Dollarn har kommit tillbaka lite, och är inte längre översåld. Dollar styrkan har inneburit att SPX inte rallat vidare trots positivt sentiment. Som jag ser det står dollarn inför ett tekniskt avgörande. Antingen bryter vi ner under 1,10EUR och går mot 1,07 igen, vilket sannolikt innebär att SPX har gjort sin topp och ska ner en bit. Eller ska dollarn börjar svaga sig igen, och därmed gå mot 1,12+ och sätta nya toppar. Detta skulle sannolikt vara bra för börsen. Vilket det blir tror jag FED mötet imorgon kan ha del i. Så antingen ger FED ett duvigt anslag, där de lyfter fram senaste jobbsiffran som den svagaste på länge och den låga CPI siffran och säger att de är rätt nöjda och sannolikt bara behöver höja en gång till i september (efter morgondagens höjning till 5,25%). Något marknaden sannolikt skulle gilla. Eller ger de ett hökigt anslag där de lyfter fram att CPI visat på låga månadssiffror förr (senast förra hösten) vilket visade sig ge en falsk bild och där de är fortsatt oroade över den mycket starka arbetsmarknaden med en stark lönerörelse som de INTE fått bukt på, vilket gör att de tror att räntorna tids nog biter, men än så länge kan de inte säga när och fram tills dess måste de vara beredda att agera hårt och konsekvent. Den för ekonomin så stora service tjänste sektorn mår för bra för att man ska tro att arbetsmarknaden kommer att gå in i ett lugnare tempo, och eftersom den mår bra, så kanske dagens räntor inte är tillräckligt höga? Detta skulle sannolikt få Dollarn att stärkas och fälla börserna.
Jag vet inte vilket av det som det blir. Men FED har adresserat arbetsmarknaden många gånger innan, och kommer sannolikt göra det igen. Men FED är också skickliga i att få marknaden att känna sig lugn. Det är inte ofta FED säger nåt och så är börsen ner 5%.
FRÅGAN allt kokar ner till, är de nöjda och kommer flagga för en ny paus eller inte?
Igår måndag kom Flash PMI estimat.
Tyska Mfg Flash pmi kom in på 38,8 mot väntat 41,0 och fg 40,6…. vi pratar nu recessionsnivåer i den Tyska industrin.
Europa Mfg Flash PMI kom in på 42,7 mot väntat 43,5 och fg 43,4…. samma analys. Det är oroväckande att det är Tyskland som leder denna nedgång. Under PIIGS krisen var det Tyskland som ändå gjorde att Europa stod sig starkt. Grekiska oliver och turist näring räddar inte Europa från recession denna gång.
Service Flash PMI kom in på 52,0 samt 51… båda sämre än sist och sämre än väntat, men nivå är fortsatt god. Men i takt med att räntekostnaderna börjar gräva hål i plånboken, så kommer det bli glesare på restaurangerna i höst, och då borde även Service PMI vända ner.
Får se vad ECB säger, men de kommer att höja med 25 punkter till 3,75% på torsdag. De fattar också att Europa är på väg mot recession, men så länge som Europas ekonomi skapar jobb, så är risken att hjulen snurrar på och då är lönetrycket högt, vilket gör att företagen inte slutar höja priserna. Så de måste typ se recessionen i vitögat för att ”våga” säga att man höjt klart.
Från USA kom Mfg Flash PMI in på 49,0 mot väntat 46,2 och fg 46,3. Klart bättre. Service Flash PMI kom in på 52,4 mot väntat 54,0 och fg 54,4. Klart sämre. Väldigt intressant.
Det finns två vägar här: Den första är negativ tolkning där Service industrin äntligen vänt ner efter en lååång fest, och där Goods/tillverkningssektorn gör en kort studs i likhet med våren 2008 (som ingav falsk trygghet) fast där trenden för de här båda är nedåt i takt med att räntorna framkallar recession. Den andra tolkningen är positiv och innebär att räntorna inte biter särskilt mycket, och nu är det dags för nästa impuls. Dvs där Mfg PMI varit svagt länge och ska nu börjar ta på ledartröjan och gå mot 60ish. Services som länge varit stark varvar ner lite genom att puttra runt 50, vilket inte är någon recessionsnivå. Detta senare case innebär att vi undviker recession, och handlar helt enkelt om att räntorna inte får särskilt stor squezze out effekt på vare sig konsumtion eller investeringar.
