Idag kom BNP siffror från USA. Egentligen är det laggande data som inte betyder nåt för börsen. Men eftersom Q1 förväntas vara det svagaste kvartalet i år så är den intressant. BNP under Q1 kom in på 3,2% mot 2,0 väntat och fg 2,2. Sanslöst stark siffra, som pekar på att soft patch är en icke händelse. Värre är det för Asien, och i synnerhet i Europa. Det är ganska bedrövligt egentligen. I USA kan man alltså höja räntan 9 gånger, vilket får ekonomin att knappt hicka till. Men inte mer. Samtidigt som Europa inte fixar att Asien lägger lite färre beställningar och att Euron stärks med 20% (när den gick från 1,05 till 1,25 eur/usd) utan att man nästan hamnar i recession. Och då har man inte ens rört räntan. Sanslöst. Asien är bättre, men inte mycket. Där har man fått dra på med stimulanser på 6% av BNP för att försvara befintlig tillväxt. Ni kommer ihåg det gamla talesättet ”när Usa nyser blir vi andra förkylda”
USAs relativa styrka har fått genomslag på räntorna. Tyska räntor är nertryckta. 10-åringen ligger på 0% och 2-åringen på -0,6%. Det är resultatet av en duvig Draghi, avsaknad av inflation och svag tillväxt. Amerikanska räntor har visserligen inte gått så starkt heller, men relativt de Europeiska så har spreadarna ökat sedan oktober förra året. Stigande spreadar innebär en stark dollar, och ser man till DXY och mot Euron så har dollarn brutit upp i veckan. En stark dollar är i förlängningen dåligt för USA, och i regel dåligt för Asien. Men bra för Europa. En stark dollar i kombination med kraftigt stigande räntor, är tecken på Risk off. Men det är ingen risk-off vi ser nu. Det är USAs relativa styrka mot omvärlden. I förlängningen är det dock viktigt att Asien piggar på sig, vilket de borde givet de kraftiga stimulanserna, och sen även Europa. Dock känns det som om Europas gröna skott lär dröja till 2H19. Pmi i veckan som kommer är viktiga.
Ska trenden på börsen vara uppåtriktad även framöver, så är det egentligen inte en stark dollar vi vill ha. Stark dollar för med sig problem längre fram som börsen prisar in tidigt. En stark dollar är också bevis på att marknaden är relativt osugen på att ta risk vilket inte är förenligt med bra börs. En stark dollar kan också vara förenligt med stigande räntor, vilket i förlängningen inte är bra för multiplarna, vilket alltså är dåligt för börsen.
Jag är ju optimistisk till börsen, men ska detta fortsätta så måste nästan Europa och Asien ta över ledartröjan, och för detta krävs ännu mer gröna skott än vad vi har idag.
————————–
Det finns en konsensus syn nu att vi duckat recession och efter regn kommer solsken, eller åtminstone halvklart. Att bolagsrapporterna generellt är starka givet hur dåligt Q1 ”borde vara” gör marknaden trygg. Men samtidigt anser många att börsen sprungit på, och till stor del diskar detta. Är glaset halvtomt eller halvfullt? Drar jag upp MSCI World så handlas den på samma nivå som september förra året, eller februari om du så vill. Hausse eller Flat marknad i 14 månader. You tell me!
Sett till årets väntade vinster (flat mot förra året) så börjar USA närma sig fwd PE 18. Det kan nog gå några procent till men luften börjar bli tunnare. Övriga världen är billigare, men for a reason, och kommer inte växla upp om inte datan gör det. Nästa år tror jag vinsterna kan öka i USA med 10%, och därmed kan USA dra minst 10% till, men det är lite väl tidigt att prisa in 2020 nu. Det får vänta till andra halvan i år. Min generella känsla är att man ska äga aktier men spara lite cash att köpa i dipparna. Partyt är inte över förrän FED börjar tala om räntehöjningar igen, och det kommer att dröja.
—————————
Aktiefonder med Global inriktning har tillsammans med Blandfonder varit de senaste årens stora vinnare flödesmässigt. Anledningen är enkel, rådgivare vill ge breda och väldiversifierade produkter till sina kunder. Ovanpå detta har Globalfonder gått bättre än Sverige fonder, som tidigare var default alternativet, under några år. Men hur smart är det?
