Vi börjar successivt rulla över mot den sämsta perioden för börsen, samtidigt som vi har stark börs i ryggen och höga värderingar. Men sentimentet och positionering är klart positiv. I veckan har vi framförallt PMI data och jobbdata från USA, men om man ska vara ärlig så pekar väldigt lite på kollaps, och då tänker jag framförallt på underkomponentern New Orders och Employment som visar på okej aktivitet. Men det ska bli intressant att se hur börsen tar emot datan oavsett. Bolagsrapporter över Q2, som trots allt var ett okej kvartal konjunkturmässigt, har inte rosats på rapporter som inte levt upp till förväntan eller guidar svagt inför framtiden. Marknaden är alltså inte homogent positiv till nyheter oavsett karaktär.
Jag har länge varit förvånad över att räntorna inte biter tag i ekonomin, mer än att utlåning tvärdött. Det handlar såklart om att skulder hos hushåll och företag varit bundna mot lägre räntor. Men det fungerar inte hur länge som helst.
Men en faktor som jag helt klart underskattat varit de långa effekterna av expansiv finanspolitik.
Så låt oss bena ut det.
Budgetunderskott i USA 2020 (oktober 2019 – oktober 2020) blev 3,132tn dollar (15,0% av BNP)
Budgetunderskott i USA 2021 (oktober 2020 – oktober 2021) blev 2,772tn dollar (12,4% av BNP)
Budgetunderskott i USA 2022 (oktober 2021 – oktober 2022) blev 1,375tn dollar (5,5% av BNP)
Budgetunderskott i USA 2023 (oktober 2012 – oktober 2023) väntas bli 1,539tn dollar (c6% av BNP)
Det här är inga småpotatis som ni kanske förstår. Nästan 9tn dollar man spenderar för mycket, i förhållande till vad man tar in i skatt, och istället lånat upp i marknaden. Till stor del hjälp av köp från FED, men nytryckta QE pengar. Men på 4 år ca36% av BNP.
För Svensk del skulle det innebära budgetunderskott på cirka 3,600 miljarder. (om man tänker 36% av 6000 miljarder). Är det mycket? Elstödet, som iofs var en one off, uppgick till 60 miljarder. En ganska stor summa inser de flesta. Men i relation till USAs underskott så är det 60 elstöd, eller 15 elstöd om året i 4 år, eller 1,25 elstöd i månaden varje månad i 4 år.
Fördelat per svensk är det 360,000kr, räknat på 10 miljoner invånare. Det är samma sak som man gav varje svensk 7,500kr i månaden under 4 år. Räknar man på alla arbetande svenskar, drygt 5 miljoner, så blir summan 15,000kr/mån. Räknar man på en familj med två arbetande vuxna är det 30,000kr/mån i 4 år.
Det är en rätt fin lönehöjning.
Alla pengar har ju inte gått rakt ut till hushållen, men väldigt mycket pengar spenderades inte direkt under 2020/2021, utan har sparats och bidragit till god efterfrågan under 2022 och 2023.
Mätningar pekar nu på att detta överskott, som beräknas som förhöjd sparkvot i USA, är på väg att ta slut, och därmed drivs ekonomin av de löner som genereras minus räntekostnader + nyutlåning, och då ser det inte lika muntert ut längre.
Tajming har visat sig vara svår, och detta är till stora delar ett nytt fenomen. Men den fundamentala beräkningen finns där, och den gör ingen glad.
Även om det blir budgetunderkott i USA nästa period, så går mer åt att betala räntor, och de faktiska slantarna som når ekonomin kommer bli färre.
Jag vill påminna alla hur jag tänker kring köpkraft och efterfrågan, och det är följande:
”Antal nya jobb + Löneförändring – Förändring räntekostnader + Budgetunderskott”
Med facit i hand kan man säga att Amerikanska underskott gav en ordentlig Demand push som under 2020/2021 framförallt gav en överkonsumtion av varor, som i sin tur gav en inflations push av guds nåde, men samtidigt innebar att man underkonsumerade tjänster, som sen fick sin renässans under 2022 och 2023, och eftersom tjänstesektorn är Arbetsintensiv, så har det inneburit starkt jobbskapandeunder lång tid. Starkt arbetsmarknad i kombination med hög inflation, gav stigande löner. Allt detta har gett den demand push vi är inne i idag. Den hade kunnat grusas av räntekostnaderna… men eftersom stor del av hushållens lån inte är lika känsliga för ränteförändringar, så har inte räntekostnaderna slagit i paritet med ränteuppgången, vilket gjort att konjunkturen har kunnat utvecklas långt mycket starkare än vad vi tidigare trott utifrån skuldsättning och räntenivåer.
Framöver ser ”budgetunderskott” impulsen inte lika starkt ut
Det borde innebära att jobbskapandet avtar
Det kommer i sin tur innebära att löneläget lugnar ner sig
Detta sammantaget kommer innebära att efterfrågan avtar. Särskilt av tjänster som varit överkonsumerade. Även om Goods sektorn tar fart så sysselsätter den inte så mycket folk, så det blir ingen push på jobbskapandet.
