Bits and pieces

Knappt hade Trumps twitter svalnat förrän man meddelade att vice premiärminister Liu He kommer till Washington i veckan. PBOC, Kinas centralbank, meddelar också att man sänker reservkravet för mindre banker verksamma mot SMEs, dvs småföretag. Helt plötsligt är det lite bättre tongångar igen. Känns som att vi börjar närma oss målgång på det här avtalet, och då är det inte konstigt att det hettar till lite här och varstans.

Noterar att Ray Dalio varnar för börsras mot bakgrund av lägre vinstmarginaler. Buffet varnar inte för vinstras, men en av hans favoritindikatorer för börsen är Börsvärde i förhållande till GNP (alltså inte GDP utan Gross National Product som inkluderar Amerikanska företags aktivitet utanför USA) är också på en hög nivå. Ett alternativ till den här indikatorn är P/S-talet som säger ungefär samma sak. PS-talet är högt när vinster, och framförallt vinstmarginaler är höga. Det är ingen säljsignal i sig, MEN viker marginalerna i kombination med höga PS-tal, då blir det dålig börs kan man säga. Det är oftast sent i börscykel som PS-talen är höga, pga höga vinstmarginaler, och ger därmed inveterare en heads up och det finns stor nedsida om marginalerna börjar svika. PE-talet under den här tiden ger inte samma signal då det kan vara högst normalt. Senast vi hade en sådan situation var på toppen 2007, då PE-talet var medel, men PS talet var högt. Så är egentligen är Buffet och Dalio inne på samma spår. PS-talen är höga = stor nedsida om marginalerna krymper.

PROBLEMET är att PS-talet har varit högt i många år. Så det är som sagt ingen säljsignal i sig. För att förstå om marginalerna ska ner, så måste man förstå varför de varit höga och varför de nu ska falla? Marginalerna är höga pga flera faktorer

1, Löneutvecklingen har varit trög

2, Räntekostnaderna är lägre än någonsin

3, Avskrivningar är på låga nivåer, till följd av lägre CapEx

4, Lägre skatt

Normalt sett är klassisk Operational Leverage som driver upp marginalerna i en konjunktur uppgång, dvs ökad försäljning, och stabil bruttomarginal, gör att bruttovinsten ökar i pengar räknat snabbare än kostnader längre ner, vilket gör att vinsten på sista raden ökar snabbt. Således ökar vinstmarginalen. Men under de senaste 10 åren så har bruttovinstutvecklingen varit below trend, och det är punkterna 1-4 som gör att vinstmarginalen är rekordhög.

Okej, tillbaks till Buffett och Dalio. Vad skulle kunna få den att falla? Två saker

1, Att vi får recession, dvs negativ nominell BNP, vilket gör att Försäljningen krymper, och eftersom de fasta kostnaderna inte tenderar till att minska lika snabbt, så krymper således vinsten…. alltså vinstmarginalen.

Om jag har förstått det rätt så är vare sig Buffett eller Dalio några som är strong believers i recession. Inte för att det helt saknas förutsättningar och eller att risken inte finns… mer att summasumarum så ser de ingen större recessionsrisk framöver.

2, Att kostnaderna drar ovan, och då är det framförallt 1 och 2.

Scenariot är följande: Lönerna stiger till följd av hygglig konjunktur och god arbetsmarknad. Bolag som INTE har pricing Power kan inte höja priserna. Deras vinst minskar med ökade lönekostnader. Bolag som har pricing Power höjer priserna, varpå inflationen stiger och räntorna stiger. Eftersom räntekostnaderna för hushållen stiger så äter de upp löneökningen så det finns mindre pengar över att handla för. Dvs trots att företagen höjt priserna, så sjunker deras försäljning. Ökade lönekostnader gör att vinsten krymper. Skulder i bolag kostar mer i räntekostnader, dvs lägre vinst.

Det är detta D&B är inne på. Dvs efter många år där arbetsgivarna och kapitaliserna har varit vinnare, så är det dags att ge tilbaks lite Power till arbetstagarna, med följdeffekten att vinsterna krymper och marginalerna normaliseras.