Jag tittade på hur benchmark gått, dvs MSCI World med återlagda utdelningar. De senaste 5 åren har det gått 108% och senaste 3 åren 60%. Om man väljer den breda kategorin Global fonder i Morningstar (inkl fonder som inte säljs i Sverige, samt EN andelsklass per fond) så finns det 595 stycken.
Tittar man senaste 3 respektive 5 åren så är det c60 fonder som utvecklats bättre än index. Dvs ca 10% av fondutbudet. (I en perfekt värld borde denna siffra vara 50%, eller något lägre om man inkluderar avgifter). Av de svenska alternativen är det bara AP7 (som varit belånad, och som egentligen gått sämre än index om man riskjusterar avkastningen) och Öhman Global Hållbar som gått bättre på båda tidshorisonterna. Det får en att fundera. Finns det bättre alternativ? Jag tänker på 3 varianter här
1, Region
Är det lättare att hitta en skicklig Europa, en USA och en Asien-förvaltare och sätta samman dem tre så att det blir en global exponering?
Det verkar inte så. För när jag går igenom respektive fondkategori är resultatet lika nedslående som bland Globalfonderna.
Vad som däremot hade fungerat är om man viktat rätt. Dvs om man aktivt viktat upp USA (som gått bättre än övriga marknader), och ner resten. Då hade man presterat bättre än den bästa global fonden. Men då gäller det att veta vilket region som ska bäst och det är inte alltid det lättaste.
2, Sektor
Skulle man kunna plocka in skickliga sektor förvaltare och slå ett globalt index. Ja, här är resultaten mer uppmuntrande. Dvs det finns en större del skickliga sektorförvaltare som verkar kunna skapa mervärde. Viktar man dem som ett globalt index så lär man slå index. Problemet är att det blir väldigt många fonder.
Kan man dessutom välja ut rätt sektorer, som ex IT och hälsovård senaste åren, och undvika de sämre, då kan man få en Global exponering med studs i. Frestande tanke! Men med högre risk!
3, Faktor
Det finns ett antal faktorer som historiskt presterat bättre än Mcap viktade index. Det är
a, Value (dvs låg värdering, hög direktavkastning)
b, Growth (tillväxt bolag)
c, Quality (starka kassaflöden, okej balansräkning, hög lönsamhet, stabil vinstutveckling/marginaler, låg volatilitet osv)
d, Momentum (de aktier som outperformar idag outperformar imorgon, och tvärtom).
e, Size (småbolag som grupp outperformar stora)
Men detta är dessvärre ingen holy grail heller. Även om varje enskild faktor outperformar marknaden generellt över en säg 10 årsperiod, så kan den gå dåligt under enskilda perioder. Genom att kombinera flera faktorer tar man bort risken för kortsiktig underperformance, Men problemet är då att man får exponering till så många bolag att portföljen tenderar att inte avvika så mycket från marknaden. Därför blir också utvecklingen mer marknadslik, åtminstone på kort sikt.
Det lockar till att välja ut de faktorer som väntas gå bra, ungefär som att cherry pick sektorer eller länder/regioner. Men det är lättare sagt än gjort. Jag har haft diskussioner med många sk. Faktor experter genom åren. Cherry picking är svårt, anledningen är inte att det är svårt att välja vinnarfaktorn, utan att hoppa av den i tid när den går från att vara vinnarfaktor till förlorarfaktor. Det är det sistnämnda som förstör totalavkastning. Trots detta är förmodligen den bästa faktorvalsmetoden: ”let the trend be your friend”. Dvs den faktorn som presterar idag lär göra det även imorgon. Alla faktorer lär gå bra på lång sikt, men övervikta de som går bra just nu.
Så för att summera. Grundtanken med att ha en Global exponering i sitt pensionssparande är inte fel. Men att bara köpa en dyr och medioker Global fond är ingen optimal lösning. (Inte Blandfond heller). Bättre med en indexprodukt. Ett ännu bättre alternativ är förmodligen att Cherry pick globala sektor fonder, vars förvaltare har starkt trackrecord, och där sektorn rent strategiskt har framtiden för sig, OCH/ELLER ta in Faktor produkter med starkt track. Ofta är de senare dessutom lågkostnadsprodukter, och det är inte fel i ett långt pensionssparande.
De senaste 10 åren skulle man haft en Global IT-fond (Det är egentligen IT-sektorn som gjort att USA outperformat) som förvaltats av en skicklig aktiv förvaltare. Kan man göra samma strategiska analys igen, och förstå vad man ska ha de kommande 10 åren? Kanske….. jag vet vad jag tror på, men jag ska inte ägna mig åt försäljning här på bloggen.
