Svensk bostadsdebatt: Borg vs Weiss

Fick ett tips av Matti om en pod debatt mellan Anders Borg och Lennart Weiss kring den svenska bostadssituationen. Tack för tipset Matti!!!

https://www.efn.se/podcast_episode/kvadrat-25-01-mar-2019/?utm_campaign=Apsis&utm_content=unspecified&utm_medium=Newsletter&utm_source=Apsis

Innan ni lyssnar får ni gärna ta del av mina synpunkter. Jag anser nämligen att båda pratar om varandra. Båda belyser problem från var sitt håll, men ingen talar om lösningar på den andres problem.

Borgs mantra är, tvinga inte unga att ta för stora lån när de skaffar sin första bostad. Om det smäller far de illa. Har de för stora lån dessutom blir det etter värre. Detta stämmer.

Weiss hävdar att det är unga och låginkomsttagare utan EK som inte kommer in på marknaden med de nya regleringarna. Medan de som redan är inne på marknaden kan fortsätta att härja fritt och driva upp aggregerad skuld. Detta måste lösas. Detta stämmer också i stora drag!

Weiss tror att Borgs ståndpunkt kring skuldsättning gör att de unga och låginkomsttagare får fortsätta att stå utanför marknaden. Det är delvis rätt.

Men Borg tror att Weiss vill släppa på skuldsättning bland unga och låginkomsttagare, för att lösa deras bostadsproblem. Det är också delvis rätt.

Anders Borg menar att Svensk ekonomi och åtgärder för att undvika en djup kris, står över temporär bostadsbrist. Jag håller med!

Lennart menar att det har byggts för lite i förhållande till behov av bostäder. Det stämmer också. Men det är villkoren som borde räknas. Det borde byggts för grupper där det egentligen inte förkommer bostadsbrist. Medan bland grupper där det är bostadsbrist har det inte byggts nåt. Frågan är hur det ska gå till?

Weiss menar också att skuldsättningen har ökat kraftigt, och därför inför man åtgärder. Men åtgärderna har slagit mest mot de svaga grupperna. Jag anser att det har varit rätt med åtgärder som begränsar skuldsättningen. Men de har varit fel utformade. Så där har han delvis rätt.

Weiss menar att det är fel att titta på skuldsättningen aggregerat. Eftersom svenskarna till stor andel äger sina bostäder själva, så blir det mycket skulder, jämfört med ett land där man inte äger sina bostäder. Det har han rätt i. Men om tar skulderna, och sätter i relation till inkomsterna hos de som sitter på skulderna, så ligger Sverige högt. Det står över allt annat.

Istället lyfter Weiss fram helt ointressanta nyckeltal som skuldsätttning, dvs lån i förhållande till värde (men man betalar inte ränte med tegelsten, dessutom är värdet föränderligt), och räntetäckning, dvs inkomsternas täckning av dagens räntekostnader, vilka såklart är låga när räntorna är låga. Helt irrelevanta nyckeltal.

Weiss säger att stiger arbetslösheten till 12% och priserna faller med 40% så får 3% av de belånade hushållen problem. Men siffrorna är ovidkommande och felanalyserade. Man resonerar så här; Om arbetslösheten går från 6 till 12% så är det 6% som blir utan jobb jämfört med idag. Säg att hälften av dem äger sin bostad. Det är 3%. Det är en väldigt liten andel JA. Men det är inte själva problemet. Problemet är vad som fått oss till 12% arbetslöshet. Recession. Då har många problem med sina bolån vill jag lova. Den andra faktorn är samma sak. Säg att en bostad kostar 100 idag. Den sjunker till 60. Hur många har 60 i lån och under? Vad var priset när någon tog 60 i lån, jo det var 60/0,85=71. Priset låg på 71 för ca 5-7 år sedan. Så alla som köpt innan dess är okej, vilket är stora flertalet. Alla som köpt ny bostad sedan 2013 är i riskzonen. Men det är inte alla sedan dess som köpt med 85% belåningsgrad. Många som köpt har även amorterat. Så JA, de flesta har lån på 60 eller bättre. Därför tror man det är problemfritt om priserna faller med 40%. Men även här är analysen är fel. För att priserna ska falla med 40% så innebär det att räntorna stiger till X%. Vid den räntan belastas svenska hushåll med X i räntekostnader. Då är vi i deep shit. Man kan enkelt räkna ut det genom att titta på vilka räntekostnader som skulle behöva betalas då jämfört med idag, så förstår man vad potentialen i konsumtionsbortfall hade varit. Vi hade varit i djup recession.