Jag tror att D&B har rätt… men inte just nu. Rådande soft patch gör att de har fel. Kommer tillväxten, löneökningarna, inflation och räntehöjningar tillbaks 2020…… då är deras case högaktuellt.

Jag har tidigare skrivit mycket om löner…. utöver tajtarbetsmarkad faktorn…. så finns det ett 10-tal andra strukturellt faktorer som påverkar lönerna. Hittills vet jag inte någon som lyckats fånga allt i någon modell… utan att extrapolera i efterhand. Jag är ödmjuk!

Nedan chart är intressant, säger att senaste 10 åren har jobben skapats i enkla jobb, eller mer avancerade. Typ advokat eller Starbucksbarista. Tidigare ”medelklass-jobb” har inte vuxit i samma utsträckning. Polarisering och Trump är två ord jag kommer att tänka på!

Nedan visar statskulderna. Japan har ju klarat sig hyggligt mycket pga att medborgarna äger skulden själva. Förstår ni? Japanska hushåll har finansiella tillgångar (statspapper). Japanska staten har enorma skulder (statspapper). Netto noll i samma valuta.

Sverige ligger också rätt lågt. Endast 30% av statskulden ligger hos utlänningar. Med tanke på att skulden är på ynka 1,200mdr kr, så är det typ 360mdr. Det är felräkningspengar.

Nej den stora grejen är bostadslånen. Där sitter utlandet på 1,500mdr i finansiering. Men vänta lite, finns det 1,500 i skulder så finns det 1,500 i tillgångar. Jajamensan, visst finns det 1500 i bostäder. 1500 i skulder är lika farligt som 1500 i tillgångar är härligt. Kruxet är vad tillgångarna avkastar så att de kan betala ränta på skulden. Men vadå? Bostäder avkastar ju inget. Jovisst, de som bor i dem har inkomster, dvs lön. Det är avkastningen, som går till skulderna. Alltså, som vanligt är det relationen mellan skulder och inkomster som är intressant. Krackelerar den, så krackelerar tillgångarna.

I fallet japan då. Staten sitter på skulder, men innehavarna, befolkningen på tillgångarna. Så länge som staten betalar ränta på skulderna så är det lugnt. Men var kommer räntan ifrån? Jo skatteinkomsterna. Var kommer de ifrån? Skatt på arbete. Så man kan säga att japanska befolkningen sitter på tillgångarna men knegar ihop ränteinkomsterna själva. Slutar de få lön så blir det jobbigt. Extra jobbigt för dem då deras tillgångar får problem. Ungefär som våra bostäders värde får problem om vi slutar jobba. Recession är inget kul i skuldsatta ekonomier, även om det finns tillgångar. Tillgångarna är ju bara en funktion av skulderna ändå. Nej det primära här är recession… det är inget bra när det finns för mycket skuld. Så man kan säga så här…. drar räntekostnaderna jättemycket så blir belastningen jobbig för svenska hushåll, för japanska hushåll blir belastningen inte så tung, för statens räntekostnader är hushållens ränteinkomster, fast där räntekostnaderna finansieras genom hushållens arbete. Så de tar ut varandra.

Kan vi undvika recession? Tyvärr, recessionens moder är högkonjunkturen. Så länge som vi vill ha det ena så får vi det andra. Det krävs bara lite stigande löner och rätt hög inflation… något vi inte haft på länge! Men som vi tar ett steg närmare varje gång vi har ett år med positiv tillväxt och några fler i sysselsättning!

 

 

Have a nice one

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Bits and pieces

  1. Per skriver:

    Hej.
    Du nämner ibland lite nivåer på OMX30 och skriver något om fib38 eller fib50 nivån. Om du översätter det till siffror på OMX, vad blir det då? Alltså vart är du stöd och vilken nivå vill du att det ska gå till för att få en snygg vändning för att vi ska kunna gå vidare till ATH (förutsatt förstås att handelsavtal kommer på plats)

    Mvh
    // Per

    • GaStan skriver:

      Jag har faktiskt inte räknat med nuvarande rörelse då jag inte visste att Trump skulle twittra… däremot sa jag kring 1700 att marknaden var rätt överköpt och lite av det kunde pysa ut under en dag el två. Overall har jag haft ett target på c1730… det är fortsatt intakt, DÄREFTER räknar jag med rekyl på Fib38/50….