——————-
Efter att ha läst på lite vad Riksbanken sa igår, så verkar det som om dörren för en höjning i december inte är helt stängd. Även april är troligare. En okej recovery under hösten, i kombination med centralbanker som är mindre oroliga, kan alltså leda till en höjning i december trots allt. På det hela taget tycker jag marknaden reagerade lite väl mycket igår. Kronan bör inte, allt annat lika, bli så mycket svagare härifrån. Inte starkare heller. 10,60ish typ. Om det nu blir en höjning i december så kommer den först i slutet av året röra sig ner mot 10kr.
Nästa vecka är fullmatad med Q1 rapporter, men även PMIs från hela världen, amerikansk jobbdata, Svensk lönedata, Case shiller huspriser, BNP i Europa och US Core PCE. Sammantaget finns krut att både trigga vinsthemtagningar, som att ge rallyt en ytterligare knuff uppåt. Stay tuned!
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Befinner mig utomlands i malta nu. Kurs 10.77 med forex kort , kurs 10.84 med nordea kort vid kortköp i euro nu, börjar svida i plånboken att åka utomlands må jag säga!
Man märker verkligen att de blivit dyrare, hoppas vi inte går över 11 nu vore inte bra…
Förstår dig!
Men Svensk ekonomi har fler beståndsdelar än bara kosrnaden för utlandssemester. Träffade ett gäng kineser i GaStan i Stockholm…. de var nöjda. Vad tror du är bäst för svensk ekonomi? Att du spenderar pengar på Malta eller Kineser spenderar pengar i Sthlm?
Alla måste tänka från sin egen situation, bäst för mig är en stark krona sålänge man inte blir arbetslös;)
Men förstår din poäng…
Du anar inte hur rätt du har….
Säg att vi höjer räntan så vi pressar upp kronan till 8,60 istället för 10,6eur. Då blir det kul på Malta…. MEN
Den räntehöjningen får andra effekter:
1, Räntekostnaderna ökar kraftigt i Sverige, och drar ner annan konsumtion. Bland annat Malta resor
2, Fallet i konsumtion, ger ett fall tillväxt, vilket gör att färre får jobb, vissa kanske mister sitt jobb…. de personerna får det knepigt att åka till Malta, trots stark krona
3, Importen gynnas, vilket gynnar ett annat lands tillväxt, men missgynnar vårt land. Lägre tillväxt, färre jobb… läs punkt 2
4, Exporten missgynnas, vilket missgynnar Sverige, lägre till tillväxt… färre jobb… läs punkt två
5, Inhemsk produktion missgynnas, dvs en importerad Heineken blir allt annat lika billigare än det lokal producerade ölet från microbryggeriet…. bra för anställda i Heineken Holland, dåligt för det svenska microbryggeriet…. dåligt för Sverige, sämre tillväxt, färre jobb… läs punkt 2.
Så visst är det trist att din Malta resa blir dyr, jag håller med. Men du är på Malta trots allt. Faktum är att utlandsresandet har slagit rekord senaste åren, trots svag krona. Om den svaga kronan var det stora problemet…. då skulle väl utlandsresandet minskat?
Men isolerat håller jag med dig….. när man betalar ölen så vill man att den är så billig som möjligt. Oavsett var man är!
Med detta sagt så skulle man tro att en svag krona är bra i alla lägen… dvs varför pressar vi inte ner den till 15eur…. men så enkelt är det inte. Det handlar om att tilväxten inte kommer öka linjärt med svag valuta… precis som att tillväxten inte faller linjärt med stark krona. Forskning visar att det finns jämnviktslägen där man når ett i optimum och det är kopplat till realräntespreden och köpkraftsparitet. I kronan/eurons fall så pekar det på att en ”optimal” nivå (detta är ingen exakt vetenskap) ligger i dagsläget på c10kr. Inte 11kr, inte 9kr! Ett annat sätt att uttrycka det på är att om en lokal producerad starköl kostar 20kr på systembolget, så är en ”rätt” valutakurs när Heineken också kostar c20kr. Inte när kronan är så svag att den kostar 25kr, eller så stark att den kostar 15kr.
Det är lätt och säga när man bor i Stockholm långt från kontinenten.
Om det nu är som du säger varför inte sänka styrräntan direkt till -2%? Valutan skulle krascha och resten av den industrialiserade världens turister skulle bege sig till Stockholm.
