Slut på det roliga, knappt innan det börjat?

SPX har i stort sett redan stämt av Fib38% nivån, och marknaden är inte längre översåld som på julafton. I en riktig bear market är korrektionerna snabba och intensiva, och när en strimma hopp precis har tänts… ja då vänder det ner med kraft och så är allt över. Knappt innan det börjat. Är det så nu? Jag har ingen aning såklart. Hoppas inte. Några köpsignaler i index har vi inte i alla fall, och trots att 10-åringen får stryk så är det inte på en nivå där jag känner att ”nu är det dags att lämna korrektionen och satsa på ett 30% rally i 6 månader”. Även om jag gärna hade sett att det blir så! Jag hoppas ändå att 10-åringen orkar fortsätta upp mot 2,75-2,80 och därmed drar börsen med sig. Där har vi ett första test av hur många som står på kö att dumpa aktier inför en befarad recession. ELLER, har recessions rädslan kommit på skam, och köparna har tagit över makten. Time will tell… men spännande är det!

Orkar SPX genom Fib38% så väntar nivåerna kring 2,620-2,640. Det är 2-3% till. Med lite tur kan OMX i så fall nå 1,500ish.

Sen har vi alltid trumf kortet… när som helst kan det komma nåt ur handelsdiskussionerna, som ingen väntat sig. Inget man kan ta in i analysen, men man bör vara beredd!

ISM non mfg kom in på 57,6 mot väntat 59,0 och fg 60,7. Svagt. Tjänste- och servicesektorn hänger på tillverkningssektorn. Så brukar det vara, dock inte i samma månad så det är snabba ryck. Tjänstesektorn är viktig, 70% av ekonomin. Det är där jobben skapas. Men även den bromsar in vilket var väntat. Bra om surpriseindex nu kan komma ner. Bra för alla vi som hoppas uppgången ska fortsätta i någon mån.

Jag är ju rädd för stigande löner, har varit det i flera år. Först nu börjar det lukta bränt. Men en vän till mig konstaterade krasst att börsen inte brukar krascha när lönerna stiger. Så sant min vän svarade jag. I slutet av en konjunkturuppgång så faller ofta jobbskapandet  då arbetslösheten är låg och det är svårt att hitta folk ”på gatan”. Om man vill anställda får man locka över från konkurrenten typ. Det är nu lönerna börjar stiga. Om någon blir anställd från att tidigare varit arbetslös och därmed ökar köpkraften i ekonomin, eller folk får lite högre lön, ger samma effekt. Mer pengar aggregerat i plånböckerna. Lönerna konsumeras upp och driver tillväxt. Även i slutet av konjunkturen ganska god tillväxt tack vare att folk får högre lön som de sätter sprätt på. MEN det är inflationsdrivande på ett helt annat sätt än jobbskapandet. Dock med viss fördröjning. När inflationen går över målet, så blir centralbankerna rädda för överhettning, och börja höja. The rest is history. Ex under 2006/7 steg lönerna i USA med över 4% i årstakt vilket gav en stark ekonomi. Men även inflation som fick FED att höja till 5,25%. Visserligen är det gungor och karuseller för vinsterna då ökad försäljning och bruttovinster äts upp av högre lönekostnader. Så nettoeffekten blir inte så fantastisk vinstmässigt. Men min vän har rätt. Just NÄR lönerna drar så går ofta börsen rätt bra och alla är rätt happy. Det är främst lönernas bieffekter som kommer med viss fördröjning som jag vet bara innebär en sak i slutändan. Börskrasch. Så att lönerna nu kom in på 3,2% i årstakt är inga större problem egentligen. Dels för att inflations effekten inte slår genom förrän längre fram och dels för 3,2% i absoluta termer är hanterbart. Det är mer trenden som stör mig. Den har avancerat från 2,5 på rätt kort tid. Det är problematiskt om den fortsätter upp mot 3,5-4%….. för då vet vi säkert att inflationen kommer gå mot 2,5-3 och då vet vi säkert att Powell måste ta till storsläggan….soon or later. Men just nu, just här, så behöver inte löner vara ett problem i sig. Tvärtom, om jänkarna sätter sprätt på pengarna så är det positivt för ekonomin. Vilket gör soft patch mindre djup…. vilket jag tycker är synd, för det är just soft patch som ska få lönerna att hållas tillbaka, och få FED att vila på hanen. Åt bägge hållen. Vi får se helt enkelt!