Jag fattar egentligen inte hur dagens skuldsättning bland stater, företag och hushåll, ska klara hantera räntor vi har idag utan att det får stora negativa effekter. Hittills måste jag erkänna att effekterna varit mindre och långsamma än jag först trott.
Men ta Sverige som exempel, hushållen, sett till disponibel inkomst/skuld är bland de högsta i världen, och den genomsnittliga löptiden är bland den lägsta i världen. Är det någonstans i världen det borde vara tomma restauranger så är det här. MEN, ett hushåll med 5mkr i lån, som haft hälften på rörligt och hälften på bundet, har sett sina räntekostnader gå från 5,000kr/mån till 11,000kr. Det är ju en stor uppgång, men från en väldigt låg nivå. Så inverkan på konsumtion har varit ganska måttlig. Samtidigt har det skapats nya jobb och lönerna har fått ganska rejält påökt. De flesta klagar idag över hur dyrt alla blivit. INTE att de har mindre pengar. De som har 5mkr i lån har sannolikt högre inkomst (där kan jag tänka mig 100,000kr i månaden för hushållet, dvs 1,2mkr om året, dvs ca 4X skuldkvot), och då har ökningen av räntekostnader på 6,000kr till stora delar kompenserats av högre lön, om man tänker sig en löneökning på 4% på 100,000kr/mån så blir det 4,000kr).
MEN, räntekostnaderna ökar snabbare nu. Dels för att bundna lån läggs om, och dels för att bankerna tidigare legat bakom riksbanken i sina räntor, och för att bankerna initialt har tjänat pengar på våra inlåningskonton. Men nu tar vi snabbt stegen mot nästa fas där räntekostnaderna kommer att stiga mot 21,0000kr/mån och då tror jag inte det blir lika smärtfritt. Löneökningarna kommer inte finnas där. Bankerna pressas på sina inlåningskonton, och då måste man ta ut pengarna på andra sidan istället.
Men min poäng är…. Om Sverige med sin skuldsättning bland hushållen har klarat detta så bra, så måste alla andra nästan per definition klarat sig ännu bättre. Men man ska inte tolka detta som att det värsta är bakom oss och nu kommer det att bli bättre. Vad skulle den köpkraftsökningen komma från? Nej tvärtom, tror jag som i Svenska fallet, att nu blir det ännu sämre, och samma typ av mekanismer värkar även i andra länder. Jag ser ingen rationell förklaring till varför det skulle bli bättre. Det går liksom inte att härleda ur köpkraften…
Vad jag vänder mig mot är att vi kan inte ha fortsatt god tillväxt, och strukturellt låg inföation och räntor. Antingen biter räntorna, och då får vi låg inflation och låg tillväxt. Eller biter INTE räntorna och vi får motsatsen!
Förutom räntemöten från FED och ECB har vi även Case Shiller och Consumer confidence idag samt ECI och PCE senare i veckan. De två sistnämnda är ju egentligen superduper viktiga, då ECI anses vara FEDs favomått över löner, och PCE deras favomått över inflation. MEN, ECI beskriver lönerna under Q2, och där har vi ju redan haft NFP timlöner och avvikelsen brukar sällan vara så stor. Detsamma kan sägas om PCE där CPI kom redan för två veckor sen.
——————– onsdag
Case Shiller kom in +1,0% MoM mot väntat +0,7 och fg +0,9… fortsatt starkt precis som i Sverige. Samidigt som utlåning av bostadslån gått rakt i backen, precis som i Sverige. Sjuk situation. Det är folk som sålt high, som köper high. Man måste ju ha någonstans att bo!!!! Har man sålt måste man köpa! 4% ränta på lånet måste man betala oavsett!