Vi måste se till den aggregerade nettoeffekten. Diskussionen blir rätt ointressant om man bara utgår från sig själv. Man måste se till helheten vilket är betydligt mer komplicerat dessutom.
Att sänka till -2% ger inte önskade nettoeffekter. På samma sätt som att höja till +2% och trycka upp kronan till 8,60eur inte heller ger önskad nettoeffekt. Ja, utlandsresan blir billigare, men det får så många andra effekter.
Om man vill få upp inflationen är de inte lättast om staten lånar upp för att öka invensteringar och höja löner i offentlig sektor?
Jo absolut.
Det enklaste hade varit om man höjde momsen på alla varor. Då får du inflation direkt. Varför tjatar inte Ingves om det undrar kanske någon? Då är ju problemet löst… eller? Nej inte alls, och det är därför som Ingves inte tjatar om det. Moms hade tryckt upp inflationen direkt i rent teknisk mening, men det enda som händer är att allt blir dyrare och vi har råd mindre av varan. Det är inte målet. Ingves vill se att priserna stiger som en effekt av att det finns mer pengar som jagar samma vara. Inte samma pengar som jagar en dyrare vara. Samma missförstånd gäller kronan. Många tror att Ingves vill se svagare krona för att importerade varor blir dyrare, och således skapas inflation. Så är inte fallet. Han vill skapa högre tillväxt genom kronförsvagningen, genom att handelsbalansen ökar (eller om du så vill, inte minskar lika mycket som vid en starkare växelkurs). Tillväxten skapar jobb, som skapar köpkraft, som leder till inflation. Det är mekaniken bakom, som få förstår, eller orkar sätta sig in i.
Vad gäller statliga investeringar så är det inte fel, så länge som det finns 1, utrymme och 2, så länge som de är produktiva.
Vad gäller offentliga löner, så anser inte jag att de ska vara ledande, utan det är privata sektorn ska vara det. Det är bättre om en lärarlön är relativt låg så att vi har råd med två lärare än att den är så hög att vi bara har råd med en lärare. Sen måste den vara tillräckligt hög för att attrahera lärare överhuvudtaget.
Jag anser vidare att offentliga sektorn ska vara aggressiv på att behålla och anställa folk i dåliga tider, medan i goda tider så kan de ta det lite piano och låta privata sektorn driva på…. det balanserar konjunktur svängningarna bäst, plus att vi över tid får mest för våra skattepengar. Detsamma gäller statliga investeringar, de görs bäst i dåliga tider. Då gör de mest nytta och är dessutom billigare. Klassisk Keynes
Du vet vart jag vill komma med att denna ränta mest orsakat höga tillgångspriser istället för löne ökningar vilket orsakat splittring bland invånarna och i förlängningen katastrof följder med en elit och slavar under …typ se demonstrationer i Paris , lär bli vanligare med sånt om inget görs…
Staten borde ta ett större ansvar eller utöka mandatet för riksbanken kanske? Funkar ju uppenbarligen inte så bra just nu…vi har ju haft minus ränta länge vid det här laget , kan man ju lugnt säga 😉
Jo men så är det… vår tids största problem är polariseringen… förr var 80% en homogen rätt trygg välmående medelklass… sen hade vi 10/10 över/underklass. Jag skulle säga att den idag är 50/25/25…. och det skulle man nästan kunna leva med om det inte vore för att 50-gruppen fått det realt sämre…
Notera att jag bara höftar de här siffrorna på en ren känsla… men du fattar poängen….allt handlar om att ingå i den övre kvartilen för att ha det bra… tillhöra vinnarna… annars tillhör man 75-förlorarna….. typ
Aktiespararna har en helt annan åsikt än dig om Ingves negativa räntor med tillhörande kronmassaker.
https://www.aktiespararna.se/nyheter/sa-skyddar-du-dig-fran-ingves-kronmassaker
Tack. Intressant artikel
Har själv satsat på etf guld i euro och guldbolag i dollar…tror de kan bli bra på sikt
Tack,
De har fel, för de förstår inte den fulla nettoeffektens positiva inverkan. De har inte ens räknat på den.
Vad är en icke skadlig växelkurs? 8,60eur? Låt oss räkna lite…
Om riksbanken hade höjt till 0% i höst så hade kronan jobbat sig ner mot 10kr. Hade man höjt till 0,5% så hade den jobbat sig ytterligare 0,5-0,7 och man hade nog fått höja till c1% för att får den mot 8,60.