Nu en liten tillbakablick. Många tittar tekniskt på SPX från januari 2008 och drar paralleller till idag. Vid en snabb blick känner man igen sig. SPX hade stigit i många år och toppade ur i oktober och föll därefter kraftigt och bröt den stigande trenden. I januari var det surt och översålt, men marknaden rekylerade. Närmaste bestämt Fib38%. Typ som idag. Därefter föll den tillbaks snabbt som ögat och satte en ny botten, strax under den gamla. Det var inte muntert då. Men efter den botten gjorde man en Fib50% återhämtning under våren som var rätt kraftfull. Det var nog många som gick på semester den sommaren och kände sig lite bättre till mods. Vi var bara 10% från toppen faktiskt så de flesta portföljerna måste sett bra ut. Men få visste vad som väntade. I mars 2009, bara 9 månader senare föll börsen med 53%. I Q4-2008 gick man in i recession, som sen skulle hålla i sig under hela 2009. Ojojoj, sommaren 2008 såg portföljerna bra ut. Är det detta vi har framför oss? Lite fintar här under januari/februari som gör att vi varken vet in eller ut, och sen en rätt stadig uppgång fram till midsommar som får oss att pusta ut och lägga oss på stranden… för  att därför bli slaktade inför recession 2020? Det är inte omöjligt. Men låt mig analysera vidare. Jag tog mig en titt på den amerikanska 2-åringen, 10-åringen och yieldkurvan 10-2. Hur betedde dem sig? Jo både 10- och 2-åringen föll efter toppen på hösten -07, precis som de gjort sedan i september förra året. Från januari -08 och framåt sommaren när börsen rekylerade så steg räntorna något. Man sålde obligationer. Ungefär som senaste dagarna. Räntorna stiger för att man säljer obligationer och köper aktier. Så allt detta stämmer också. Vad som inte stämmer är att yieldkurvan, efter att ha pendlat mellan -0,5 och +0,5 sedan slutet på 2005 fram till toppen hösten 2007 hade börjat stiga kraftigt och i januari 2008 uppmätte den nästan 150 punkter!!!!!!! Varför? Båda räntorna sjönk ju? Absolut, men 2-åringen sjönk så mycket snabbare. Varför, jo för att FED började att sänka räntan i september 2007 från 5,25 för att drygt ett år senare vara nere på noll. Det gjorde det möjligt för 2-åringen att falla fritt. 10-åringen sjönk som sagt också men inte lika mycket. Därför steg yieldkurvan. Det är en rätt stor skillnad mot idag. Idag sjunker räntorna för att efterfrågan på trygghet är stor. Då sjönk dem för att FED sänkte räntan.

Vad är kontentan av detta? Jo ni vill inte att FED börjar sänka. FED sänker inte om det bara är en soft patch. FED sänker om de tror att vi är på väg in i en recession. Vi vill att yieldkurvan håller sig kring noll, inte skjuta iväg. Räntorna ska inte trenda ner. I bästa fall rör de sig sidledes. I näst bästa fall stiger dem. I sämsta fall sjunker dem. Sjunker dem så ska inte korträntan sjunka snabbare än långräntan. Rabbla detta utantill.