Sen har vi jokern, räntekostnaderna. De kommer inte bli lägre iallafall…
Så länge som lönerna inte kommer ner till MAX 3% så kommer FED inte att sänka. Däremot kan de sluta höja. Men glöm sänkningar.
Vi kommer få anledning att återkomma till detta…..
——————- måndag
Kina NBS Mfg PMI kom in på 49,3 mot väntat 49,2 och fg 49,0…. bättre men fortsatt klent
Kina NBS Non-Mfg PMI kom in på 51,5 mot fg 53,2… varvar ner.
Kina och Europa varvar ner… räkna med mer stimulanser från Kina
USA mår bra, för att den arbetsintensiva tjänstesektorn mår bra, den mår bra för att 1, räntekostnaderna inte är i paritet med ränteuppgången så här långt och 2, excess savings ratio till följd av 36% budgetunderskott under 4 år.
—————– måndag forts
Snabb estimat över inflationen i Europa kom in bra på -0,1% MoM, dvs HCIP ex energi… det är en siffra som borde göra ECB glada att företagen aggregerat där ute vare sig höjde eller sänkte priserna förra månaden. DOCK, tittar man på industrial goods så var den ner kraftigt, och pekar på svag efterfrågan och nästan recessionsliknande läge, samtidigt som Services dom drivs av löner och stark arbetsmarknad visade på motsatsen. Givet att räntor biter och konjunkturen saktar in så borde lönetakten komma ner och därmed pressa inflationen, men risken är stor att ECB ändå höjer till 4% i september. Datan avgör. Sen borde det räcka med 4%, som borde hålla sig åtminstone till vi har ett recessionsliknande läge totalt sett i ekonomin, dvs där arbetslösheten stiger. Oklart när!
Chicago PMI kom in på 42,8 mot väntat 43,3 och fg 41,5…. visst kan ISM Mfg studsa lite imorgon, men vänta er inte för mycket. Hela Tillverkningssektorn har lite studs potential, men det är inte där jobben skapas. Viker Services så viker jobben, det är vad som räknas.
—————– tisdag
China Caixin Mfg PMI kom in på 48,2 mot väntat 50,3 och fg 50,5… svagt. Lär komma stimulanser därifrån.
Tysk Mfg PMI kom in på 38,8 mot flash 38,8 och fg 40,6
EU Mfg PMI kom in på 42,7 mot flash 42,7 och fg 43,4.. inget nytt på båda
US Mfg PMI kom in på 49,0 mot flash 49,0 och fg 46,3
Därför var ISM extra intressant,
ISM Mfg PMI kom in på 46,4 mot väntat 46,8 och fg 46,0…. inte mycket till lyft
Dito Prices kom in på 42,6 mot fg 41,8…. fortsatt deflationstryck
Dito Employment 44,4 mot fg 48,1….. oj, nu tror jag faktiskt de börjar göra sig av med folk.
Dito New Orders 47,3 mot fg 45,6… viss uppryckning men inte mycket att hänga i granen
Så goods/mfg sektorn i USA mår inte så bra, men knappast recession ännu. Tror jag att jänkarna underkonsumerat varor länge nu, och det är dags för ett ryck, kanske på bekostnad av tjänster? Njae, tveksamt, men jag ställer mig frågan till var köpkraften ska komma från.
Om tjänstesektorn varvar ner så kommer jobbskapande och löner att varva ner, och då kan man fråga sig var pengarna ska komma från? Excess savings ratio har gjort sitt bästa. Räntekostnaderna lär knappast sjunka.
På torsdag kommer data för Service sektorn… den är otroligt viktig för mig. Jobb och inflationsdata är såklart viktigare, men jag räknar med att få tidiga signaler från ISM….. därför.
ADP kommer imorgon, vilket är en riktig skitsiffra, men marknaden bryr sig.
—————- onsdag
ADP kom in på 324k mot väntat 189k och fg 454k (nedrev fr 497k)…. klart starkare, men det var den även förra gången och det var ingen bra guide för NFP
Marknaden är som bekant framåtblickande, och man kan se det på lite olika sätt…
I januari 2022 handlades börsen på 4800 och diskonterade låga räntor och starka vinster om 9 månader, dvs i oktober 2022. Verkligheten blev en annan i oktober. Den blev höga vinster och höga räntor. Därför handlades börsen ner till 3500.
I oktober 2022 handlades börsen till 3500 och prisade in höga räntor och låga vinster. Nio månader senare i juli i år blev verkligheten annorlunda, då räntor och inflation faktiskt slutade stiga och började röra sig nedåt (om än sticky) samtidigt som vinsterna fortsatte att vara höga. Detta gjorde att börsen kunde stiga till 4600.
Nu står vi på 4600 och börsen prisar in att nästa sommar ska bjuda på lägre räntor och goda vinster.