Problemet med Borg i den här debatten är att han inte möter argumenten från Weiss. Troligtvis för att han inte har detaljinsikten.

Weiss drar också fram argumentet att eftersom vi har en större välfärd, så bör vi klara en större skuldsättning/inkomster. Vi behöver inte betala barnens skola eller sjukvård. Det är riktigt argument.

Men man kommer inte från det faktum att det går att räkna ganska exakt på vad som är en för stor skuld. Vi vet historiskt att recessionen skapas när räntekostnaderna i slutet av en konjunkturuppgång börjar tränga undan konsumtion och investeringar. Den procent ligger på ca 10%. Om vi tar disp inkomsterna i landet, och ställer mot hushållens samlade skulder, så vet vi att detta kommer att hända när styrräntan når 1,5-2%. Då kan man krasst konstatera att vi har hög skuldsättning. Sen att hushållen inte har några problem att betala räntorna idag är väl en självklarhet. Att värdet på bostäderna är dubbelt så stort som lånen. Det spelar väl ingen roll, man kan väl inte betala räntan med tegelstenar. När man behöver sälja, så lär ju inte priserna var samma ändå!

Weiss säger att det inte kan vara ett problem att ett ungt par som precis tagit examen flyttar till stockholm tar ett bostadslån. (Nej det är det inte om lånet inte är för stort). Särskilt som boendekostnaden blir väsentligt lägre än att flytta in i motsvarande hyresrätt (ja till dagens ränta, stiger räntorna förändras kalkylen). Vidare hävdar han att inbromsningen i ekonomin just nu gör att unga inte får jobb osv… alltså är det fel på dagens regleringar. (Fel, hade man inte byggt för dyra lägenheter i för högbelånade Brf, så hade inte den inbromsningen behövt hända.)

Weiss har bättre detaljkunskaper än Borg. Men Borg har mer rätt.

Weiss undrar, hur ska folk som inte har EK eller liten inkomst få en bostad?

Weiss, Hur ska bostäder finansieras i framtiden? Särskilt om inte skulderna får öka?

Borg, hur ska man säkra upp så att svenska hushåll inte överskuldsatta, och därmed klarar en kris utan att slå sönder samhället?

Som ni förstår är det en knepig ekvation. Borg kräver skuldsättning x, och Weiss vill lösa bostadsproblemen som dessvärre kräver skuldsättning Y. Borg vill få ner byggkostnaden så att han når x, Weiss säger att det inte är möjligt utan att skuldsättning Y är enda sättet. Kan inte hushållen ta den skuldsättningen får staten fylla i mellanskillnaden.

Jag har lite förslag som delvis löser ovan:

1, Inför ett fast skuldkvotstak, som gör att inga nya lån är för stora i förhållande till inkomsterna

2, slopa amorteringskraven. Det är bättre med rätt storlek på lånen, och ingen amoretering, än för höga lån med amorteringskrav. Amorteringskrav minskar dessutom betalningskraften bland hushållen om räntorna stiger.

3, Slopa 85% regeln. Återinför 100%. Stänger bara ute förstagångsköpare utan att fylla en funktion. Du betalar inte räntan med tegelsten

4, Behåll ränteavdragen till skuldkvot aggregerat kommit ner till en okej nivå, och där grupper med 5X+ skuldkvoter i princip är utrotade (eller var man nu valt att sätta gränsvärdet). Slopade ränteavdrag gör bara betalningsförmågan lägre.