Consumer conf kom in på 117,0 mot väntat 111 och fg 109,7…. starkt! och ser man till börs, bostadspriser, arbetsmarknad så har hushållen mycket att vara glada för. Men som jag påtalat…. nya jobb + löneökningar, samt excess savings pga gammal finanspolitisk stimulanser har hjälpt ekonomin. Man konsumerar tjänster, som ger amerikanska jobb, som ger ytterligare push. Frågan är vad som nu händer när excess savings för vanligt folk rinner ut, och lånen börjar bli dyrare.
————- torsdag
FED höjde med 25 till 5,25%. Man signalerar ingen paus, men säger inte heller att man har någon utstakad höjar cykel. Man säger att man tar ett möte i taget och ser till datan. Detta betyder att så länge datan, särskilt CPI, kommer in högt, så kommer man fortsätta att höja. För då har uppenbarligen inte räntorna bitit tag i ekonomin tillräckligt. Eller kommer CPI in bra, och då avstår man från att höja, för då har det visat sig att räntorna biter.
Vilket blir det? Well, CPI är på väg ner på alla sätt, men jag har länge hävdat att arbetsmarknaden måste kylas av för att CPI verkligen strukturellt kan ligga under 2%. Senaste CPI siffran som visade på 0,2% i månadstakt, vilket är bra. Men jag ifrågasätter hur det kan hålla i sig om lönerna taktar på runt 4-5%. Det kommer helt enkelt visa sig.
Även ECB höjde med 25 punkter till 3,75%. I likhet med FED säger dom att de inte vet om de höjer i september eller inte. Det beror på datan.
Det är två månader till nästa möte för FED och ECB och tittar man på ledande data som ex New Orders inom ISM så är det inget som pekar på att något radikalt kommer att förändras från idag, och därmed skulle höjningar i september ligga inom räckhåll. Men det är jävligt svårt att veta!
Trots att vissa i marknaden tror på att centralbankerna gjort sin sista höjning, och vi kommer få se sänkningar redan tidigt nästa år, i takt med att inflationen faller, så verkar inte ränte och valuta marknaden tolka det så. Räntorna handlas inte ner. Dollar ÄR stark.
Jag säger så här; Trenden är uppåt, Sentimentet är positivt, det är svårt att kalla på toppar, det är möjligt vi ska utmana ATH 4800, men så länge som 1,115eur håller, så anser jag att Dollarn är stark, och då kommer SPX få svårt att göra nya toppar. Tvärtom har vi gap på 4,440 som borde täppas till. Sen får vi se… konsolidering eller brott ner? Jag vet inte, senast dollarn var stark var i mitten av februari och maj. Då fick vi både korrektion och konsolidering.
Core PCE kom in på 0,2 % MoM mot väntat 0,2 och fg 0,3. Inline och knappast en förvåning då CPI redan kommit in på 0,2. På årsbasis ligger den på 4,1% vilket är i linje med lönerna som taktar kring 4-5%. Om man tänker sig 0,2 tolv månader i rad, så är det 2,5% vilket är nära målet. Det lirar med 3% Core CPI och 3,5% löner. Det är inte omöjligt, men jag skulle säga att ska den ligga kvar här månad efter månad, så räcker det inte med att priserna på Goods sjunker, utan även löneläget. Det var precis vad som INTE hände i slutet av förra året, dvs där inflationsdatan kom ner, men började tar fart igen. Ligger den kvar här kring 0,2 i månaden så tror jag FED är nöjda och slutar höja. Men jag skulle säga att det kräver att löneläget lättar, vilket jag tror kräver en softare arbetsmarknad.
Employment Cost Index ECI kom in på 1,0% QoQ mot väntat 1,1 och fg 1,2… bättre. Årssiffran, som är det intressanta här, visade på att lönerna under Q2 steg med 4,5% jämfört med samma period förra året. Det är ingen överraskning, det är vad NFP timlöner indikerat.