Vi kan diskutera senare hur man tror det ska bli. Men det är rätt intressant att vid de två förra gångerna så blev verkligheten annorlunda mot vad som var inprisat, och börsen anpassade sig.
Börsen kan ha rätt eller fel, jag stångas inte här för vad det blir. Bara att om det inte blir som börsen prisat in, så kommer börsutvecklingen bli dålig.
Det intressanta är också att den anpassar sig innan det hänt. Dvs om det blir svaga vinster och/eller höga räntor, eller en mix av allt, så väntar inte börsen på att det ska hända utan prisar in det i förväg. Så när vi ser verkligheten, då är det inprisat.
Därför går det inte att att säga ”idag är vinsterna goda och räntor/inflation på väg ner” och därför ska vi ha bra börs framöver. NEJ, det är helt fel. Man kan säga så här ”Eftersom vinster är goda idag och inflation är på väg ner” så handlas börsen till 4600 idag. Men det säger inget om framtiden.
För att kunna spika börsutvecklingen framöver, så måste ni kunna spika vinst- ränteutvecklingen om nio månader.
Så om någon tror sig ha en uppfattning om börsen framöver, men inte vinst- och ränteutvecklingen. Den personen ska ni INTE lyssna på.
Sen finns det dom som har en uppfattning om vinst- och ränteläge om 9 månader, som jag. Men de kan ha fel, som jag. Jag trodde att den höga räntemiljön då, skulle framkalla recession idag. Därför trodde jag på låga/lägre inflation och räntor (vilket delvis blev rätt) men framförallt väsentligt lägre vinster, vilket blev tokfel. Jag trodde vi skulle vara i vinstrecession nu, det är vi inte.
Om nio månader, våren 2024, så tror jag på samma analys som jag hade i oktober 2022 inför läget sommaren 2023. Dvs låga/lägre inflation och räntor, men framförallt lägre vinster. Ser man till vad börsen prisar in idag så är det låga räntor (där tycker vi samma) fast med höga/högre vinster. Där tycker vi inte samma. Om 9 månader, dvs till våren, så vet vi svaret.
Egentligen finns 4 utfall:
1, lägre räntor, låga vinster – ej inprisat, ger dålig börs
2, lägre räntor, höga vinster – inprisat, ger stabil börs
3, fortsatt höga räntor, höga vinster – ej inprisat, ger volatil börs men inte säkert så dålig börs
4, fortsatt höga räntor, låga vinster – ej inprisat, ger dålig börs
Ett försämrat vinstläge ger garanterat sämre börs. Men fortsatt starka vinster behöver inte göra det.
Vad FED gör och inte gör, är viktigt, men var konjunkturen tar vägen är viktigare.
—————– torsdag
Kina Caixin Service PMI kom in på 54,1 mot fg 53,9…. ok visst utplaning i service sektorn. Undrar om det är förväntningar om stimulanser som påverkar respondenterna, eller det är faktisk efterfrågan?
Tysk och Europeisk Service PMI kom in i linje med Flash Estimaten, vilket numera ligger runt 50. Det är inte kö till restaurangen, men den är hyfsat fullbokad. Åtminstone prime time.
Europa ser inte kul ut om du frågar mig, särskilt jämfört med USA
1, Mer beroende av omvärlden, genom exportens direkta och indirekta effekter. ”Om USA går bra, så går Kina bra, om Kina går bra, så går Europa bra” typ…. men givet den tuffa politik USA driver mot Kina så har det snarare varit, ”USA måste må bra, även om det sker på bekostnad av Kina. Således har Kina inte gått så bra, vilket påverkat Europa negativt.”
2, tjänste/service innehåll i ekonomin mindre i Europa, och leder inte ekonomin som export/tillverkningssektorn gör. I USA är det tjänste/service sektorn som bestämmer vilket är bra för tillväxt då tillväxt i denna del av ekonomin skapar fler jobb, fler jobb ger fler pengar att spendera allt annat lika.
3, skulderna är bundna på kortare tid. Även om ex Tyskarna jämfört med ex svenskarna amorterar mer och har längre löptider
4, Likvida medel, Fixed income har haft sämre utveckling
5, Aggregerat budgetunderskott mindre. Dvs mindre fiskal stimulans. Detta är ju i förlängningen bra, men samtidigt håller det tillbaka tillväxt.
Det som förvånar är att Europa börjar hacka redan innan USA. Normalt sett följer vi deras cykel med 5 månaders fördröjning.
I eftermiddag kommer den datan jag personligen tycker är mest intressant. US Service PMI
US Service PMI kom in på 52,3 mot flash 52,4 och fg 54,4… inline
US Non-Mfg ISM kom in på 52,7 mot väntat 53,0 och fg 53,9… sämre
Dito Prices kom in på 56,8 mot fg 54,1… oj studs. Inget starkt deflationstryck i servicesektorn inte. Kanske inte så konstigt när lönekostnaderna ökar, och efterfrågan är god. Då hade inte jag heller sänkt priserna.
