Riksbanken lämnade besked om penningpolitiken idag. Den stora grejen är att man skjuter fram nästa räntehöjning från 2H19 till 1H20. Det enda som egentligen har förändrats är att FED blev duviga i januari, varpå ECB kort därpå följde efter. Då var det bara för Riksbanken att rätta sig i ledet och hänga på. Hade man inte gjort det, utan hållt sig till planen att höja i år, så hade kronan stärkts. Förmodligen ner mot 10euro. Det vill man inte för att:
stark krona – ger allt annat lika försämrad handelsbalans (export minus import) – som ger lägre BNP tillväxt – som gör att det skapas färre jobb – vilket håller tillbaka köpkraften (antal jobbare X lön)…… och det vill man inte i ett läge där Svensk tillväxt faller ner mot 1-1,5% i år.
Hade inte FED ändrat inriktning i januari, så hade vi haft en höjning i september alt december i år. Jag trodde Ingves skulle höja under 2H19. Fel fick jag. Men jag tycker fortfarande att han borde göra det. Redan i höst tror jag pilarna kommer peka uppåt igen, och då hade det varit lämpligt att höja i december. På årsdagen sen första höjningen. Men så blev det inte. Det är egentligen ingen ko på isen det här.
Riksbanken hade press från två håll. Dels tillväxten som växlar ner till följd av en svag byggsektor och exportsektor, men även omvärldens duviga centralbanker. Det blev för mycket helt enkelt.
Vad jag fortfarande hävdar är att han har en strävan att lägga sig dikt an ECB på 0%, så OM dagen kommer när ECB börjar höja så kan de höja i tandem utan att det ger någon större växelkurspåverkan. Men eftersom det kommer dröja väldigt länge innan ECB kommer höja så har han gott om tid på sig. Därför kunde de med gott samvete skjuta på höjningen.
Givet att tillväxten växlar upp under 2H19 och ser ut att bli helt okej 2020, inte bara i Sverige utan även Europa, så är det sannolikt att höjningen kommer i början av nästa år.
Det här beslutet har inte med inflationen att göra. Inflationstrycket blir inte värre än lönerna, som ligger på 2,5%, alltså kan vi förvänta oss en kärninflation runt 1,5%. Riksbanken justerade ner löneinflationen från 2,8% till 2,7% i år.
Har Riksbanken misslyckats med inflationsmålet? Ja i strikt teknisk mening får man väl säga det. Kärninflationen ligger inte på 2%, den har inte heller snittat på 2%. Detta handlar såklart om lönerna. Eftersom de inte drar så drar inte heller inflationen. Anledningen att de inte drar beror till stor del på att fackförbunden har ett avtal som knyter löneökningarna till 2,2%. Detta är lågt ur ett historiskt perspektiv. Det beror dels på inflationen är låg, så 2,2% är ändå realt sett positivt. Men det handlar också om global konkurrens. Man har inte velat ha lönerna högre. Det leder bara till varsel. Nästa avtalsrörelse lär inte bli annorlunda.
Den svenska 5-åringen sjunker som en sten på beskedet. Ingen press på bostadsoblisarna här inte. Alltså ingen press på bostadspriserna heller. Beskedet är alltså positivt för Svenska bostadspriser.
Våra räntekostnader då? Ja de är mer korrelerade med 3m Stibor, som är svagt ner idag. Faktum är att den har varit ner senaste veckorna, men egentligen ingen större rörelse. Således kommer våra räntekostnader inte att förändras direkt.
————————————–
Igår presenterades IFO från Tyskland. Den kom in på 99,2 mot väntat 99,9 och fg 99,6. Både current och expected underindex kom in sämre än väntat, och sämre än sist. Inte mycket till gröna skott där inte. Men det har ingen räknat med heller. USA och Asien måste lyfta först och sen kommer Europa med något kvartals fördröjning. Siffrorna ovan pekar inte på recession, så som PMI gör, utan mer på ett nytt 2012.
Imorgon kommer amerikansk bnp för första kvartalet. To be cont.
Kortsikt's Blog 
Hej,
Stort tack för lärorik läsning över tid! Grymt uppskattat!
Jag undrar om du har tittat något på konsekvenser av IBOR-transition initiativet. Alltså det faktum att hela världen ska gå över till alternativa referensräntor från dagens IBORs.
Jag undrar främst vad detta kan komma att få för Sverige och svenska banker i och med vårt beroende till utländsk finansiering (stora Cross currency swaps) för bolånestocken.