5, Återinför inte Fastighetsskatt, försämrar bara betalningsförmågan

6, Reavinsskatt får skjutas upp så länge som man är kvar i bostadsmarknaden. EK behövs i bostadsaffären. Annars blir det bara mer lån. Boverket har också konstaterat att sätt till total boarea är det ingen teoretisk bostadsbrist i Sverige. Pensionärer måste kunna flytta från sin villa så att den nybildade familjen kan lämna sin lilla lägenhet till pensionärerna.

7, Bankerna ska ändå ge rådet till bostadsköpare med 100% av lån/bostad att amortera.

8, Man ska inte tvingas binda lån. Rörlig ränta är bäst över tid. Bunden är bara bra om man har för mycket lån. Ta inte för mycket lån. Dessutom är det som att kissa i byxan. Förr eller senare måste lånen läggas om.

8, Flexibel amortering ska främjas, dvs som en fast boendekostnad om 5%. Är räntan 1,5% så amorterar man 3,5%. Är räntan 3,5% i framtiden… amortera 1,5%. Det ska kännas som att betala hyra, fast man sparar också. Men det ska inte vara tvingande.

9, Inför trafikljussystem, där bolåneinstitut nagelfars. Men även alla med lån ska få ett kuvert hem i brevlådan för att se om de har rött, gult el grönt ljus. Gult får man om man är föräldrarledig, mellan jobb eller sjukskriven. Rött får man om skuldkvoten är högre än vad som tillåts för nya lån.

10, Vid långivning ska bostadsrättsinnehavarens ANDEL av Brf-lånen räknas in som skuld. Samt alla andra krediter såklart. Det är lätt att kolla genom UC.

Av ovan punkter är ettan, dvs skuldkvotstaket, den stora grejen. Sätter man den rätt så kommer på sikt skuldsättningen vara sund i Sverige då den kommer utvecklas i linje med inkomsterna, dvs betalningsförmågan. Det skulle göra Borg glad. Weiss är nog glad för slopad 85% regel och amorteringskrav, för det skulle släppa fram förstagångsköparna. MEN skuldkvotstaket gör att folk inte får låna så mycket. Det kommer inte vara nåt problem i andrahandsmarknaden. De objekten har alltid bytt ägare till rådande prisbild, dvs rådande lånelöften. Frågan är om lånelöftena, med ett skarpt skuldkvotstak, kommer att räcka för att köpa en nybyggd bostad? Eller omvänt, kan byggbolagen bygga lika billigt som lånelöftena medger. Kvotvärdet kommer vara helt avgörande här.

Vad beträffar kvotvärdet anser jag att man måste klara 5% ränta på sin samlade skuld utan att 1, behöva sälja sin bostad för att man inte klarar sin ekonomi och 2, att den samlade effekten på svensk ekonomi blir hanterbar. 5% motsvarar ca3% styrränta.

Borg hade en del intressanta synpunkter där. Weiss menade att det inte var realistiskt. Jag kan faktiskt inte avgöra saken. Jag vet att Tyskland är byggkostnaden 30% lägre, men det kanske förklaras av att markkostnader är lägre, att husen inte behöver vara klimatsmarta eller handikappanpassade. Jag vet inte?

Om markkostnaden är var skon klämmer så undrar jag, vill skattebetalarna att kommunerna rear ut mark? Om inte, hur löser vi det då. Ska kommunerna bygga själva, och stoppa in marken i sitt eget fastighetsbolag. Då kanske de kan bygga tillräckligt billigt, för de äger ju marken själv? Här har jag inte svaren. Jag vet bara att det var mycket billigare att bygga för 10 år sedan, och magkänslan är att den high-end produktion vi ägnat oss åt troligtvis drivit upp byggkostnaderna, jämfört med om branschen varit på dekis under alla år istället.

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Svensk bostadsdebatt: Borg vs Weiss

  1. Albin skriver:

    Intressant inlägg.

    Har sett dig skriva om skuldkvotstak ganska många gånger nu och jag tycker det låter som en bra idé. Men jag ser inga andra aktörer som skriver/pratar om skuldkvotstak i den bemärkelsen du menar. Vet politikerna om denna möjlighet? Om de inte gör det, du kanske kan pusha för det eller författa ett debattinlägg i någon av våra ledande tidningar.
    /Albin

    • GaStan skriver:

      Tack!

