Riksbanken behöver inte höja sett till konjunktur och inflations utsikter… men risken är stor att man gör det för att man gärna ser kronan ner mot 11euro. Marknaden verkar splittrad kring beslutet. Hursomhelst är det sista höjningen. Får vi recession med stigande arbetslöshet nästa år, vilket jag tror, så kommer räntesänkningar. Paradoxalt nog lär kronan stärkas i denna miljö. Många svenskar lär bli av med jobbet, företagen kämpar med svag konjunktur…. men vi lär kunna njuta av lägre räntekostnader och starkare krona. Det är ju alltid något.
Ser jag på US10yrs så tror jag inte den är färdig. Tror den kan tvingas ner mot 4,1% vilket innebär fortsatt svag dollar, och VIX har ännu lite till på nedsidan. Detta upprätthåller börsoptimismen i 1-3 veckor till. Sen tycker jag SPX ser hyfsat klar ut. Där finns inte mycket att hämta, utan jag tänker mig att pengarna istället spiller över till annat som gått dåligt. Efter detta är det ny baisse. SPX har flera gap på nedsidan efter senaste 3 veckornas björnrally som kommer täppas till.
I förra veckan kom NAHB in på 34 mot väntat 40 och fg 40… mycket svagt, men i linje med hösten -22 som senare visade sig vara fel under 2023. Denna gången tror inte jag att NAHB guidar fel inför nästa år.
Retail sales kom in hyfsat inline. Amerikanerna spenderar mer än man kan tro givet att fiskala stimulanser och räntor. Lönehöjningar och stark arbetsmarknad hjälper till såklart. Men ändå. I reala termer får man klart mindre för sina pengar, men det är en ganska ointressant faktor.
US PPI kom in väldigt svagt, och visar på deflation i producentledet, som framförallt berör goods/mfg sektorn. En del av temat att inflationen är på väg ner mot målet. Inflations diskussionen är ganska ointressant nu, och istället för debatt kring detta, borde den rullar över mot tillväxten nästa år. Jag vet var jag står!
Philly FED kom in på -5,9 mot väntat -9,0 och fg -9,0… bättre men fortsatt svagt. Visar inte på någon riktig break down ännu!
I veckan som kommer har vi Riksbanksmöte på torsdag. I övrigt Flash PMI data. Annars lugnt!
2023 kom in som ett klart starkare år än många trodde i slutet av 2022. Fiskala stimulanser och överskott i sparande kunde användas att möta stigande priser. Räntekostnader blev inte så höga som många trodde. Högre efterfrågan än väntat genererade fler jobb än väntat, och högre löner än väntat. Detta i sin tur bidrog till ytterligare ökad efterfrågan. Nu står vi på samma ställe igen och tittar in i 2024. Skillnaden är att överskottsparandet har försvunnit, fiskala stimulanser lyser med sin frånvaro (budgetunderskott går till räntekostnader) och räntekostnaderna har tagit fart. I min bok måste det slå mot efterfrågan. Detta i sin tur slår mot arbetsmarknaden… och så är bollen rullning. Vi ser många sprickor i kristallen, men än så långe rinner inte vattnet ur glaset. Optimisterna lutar sig mot 1, stark arbetsmarknad och 2, lägre räntekostnader. Då måste jag fråga… är inte arbetsmarknaden en laggande komponent? Vi har haft stark efterfrågan, som genererat en stark arbetsmarknad, som genererat en stark konjunktur. Att titta på arbetsmarknaden idag, för att ge ledning framåt, är som att titta i backspegeln. Och sen har vi lägre räntekostnader. Det är ju på väg upp med 1års+ lagg. Hur ska de ge en push uppåt under nästa år? och vad gäller räntornas inverkan på aktiemultipar? Well de har tagit höjd för låga räntor länge. Den hade jag inte vågat betta på, när vi handlas till PE20.
Ha en fin vecka!
