ISM har hjälpt oss med gapen

För några dagar sedan var jag inne på att man ska köpa aktier i den här dippen. Men det fanns fortfarande en del gap att täppa till på nedsidan. Tack vare den svaga Ism Mfg siffran igår så tilltog nedgången och de här gapen är numera stängda. Ur ett tekniskt perspektiv är det välkommet. Särskilt om man tror på uppgång. Vi öppnade till och med ner idag på ett sätt som bildade ett gap på ovansidan. Då känns det rent tekniskt ännu bättre.

Översätter man till OMX har vi stöd vid 1570 samt 1550. Håller dem för test så är jag väldigt positiv ur teknisk bemärkelse.

Men det är den tekniska bilden. Hur ser den fundamentala ut? Ja, stämmer man av med media så knyter det sig i magen. Svag ISM, en global industrikonjunktur som befinner sig på randen till recession och att det bara är en tidsfråga innan hushåll, tjänstenäring och privatkonsumtion dras med i den negativa spiralen. Detta trots låga räntor. De negativa följdeffekterna av en svag tillverkningsindustri och varuhandel går inte att hejda är mantrat. Jag är inte lika säker!

Ism var svag, nya exportorders var svag. Men inventories är också svag. Man ska inte underskatta kraften i pent up demand i kombination med små lager. Men det krävs en gnista för att tända brasan.

Imorgon fokuserar jag på Ism non-mfg och us pmi services. Följer tjänstesektorn med ner? På fredag kommer jobbdata. Siffran kommer inte att bli jättebra. September var ingen stark månad konjunkturellt. Men om tjänstesektorn dras med ner i fallet så borde jobbskapandet gå mot noll. Allt över 100k visar att den inte gör det. I nästa vecka är det möte mellan Kina och Usa. Jag är inte naiv. Men lik förbaskat är det möte. Ser man till Yuan och räntemarknaden så väntas inga positiva nyheter what so ever. Är det verkligen noll procent chans att det inte kommer nåt positivt?

I januari 2016 låg ISM på ungefär samma nivå som idag. Hösten 15 hade kantats av kinafrossa och oljekris. I Usa hade vi en high yield kris på obligationsmarknaden. 2016 blev ett kasst år konjunkturellt. ECB stimulerade. Brexit omröstning under sommaren. Trump vann valet hösten 16. Det var stökigt. Börsen då? SPX bottnade i januari 16 och steg med c50% under två år. Det fanns INGEN som trodde det i januari 16.

Läget idag är annorlunda. Men En viktig lärdom är att när det ser mörkt ut är det ofta ett köpläge. Men det är ju inte köpläge bara för att det ser mörkt ut. Nej just i det här fallet var det inte så mörkt som alla trodde. Historiskt har riktigt mörker oftast inte infunnit sig förrän räntekostnadernas andel av inkomster, ebitda el liknande blir tillräckligt höga. Den situationen har inte varit aktuell sen 2007. Då fick vi 2008/2009. Det var mörker man skulle akta sig för. Ironiskt nog var det inte många som såg det mörkret då. Sedan dess har marknaden sett mörker oftare. Men det har inte varit så mörkt att det kulminerat i recession och 30% vinstfall med slopade utdelningar på bred front, samt negativt jobbskapande. Även om många flaggat för just detta!

Visst, handelskonfliktens följdeffekter kanske kan tvinga in oss i nåt svårare än bara soft patch. Riktigt mörker. Men än så länge känns det som den upplevda risken är högre än den faktiska. Så har det varit många gånger senaste 10 åren.

Om några veckor rullar q3orna in. De kommer inte vara bra, för att q3 var inget bra kvartal konjunkturellt. 2019 börjar numera bli history. Prognoserna för 2020 betyder allt. Men hur tror ni management kommer guida? Precis, svagt! Men vet ni vad… hur tror ni management guidade under q4orna i jan16?