      Jag framförde det en gång på en dragning med vice Riksbankschef Martin Floren. Han suckade och bekräftde liksom att jag hade helt rätt, men att det typ var politiskt omöjligt…

      Varför politikerna specifikt skulle ha emot just ett skuldkvotstak har jag svårt att svara på… men jag har en konspirationsteori…

      Av alla regleringar så är det ett skuldkvotstak som bankerna fruktar mest. Det skulle nämligen knyta deras utlåning till inkomstutvecklingen. Eftersom en stor källa för vinsttillväxt har just varit att öka lånestocken så är ett skuldkvotstak ett enormt problem. Jag tänker mig att banklobbyn har rätt fina ingångar hos bla Allianspartier… och politikerna har hittills varit rätt måna om att regleringar i bostadssektorn är breda. Dels för att de inte ska förändras vid varje regeringsskifte, men också för att man ska ha svårare att kritisera varandra…. därför har andra regleringar släppts fram men inte den här, för den är det stora hotet mot vinsttillväxten…

  2. RA skriver:

    Lite Off-topic men ändå. Har nämt detta tidigare i kommentarsfältet men tycker det är värt att ta upp igen. Givet att det börjar knorra lite mer på bomarknaden pga av högre räntor och att tillväxten i Sverige samtidigt börjar svikta mer. Finns det inte risk för en stor risk-off vad det gäller svenska bostadsobligationer som kommer accelerera utvecklingen? Jag menar räntekostnaden stiger först pga av att RB höjer, men sen kommer en andra ordningens effekt genom att spreadarna sticker pga av att det blir risk off och bankerna måste finansiera sig till högre kostnad vilket såklart spiller över på kundernas bolåneräntor.

    • GaStan skriver:

      Jo, jag har skrivit om det här tidigare…, vi skulle kunna hamna i en situation där Ingves kör noll ränta men b-oblisarna ligger på flera procent.

      det är det enskilt största hotet mot svensk ekonomi. Alla kategorier!

      Men just idag är risken relativt liten…

      Ingves kommer dock lansera ett gigantiskt QE program och ställa sig på köpsidan för att trycka ner spreadarna. Problemet är att bostadsoblisarna är långt större än ex statsskulden…. så nuvarande QE program kommer framstå som en piss i missisippi. Frågan är om lilla Sverige klarar det? Utlandet kan bli nervösa och dumpar allt som har med kronor att göra… du fattar… det kan bli ruggigt!

  3. patrik Bateman skriver:

    Kommunerna är kraftigt skuldsatta . Därför som de måste sälja marken dyrt och hålla igång bostadsbubblan.

    Vad trodde du?

    Det är ingen marknadsekonomi vi lever i. Självklart kunde de sälja mark som byggbolagen skulle kunna bygga bort bostadsbristen men då skulle kommunen tappa sin guldgruva dvs sälja mark lite i taget svindyrt.

    Om kommunerna börja sälja ut till marknaden kommer de inte gå runt med utgifterna som de har idag…

    • patrik Bateman skriver:

      marken skulle de vara mobilen strular…

      • patrik Bateman skriver:

        det finns ingen politiskt vilja att bygga bort bostadsbristen eftersom bobubblan skulle brista…

        så vidrigt att unga inte har någonstans att bo för att gamla gubbar vill känna sig rika…

      • GaStan skriver:

        kopplingen är snarare:

        vilka går och röstar? Unga eller gamla
        Vilka äger sina kåkar som de köpt billigt och amorterat av sina lån, unga el gamla

        Alltså har inte politikerna velat ta till åtgärder som gör den väljargruppen förbannad för då blir man inte omvald.

        Priserna på marknaden styrs inte primärt av utbud efterfrågan, utan lånelöftenas storlek. Skulle vi bygga bort bostadsköerna så är det inte säkert att priserna skulle förändras.

    • GaStan skriver:

      Kommunerna har c500-800mdr i skuld, som de betalar samma ränta på som staten, dvs noll.