Dito Employment kom in på 50,7 mot fg 53,1…. här börjar det svalna sen nån månad. Man sparkar absolut inte… men man är inte lika het på att anställa. Goods/Mfg sektorn är ju redan där, så frågan är vad som ska hålla uppe den goda jobbtakten?
Dito New Orders (bokningar) kom in på 55,0 mot fg 55,5… fortsatt starkt, ingen lågkonja i servicesektorn lurar runt hörnet.
Dito Busioness Activity kom in på 57,1 mot fg 59,2… om fg beskriver framtid, så är denna mer nuläge, och det är inte på nåt sätt dåliga tider/efterfrågan…
Ingen dålig data från service industrin….. och givet dess styrka så är jag fortsatt skeptisk till hur löner och cpi ska kunna etablera sig under 3% resp 2% i årstakt. Visst, senaste inflationsdatan har varit bra, driven av goods/mfg, PPI, frakter, råvaror och allt… men jag ser risker till senaste tidens optimsim.
Sen tror inte jag att denna sektorn kan stå sig i långa loppet, den fiskala stimulansen kommer ebba ut och räntorna bita allt hårdare…. men juli är fortsatt ok, och juli brukar vara en bra sommar månad… snart kommer hösten!!!!
Vad gäller SPX så visade den lite svaghet igår. Är det början på nedgången eller hack i kurvan? Vet ej. Vi har gap nere på 4,443 men även uppe på 4,568. Rent tekniskt bevakar jag 4,440 området som stöd i mars trenden. Bryts detta väntar 4200, stöd i oktober trenden.
Båda ISM Employment var svaga. Normalt sett är juli är bra månad sett till jobb medan augusti är dålig. ADP och Challenger var bra. Tror siffran imorgon kan bli rätt inline… i augusti/september ser det värre ut! Hur tror ni börsen tar svaga jobbsiffror i höst? Bra, för att det innebär lägre lönetryck och därmed inflation… ELLER, de fattar var det barkar och slutar lita på vinsterna när börsen handlas på PE21?
SÅG NI APPLE?
———— äntligen fredag
NFP kom in på 187k mot väntat 200kr och fg 185k (nedreviderat fr 209). Vissa anser att det är en soft siffra. Jag tycker den är rätt inline och i absoluta termer tyder på en rätt välmående ekonomi. Detta i en historiskt tajt arbetsmarknad. Juni/juli är säsongsmässigt starka jobbmånader. Augusti och september blir värre. Q4 kan bli riktigt svaga om det fiskala ebbar ut och råntorna biter allt mer… men just denna siffran var inte särskilt soft…
lönerna är skrällen ingen pratar om. De kom in på 0,4% mot väntat 0,3 och fg 0,4. Det lirar med 4-5% i årstakt. Skapligt jobbskapande i tajt arbetsmarknad . Vad hade ni trott?
på sistone har alla varit glada över de låga inflationssiffrorna. Tacka goods/mfg sektorn för det. Men när lönekostnaderna som är by far största kostnadsposten, och som årerfinnes i ALLA företag ökar så mycket. Tror ni på allvar att inflationen kan etablersig på 2% om lönerna taktar på 5%. Det tror inte jag och det tror inte Fed. Resultatet hade varit att företagen accepterat vinst minskningar av stora mått. Så närmaste månaderna mste någon ge efter…
i min värld finns två vägar;
1, världen bromsar in, arbetslösheten stiger, inflationen dör, räntrna faller… men vinsterna likaså
2, världen är ”resilient”, arbetslösheten fortsätter att vara låg, inföationen är strukturellt hög, vinsterna håller sig
Jag är förvånad överdollarn och räntornas reaktion idag, men ser det mer som en reaktion på senaste tidens starka rörelse…tror snart på motsatt reaktion vilket borde tvinga ner Spx till 4400-4450.
Trevlig helg
Kortsikt's Blog 
Pingback: Viktig data i veckan – men inget pekar på kollaps - Finansfeed
Alltså nu i backspegeln verkar det ju helt sinnes med alla dessa pengar som pumpades ut. Man måste fråga sig hur det kunde bli så..
Verkligen, men med facit är allt enkelt! Hade räckt med 10% under 2020, och balanserad budget efter det. Då hade ekonomin utvecklats svagare, men utan inflations och ränteproblem vi har idag, så det hade varit bättre balans.
Men pandemin skrämde skiten ur alla… därför gjordes den största fiskala satsning världen någonsin beskådas, vilket får great recession 2008-2010 att framstå som en piss i nilen… även om den rent ekonomiskt var värre!