Vilket fick mig att snegla på ännu en intressant period. Sensommaren 2006. Räntorna hade stigit under en lång tid efter en lång rad höjningar av FED. Styrräntan hade nått 5,25%!!!! Konjunkturen mådde bra. Löner och inflation också.  Yieldkurvan hade flackat över och under nollan under lång tid och gjort många oroliga. Att analysera yieldkurvan är inget nytt påfund om man säger så ;-). Då var man också orolig för konjunkturen. FED upphörde med sina räntehöjningar. Räntorna föll tillbaks något, precis som de gjort fram till idag, MEN stabiliserades och till och med steg något i takt med att börsen började ralla och man sålde obligationer. På drygt ett år steg SPX med 30%!!! The last run!

Vad lär vi oss av detta. FED har höjt länge, och troligtvis slutat höja. Räntorna har fallit tillbaks något, och nu då?. Vi vill att de stabiliserar sig, kanske stiger något. Vi vill att yieldkurvan fortsätter att flacka runt nollan. Räntorna ska hellre stiga än sjunka. Stabila är bra. Ungefär det som hänt hittills.

Den stora iakttagelsen är egentligen att FED höjde till 5,25% till år 2006. Sen slutade man höja och låg kvar utan att göra nåt under ett år. Till september 2007. Då började man att sänka. Det här är en stor förklaring varför det blev som det blev mellan sensommaren 06 till sensommaren 07, och från sensommaren 07 till sensommaren 08. Du vill inte att FED börjar sänka. Du vill att  de ligger stilla.

Vi har att välja mellan:

Rally på 30%, eller en Fib50% rekyl och sen krasch.

För att få rallyt vill vi att att yieldkurvan flackar runt noll, och inte drar i väg. Vi vill att räntorna är stabila till stigande. Inte fallande. Vi vill inte att FED gör ett skit, framförallt inte sänker. Hellre höjer. Rabbla, lär er utantill!

Vad tror jag? Jag tror våren kan bli fin. Jag tror på en Fib50. Den får man ju oavsett om det blir rally eller krasch tydligen :-). Från botten i december eller en ny botten om några veckor? Vet ej. Men det spelar kanske inte så stor roll. Efter våren och Fib50 då? Jag vet inte…. låt oss titta på räntorna och försöka analysera läget då. Nu vet vi ju skillnaden mellan juli06-sep07 och sep07-sep08…. så då måste det ju gå att analysera igen tänker jag.

Som jag har skrivit tidigare. Rekylen tog oss från 100 till 80. Frågan är inte om vi ska till 90, utan om vi från 90 ska till 110/120 eller 50. Även om vi når 110/120… så ska vi tids nog till 50-60.

Godnatt

/Jonas

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Slut på det roliga, knappt innan det börjat?

  1. Mandelkubb skriver:

    Aktiv dag för dig igår trevligt! keep up the good work!

  2. Mandelkubb skriver:

    Kom på att jag även har en fundering du pratar ofta om att lönerna är det som till slut får bägaren att rinna över i recession. Men om lönerna skulle dra nu i sverige med – 0,25 i ränta så borde de kunna dra en bra bit längre än om räntan som förra gången var ca 4 %(chansning)? då bolagen inte har den ökande ränteutgiften utan endast ökad lönekostnad. denna lönekostnad i sig bör ju kunna leda till att priskänsligheten blir mindre då arbetstagarna får mer pengar över i plånboken? Vilket kommer leda till högre ränta och så vidare men i ett senare skede. Dock så förstår jag ju nu när jag skriver detta att Sverige är helt orelevant då det ändå är kört om USA går in i recession och de har ett annat ränteläge. bra att skriva ner sina tankar ibland 🙂 Tråkigt för lönen för oss som jobbar i Sverige dock.

    En helt annan sak är om det i en recession är bättre att som i Sverige staten har lite lån 40 % av BNP och att befolkningen är överbelånad än att det är som i Japan att staten är belånad till 200 % + av BNP och befolkningen har låg belåning?