      Nej jag tror de säljer ut av två skäl:

      1, de behöver pengarna till nya investeringar och i vissa fall underskott
      2, skulle de sälja med rabatt till en byggare skulle det ta exakt en sekund för en vänstervriden lokaljournalist att snoka upp det och hänga ut politikerna för korruption, och vips skulle de tappa sitt jobb till nån i oppositionen

      Så jag förstår dem!

  4. Leif skriver:

    Det är sunt med tvingande amortering och dessutom begränsar det statens kostnader för ränteavdragen på sikt vilket kommer och behövas vid nästa lågkonjunktur. Därför delar jag inte din åsikt vad gäller punkterna 2, 3, 4 och 5.

    Man måste vara realist och inse att den svenska statens och även kommunernas kostnader kommer och explodera vid nästa lågkonjunktur. Då kan man inte längre ha EU:s lägsta bostadsbeskattning för privata bostadsägare tillsammans med Nederländarna.

    • GaStan skriver:

      Punkt 1 är helt avgörande. Det är bättre att någon lånar 1 mkr, än att någon lånar 2 mkr och amorterar ner 1mkr under 30 år. Det viktiga är att lånet/inkomsten är rätt. Inte amorteringstakten. Sen håller jag med om att amorteringskultur är vettigt. Framförallt för att bli så gott som skuldfri på ålderns höst när inkomsterna sjunker undan.

      Den stora grejen med punkterna 2-5 är att det rycker tusenlappar från alla belånade hushåll varje månad. Om räntorna börjar stiga så drar de snabbare ner på annat vilket slår mot Svensk tillväxt snabbare, vissa hushålll kanske inte klarar sina räntekostnader och vi får defaults på lån vilket kan sprida sig till bostadsobligationsmarknaden. Vips har vi en recession, fastighetskrasch, finanskris och hela baletten i 5 år. Staten kan inte göra ett skit. Den typen av utgång skulle kunna vara önskvärd. Men den är inte ALLTID önskvärd.

      Många ser ränteavdragen som en kostnad för staten, och som isolerad post är det så. Men ska vi då för att vara korrekta, ta bort skatten på kuponger och vinster man gör på obligationer och andra lån? Idag kan man även dra av om man gör en förlust vid en aktieaffär. Är det också orättvis för det gynnar bara dem som äger aktier och gör förluster. Om vi drar av den, ska man då även slippa betala skatt på utdelningar och aktievinster? Jag säger inte vad som är rätt och fel, jag förordar en nedtrappning den dagen skuldkvoterna är tillräckligt låga. Men man ska vara medveten om att det inte är riktigt rätt att se det som en enskild kostnad.

      Många tänker idag att ränteavdragen är låga för att 30% av en låg ränta blir lite. Men drar räntan så blir 30% gånger högre ränta mer. Samtidigt ligger det obligationer och inlånade medel bakom varje lån som får en ränteintäkt, som också beskattas med 30%. Stiger räntan så stiger ränteintäkten. Ska vi vara helt korrekta så statens kostnad för ränteavdraget 30% gånger ränteskillnaden mellan ut- och inlånade pengar. Över tid är den relativt konstant. Den ökar framförallt med den ökade skulden. Inte med stigande ränta!

      • seglarwind skriver:

        Nu måste jag protestera mot ett faktafel vad det gäller ränteavdragets eventuella avskaffande. Att man skulle ta bort det generella förlustavdraget kapitalförlust mot kapitalvinst har aldrig varit uppe till seriös diskussion utan det rör sig om det så kallade undantaget att kvitta ränteutgifter (avsett för bostäder) mot tjänsteinkomst. Det är där skevheten idag ligger och det som eventuellt behöver justeras mot förslagsvis slopat reavinst på bostäder för att öka rörligheten. Felet idag är alltså att det är subventionerat av staten att låna om man har inkomst av tjänst. I praktiken är ränteavdraget en skattesubvention för inkomst av tjänst. Sänk skatten på arbete istället så blir fördelningseffekten lika för alla som arbetar med samtidigt återhållsam mot för stora lån.. Så enkelt är det att utforma ett likformigt skattesystem med reciprocitet och legitimitet som samtidigt löser bostadsbristen och för hög skuldsättning.