125prickar högre ränta för att åstadkomma en växelkurs som folk är nöjda med. Inte för att de inte åker till utlandet idag, för det gör vi. Inte för att vi inte konsumerar importerade varor idag, för det gör vi. Utan för att då hade priset på det här kalaset varit mer tillfredställande.
Men höjningarna får konsekvenser. Svenska hushåll har 4,300mdr i lån. 3,300 är i bostadslån. Ytterligare 500mdr ligger i bostadsrätter som vi betalar ränta på genom månadsavgiften. Det är 4,800mdr. De blir 125 prickar dyrare.
Det är 60mdr i ökade räntekostnader. Pengar som hamnar i pensionsportföljer eller utlandet.
60mdr i minskat konsumtionsutrymme.
Är det någon som kan bevisa att dagens svaga krona gör oss FATTIGARE än effekterna av 60mdr i ökade räntekostnader, dess effekter på minskad tillväxt och minskat jobbskapande.
Ovanpå detta har vi en sur exportsektor, en import sektor som kommer gå som tåget (vilket främst gynnar de länder som säljer till oss), imhemska företag som får problem att konkurrera med billiga importerade varor…. men jag måste erkänna att de lyfter fram de här sakerna i artikeln…
Sen har vi inverkan på alla asset prices vars värde trots allt är en funktion av framtida kassaflöden diskonterat till räntan
Sen hade vi det där med vinsterna… tillväxten vänder ner, företagens räntekostnader går upp… vet inte om jag tycker det ser så bra ut!!!
Men visst, är det någon som rent matematiskt kan visa att effekterna av en krona på 8,60eur är bättre så lyssnar jag gärna…. men än så länge har jag inte sett någon som räknat på saken!!!
Tills dess tror jag de negativa effekterna överstiger de positiva.
Dock måste jag erkänna att en höjning mot 0%, som hade tagit kronan mot 10kr, hade varit en bra ide, då man fått bort mycket av dagens negativa effekter UTAN att ha en jättenegativ inverkan!
Ps. Jag och min fru talade tidigare om att åka en vecka till Spanien i sommar. Vi brukar göra det. Nu bestämde vi istället att stanna hemma och bla åka till Gotland. Kronan spelar in. Men vi har också talat många gånger om att Gotland hade varit trevligt. Man kan diskutera huruvida detta är bra el dåligt för oss, men för svensk ekonomi är det bra, och mindre bra för den spanska. Vem vet, vi kanske till och med träffar några spanjorer på Gotland i sommar? Ds
”Som nation borde vi konkurrera med kunskap och nytänkande och ingenjörskraft, inte med finansiellt trixeri och en svag växelkurs”
Ja alla som inte skuldsatt sig i en bostadsrätt skulle tjäna på att RÄNTAN går upp samtidigt som sek stärks…jag är en av dem och därför som jag är upprörd över situationen…
Förstår självklart att om man sitter i en bostadsrätt med ex antal miljoner i värdeökning så är man intresserad av sänka räntor och livrädd att ens vinst ska försvinna.
Tog idag ut 100 euro ur bankomaten kostade 1174 kr om någon är intresserad 🙂
För något år sen låg uttaget på under 1000 kr i svenska kronor vill jag minnas…
Men turisten i sthlm som tog ut pengar fick ut mer än tidigare, därför är han här!!!
Jag förstår ditt perspektiv, men när diskuterar de här sakerna ur ett aggregerat samhällsekonomiskt perspektiv så måste man se till helheten, och inte sin egen situation.
Håller med dig om att tillväxt över tid måste komma från utbildning, produktivitet, innovation och konkurrenskraft.
En svenskproducerad vara ska säljas för att den är bättre och producerad effektivare… inte för att den är valutadopad.
Det här med att Brf ägare är rädda om sin vinst (dvs eget kapital) är en galenskap. Istället för att maximera EK borde de minimera skuldsättningen. De kan strunta i EK… de har ändå ingen nytta av det… de bara tror det!
Ex. Om du får välja… vill du ha 2mkr i lån som du betalar 20,000kr i räntor på, eller 1mkr i lån som du betalar 20,000kr i ränta på. De flesta kommer svara 2mkr, för att där är räntan 1% vilket implicit kommer innebär mycket högre värde på fastigheten…. men detta är fel. De borde välja 1mkr/20,000kr. Enkel matte, men svår logik för de flesta!