Vi får se hur datan rullar in helt enkelt…

stay tuned

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till ISM har hjälpt oss med gapen

  1. Deransa skriver:

    Det ser något svettigt ut med en del stök på olika håll men det är sällan vi har ett helt stormfritt hav.

    De gånger vi fått en recession som inte föregåtts av höga/stigande räntor, vad är det som skett då? Har vi tillräckligt med statistiskt underlag för att konstatera att vi har en buy the dip edge?

    • GaStan skriver:

      Den dagen havet är helt stormfritt. Sälj allt!

      Både Capital Economomics och Goldman har tittat på recessioner i OECD länder under efterkrigstiden, och man kan grovt säga att i 4 fall av 5 är det räntor som orsakat recession.

      Men det finns undantag.

      På 70-talet slungades vi in i en recession pga en utbudchock av olja. Dvs oljepriset gick i taket pga minskat ut bud. Den ökade kostnaden för hushåll och företag tvingade in USA i recession. Energi som andel utgjorde en väldigt stor del av disponibel inkomster på den tiden.

      År 2000 toppade konjunkturen ut och vände ner i recession utan att man direkt kan skylla på räntorna. Då handlade det om en asset bubbla som sprack. Bubblan byggde upp obalanser i systemet och när den sprack gick det åt helsike för många, och spridningseffekter på det!

      Sen finns det varianter. REcessionen i Sverige under 2009 var inte direkt orsakad av räntor, även om bolåneräntorna på 6% under hösten 2008 var farligt nära att göra det. Sverige hade alltså tur att Lehman inträffade. Vi fick istället för en egenskapad recession, en importerad recession av omvärlden. Men recessionens moder kom från USA, och där var det stigande räntor som fick den på fall. (Sen var det många som hade lånat som inte borde fått låna alls, som gjorde det etter värre). Men själva grundanledningen var att (Ränta X Lån) / Disponibel Inkomst blev för hög.

      Har vi tillräckligt med statistiskt underlag för att konstatera att vi har en buy the dip edge?

      Väldigt bra fråga, och det snabba svaret är NEJ, inte egentligen.

      Men jag kan konstatera två saker:

      1, Dips i stigande trend, dvs som inte blir avbrutna av recession/30%fallande vinster/stigande arbetslöshet/börskrasch uppmäter sällan mer än 20% från fg topp.

      Jag brukar dela upp dem i ter olika

      1, upp till 5%…. endast brus
      2, 5-10%´…. går att fundamentalt förklara
      3, 10-20%…. något fundamentalt verkligt negativt. Typ Handelskrig, Eurokris, Fukushima, Kinafrossa…. dvs nåt som är negativt, men inte tillräckligt för att trigga global vinst recession

      Enkelt uttryckt kan man säga att har du varit en Buy the dip köpare sedan 1945…. men vetat när det vankades vinstrecession, och istället för att köpa, klev av……. Då skulle de förmodligen haft 30% årlig avkastning. Men det är ingen som lyckats med detta!

  2. Simon skriver:

    Det må se mörkt ut i pressarna men om man tittar på aktiepriserna så är det inte mycket mörker inprisat!? Det handlar fortfarande på höga multiplar oavsett hur man mäter dem. Risken känns överhängande att det inte hinner vända runt innan en större rädsla börjat reflekteras i priserna och först DÅ har vi ett bra dipp-köparläge. Speciellt om man använder stoploss, i min mening. (Tills vidare får vi hålla tummarna för att tjänstesektorn inte smittats av tillverkningssektorns svaghet)

    • GaStan skriver:

      PE18 på SPX baserat på 2019e. PE16 på 2020e om vi får en recovery, vilket jag tror. Det tycker inte jag är så dyrt, särskilt givet var räntorna ligger.

      Sen kan man argumentera för att vinstnivåerna är inflaterade, typ Shiller, men det beror på lönetillväxten varit låg senaste 10 åren, räntekostnaderna på företagens skulder är låga, att avskrivningarna är låga till följd av lägre CapEx, lägre skattetryck osv…. Visst, de har faktorerna kan ju vända till vinsternas nackdel. MEN, de vänder ju inte bara för sakens skull.