————— torsdag
Det var hög osäkerhet inför Riksbankens möte idag. Många trodde på en duvig höjning, men det blev en hökig paus. Man står stilla på 4%. Man prioriterar konjunktur och inflation, framför kronan alltså. Kronan svagas på beskedet. Trots detta är det troligt att kronan kommer ligga kvar kring 11,50eur framöver. Det blir ingen förstärkning mot 11eur på grund av icke höjningen. Min tes är att man kommer ligga kvar på 4% till ECB börjar sänka nästa år. ECB sitter i sin tur och lurpassar på FED. Min tes är att FED sänker i maj. Detta bygger i sin tur på att konjunkturen försvagas under Q1 och man börjar flagga för räntesänkningar under vårkanten. Typ mars. Detta i sin tur bygger på att negativt jobbskapande under våren. Dvs stigande arbetslöshet. Detta i sin tur bygger på att efterfrågan faller. Detta i sin tur bygger på att räntor biter på utlåning och stigande räntekostnader, och utebliven fiskal stimulus. Biter inte dom, så lär FED ligga kvar, och då ligger ECB kvar, och då ligger RB kvar. Så knäckfrågan är, biter räntorna på efterfrågan i USA. Vi vet att den redan gör det på nyutlåning, som numera är negativ. Men biter den på befintlig skuld. Det är den stora frågan. En annan stor fråga är hur mycket fiskal stimulus har hjälpt senaste åren. Och hur mycket utebliven sådan biter i motsatt riktning? Min gissning, med många andra, är att det haft en avgörande inverkan.
Bolåneräntorna borde landa runt 5%. För bundna något lägre.
Min gissning är att nästa gång man agerar så är det för att sänka. Nollräntor ligger inte på ritbordet. Detta kräver skenande arbetslöshet och djup recession. Det är inte base case än så länge, även om det är möjligt. Men styrräntor runt 1,5-2% är sannolikt the new normal. Det betyder att bolåneräntor runt 2,5-3% är the new normal. Inte 5% som nu. Inte 1% som innan. Båda dom är outliers.
Vi har även fått in Flash PMIs från Europa idag där Mfg Flash PMI kom in på 43,8 mot väntat 43,4 och fg 43,1. Bättre än väntat med fortsatt svag nivå i linje med recession. Från Tyskland kom den in på 42,3 mot väntat 41,2 och fg 40,8…. samma där. För service sektorn kom den in på 48,2 resp 48,7. Nåt bättre än sist men ingen kul nivå. Europa rör sig sakta mot recession, räntekostnaderna biter och folk tycker det känns tajtare, men det är ingen kris, och jobben har inte börjat försvinna… ännu. Men det är vad som sannolikt väntar nästa år. Det krävs om vi vill se räntesänkningar. Å andra sidan är datan tillräckligt dålig för att ECB har höjt färdigt. Precis som med Riksbanken.
Imorgon kommer Flash från USA.
——— fredag
US Mfg Flash PMI kom in på 49,4 mot väntat 49,9 och fg 50,0.. sämre men ändå rätt bra! US Service Flash PMI kom in på 50,8 mot väntat 50,3 och fg 50,6. Stabil. Ingen break down i efterfrågan ännu! Visserligen skapas det jobb, och above historic average lönehöjningar, men de borde ätas upp av räntorna. Men inte ännu!!!!!! Den Amerikanska ekonomins motståndskraft är enastående. Hade någon frågat mig för ett par år sedan, när styrräntan låg på noll, om tillståndet i ekonomin vid 5,25% ränta… hade jag bara sagt Mamma Mia – Depression!!! Men Icke!
MEN, vi är i en situation där prishöjningarna nu i stort sett avtagit. Detta samtidigt som löneökningarna ändå tuffar på. Då krymper marginalen, och visst kan man alltid sälja fler varor/tjänster än tidigare, men om man inte gör det, så krymper vinsten. Då finns bara ett alternativ, att sänka kostnaderna. Eftersom ett företag inte kontrollerar lönetakten, så får man i första hand sluta anställa, och i andra hand varsla. Därför väntar jag mig att jobbtakten kommer att krympa, och med den sjunker efterfrågan, och då kommer vi också se hur PMIs faller. Detta är det mest logiska. Jobbtakten trendar nedåt, men jag ser fortfarande arbetsmarknaden som relativt stark. Men det borde vara en tidsfråga……
SPX har enligt mig gått färdigt, och vi har två gap på nedsidan som kommer att täppas igen. Men så länge som US10yrs sjunker och dollarn är svag, så kan vi fortsätta konsolidera. Men som sagt flera gånger. Detta är ett björnrally i fallande trend, och jag siktar fortfarande efter 3700 i januari. Men det kommer krävas lite dålig data!