    • GaStan skriver:

      Det är grymt bra att vi i Sverige har låg stadsskuld. Det gör att vi kan köra budgetunderskot i lågkonja. Många förknippar detta med att staten ökar utgifterna…. men i själva verket är det skatteintäkterna som minskar, och staten ligger kvar med sin kostnadskostym… dvs poliser och sjuksyrror kan fortsätta att gå till jobbet som vanligt. Det gör att det bara är privatsektorn som drar ner tillväxt vid lågkonja, och staten bidrar inte negativt, utan ligger på som vanligt. expansiv finanspolitik, dvs budgetunderskott, funkar allra bäst i lågkonja…. men man ska ha råd med det! Det har vi!

      Ditt resonemang om lönerna stämmer inte riktigt. Företagen sätter inte lön efter deras lönsamhet. De försöker hela tiden maximera lönsamheten och minimera lönerna. De höjer bara lönerna om de måste. De avtalsmässiga lönerna är tvingande. Övriga privata sätts av fria marknaden. utbud efterfrågan.

      Idag ligger Sveriges löner på 2,5%… för delat på avtalsmässiga 2,3 och privata på ca 2,7. Avtalen ska förnyas och förhandlingarna inleds i år. Man utgår från kärninflation som ligger på ca 1,5%. Ovanpå detta tar man hänsyn till omvärlden och inhemsk tillväxt. Den inhemska tillväxten är på väg ner, dels pga export vilket påverkar industri lönerna, men även byggindustrin som slår mot deras löner. De senare har varit sura för de låga lönerna senaste åren då byggindustrin varit stark i Sverige. Men nu kapsejsar den industrin. Så givet kärninflationen och konj läget, så skulle avtalsmässiga löner långt över dagens vara en stor överraskning. Säg 2,5 istället för 2,3. Privata tar hänsyn till utbud/efterfrågan men med tanke på inbromsningen i Sverige och Europa så lär de ligga kvar där de ligger.

      Totalt sett skulle jag säga att löneläget kommer ligga kvar, och på som högt röra sig mot 2,7/2,8%.

      Detta lirar med kärninflation om 1,5-1,8%.

      Ingves är inte i närheten av nå inflationsmålet, eller uttryckt annorlunda. Sverige har inga som helst överhettningstendenser.

      Ur detta perspektiv är inte Riksbanken tvingad till att göra nåt. Dock tror jag att man vill höja mot ECB, dvs 0% styrränta. Så en höjning till i år är inte orimligt. Men utöver det finns det inget behov. Inte utifrån den data vi sitter på idag.

  3. Welsh Corgi skriver:

    2,70 på US10Y, wow, håll i hatten nu blir det åka av. US10, Vix och oljan signalerar alla risk on sedan i fredags. Hur är det möjligt att 3 såna parametrar koordinerat svänger om samtidigt?

    Är lite konspiratorisk nu (även om det känns smutsigt :-))

    • GaStan skriver:

      så konstigt är det väl inte…. de är alla känsliga mot ungeför samma sak… och de betedde sig likadant på nedsidan ellerhur….

      Ska bli intressant att se hur US10Y beter sig kring 2,75-2,80 i kombination med SPX Fib38/50……. å ena sidan är folk glada över värdering och FEDs duvighet…. å andra sidan är många rädda för recession och hann aldrig sälja i okt-dec….

  4. Welsh Corgi skriver:

    Ja, 2.71 nu och S&P slog emot 2580 för ett litet tag sen. Känns som att det kan ta stopp där (sving trading skala av lite). Men går det förbi 2580 så kanske OMX 1500?

    • GaStan skriver:

      Kolla hela sep07-maj08…. jävligt mycket igenkänning.

      SPX petade i sig Fib38 med lite marginal. Ska nog ner till 2,520… frågan är om det vänder upp där igen och tar nya tag upp, eller bryter genom och satsar på ny botten? Det som gör mig bull är att US10 kan mycket väl gå mot 2,80….. det som gör mig baisse är att är vi i fallande trend så ska man passa sig för bli bull 🙂

      Håller inte 2,520 är risken för ny botten stor… behöver dock inte vara så värst mycket sämre än fg.