Jag upplever att de flesta maximerar vad de kan låna för att köpa bostad för…
Exempelvis var de någon på mitt jobb som hade köpt någon bostad i ombildning för ex antal år sen och nu gjort vinst på cirka 3 miljoner. Personen går då och köper en villa för 6 miljoner.
Den här personen har typ samma löneutveckling som jag kommer ha men jag kommer inte kunna bo i villan eftersom jag missat bostadsrallyt…
Denna person har endast haft tur men producerar inget större värde en vad jag gör…borde inte styras av tur utan de borde vara mer kopplat till löneutveckling. Om vi höjer räntan kommer denna person inte vara lika rik längre och de blir mer rättvist då!
Ja anledning till varför de väljer 2 miljoner i skuld istället för 1 miljon är ju för att de får bo i lyx lägenheter. Samtidigt som sek faller och vi som inte har lån blir drabbade av en svag valuta.
Känns som en helt skruvad situation enligt mig…
De får ett lånelöfte, som de använder helt enkelt. Det är banken som sätter ribban.
Men det intressanta är ju inte att han köper en villa för 6mkr, vad han har för EK, utan hur mycket lån han har idag. Har han för mycket mätt som lån/lön så kommer det svida en vacker dag.
Jag anser också att lån ska kopplas till storlek på inkomst.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ingen som är rik. Säljer din kompis villan och flyttar till hyresrätt så har han förvisso realiserat vinsten, men det måste till en köpare av villan, så ur ett aggregerat perspektiv är det ingen skillnad. Ur ett aggregerat perspektiv är det ingen som kan realisera vinsten, då våra bostäder kommer vara bebodda av någon.
Enda skillnaden mellan att äga och att hyra, är att
hyra = driftkostnader + räntekostnader till hyresvärd + vinst till hyresvärd (överskott)
äga = driftkostnader + räntekostnader till dig själv + vinst till dig själv (överskott)
Vinsten är beroende av räntan, går den upp så sjunker vinsten, och tvärtom.
Idag är räntan låg, så då bor Brf ägaren billigare än hyresgästen. Det är själva vinsten. Han bor billigare (två identiska lägenheter) och har mer över till annat. Men pga av låg ränta, så tvingas de flesta till stora lån, vilket gör att ”vinsten” krymper snabbt om räntan stiger. Brf ägarens vinst ska ställas mot ränterisken som hyresgästen slipper. Eget Kapital är helt ointressant ur ett aggregerat perspektiv. Till och med när folk dör, och EK realiseras, så finns det förstagångsköpare som tar över skulden. Tänk dig barnbarnen som måste låna mycket trots att de ärver sin farmor som dör med högt EK. Kretslopp tänket.
Med 1 resp 2 mkr talade jag om SAMMA bostad. Inte två olika. Folk väljer hellre 2mkr i skuld för att EK är större tack vare högre värde på bostaden. De borde välja 1mkr.
Det orättvisa är att man måste har 15% EK för att kunna köpa. Det stänger ut många.
Vidare på orättvise temat… Idag är det orättvist för att hyresvärden (alt ägare av sin bostad betalar låg boendekostnad, och har råd att göra annat kul) gör fina vinster för att räntan är låg. Vinsterna finansieras av hyresvärden. Därför är det lätt att tänka sig bland de som inte är ”i marknaden” att om räntorna går upp, så minskar vinsterna till hyresvärdarna/bostadsägare har mindre över till annat. Problemet är att när de betalar högre räntor, och drar ner på annat, så slår det mot ekonomin, lägre tillväxt, färre jobb….. så samtidigt som ”rättvisa” har skapats så finns det folk som inte fått jobb alt får lämna sitt jobb, allt annat lika, och då vet jag inte hur kul det är med den där ”rättvisan”…..
Jag förstår om många tycker det är komplicerat… de flesta tänker 1, jag kom aldrig in på ägande marknaden 2, jag bor i en dyr bostad rel de som äger som har låg boendekostnad och 3, så har den svaga kronan gjort att jag fått det sämre.
1&2 menar jag måste lösas med slopad 85% regel och slopade amorteringskrav. Samtidigt får vi inte ta för stora lån, så vi måste implementera skuldkvotstak. 3, är en villfarelse, då en stark krona hade gjort importen billigare men nettoeffekten hade ändå tyroligtvis varit negativ.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/akut-renoveringsbehov-i-miljonprogrammen
Staten måste låna upp och fixa dessa lägenheter för personerna som bor där kommer ju inte bli beviljade lån för att lyx renovera…