Jo men den verkar skrämt jänkarna klart mest 😉
Tycker inte ditt resonemang ”Elstödet, som iofs var en one off, kostade staten 60 miljarder.” är ok. Det du kallar stöd är i själva verket en återbetalning av kapacitetsavgifter som Svenska kraftnät felaktigt tagit ut för mycket pga att elpriset gick bananas. Man skulle enligt kalkyl ta ut typ 20 mdkr men fick in typ 80. Staten bestämde då att detta överuttag skulle återbetalas, eftersom så stora belopp ej gick att plöja ner i nätinvesteringen som det var tänkt till, eftersom den processen tar tid att utföra pga tillståndsprövningar etc. Dessutom fick staten in multum bara i extra höga momsbelopp då priset på el blev skyhögt, men de låtsades man inget om, från regeringshåll. Men sen kan man verkligen diskutera hur dessa pengar fördelades.
För vissa blev det en rejäl slant i vinst, och för andra en liten allmosa som plåster.
Du har helt rätt… men det var inte min poäng. Utan visa på hur stort belopp det amerikanska budgetunderskottet handlade om. Inte elstödet i sig eller dess finansiering. Det är inte alls som förstår hur mycket 36% av BNP över 4 år är, därför tog jag upp det som exempel. Även exemple där jag slår ut per person stämmer inte heller, då inte Amerikaner inte fått den summan i handen. De har gått mycket, men inte hela budgetunderskottet…
Ok, TACK! Är bara lite allergisk mot att vissa skriver bidrag, stöd etc. om dessa pengar då det endast är en till viss del återbetalning av felaktigt uttag på elavgifterna. Blev själv drabbad av detta överuttag och dessutom snyten på 30k extra skatt, för att jag råkar vara född 57.
Ha de gott!
Skulle vi kunna säga att vi lever i stagflation nu?
BNP minskar samtidigt som inflationen varit över 2 procent nu , en längre period?
Vad händer efter en period med stagflation? Hur får man ner inflationen samtidigt som BNP ökar?
teoretiskt JA, givet datan. Men det är inget äkta tillstånds. I mfg/goods sektorn har vi så smått recession med fallande priser, medan i tjänstesektorn har vi tvärtom. Vi kommer allra hamna i en situation där företagen höjer priserna samtidigt som efterfrågan faller och arbetslösheten stiger.
I Sverige verkar vi redan vara där..stigande arbetslöshet samt fallande BNP. Och på det en hög inflation. Visserligen är inflationen påväg ner. Får hoppas att seken inte försvagas mer nu, då kan de bli riktigt illa för svensk del?
Ok, i sak har du rätt. Men i takt med att bnp sjunker och arbetslösheten stiger, och räntekostnader ökar, sjunker efterfrågan och köpkraft, och i den miljön finns det inte en chans att företagen klarar höja priserna på bredden (undantag finns alltid)
Hej Jonas,
Man ska inte heller glömma att alla studieskulder i USA kommer att börja kosta ränta igen i september med första betalning i oktober. $1,75 biljoner. Kanske kan sätta ytterligare lite bromsklossar inom services?
Tack för bra input, ja det spelar också roll
Du skriver ”Vad FED gör och inte gör, är viktigt, men var konjunkturen tar vägen är viktigare.” Då tänker jag, men FED är väl på något vis storkapitalet, kommer dom verkligen tillåta en recession nu när dom har sett att ju mer dom stimulerar ju mer ökar värdet på USD. Tittar man bakåt på USD så har den ju stärkts sedan finanskrisen 2008 då stimulanseran började på allvar och nu med starkare USD som verkar ge lägre inflation då deras import blir billigare, är det då inte bara att köra på med mer av samma tänker jag. Tryck pengar och låt AI jobba 🙂
Jag tror Fed vill skapa en hanterbar recession som gör att jobbakapndet upphör. Det är enda sättet att tvinga ner lönekostnaderna, och därmed den strukturella inföationen på lång sikt
”Det handlar såklart om att skulder hos hushåll och företag varit bundna mot lägre räntor.”
Jag har också varit inne på att den där lågkonjaken skall slå till sedan i typ december.
Men i sommar har jag träffat lite vänner runt om i Sverige (relativt smalt underlag, men ändå…). Samtliga har slutat amortera på sina bolån ”eftersom räntan har blivit så hög”. Istället har man betalt ränta för de pengarna som man amorterade med innan.
Samtliga personer jag pratat med har slutat amortera helt, och kontentan har då varit att eftersom inte räntehöjningen motsvarade hela amorteringen så har de i dagsläget mer pengar att röra sig med än innan när de amorterade (herregud alltså, här skäms jag delvis för vilken typ av vänner jag har). Normalt funtad person hade ju i alla fall fortsatt amortera mellanskillnaden. Därmed lever de på som vanligt och bryr sig inte så mycket om räntekontot.
Jag hade faktiskt helt missat det alternativet, men det kan förklara ett och annat om varför räntan inte biter. För amorteringsfrihet var inga problem öht att fixa med banken tydligen.
Med det sagt är det egentligen bara en varselvåg som kan skrämma lite slag på konsumtionen. Så det här kan ju pågå ett bra tag, även om det tekniskt ser ut som att många index är på gång att göra lite större rekyl på nedsidan.