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Pingback: Fokus på Riksbanken - Finansfeed
Enig med din analys i de två första styckena. Känns som troligt scenario
Med det vi vet idag, gissar jag på att börsen (USA primärt) kommer gå upp och ner med en svag positiv lutning fram till april-maj. Sen kommer det en björnmarknad som inte blir jättedjup. Under sommaren börjar centralbankerna att sänka och börsen kapitulerar. Sedan börjar den klättra uppåt igen, kanske runt oktober.
säsongsmässigt är oktober – maj den starkaste perioden… men om man ser till recessionsår, ex 2009 samt 2020, så fungerade det inte, och jag tror inte det kommer att fungera den här gången heller OM vi hamnar i recession…. vilket diskussionen bör handla om.
I den diskussionen tycker jag grund frågan är, kommer räntornas inverkan på 1, räntekostnader på befintlig skuld samt 2, räntornas inverkan på ny utlåning, få stor eller liten effekt på efterfrågan eller inte?
När du själv kopplar makro till börsen så hårt och skriver om börsen så regelbundet får du nog leva med kommentarer om det mer specifikt. 🙂 Du skulle nog göra dig själv en tjänst om du bröt upp kausaliteten där. Jag hade ett intresse för nationalekonomi, vilket jag pluggade innan ind. ek.- och maskinteknikexamena. Så jag fattar ditt intresse för makro. Och hur skönt och vackert det skulle vara att kunna räkna på det som fysik. Men jag minns också Jonung & Fregerts slutsats i makroboken; att ekonomiska samband existerar under en period, sedan försvinner de och nya uppstår. Det är lurigt att koppla till marknader och innehåller alldeles för mycket spelteori.
Det är jag helt med på!
Men vad alla missar här på bloggen, är att jag i praktiken INTE investerar enligt makro.
Jag investerar i enskilda bolag, men en del av min syn på hur det går för deras framtida försäljning, beror till stor del på hur makro ser ut i den miljön de verkar. Ex, Dvs det är inte lätt att sälja bilar i en miljö där räntorna gör att privat leasing kostar 10,000kr/mån mot tidigare 5,000kr/mån, samtidigt som arbetlösheten lyfter. Då tar jag det lite försiktigt om VD exempelvis säger att han tänker öka försäljningen med 20% om året närmaste åren. Då gäller det att förstå hur han tänkt sig detta…. sen när man har en försäljningsprognos rullar man vidare med kostnads analys, och vips har man vinsten och värdering att arbeta med.
Jag tycker inte att man ska investera enligt makro. Men man har stor nytta om man förstår makro när man gör Inveteringsanalysen. Man investerar i bolaget och dess aktie.
Men här på bloggen skriver jag inte om bolag… det får var och en göra själv!
Det har verkat så, men gött om det var ett missförstånd då.
Gällande det du vill samtala om, ter sig inte 2020 särskilt relevant, för mig i alla fall. 2009 mer då. Men det här är en mycket väntad recession vilket gör att aktörerna har vidtagit åtgärder som dämpar skeendet. Amerikanska konsumenter har kollektivt rätt god privatekonomi och håller uppe ekonomin fortfarande. Deras bolån har, med svenska mått, löjligt långa bindningstider. Därför tror jag att effekten mer blir att amerikansk ekonomi stelnar, för att folk skjuter på att teckna nya bolån för jobbflytt etc. Snarare än att den imploderar av räntechock. Därav det här utdragna händelseförloppet. Därför skulle jag gissa på att ekonomin kommer hålla ut några månader till innan det börjar hacka mer allvarligt. Ungefär samtidigt som FED börjar sänka. Och det passar in i börsens säsongsmönster, som du konstaterar. (Men för Europa inklusive Sverige ser det mycket sämre ut pga strukturella problem tyvärr.)
Nej 2020 är en outlier, du har så rätt.
2009 mer likt.
Hur kan en aktör vidta åtgärder. I Sverige och USA ex har antal sysselsatta aldrig varit högre. Det innebär att den samlade kostnadsmassan ALDRIG varit högre.