Hälsningar från en trogen läsare,
Olle
Hej Olle, och tack för frågan.
I Sverige har vi ännu inte bestämt om vi ska överge Stibor till förmån för en Svensk ARR
https://fi.se/sv/publicerat/rapporter/fi-analys/2018/fi-analys-14-referensrantor-i-forandring/
Men givet att räntenivåerna inte förändras markant så ser jag inga problem med detta!
Tack för snabbt svar! Jag ska försöka sätta mig in i det lite mer i detalj och vässa på lite mer detaljerade frågor kring detta. Har en känsla av att det kan bli lite märkliga konsekvenser just i övergångsfasen.
Hej,
Är det ett problem att Riksbankens första höjning nu inte verkar följas upp av fler höjningar inom ”samma” tidsintervall? Man höjde ju en gång innan årsskiftet och nu ser det alltså ut att ta mer än ett år från den höjningen, innan man (kanske!) kan följa upp med en ny höjning. Detta dessutom från historiskt låga nivåer. Finns det risk att förra höstens höjning ses som en lite desperat markering att ”vi hade gärna velat höja på riktigt, men detta är allt som går just nu”?
Jag förstår dina teoretiska argument om varför de agerar så här, men tänker samtidigt att signalvärdet blir konstigt av en enstaka, isolerad höjning och sen inget mer. Vad säger det om RB egentliga syn på konjunkturen etc? Hade det inte, åtminstone ur ett pedagogiskt perspektiv varit bättre att chilla och vänta med höjningen tills man var mer säker på att en räntehöjningsCYKEL kunde inledas på allvar? En ensam höjning blir mer som att man bränner iväg ett skott i blindo och hoppas att det strax därefter dyker upp en riktig älg att skjuta på.
Jo det håller jag med om faktiskt!
Men det blev för mycket för dem…. dvs vi har både centralbanker som ändrar kurs OCH Svensk tillväxt som bromsar in rätt kraftigt. Hade vi bara haft en av de här så hade de inte behövt ändra linjen.
Apropå skott i blindo. Kommer du ihåg FED. De höjde första gången i december 2015, sen sa man att man skulle höja varje kvartal… men redan i mars 2016 så ändrade man kurs, och höjde inte sen förrän i december 2016. Anledningen var ju att 2016 var så stökigt med Kina, oljan, brexit, Trump och gud vet allt. Därefter kunde man hålla kursen någorlunda. Detta påminner lite om det.
Hade jag varit Ingves, hade jag sagt att planen är att höja räntan i december, givet att tillväxten återhämtar sig. Repar sig inte tillväxten, eller rent utav förvärras. Då kommer jag inte att höja.
Men detta är lite en storm i ett vattenglas…. alltså han kommer förr eller senare höja upp till 0%….. men om det blir några höjnignar efter det beror HELT och HÅLLET på om ECB höjer. Höjer inte ECB, så kommer vi ha 0% styrränta under överskådlig framtid!
Okej! Så om jag tolkar dig rätt ska vi inte läsa in alltför mycket trender/konjunkturläge/ledtrådar om framtiden i en eventuell höjning upp till 0%, utan mer se det som en ”putsning av fasaden”?
Ja, upp till noll är en sak, vidare höjningar en annan som är helt beroende av två saker…. lokal tillväxt i Sverige och vad ECB gör. Inflationen är helt sekundär… lönerna ligger där de ligger vilket medför att inföationen kommer kretsa kring 1,5% under lång tid
Det är tydligt att investerarna helt har tappat förtroendet för Ingves och därför dumpar SEK i allt större omfattning. Han borde gå en kurs i kommunikation samt inse vikten av att hålla fast vid sin räntebana istället för att helt sabotera det jobb som Göran Persson gjorde i samband med budgetsaneringen efter 90-talskrisen.
Hade Ingves jobbat inom det privata näringslivet hade han fått sparken sedan långt tid tillbaka.
Valutakurser styrs till stor del av realräntespreadarna, och givet relationen mellan räntebanan för ECB och Riksbanken så är kronan rätt värderad. Så det handlar inte så mycket om missförtroende faktiskt. Kronan sjunker för att svenska räntor sjunker relativt omvärlden…. hade marknaden inte haft förtroende för Ingves hade man dumpat statspapper vars räntor börjat stiga, och sen sålt kronorna varpå kronan försvagats… det är inte detta vi sett!!!
Men jag håller med om att han inte hade behövt ändra på räntebanan…