efterfrågebortfall” inte ska slå mot ekonomin så måste staten kompensera. Alltså måste det ÅRLIGA budgetunderskottet ökas med ca 100mdr. Det gör att vi ska gå från balanserad budget till 2-3% under skott om året. Staten måste låna!

Detta under normal konjunktur.

Vad gör vi när det blir lågkonja, då klassisk expansiv finanspolitik är att föredra? Ökar budgetunderskottet till 6% eller ännu mer????.

Är det nu skulden börjar växa riktigt fort???

Är det nu omvärlden börjar undra vad lilla Sverige pysslar med, och det förtroendet vi byggt upp sedan vi sparade oss ur förra krisen med Perssons hjälp går förlorad????

Hur smart är det?

Nej sluta hacka på Ingves för han gör bara sitt jobb, ett bra jobb dessutom för han tycks vara en av få svenskar som fattar dynamiken i det här.

Men det byggs upp risker inom hushållens skuldsättning och fastighetssektorn som är oroande. De borde Fi. kunna fixa till i ett nafs, men de verkar inte ha det lagliga stödet. Det måste politikerna ge dem.

Men det vill dem inte för att då blir folk sura och röstar inte på dem!!!!!

Folk blir sura för då får de låna mindre……..

Det är så jävla dumt att det inte är sant. FOLK BLIR SURA FÖR ATT DE INTE FÅR LÅNA SÅ MYCKET SOM DE VILL. Vilka jävla svampar knaprar svenska folket på undrar jag? När ska vi börja inse att bankerna är vår största Hallick??????

Frågan är om debatten kan bli intelligent i nästa valrörelse. Jag är rädd för att det inte blir så….. anledningen:

Vi är helt enkelt för dumma!!!!

Beviset, hade svenska folket krävt av våra politiker att de vidtar åtgärder som begränsar bankernas utlåning, då hade vi fått det. Politiker vill nämligen ha en sak: din röst!!!!

Nej Förlåt, jag är kanske lite för hård?

1, Hushållen har incitament att ta stora lån, vilket ger dem förmånen att köpa ett fint boende. Så egentligen är det rationellt för många hushåll.

2, Bankerna har incitament att låna ut mycket. Det är deras främsta sätt att öka vinsten. Det är ingen dålig drivkraft

3, Riksbanken har incitament att hålla nere räntan då det minimerar räntekostnaderna för alla belånade hushåll och företag, och gör att de kan använda pengarna på annat

4, Finansinspektionen har incitament att se till den finansiella stabiliteten upprätthålls. MEN de har inte de lagliga möjligheterna

5, Politikerna har inga incitament att ge Fi. den lagliga möjligheten om det innebär att de tappar röster

Så förutsättningarna saknas liksom!

Många som gjort bostadskarriär känner sig rika och glada, men de som verkligen tjänat på den ökade utlåningen är, BANKERNA. Kolla på de ackumulerade vinsterna i bankerna. De har aldrig varit så stora. Varför? För att de har höga bolånemarginaler eller ger ut fler kreditkort? FEEEEEEL. För att deras STOCK med lån är större än NÅGONSIN.

Enda trösten är vi, svenska folket, är indirekta ägare i bankerna genom vårt pensionskapital. Det är dessvärre en rätt klen tröst den dagens vi får en fastighetskrasch Times 2 a la 90-talet.

Så när någon representant från bankerna tycker att Skuldkvotstaket är en dålig ide….fråga dig själv: Är det för vederbörande inte fattar kopplingen, eller för att hen ser till bankens bästa? Båda är lika skrämmande.

År 2000 hade vi 900mdr i hushållsskulder. Idag har vi 3,600mdr. Det är en 9% årlig ökning. Inkomsterna har ökat med ca 3% om året.

Min gissning är att skulden hade varit MAX 1,800mdr idag om vi år 2000 hade haft ett vettigt skuldkvotstak som vi hade hållt oss till.