      • GaStan skriver:

        Tack för bra input

        1, jag håller med om jämförelsen med kapitalförlust svajar. Jag ville mest visa på att det inom kapitalbeskattning finns oftast dualitet mellan skatterna.

        2, Jag håller också delvis med om att avdraget mot inkomstskatt svajar. Det hade varit mer logiskt om man exempelvis hade ränteinkomster (från ex en obligationsportfölj) som beskattades, och att man mot dem kunde netta sina räntekostnader. Då är det mer korrekt!

        3, men jag vill ändå lyfta fram det faktum, att våra bolån finansieras av sparande som går in i bostadsobligationer, vars ränteinkomster beskattas med 30%. Att det mot dem skulle gå att netta bort räntekostnader från lånen är logiskt. Men som du säger, de ställs ju mot inkomstskatterna. Men det dras förmodligen också mot ränteinkomsterna, då stora delar av svenska folket har pensioner, vars portföljer delvis har investerat i bostadsobligationer som de får betala skatt på. Dock finns det väl en skevhet där också då en individ kan ha bostadsobligationer, som de betalar skatt för, men inga lån, som de därför inte kan göra avdrag mot. Samtidigt finns det säkert många som har lån, men ingen exponering mot bostadsobligationer.

        4, Jag vet inte vad Maggan skulle säga, men tidigare har man ställt kostnaden för ränteavdraget, mot skatteinkomsterna för ränteinkomsterna. Nettokostnaden, som alltså är 30% gånger ränteskillnaden, var tidigare inte så stor, men har vuxit med skuldberget. Jag skulle säga att nettokostnaden idag är 15-20mdr. Skulle man helt ta bort ränteavdraget, men fortsätta beskatta ränteinkomster, så sjunker den här nettokostnaden till 0kr. Detta eftersom upplåningsräntorna idag i stort sett är noll så får man inte skatteintäkter på upplånade medel. Men om räntorna stiger så förvandlas detta till ett netto plus för staten.

        5, Jag håller med om att det i praktiken är en subvention på skatten på inkomst av tjänst. Vilket är orättvist för alla obelånade.

        6, Det är förmodligen smartare att ta bort ränteavdraget, och sänka skatten på arbete. Särskilt de med små inkomster.

        7, Anledningen till att det är viktigt att sänka för dem med små inkomster är följande. Det råder en missuppfattning om att det är höginkomsttagarna som är de stora vinnarna på ränteavdraget, då de har störst lån. (De verkligt rika behöver inte låna, de har pengar, inte lån. Därför är de rika). Visst, de är vinnare sett till ränteavdraget i absoluta termer. Men finansinspektionen har tittat på detta i detalj, och det är hushåll med små inkomster, fast med stora lån rel inkomst, som är mest beroende av ränteavdraget. De har nämligen den tajtaste kalkylen om räntorna stiger, och då utgör ränteavdraget en viktig del i att få privatekonomin att gå ihop.

        Ex Hushåll med 30,000kr X 2 bruttolön = 720,000kr om året. Skuldkvot 5X, Lån 3,6mkr.Idag betalar de 1,5% ränta, dvs 54,000/ år. 4500kr/m. Ränteavdrag 1,350. Netto 3,150kr. De har ut 46,000kr/m. Efter räntor 42,850kr.

        Men så stiger räntan till 5% med slopat avdrag. 15,000kr i räntor. De har kvar 31,000kr. Det blir rätt mycket tajtare hushålls ekonomi….

        Ex Hushåll med 60,000kr X 2 bruttolön = 1,440,000kr om året. Skuldkvot 5X, Lån 7,2mkr.Idag betalar de 1,5% ränta, dvs 108,000/ år. 9000kr/m. Ränteavdrag 2,700. Netto 6,300kr. De har ut 84,000kr/m. Efter räntor 77,700kr.