Jag står kvar vid min tro, för att FED ska sluta höja så måste det sluta skapas jobb i den takt det gör. För FED ska börja sänka så måste ekonomin förstöra jobb. Dvs antingen biter räntorna och då kan man sluta höja, biter dom rejält kan man sänka. Men det finns inget mellanting, dvs räntorna kan inte bita, och ändå kan man sänka.
I nästa vecka har vi ISM, jobbdata och annat smått och gott. I början på augusti brukar marknaden toppa ur och sen väntar en riktigt svag period. Så länge som dollarn är stark, så tror jag det är sannolikt att det blir något liknande. SPX 4180-4200 i augusti är helt klart inom räckhåll.
Trevlig helg
Kortsikt's Blog 
Pingback: FED vecka - Finansfeed
Hej,
Tror du fortfarande på prisfall på t.ex bostadsrätter? Lägenheter har ju fallit marginellt i pris åtminstone där jag bor. Det enda som ökat markant är boendekostnaden. Själv trodde jag att om bolåneräntan ökade från 1,5 till 4,5 skulle innebära att priserna rubbas lite mer än marginellt men ack så fel man hade. Att föreningslån som går ut nästa år med snittränta på 1% och en belåningsgrad på 15000 kr/m2 är inte heller något som får spekulanterna att tveka. Folk man pratar med i sin omgivning säger att svenska bostadspriser är p.g.a. bristen på bra områden och bostäder att bo på i princip immuna mot prisfall och att en recession kommer endast innebära lägre räntor och att dom som bor i poppisområden har kvar jobb men samtidigt får billigare boendekostnader och därmed ökar priserna ännu mer. Vi får se. Jag är ju pessimistiskt lagd men jag har haft fel sen jag föddes.
Kalkylräntan har knappt justerats upp något, detta har hållit upp priserna!
Jag tror på recession nästa år och lägre priser. Svårt att säga hur mycket men 15-20%
Hej
En av orsakerna till tröghet på både bostadmarknad och börs, dvs. det som håller priserna uppe, tror jag beror på att det under 10 år varit nästan gratis att låna pengar. Jag tror det sparades mycket pengar under alla dessa år och denna buffert ligger nu där som en massiv krockkudde. Vet inte hur mycket det kan röra sig om i reda pengar, men ser man på den här sidan så ökade sparkvoten från 0-17 mellan år 2000-2020.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/makroekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-inkomster-konsumtion-och-sparande/
Man ser ju där att det dyker nu efter 2020, men som sagt det finns nog ganska gott om pengar i ladorna. Kanske är de företagen insett när man nu höjer priserna som galna. Många priser i butik har ju gått upp typ 100%
Jag försökte härom dagen finna historiska priser på varor, men de tror jag att man vill dölja, för det främjar ju inte precis tillväxt och konsumtion om man får se att tex. trallvirke gått från typ 9-25 kr/m, eller hushållsost som ofta kostade 39 och nu handlas till 109 på ICA och detta inom loppet på endast ett par år.
Sen är då frågan, när börjar det sina i ladorna? Inte vet jag!
Njae, sparkvoten i Sverige är mest kopplad till två saker. Månadsvis amortering på bolån, och avsättningar till pensionssparande. När det kommer till övriga pengar så har 90%+ cirka 3 månadslöner på kontot, vilket utgör cirka 1,000 miljarder i cash. De här pengarna är inte oviktiga, men de flyttar inte börs, bostadspriser och konjunktur.
I USA därmot har man kört budgetunderskott sedan 2020 som är så kraftiga att de byggde upp sparade medel hos hushållen, som sedan använts när allt har blivit dyrare…. det är till stor del därför som ekonomin varit så stark.
Därtill har man senaste 1,5 åren valt att konsumera mer tjänster än varor, vilket är mycket mer Arbetsintensivt, så det har skapat jobb, vilket har varit postivit i sig.
Du har nog rätt som vanligt Jonas 🙂 Jag gjorde det enkelt för mig.