  5. Harry skriver:

    Tack för ännu ett bra inlägg!

    Eur/Usd har konsoliderat ett bra tag nu. Vad har du för syn på det paret?

    Har du något tips på litteratur för att förstå makro?

    • GaStan skriver:

      1, En FED som slutar höja…. ja det skulle försvaga dollarn tänker jag.

      2. Med QT 50mdr/mån drar ner likviditeten vilket stärker dollarn… men samtidigt är det inget nytt, så det borde vara delvis inprisat.

      3, Sen har du Euron…. Draghi lär inte höja i år heller. det är svagt för Euron…

      4, Stora frågan… tror du på rekyl och sen fortsatt Bear market på börsen… då är det risk off. Dvs stark dollar trots att räntorna faller. Eller rekyl, köpsignal, bull market… happy Days risk on… svagt för dollarn

      Jag är ju i grunden positiv… så net net skulle jag säga SVAG DOLLAR.

      Recession = EurUsd 1,05

  6. Ray skriver:

    En fundering som du gärna får förklara för mig: Bostadsobligtionernas (5-åringen) ränta fortsätter att falla trots räntehöjning från RB. Är det pga något försämrad inflationsprognos än tidigare kommunicerat? Bör inte bostadsobligationernas ränta öka ifall RB höjer reporäntan? Bankerna var inte sena med att höja bolåneräntorna med 0,25 % efter RB:s beslut, trots att den räntan inte enskilt bestämmer upplåningskostnaden..? Så det vi har sett efter RB:S höjning är att bolåneräntorna går upp och Bostadsobligationernas ränta går ner. Jag får inte riktigt ihop det, men jag antar att en räntehöjning kanske inte påverkar det långa perspektivet och 5-åringen så mycket helt enkelt..? Men jag drar slutsatsen att man bör förhandla bolåneräntan extra mycket nu, då räntemarginalerna ökar ännu mer för bankerna!

    • GaStan skriver:

      TACK, väldigt observant iaktagelse.

      Förklaringen är lite små galen faktiskt. Men så här är det.

      Den 5-åriga bostadsoblisen har gått från 0,86 i oktober till 0,62 senast. Den har gjort det för att den 5-åriga statsobligationen gått från 0,20 till 0,00. Anledningen till att obligationsräntorna är ner, är för att de är NER i hela världen. Främst USA och Europa. Oron och risk on mijön har gjort att man köpt statspapper vars pris stiger, och räntan faller. Det som händer i USA smittar på Europa som smittar på oss. Visserligen hade bostadspapperna kunnat röra sig annorlunda. Då hade man sagt att spreadarna hade rört sig. Men eftersom de är AAA-obligationer och anses säkra, F-priserna är stabila och kreditförlusterna små…. så rör sig bostads papperna med stats papper.

      Låga bostadsobligatonsräntor ger generösa bolånelöften. Vilket är bra för priserna.

      Det paradoxala är alltså att stöket och oron i världen ÄR BRA för svenska bostadspriser. Det fattar nog inte många! Knappt jag heller!

      Vad som är ännu konstigare är att våra räntekostnader gått upp….

      Stibor 3m kan enkelt sägas vara finansieringskostnaden för rörliga bolån. Den har under samma period gått från -0,50% till -0,08. En ökning med hela 42 punkter. Det är därför du hör bankerna höja räntorna bo de rörliga bolånen, och alltså gör våra räntekostnader högre. En normalförhandlande bolånetagare bör kunna se sitt rörliga bolån gå från c1,25 till i första hand 1,50.. och senare 1,75. Detta i sig får en viss negativ effekt på svensk ekonomi… ca 0,25% negativt bidrag på tillväxt, lågt räknat!.

Lämna ett svar till GaStan Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.