Ecb sänker inlåningsräntan från -0,40 till -0,50%. Således är deras ränta numera -0,5% mot 0,0%.
Man lovar att hålla räntan låg till och med första halvåret 2020.
Man kör igång QE med 20mdr i månaden.
Rätt inline faktiskt. Många hade nog hoppats på mer.
Euron försvagas mot dollarn…. det var själva poängen. Kreditkanalen kommer inte att påverkas om du frågar mig.
Eftersom jag tror att FED höjer i december 2020, så tror jag att nästa steg från ECB också är i december 2020, alt april 2021. Fram tills dess ligger man stilla.
Jag anser fortfarande att Ingves bör höja nu i december. Dagens besked ändrar inget. I min värld är inte Sverige i behov av expansiv penningpolitik av den kalibern, och en höjning är inte en åtstramning, utan ett steg från extremt stimulativ, till något mindre extremt stimulativ.
—————
US core CPI kom precis in på 2,4% mot väntat 2,3 och fg 2,2. Rätt högt faktiskt. Normalt sett ligger CPI några tiondelar högre än PCE. Men detta är rätt mycket. Det här är lite confusing, och MYCKET viktigt. Varför, jo det finns två lönemått. ECI samt NFP timlöner. ECI har kommit in rätt lågt, och lirar rätt väl med Core PCE, som också ligger rätt lågt. NFP timlöner har kommit in en bra bit högre på sistone, och lirar lite bättre med Core CPI som ligger rätt högt.
Ur FEDs perspektiv just nu spelar det ingen roll. Man sänker med 25 nu i september.
Men skulle tillväxten ta fart nästa år, så är det en jävla skillnad om inflation/löner ligger på 1,6/2,6 eller 2,4/3,4%. Om det förstnämnda stämmer så kan de sitta rätt lugnt i båten. Typ tidigast höja efter valet i december. Men om det är den senare…. så finns det ju risk att så fort tillväxten tar fart igen så eldar vi på en brasa som redan brinner rätt bra. Det kan innebära att FED tvingas höja innan valet, vilket kommer framstå som hafsigt, samt Trump fientligt, så det lär dem inte göra. Men när väl valet är över…. då kanske de tvingas till en extremt hökig politik.
Jag vet faktiskt inte vilken som stämmer. Kniven på strupen…. FED har tidigare sagt att PCE är att föredra framför CPI, och ECI framför NFP. Så ur det perspektivet väljer jag det förstnämnda och då är det lugnt. Men frågan kvarstår…. är det PCE/ECI som ska konvergera UPP mot CPI/NFP… eller är det dem senare som ska konvergera ner mot den förstnämnda.
Detta låter som makromässigt dravel, men är sinnesjukt viktigt.
HAve a nice one!
Kortsikt's Blog 
Hej. Postar en fråga eftersom det vore intressant med din analys av det här: Vad tycker du om det förslag som Moderaterna presenterade idag, om höjt bolånetak? https://www.svt.se/nyheter/inrikes/m-vill-hoja-bolanetaket
Leif har egentligen rätt. Den här typen av frågor borde inte politiseras/användas i populistiska syften.
Finansinspektionen har objektiviteten och de rätta verktygen och borde sköta detta med samhällsekonomins bästa för ögonen.
Men nu frågar du vad jag tycker om 90%, så jag ska såklart svara.
Jag tycker det är en jättebra ide!
Frågar du mig får de jättegärna höja till 100%.
Då tänker säkert någon, va! Ska folk ta ännu större lån?
Nej då, för mig är det viktiga att man inte har för stora lån rel inkomst. Dvs hellre 4x lån/inkomst och 100% lån/värde än 6x lån/inkomst och 70% lån/värde. Det är den senare som får problem FÖRST om räntorna stiger och värdet på bostaden faller.
Bolånetaket skapar bara utanför problem. Låt folk få låna 100%, fast rätt storlek på lån rel inkomst. Sen får de väl tvingas till amortering. Även om jag även tycker den ska vara flexibel. Dvs mycket amortering när räntorna är låga, och tvärtom när räntorna stiger.
Man bör alltså inte förändra bolånetaket UTAN att se till att skuldkvoterna hålls nere. Risken är annars, som säkert många med mig befarar, att folk tar på sig mer, i vissa fall för mycket, lån.