Tittade på denna.
https://sebgroup.com/sv/press/pressmeddelanden/2023/hushallens-formogenhet-vander-upp-under-arets-forsta-kvartal
Ca 15,000 miljarder på bank och i aktier och 4,7 miljoner hushåll. Dvs ca 3 miljoner / hushåll. Jag inser ju naturligtvis att det är väldigt ojämt fördelat, men tänker också att föräldrar hjälper till i stor utsträckning när de kniper.
Pengarna är ojämnt fördelade som du säger, men framförallt ligger de till största del i pensionskapitalet, som är det alla behöver när inkomsten försvinner…. det finns högt räknat 1,000mdr i cash…. men de är också ojämnt fördelade, och väldigt sällan har kontanter på kontot hjälpt när räntekostnader dragit i väg. Lika lite som att kåken är värd mycket mer än lånet, väldigt få kan betala med tegelsten, särskilt i en marknad är många verkligen skulle behöva det.
Problemet med att titta på assets är att om någon måste sälja sitt hus för att få ordning på ekonomin, så måste någon annan köpa det. Om du måste sälja en aktie för att få fram cash, så minskar cash någon annanstans för den som måste betala för aktien. Så att titta på Assets/lån säger typ inget alls, och räddar oss aldrig från en svår situation.
Skulder måste ställas mot inkomster. För hushåll gäller lön, för stat gäller skatteintäkter, för företag Ebitda. Det är därför som hushåll, företag och stater får problem även om ”balansräkningen” ser stark ut, utan det handlar om att inkomsterna viker ner, samtidigt som kostnaden för lån drar iväg.
Ok Jonas, jag tänkte ej att låst pensionkapital som tjänstepension etc. var ihopklumpat här, så då förstår jag bättre att det inte blir så mycket kvar.
Tack för upplysning!
Hur stor betydelse har USD gentemot EUR för påverkan på SEK? Dvs den svaga SEKen leder till mer importerad inflation, men är det främst mot Euron som man vill att kronan ska stärkas? Med tanke på att europas ekonomi verkar gå sämre än USA, kan det uppstå ett scenario där kronan på sikt stärks mot Euro men fortsätter att vara svag mot USD, men det ändå är ok för det är tillräckligt för att inte fortsätta importera inflation?
Jag hoppas att du förstår min fråga och vill passa på att tacka för bloggen igen, för så mycket som jag har lärt mig härifrån.
Ja det är absolut Euron. Dollarn är ju mer volatil, och ibland har inte stark el svag krona med kronan att göra utan dollarn svingar. Den faktorn har du inte när du tittar på Euron, som dessutom är vår största och viktigaste handelspartner.
Men visst spelar Dollarn roll… tänk på priset på drivmedel, som sätts i dollar. MEN, point being är att det inte säger nåt om kronan, då Dollar fördyring av drivmedel även slår mot alla andra Europeer….
Så det är Eur/sek som gäller.
Kan man lite med facit i hand säga att inflation och höjda räntor inte är så farligt för börsen? Visst om du är överbelånat fastighetsbolag eller bolag utan kassaflöde men annars verkar det ju vara business as usual.
Däremot när vi nu nått/närmar oss räntetoppen och vi snart får räntesänkningar i kombination med högre arbetslöshet så kommer större ras både för börsen och fastighetspriser?
Börsuppgången handlar 1, om att vinsterna har legat kvar och 2, inflationen toppade ur 3, och bortsett från ett högt ränteläge
När det kommer till 1, handlar det om att vinsterna har funnits kvar för att efterfrågan aggregerat varit god, vilket handlar om att räntekostnaderna inte stigit i samma omfattning som räntorna.
3an handlar om 2an, dvs marknaden blickar framåt och ser inte dagens räntor som ett problem när inflationen har toppat ur och rör sig nedåt.
Så du har en poäng, höga räntor spelade inte så stor roll. Men det byggde istället på att vinstserna fanns kvar och infationen toppade ur…. hade de här två inte varit gynnsamma, då hade börsutvecklingen varit en annan.
Sen i oktober förra året, kan vi med facit i hand konstatera att börsen var rätt billig.
Kommer det ett börsras? Ja du det beror ännu en gång på inflationsutsikter och vinstutsikter.