        Men så stiger räntan till 5% med slopat avdrag. 30,000kr i räntor. De har kvar 54,000kr. Disponibelinkomsten efter räntor sjunker lika för båda två, men det är inte särskilt svårt att dra runt ett hushåll på 54,000kr i månaden. Visst, det är sämre än 77,000kr…. men inte så jobbigt.

        Men för låginkomsthushållet blir ekonomin tajt på riktigt.

        8, Jag håller med dig om att ränteavdraget borde kunna fasas bort. Men jag är kluven då jag är principiellt emot åtgärder som rycker tusenlappar ur våra plånböcker. Det är bättre att de finns kvar och går till konsumtion, sparande och amortering. Ovanpå detta ökar risken för högt belånade hushåll om räntorna stiger, och då SÄRSKILT de med högbelåning och små inkomster. Men det går ju att lösa genom att sänka inkomstskatten i motsvarande storlek, och då istället rikta det mot låginkomsttagarna.

        9, Som verktyg att minska skuldsättning är den inte bra. Då är skuldkvotstaket mycket bättre. DESSUTOM, i lånelöftena, som ändå är det som bestämmer storleken på lån, och därmed skuldsättning, så ingår INTE ränteavdragen. Dvs om vi avskaffar ränteavdragen så minskar inte lånelöftena. Anledningen till detta är att bankerna har inte viljat lägga in denna skattesubvention, då den kan försvinna, och då har man beviljat ett lån på felaktiga grunder.

        10, Finansinspektionen har också slagit fast att höginkomsttagare i större utsträckning än låginkomsttagare har aktie och obligationsportföljer. portföljer de betalar skatt på ränteintäkter. Så ska man verkligen fastställa vad som är rättvist eller ej, så bör man ta in dessa i beräkningen, och då blir det ännu tydligare att ränteavdragen är absolut viktigast för dem med stora lån och SMÅ inkomster. Men som sagt, det löser man ju genom att sänka skatten på låga inkomster.

        11, Dessutom finns det ju en orättvisa mellan två låginkomsttagare MED och UTAN lån. Bättre att båda får betala mindre i skatt.

        12, Sen kan man ju alltid diskutera tajmingen. Vill vi verkligen göra det när det finns en stor grupp hushåll idag som inte ens klarar en liten räntehöjning. Deras situation lär ju inte bli starkare om vi slopar ränteavdraget. Visst, man kan alltid hävda att de får stå sitt kasst. Men det har visat sig vara en farlig tanke. Bostadspriserna i Sverige sätts ju på marginalen. Dvs om det på just din gata är en av de få familjerna som tvingas sälja kåken för att de inte klarar sina räntekostnader i en svår marknad, då är det just det priset som är referensvärdet på alla hus på din gata. Alla hus måste ju inte omsättas för att det ska finnas ett pris, det räcker med ett. Du skulle ju kunna hävda att du skiter i att ditt hus halveras i värde. Du ska ju ändå inte sälja och du har inga problem med att betala räntorna för du har små lån. Men det har visat sig att när vårt upplevda EK sjunker, vilket de gör när huspriserna sjunker, så tenderar consumer confidence att sjunka. Man tycker det är lite tristare. Trots att man får in sin lön den 25e, trots att man har lika mycket kvar när räntor och räkningar är betalade, så tenderar du att spara mer, och konsumera mindre. Inte för att du måste, utan för att du känner för det. När många gör likadant, så saktar hjulen in. Då blir det självuppfyllande. Så även om det är få som får problem på riktigt, så är vi alla sammankopplade och får lida för det. Så att bara säga, ta bort ränteavdragen, de som tagit för mycket lån får skylla sig själva. Det är inte så smart. Du kommer också få dig en slev.

        Därmed inte sagt att det inte ska fasas ut, men gärna successivt, gärna när vi fått bort de med extrem överbelåning, och gärna i samband med att man sänker inkomstskatterna för de med små inkomster. Den gruppen tenderar även att sätta spätt på hela lönen, så det är bra för ekonomin.

        Tack för bra synpunkter!

Lämna ett svar till RA Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.