Dagens tre amorteringskrav får nästan effekten av att i praktiken vara ett skuldkvotstak. Varför inte reglera in ett fast sånt samtidigt som man höjer till 100%, plus att man slopar amorteringskraven? Då skulle man öppna upp för en större rörlighet på bostadsmarknaden, lättare att ta sig in, samtidigt som man garanterar att folk inte tar för stora lån. Räntekostnaderna skulle inte heller bli någon ökad belastning. Bankerna skulle rekommenderas att sätta upp flexibla, frivilliga och individanpassade amorteringsplaner.
Konstigt att man som toppolitiker missat att det är Finansinspektionen som har i uppgift att hantera den här typen av begränsningar. Hade hon och hennes riksdagskollegor vågat ta tag i ränteavdragen hade bolånetaket aldrig behövts.
Intressant detta med bostadsfrågan
Dom jag känner som köpt bostad på det senaste har väl inga större problem med att betala räntan
Den svettiga biten är amorteringen
Jobbigt dom första åren sedan blir det bättre o bättre
Så det ska va , det har haft effekt
Men till prisbilden
Kand en bli så mycket högre tror du?
Inga jättelönelyft i sikte
Och min uppfattning är att bostadsbyggandet
kommer gå ner nästa år , betydligt
Finns det några uppgifter på motsatsen
Får dåliga vibbar från flera håll
Serneke blir intressant att följa
Motbevisa mig gärna
I dagens ränteläge har exakt NOLL låntagare problem att betala räntan.
Det intressanta är hur många som får problem vid varje givet ränteläge, som är högre än idag.
Därmed inte sagt att räntan ska stiga.
En annan intressant faktor är spridningseffekterna vid ett högre ränteläge. Dvs tänk dig att räntan stiger x%. Men vid det läget klarar, precis som idag, 100% av alla att betala sina räntekostnader. Allt lugnt eller? Inte säkert. Eftersom alla betalar lite högre räntor, så innebär det, allt annat lika, att alla konsumerar och investerar lite mindre. Således kan det få negativa effekter på svensk ekonomi. Exakt hur negativa vid X ränta går inte att säga. Man kan bara konstatera ATT det blir så. I det läget så kanske vissa få lämna sina jobb. Med endast A-kassa kan räntekostnaderna helt plötsligt bli besvärliga och så har vi en ”ny” situation där ”alla” inte klarar sina räntor.
Prisbilden… tittar jag i det korta perspektivet så motiverar bostadsobligationerna något högre priser. Sen kanske ändå amorteringskraven sätter stop för detta. Svårt att veta exakt .
Priserna på lång sikt är egentligen ”lätta” att prognostisera rent modell mässigt. Men eftersom jag inte vet ingångsvärden så är det en omöjlig uppgift.
Säg om 10 år. Priserna styrs av hur mycket pengar bostadsköparna har på sin ficka. Det styrs av hur mycket lån de får. Det i sin tur styrs av lånelöftena. Lånelöftena bestäms i stora drag av två faktorer, inkomst och ränta.
Lönerna växer med c2,5% om året. Det tror jag de kan fortsätta att göra över en 10-års period. Med lite ränta på ränta effekt, säg att inkomsterna är 30% högre om 10 år. Petar du in 30% högre inkomst i en bolånekalkyl så kommer den allt annat lika att bevilja 30% större lån. Alltså borde priserna vara 30% högre om 10 år. Men vi har glömt den andra faktorn. Räntan. Var är den om 10 år. Ja är den exakt där den är idag, så kan priserna alltså stå 30% högre. Men om bostadsobligationen står i 2% istället för 0% som idag…. ja då kommer priserna i princip vara oförändrade om 30 år jämfört med idag.
Eftersom jag, och ingen annan heller, kan säga var räntan är om 10 år, så går det inte heller att prognostisera bostadspriserna.
Priserna stiger alltså över tid med inkomsterna, fast med räntan som swing faktor…. ingen liten swing faktor heller.
Trevlig helg!!!
ps. Amortering är bra, (men inte just för att man är belånad) utan för att det är uppskjuten inkomst till den dag vi saknar inkomst. Dvs pension. Det lär behövas, då staten inte lär ge dig tillräcklig inkomst när du inte jobbar. Synd att många inte funderar på det!!! ds