Nej jag vet, det mathar inte med skuldsättningen i storstäderna på dyrare fastigheter. Men landsorts-bostadsägare med ett par, tre miljoner i lån (eller de som ägt sina hus några år och därmed har procentuellt låg skuldsättning) så är det ju inte omöjligt med en amortering på 7-10k och tidigare ränta på 3k innan det här började.
Det har alltid funnits olika varianter. Det vi vet idag är att skulden i förhållande till inkomst är större. Har därmed amortering i förhållande till inkomst blivit större. Inte så säker på det
Jag har tidigare räknat på ett hushåll med 5mkr i lån och 100,000kr i månadsinkomst brutto, och de går mot månadsbetalning på 20,000kr+. Satte de av så mycket innan, dvs ränta + amort? Jag tror inte det.
Du har en poäng, men låntagare har amorterat u alla tider, visserligen i olika utateäckning, men ändå, och trots detta har högre räntor påverkat konsumtion och investeringar negativt..
Det ligger nog mycket i det du säger. Jag tror synen på lån har förändrats kraftigt under sista 2o åren, varför amortera när centralbanker ser till att tillgångsvärden som hus och aktier etc, ökar i värde typ 10-15% per år. Den där lilla amorteringen som många gör, är ju en piss i siljan i jämförelse med vad FED, CB och vår egen RB fixar. Med andra ord, Det är nog väldigt enkelt beslut i dagens ekonomi, att sluta amortera. Vet själv att när jag för 1o år sedan hade lån, att jag redan då tänkte, varför ska man amortera egentligen om man inte behöver? Sen är väl frågan, vad kommer att hända framöver med denna nya ekonomi, för de känns lite som att någon sitter med svarte petter. Blir det en krach eller blir de bara mer av samma?
Svarar mig själv lite här, Tror de blir som senaste finanskrisen, fast värre.
WB lär ha sagt att de är först när tidvattnet vänder,som man ser vem som badat naken. För min egen del har jag svårt att tro att det aldrig mer ska bli någon krach, hur mycket dom än säger att allt är så bra nu. Tycker man hör detta mantra allt oftare! Speciellt från FED. Allt är bra nu, om det mot förmodan börjar skaka där nere, så lovar vi att göra det som krävs, vad som än krävs och lite till! Sov lugnt!
Tror också det kan bli tufft…
Det som förvånat mig mest är att när FED höjde från 0 till 2,25% 2017/18 så högg det i ekonomin både rätt snabbt och mycket…. man tvingades till och med sänka till 1,50% för att ”balansera”. FED hade som mål att gå till 3%.. men dit hann man inte.
Det var lite detta som jag hade som mall när… men den har inte funkat.
Sen har vi den fiskala stimulansen som jag inte riktigt kunnat kvantifiera effekterna av…
Men även Sverige förvånar med 3,75% styrränta och ännu inte är i recession… vi var duktiga på binda lånen under 20/21…
Det är min erfarenhet också…
De som är unga eller nya på marknaden amorterar, delvis för att de är tvingade till det, delvis för att de vill. De är inte så dumma som man tror (skämt!!)
Sen har vi den andra gruppen som jag tror jag själv ingår i. Medelålders, som gjort en ”fastighetsresa” och har mycket god loan/value ration. Där är det långt färre som amoterar av de skäl som du anger. Många känner sig som miljonärer. MEN, sett till inkomst så är det inte ovanligt med skuldkvoter på 4-5X. Så trots deras upplevda miljonärssitution så börjar det tryta nu… och de kan inte kompensera med att dra ner på amortering.
Sen sista gruppen är de som varit med sen 70/80-talet…. och de har i regel små eller inga lån, som de varit ganska duktiga på att amortera. Här verkar det finnas en amorteringskultur… dvs lite ”när du är i skuld är du icke fri”…
JAg förenklar såklart…. finns en miljon varianter och undantag såklart.
https://www.svd.se/a/abB7g5/forskare-manga-konsumerar-ovantat-mycket-i-kristider
Intressant artikel. Om du inte prenumererar kan man sammanfatta forskarens slutsats:
Den konsumtion vi har vant oss från lågränteperioden efter finanskrisen är svår att bara ta bort när räntan stiger och inflationen äter upp köpkraften. Istället sparar vi mindre och fortsätter ungefär som tidigare. Först om arbetsmarknaden skulle få sig en rejäl nedgång så kan det bli en större ändring av våra vanor.
Att ändra behov och vanor är jättesvårt… särskilt om de ändras till det sämre.
Men i praktiken är de väldigt få som har nåt sparande.
90% av hushållen, sparar till
1, pension och
2, i vissa fall amorterar på lån.
3, och vissa sparar till att kunna göra resor
I övrigt gör man av med i princip allt fram till den 24e i månaden…
och de flesta har upp till 3 månadslöner på kontot, som buffert. Många har inte ens EN månadslön.