Tror ni folk  hade bott i skabbiga små lägenheter då? Nej, vi hade bott i ungefär samma lägengheter och villor som idag faktiskt. Viss nybyggnation hade inte ägt rum ( det är dagens höga priser som lockar fram byggbolagen för nu kan de göra fina vinster. På bekostnad av vissa hushålls överbelåning. Men det fattar ingen, utan alla är bara glada över att det byggs).

Lägenheterna hade kanske inte varit fullt lika renoverade. Skulderna hade varit lägre, och eftersom lånen bestämmer priserna, så hade priserna varit lägre. EK hade varit lägre, men inte 50% lägre. Så den upplevda känslan av högt EK hade varit lägre…. men är det den du lever på eller din lön? Jag känner hittills ingen som slutat jobbat för de har blivit såååå förmögna på sin bostadskarriär…. bevis: Man måste ju ha någonstans att bo!

Visserligen är alla bostadsägare vinnare varje månad när man betalar 5,000kr i ränta istället för 15,000kr för några år sedan. Det är en funktion av låga räntor. Höga priser är en funktion av stora lån, som är en funktion av låga räntor. Nu vill man sabotera detta genom att höja räntan.

Då hade det varit bättre om räntorna fick fortsätta att vara låga, men att lånen och därmed priserna blev lite lägre.

Om du själv fick välja:

1, Att betala 5,000kr i månaden, med 20% lägre priser. (min lösning)

eller

2, Att betala 15,000kr i månaden, med 20% lägre priser. (Skandias lösning)

eller

3, Att betala 5,000kr i månaden med samma nivå på priserna, fast som sen leder till fastighetskrasch och lågkonja. (Svenska folkets lösning som röstat in politiker som inget gör åt saken)

Vad hade du valt? Vilket tror du är bäst för Sverige?

Det är så enkelt, men ändå så missuppfattat!

Bankerna tjänar pengar så de driver inte utvecklingen åt rätt håll! Tyvärr! Det ser inte så ljust ut!

Både Thedeen och Ingves vill ha ett skuldkvotstak. Politikerna har inte det på agendan och bankerna säger att de tillämpar det men vill inte ha det reglerat. Om de redan tillämpar det, så kan man ju undra varför de har något emot att reglera det? Fundera på varför!!!!

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Kritiska röster om Ingves

  1. villatoca skriver:

    Nu tror jag minnsann att du nära nog överträffade dig själv! En möjlig litet cynisk slutsats är att Sterte och Käck (som alls inte är några dumbommar, snarare tvärtom) skrev en debattartikel under förespegling att det skulle vara bra för Sverige, men i själva verket var deras huvudsakliga motiv att skapa förutsättningar att långsiktigt höja attraktiviteten i Skandias erbjudande och därmed förbättra både lönsamhet och existensberättigande. Jag förstår att det känns som uppförsbacke när man den tjänst man erbjuder är långsiktigt sparande samtidigt som politikerna/riksbanken kör en politik som stimulerar att sätta sig i skuld och disincentiviserar uppskjuten konsumtion, dvs sparande.

    Ser man sig om i Europa finner man att flera länder framgångsrikt applicerat skuldkvotstak. Så det är definitivt en beprövat effektiv åtgärd. Varje förnuftig politiker borde arbeta för att det införs.

    Tack för gensvaret, uppskattas!

  2. Jim Nyberg skriver:

    Långt och läsvärt, som vanligt! 🙂 Vad tror du om möjligheten att politiken kan ta sig samman och våga ta potentiellt impopulära beslut? Min take är att vi behöver en hel del såna beslut…tänker då på både skatter, transfereringssystemen, bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Behovet av reformer är stort men det politiska modet desto mindre…vore trevligt med politiker som vågade driva impopulära reformer och vågade ta matchen att förklara varför reformerna behövs på längre sikt.

    • GaStan skriver:

      Ja, lite för långt tror jag. Sorry!