Jag tror på börsras, men det bygger på att vi får ett vinstras. Men jag tror även på en ihållande trend med lägre inflation. Men det kommer inte rädda oss. Då vinsterna spelar större roll. Värderingen är också för hög idag, jämfört med hur gynnsam den var i oktober förra året.
JAg kan såklart ha fel om vinsterna…. vilket innebär fortsatt stark konjunktur, men då har jag svårt att vara optimistisk kring inflationsutsikterna.
Sverige specifikt är en av få länder som gynnas av låga räntor, mer än vi drabbas av svag konjunktur
Detta är väl helt obegripligt, tyska dax ath, trots allt fler signaler om recession.
https://www.tn.se/ekonomi/30345/tysk-recession-trolig-efter-nya-dystra-siffror/
Nu när senaste räntebeskedet för ecb kom så går daxen upp nära 2%, helt sjukt.
Snälla, hjälp att förklara euforin på den tyska marknaden.
vi har en sentimentsdriven börs, där marknaden gläds över nuvarande vinstnivåer, där man inte är oroliga över det framtida inflationsläget, och därmed inte så brydd över räntenivåerna.
Men vi ser också på bolagsspecifik nivå att när bolag inte levererar enligt förväntningar eller guidar ner framtiden, så slaktas kurserna. Så marknaden är inte obrydd när den ser sanningen i vitögat. Men det har än så länge inte slagit på djupet och breddden.
Jag var med under 2008…… då fanns det optimister långt in på hösten…. för att endast ett halvår senare blöda blod och ge upp allt….. jag jämför inte läget idag med då… bara att saker kan ändras relativt snabbt, och bara för att läget är som det är nu betyder inte att det kan vara radikalt annorlunda om bara något kvartal. Människan är skapt att ta nuläget, som känner till, och extrapolera in i framtiden. Det är en trasig analys modell.
En intressant iakttagelse gällande den amerikanska ekonomins styrka är strukturen på företagens ekonomi. Många företag band sina lån till låga räntor under pandemin och dessa löper ut först 2025-2026. Samtidigt sitter de på mycket cash som genererar dryga 5% ränta – deras tillgångar ÖKAR alltså när Fed höjer räntan 😀
Tack Gustaf, det är intressant. Men det belyser inte hela bilden.
S&P500 bolagen har en nettoskuld/ebitda på drygt 2X. Det kan låta lågt men ger en förenklas bild.
Det låter som att nettoskulden är låg. Men jag håller inte med.
Dels är Ebitda väldigt hög ur ett historiskt perspektiv, och det är särskilt ett antal stora Energi och Techbolag som inflaterar upp Ebitda. På Median nivå är Ebitda lägre. och därmed är den låga skuldsättnignen inflaterad.
Nettoskuld är alltså skulder – minus omsättningsbara tillgångar, typ cash. Den ser också låg ut, men det handlar också om att ett antal stora bolag, främst TEch bolag sitter på extrema nivåer på cash, och låga skulder. Ta bort dom eller titta på median bolaget, så ser det annorlunda ut.
Så ett antal bolag, typ Apple, gynnas av stor kassa, låga skulder och hög Ebitda. Ta bort dom och bilden är annorlunda.
Titta på median bolaget, och en jäkla massa bolag ligger pyrt till. Dels pga låg andel cash, och dels pga höga skulder.
De här bolagen får visserligen hög ränta på sin kassa, men det är för lite för att spela roll.
Då är det viktigare att de bundit sina lån till låg ränta.
Men aggregerat, så anser jag inte att detta fenomen är det som ”räddat” bolagen rån FEDs räntor på det sätt du beskriver.
Det som räddat ekonomin, trots FEDs försök att sänka den, är 1, hushållens lånestruktur där räntekostnaderna tar längre tid på sig att slå genom och 3, extremt förhöjd likviditessituatuon/sparkvot sedan 4 år av extremt expnasiv finanspolitik.
Apropå finanspoltik, detta är något jag kommer skriva om i nästa inlägg.
Tack ännu en gång Gustaf