      Sen får vi recession, där aggregerad sales faller med 10%, vinsterna med 25-30, och multipelkontraktion på det… ja då ska börsen halveras. Men det handlar egentligen inte så mycket om värdering, utan mer att vi får recession.

      Frågan kvarstår, GIVET att vi INTE får recession, är börserna för högt värderade. Jag anser inte det. Vare sig ur ett absolutperspektiv, ur ett historiskt perspektiv, eller ur ett räntejusterat.

      • Simon skriver:

        Tack för svar, jag är benägen att hålla med dig att det är främst mot ”cykel-justerade” mått och andra ”normer” som är antar mean-reversion i värderingar/vinstmarginaler och Labor share of income etc. Nummren i sig själva är inte orimligt höga. Någonstans landar man precis som du säger att hela korthuset står och faller kring huruvida det blir en recession eller inte. (Bonus-Bull-argument: om man antar att det INTE blir recession så är det troligt att vinsterna börjar växa igen och då är värderingarna än ”lägre”! då kan det bli fart..)

        Det går så klart att debattera det här med låga räntor som multipelexpanderande givet relationen mellan diskonteringsränta och tillväxt men om inte annat så gäller ju fortsatt TINA i ännu högre utsträckning än tidigare. Ser man på långräntorna i Europa kontra aktieindex så finns det en klar uppsida på lite sikt om de nya nya normala som är ordentligt negativa räntor ska få genomslag på aktiepriserna.

      • GaStan skriver:

        Jag hade väntat mig en okunnig frontalattack, istället blev det ett jäkligt intelligent och insiktsfullt svar. Tack, u made my week

  3. Jonas skriver:

    Juliette Declercq har intressanta tankar om q4 iår med tanke på vad hon anser FED bör göra.
    Är ni nyfikna så kan ni se en intervju med henne på realvisions kanal på youtube från 19/9

  4. Welsh Corgi skriver:

    Ja, nu är korta strateger, sparekonomer och andra nyttiga idioter ute och talar om den kommande recessionen. Spännande och se om du får rätt. Ingen tvekan om att Q3 kommer att vara kassa mer frågan om hur mycket som är diskat.

    En tanke, tänk om Trumpen inte vill bli omvald. Är kanske en svart svan, ganska många antaganden som bygger på att han vill vinna re election. Men kanske är färdig och hellbent på att köra tullspåret på såväl EU som Kina?

    • GaStan skriver:

      hehe tidningarna är bra på att ringa upp alla baissare när det är rött på skärmarna…. och tvärtom!

      Det är en JÄVLIGT svart svan…. dvs tänk om kineserna har satt hälarna i backen för att Trump inte ska få sitt handelsavtal, och man i slutändan nästan tvingar fram en recession i USA… mitt under valåt, där Trump inte lyckas övertyga väljarna att det INTE är hans fel… och därmed blir han inte omvald! Ja du…. caset funkar i teorin… men det vete fan!

      Bryter privatkonsumtionen ihopa, trots låga räntor, i USA men även Europa och Asien…. varpå vi går in 2020 med vinster som är ner 20%+ istället för upp….. då ska vi jävligt snart testa December18 lows….

      Då har jag tvärfel!

  5. Farbror Barbro skriver:

    Jag är inte helt främmande för att Trump inte vill bli omvald. Inför förra valet hade en amerikansk bekant, klassisk republikan ut i fingerspetsarna så ingen egen dold agenda, redan då tanken att alla tokigheter han höll på med inför valet skulle göra honom ”ovalbar”. Sen fick kanske maktens drog honom att gilla tanken att bli nr 1, vad vet jag. Bara en egen simpel spekulation.
    Över til dagens makro och en frågeställning. Börjar ISM non-manufacturing på de här nivåerna peka på att vi kanske har något värre på gång, trots allt? Eller är det bara brus? Vad talar för respektive emot?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.