      Nej, pga det parlamentariska läget är politiker nog obenägna att ta impopulära beslut.

      Vi behöver nästan en partiöverskridande uppgörelse… men 1,5 år innan val känns inte det heller troligt

  3. Andre skriver:

    Som Du skriver har lånestocken ökat något enormt över de senaste åren. Hur ser du på statens möjlighet att hantera ränteavdragen i framtiden. Är det ens möjligt? Att avskaffa ränteavdraget känns inte som någonting man blir omvald på. 🙂

    • GaStan skriver:

      Att slopa ränteavdragen är en dum idé då det ökar riskerna i systemet och slår mot ekonomin. Politiskt verkar ingen vilja ta i det heller.

      Finansieringen har ränteavdraget behöver du inte alls vara orolig för.

      Bakom ett bostadslån, säg att det är 100kr, så betalar man ränta, säg 1,5%. dvs 1,50kr. Ränteavdraget är på 0,45kr. Det en kostnad för staten.

      Men bakom varje bostadslån så finns det en upplåning. Låt oss kalla det för en bostadsobligation som någon av våra banker sålt. Så någon har lånat in 100kr till banken. För det får dem -0,5% i ränta. De har en negativ ränteinkomst som de slipper betala skatt på.

      Statsens intäkt är noll, och kostnad för ränteavdraget är 0,45kr. Total kostnad för staten 0,45kr

      Säg att räntan stiger med 200 punkter. Nu ligger bostadslånet på 3,5%. 3,50kr i räntekostnad. Kostnaden för ränteavdrag landar på 1,05kr

      För investeraren som sitter på bostadsobligationen ökar räntan från -0,5% till 1,5%. Således tjänar han 1,50kr. För detta får han betala 30% skatt på. 0,45kr.

      Statens nettokostnad landar på 1,05 – 0,45 =0,60

      Så den ökar något från 0,45 till 0,60.

      Eftersom bankernas spreadar mellan upplåning och utlåning är historiskt höga så kan man vänta sig att de krymper något vid en normalisering av räntan. Jag gissar på att ränteavdraget inte ökar alls lika mycket som ovan.

      Ser man historiskt har ränteförändringar inte medfört att statens nettokostnad vare sig gått upp eller gått ner, utan är konstant. ränteavdraget matchas mot skatten på inkomst av kapital. Ränteinkomster i det här fallet. Eftersom bakom varje lån finns en fordran på samma belopp så håller den här kalkylen i stort.

      Skatteexperter brukar slänga sig med termen ”skattesymetri”

  4. MJ skriver:

    Tack för en helt GRYM blogg! Är tvåbarnsmamma i bra boende i attraktiv Stockholmsförort och har fått upp ögonen för vår sinnessjuka världsekonomi först på senare år, bl.a. tack vare dig. Behöver inte direkt oroa mig för den personliga ekonomin då jag gjort bostadskarriär genom att köpa/sälja rätt objekt med rätt tajming och gjort regelbunden vinsthemtagning, men det utesluter inte att jag inte oroar mig för mina vänner och grannar som kommer få det extremt tufft om ett par år.

    Människor är för dumma helt enkelt. Vi tänker för kortsiktigt och för egoistiskt. Vi lägger våra öden i händerna på de som slår sig hårdast för bröstet, inte på dem som de facto har rätt kompetens. Som man sår, får man skörda. Det är inte svårare än så.

    • GaStan skriver:

      Vad kul att du gillar bloggen!

      Dumheten kommer delvis också ur att media ofta rapporterar felaktigt. Många tror på vad de läser i tidningen helt enkelt, och då byggs det upp felaktiva föreställningar.

  5. Cilla skriver:

    ÄH VILKET HÄSTJOBB DU GÖR!
    Din blogg är så extremt informativ och upplysande och välformulerad så det inte finns. Hittade precis hit och ska lära mig allt!! Ska lusläsa alla dina inlägg.

    Tack för att din blogg finns!

    Mot en bättre världsekonomi!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s