      Hoppas det var lite svar på din fråga

  2. M skriver:

    Kommentar till https://www.aktiespararna.se/analysguiden/nyheter/analys-kurvan-som-borde-skramma-donald-trump ?

    Såna kommentarer målar en mycket trovärdig förklaring till upp och nedgångarna. Ser du de händelserna som enbart triggers eller hur mycket påverkar dem jämfört med räntorna och statistiken?

    PS. Du kan inte fixa så du tweetar vid nya blogginlägg?

    • GaStan skriver:

      Hej, Jo Trump har helt klart en inverkan nu för tiden. Dock måste jag säga att han är på en god andraplats efter Fed. Deras nio räntehöjningar och dollarns relativa styrka är den enskilt viktigaste faktorn i världsekonomin.

      Vad Grafen i artikeln missar är att Kinesiska exporten till Usa är långt mycket större än Usas export till Kina. Så även om nedgången är mindre, så är den mycket större i dollar.

      Det mest fascinerande med Trump är ändå hans oförutsägbarhet. Ingen i marknaden väntade sig hand twitter för en vecka sen, och oväntade saker får alltid stor inverkan på marknader. Dock är jag inte säker på att det i slutändan får så stora implikationer. Your guess is as good as mine

  3. jakethesnake321 skriver:

    Skulle du kunna förklara hur riksbanken mäter inflationen?

    Vad ingår exakt i varukorgen? Hur ofta får de ändra i den?

    Jag menar kollar de tandvårdkostnader nu, kan de ju få till att de sjunkit pga bidrag till ensamkommandes tandvård, räknas bidrag in i inflationen? Men för en vanlig svensk har inte kostnaden sjunkit. Ja du förstår vad jag menar…

    Vilka butiker kollar de priset i? Kan ju skilja väsentligt från månad till månad i olika butiker. Butik A kanske är dyr i januari men B billig. Sen i februari har butik A sänkt priset men B höjt. Går ju manipulera rätt bra om man får välja butiker helt fritt…

    Tror du att det fuskas med siffrorna?

    • GaStan skriver:

      Det är inte Riksbanken som mäter inflationen, det är SCB

      https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/

      Och Nej, jag tror inte man fuskar med datan utan man försöker göra en så bra mätning som möjligt.

      Jag har egentligen slutat att titta på inflationmsmåtten, och följer löneutvecklingen istället. Löneutvecklingen sätter liksom ribban för prisutvecklingen oavsett hur man mäter!!!

      • jakethesnake321 skriver:

        Okej tack för rättelse angående SCB och inflationen…

        Vart följer du löneutvecklingen? Vilken källa är bäst att kolla på där?

        Och tack för en mycket bra blogg 🙂 även om jag gillar att ifrågasätta ibland…

      • GaStan skriver:

        Tack själv för frågorna!!!

        I Sverige publicerar mi.se estimat över lönerna. De ligger på 2,5% i årstakt. Historiskt ligger skillnaden mellan löner och kärninflation på 1%, dvs 2,5% lönetakt indikerar en kärninflation på 1,5%. Skillnaden förklaras av många faktorer, bla skattekonsekvenser, sparkvot osv men den är ganska stabil.

  4. fredde skriver:

    Varför har BNP per capita i Sverige utvecklats så svagt samtidigt som vi har en global högkonjunktur? Känns som Sverige står kvar på perrongen.

    • GaStan skriver:

      BNP totalt sett har gått ganska hyggligt senaste 10 åren, relativt Europa vilket är mest rätt ur jämförelsepunkt.

      Per capita har varit dåligt för att det har kommit in 200,000 flyktingar som inte jobbar. Det är en diskussion i sig. Eftersom de kostar pengar, netto, så blir vi andra relativa förlorare rent ekonomiskt, eller välfärdsmässigt om du så vill. Lösningen är att de måste börja jobba…. i produktiva yrken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.