Det gör att man kan tumma på semesterbudgeten i första hand, växla över från amortering till räntebetalning i andra hand. Pension rör man som regel inte.
Men på honom låter det som om det fanns en guldkista av sparande och stora delar av lönen sätts av till sparande varje månad… och detta går enkelt att rikta om. Det är bullshit. Det gäller en superminoritet.
Verkligheten är följande för en stockholms familj.
De tjänade 100,000kr brutto i lön, och har lån på 5mkr.
Säg att de får ut 70,000kr/mån
Säg att de tidigare hade 5,000kr i räntekostnader och 5,000kr i amortering.
Då hade de kvar 60,000kr
De satte av 10,000kr/mån till res/semester-budget.
Kvar 50,000kr
Säg att deras bundna lån rullar av och de får till slut betala 5% ränta på sina lån.
Då stiger räntekostnaden till 20,000kr/mån
Lönen har ökat med 10% till 110,000kr
77,000kr efter skatt
57,000kr efter räntekostnader. Ingen amortering!!!
Om de fortsätter att sätta av 10,000 till semester budget, så har de ut 47,000kr.
I en miljö där saker och ting blivit 20% dyrare. Så de skulle behöva ha ut 50,000 X 1,20 =60,000 för att kunna leva som vanligt (dock utan amortering)
Så använder de hela semester budgeten, kan de leva på som vanligt…. 47,000 + 10,000= 57,000
Men sanningen är den att
1, många vill fortsätta att amortera om möjligt
2, de värderar högt att åka på semester när barnen har lov…
så de tar hellre en nedgång i real köpkraft genom att
1, dra ner på konsumtion… dvs färre inköp av kläder, skor, restaurang, byta bil osv… därför så tyst i handeln
2, de köper billigare livsmedel, kyckling istället för nötkött
3, billigare affärer, Willys istället för ICA
Ingen vill ändra livsstil, särskilt inte till det sämre… MEN det är pengarna på fickan som sätter ribban!
Hallå Jonas följt dig länge, och har hela tiden känt att du är rätt på det. Det går ju inte at förstå att det inte syns tydligare tecken på recession. Under tiden har OMX gått 20% sen i Oktober. Bara tänker att hur positionerar man sig med en övertygelse som inte händer … om 10% till på OMX tål vi en nedgång på 30% och är ändå even Steven slutet 2022. Det är ju så att ”ingen vet” … tänk om vi började på för låg ränte nivå för att de skall he effekt, tänk om vi faktiskt redan ser en ”rullande recession”… skulle vara intressant att ta del av dina ”tvivel” runt din take… jag tänker att på ”på ytan av tvärsäkerhet finns hav av osäkerhet”……. finns det i dina ögon inte någon chans att USA klarar att soft landa ? .. jag uppskattar verkligen att ta del av dina funderingar
tro mig, jag är absolut inte tvärsäker, men samtidigt måste man välja, finns ju som bekant inte äta kakan, och ha den kvar, i de här sammanhangen…
jag gör ju inte någon stor sak av själva börsutvecklingen, även om det är den man tjänar eller förlorar pengar på i slutändan. Min stora sak är det underliggande fundamentala caset.
Jag har kört fel på två saker:
1, mekanismen mellan Ränta-räntekostnader-inverkan på ekonomin…. jag sneglade på hur den fungerade under 2006-2009 samt 2017-2019… men den här gången har det inte gått lika snabbt. Det betyder inte att vi får samma effekter, frågan är bara när och hur, och där är jag osäker just för att det inte fungerat som tidigare.
2, Fiskala stimulanser primärt i Usa, men även på många andra håll i världen. Normalt sett påverkar ett bugetunderskott under en period, tillväxten under samma period. Men eftersom de var så kraftfulla under 20/21 så har de påverkat tillväxten även under 22/23. Det tog jag inte in i beräkningen. Frågan även där är hur mycket som finns kvar, och dess inverkan. Det är svårt att estimera.
En sak är säker, höga räntor får till slut genomslag, och fiskala stimulanser slutar till slut att verka. Frågan är NÄR och HUR…. och där är jag ödmjuk…
Dvs jag tror närmaste 9 månaderna rent data mässigt kommer se väääldigt annorlunda ut jämfört med de 9 månader som varit. Typ, senaste månaderna ha vi sett hög inflation, men god tillväxt och jobbskapande. Kommande 9 bjuder på motsatsen. Men det finns stor osäkerhet kring detta.
Det som kan gå fel då….
Vi skulle kunna hamna i en situation där arbetsmarknaden lugnar ner sig, fast där arbetslösheten inte stiger. Detta samtidigt som företagen slutar höja priserna, vilket skulle kunna få löntagarna att kräva mindre påökt, så att lönerna kommer ner, vilket också gör det möjligt för företagen att inte höja priserna. Då faller inflationen och centralbankerna kan sänka ner mot normal ränta om c2%…. och då får vi ingen räntechock på ekonomin, utan tvärtom kan lån rullas över till nya låga räntor (från tidigare låga räntor). Dvs ett läge där många skuldsatta företag till stor del duckat de höga räntorna. Detta skulle göra att köpkraften kanske inte ökar jättemycket (för detta krävs nya jobb, högre lön osv) men den minskar inte heller… och krymper inte köpkraften, så lär inte heller vinsterna att krympa. Detta samtidigt som räntorna faller tillbaka och ger ytterligare näring åt aktiemultiplarna.
Detta case har många luckor, och jag ser inte det som troligt, men man ska ändå försöka se till alternativen.
Base case är fortfarande, dåliga tider väntar. Om historien varit en schysst guide borde vi fått det redan i år, MEN eftersom fler bundit lånen, och de fiskala stimulanserna dröjt sig kvar… så fick vi inte den effekten som vi ville i år.
Jag tänker att ”alla har långa bindningstider”, är alldeles för enkel förklaring … Jag såg nedan på X från @finaceamir. Jag tänker inte att det kanske är just exakt så, men det är ett exempel på en dynamik som kom som effekt av Covid nedstängningarna … Likaså är det ju inte så enkelt som att folk fick pengar under Covid som de inte fått annars, grejen var ju att de inte behövde jobba under perioder .. och kunde hålla upp konsumtionen uran arbete i en period … men det gjorde dem ju inte rikare (med undantag för några ”helikopter pengar” initiativ) .. om dynamiken som Financeamir pratar om så kanske deflationistiska trycket från den processen minskar/off-settar räntehöjningarna för företagen och behöver inte börja säga upp folk för att bibehålla lönsamhet.
”1. Covid leder till stopp i leverantörsledet då förväntan är att konsumtion ska ner (2020).
2. Konsumtion går inte ner, utan upp.
3. Leveranstider ökar drastiskt då kedjan inte hunnit ikapp. Priser går upp som följd av detta.
4. Alla beställer så mycket de kan från sina leverantörer för de vet inte när varorna kan komma. Detta sätter ytterligare tryck uppåt på priserna. (2021-2022)
5. Leverantörerna kommer ikapp. Levererar massor av order som kunderna inte hade förväntat sig så snabbt.
6. Återförsäljare/distributörer bygger för mycket lager, mer än förväntad.
7. Inflationen sätter press (på vissa delar) av konsumtionen. Lagren betas av för långsamt.
8. Priser måste sänkas mot kund för att rensa lagren. Distributörer slutar köpa in från tillverkare. (2023?)
9. Tillverkare får överkapacitet. Måste sänka priserna.
10. Inköpspriser går ner. Konsumtion fortsatt svag. Ytterligare press ned på priser. Inflation ner. (2023/2024).”
Jag tror ju också att oavsett så kommer vi få en sättning som en del av en lägre konjunktur, men är det mot 3600 eller dem 2800 som du befarat tidigare … jag har väldigt svårt att 2800 med mindre att något ”smäller”, känns inte som det är banker … inte något uppenbart på Euro Spreader heller imho, Rysk eskalering är väl det som jag kan se skulle totalkrasha börserna …
Jag har till slut insett att ingen vet, och gick in i markanden våras igen och kommer vara aktiv så länge vi rör oss ovanför MA200.
Igen stort tack för att du delar dina funderingar
Tack Christer, du beskriver perfekt det som hänt i Goods/Mfg sektorn. SErvice sektorn varit ganska annorlunda…
Har ni börjat nyttja GPT i er verksamhet, eller du personligen som en partner för att få svar på komplicerade frågor? Själv har jag bara nosat.
Lyssnade igår på Max Tegmark sommarpratare.
Han är professor vid Massachusetts Institute of technology, MIT, och leder organisationen Future of life institute, som vill minska riskerna med artificiell intelligens. Intressant och kan varmt rekommenderas, men är samtidigt skrämmande.
Jag frågade på skoj hur man gör krut, men de ville inte GPT svara på för de var ju riktig farliga grejor, sen frågade jag om GPT kan göra kraftfullare vapen, då blev svaret typ, jodå dom kan till och med döda utan mänsklig inblandning. Hur ska man tolka detta hmm…
Har börjat fundera på hur börshandeln har påverkats av detta allt kraftfullare verktyg. Får en känsla av att det till och med kan stabilisera handeln. Det känns inte lika hysteriskt längre. Några tankar om detta?
Trevlig helg på er alla
Tillägg till ovan inlägg.
Ang. att döda utan mänsklig inblandning, så gjordes en anmärkning till dessa vapensystem, att dödandet kommer att ske med stort ansvarstagande och med etik och moral. Då blev jag helt lugn…
hahaha
Absolut tittar vi på det!
Men i förvaltningssammanhang inget konkret ännu.
Fonder som jobbat efter algos och AI har funnits ett tag. Rätt dålig koll på deras strategier och hur de har gått .