Att företagen gör så stora vinster handlar om andra faktorer:
1, Räntekostnader är historiskt låga
2, Avskrivningar är historiskt låga (det är Kina, Indien mfl som tagit stora investeringar, Väst världen kör tjäsnter/service istället som inte fordrar CapEx)
3, Skattekostnader
4, Bruttovinster är höga (för att man höjt priserna mer än kostnaderna ökat, då Kina mfl inte höjt priserna på det som är västvärldens kostnader)
Tittar man på hela kalkylen skulle jag säga att företagen i västvärlden är dåligt rustade för en recession.
Särskilt eftersom ekonomierna till stor del består av service/tjänster. Viker eftrefrågan, så kan de bara banta kostnader genom uppsägningar.
Du har rätt ang US hushållens bindningstider, men så var fallet även under 2007-2009 samt 2017-2019 vilket ändå gjorde att de blev pressade.
Sen har du försäkringar inom sjukvård, skolavgifter, studielån, billån, kreditkort, som är högre än här hemma sett till disponibel inkomst. Det gör ont.
Jag känner mig hyfsat säker på caset, men otroligt osäker på tajming. Du kan mycket väl ha rätt i att det tar ett halvår till innan det blir värre.
Den som lever får se 🙂
Jo men precis!
Kostnadsbesparande åtgärder syftade jag på. Det finns ändå en del saker organisationer och löntagare kan göra innan personal och hyresavtal sägs upp, om krisen inte kommer för abrupt. Många företag har kanske också tankat på med förmånliga lågräntelån tidigare. Och jänkarna har haft lönelyft som hjälper med de extra utgifter du nämnde på slutet. Till skillnad från oss tyvärr.
Jag ogillar att ha fel, för det stannar ofta kvar i mig. (Narcissism) Men den här gången hoppas jag det. För jag är mäkta trött på det här långa körandet med räntehandbromsen fullt uppdragen. Det vore ändå en lättnad om ditt case stämmer. Få det överstökat.
Håller med om att många bolag är kostnadseffektiva… men det blir ju också en funktion av vad som händer med konjunkturen, och efterfrågan… dvs om nedgången blir kraftig, så kommer man aldrig att säga att de var kostnadseffektiva, utan då tornar problemen upp sig, medan blir den måttlig, så ger man samma bolag cred istället..
Det här med skuldsättning är en koplicerad parameter. Innan Lehman 2008 sa man att amerikanska hushåll hade okej skuldsättning på aggregerad nivå, och bindningstiderna var långa… men det blev ändå problem för att c8% av skulderna utgjordes av sk. Sub prime lån, som defaultade till stor del och gav stora effekter, och skapade lågkonjan. Lite som att säga att svenska kommersiella fastigheter aggregerat är okej, men stupar 2-3 stycken, så kanske det räcker för att skapa problem, som ger lågkonja.
Eller som att amerikanska arbetslösheten går från 3 till 13%. 87% går ju fortfarande till jobbet på morgonen, och kan betala räkningarna… men de 10% skapar ändå recession.
Om man tittar historiskt har det krävts mindre än man tror för att skapa lågkonja…
Även sett till vinster. Om man tänker sig att ett bolag gör vinst år 1 på 100, år 2 120, år 3 150, år 4 180, och sen lågkonja ner 30% till 130… så anses 130 vara svindåligt, och leder till uppsägningar, men år 2 när de gjorde 120 i vinst, ansågs inte vara ett dåligt år.
Många aktier är nere på sina 2019 high, och man anser att de är skit… men när de var på 2019 ansåg man inte att det var skit!
Det är lätt på ritbordet!
Jag tänker lite så här i ovanstående resonemang…. Mitt ritbord alltså.
-5-10 % på aggregerad sales, inte orimligt i slutet på en cykel.
Operational leverage gör jobbet på profiterna.
= -20-25 % på vinsterna, (minst -15-20 %)
Alias mild normal recession 2024.
225 x 0,8= 180 x kanske 18-18,5 ggr ger oss 3250-3350 SPX.
Insahalla, we Will come to the future! ⏰
det är EXAKT så jag tänker också, fast jag landade på 170usd….
Clean and Simple!
Tack för uppställningen.
Kanske irrelevant, misstänker då ditt target 170 x 18 ish = 3000-3100?
Eller vad räknar du med för recessions multipel?
Lite knäppt är det att man är nöjd med fasträbtekonto om 4,20 ish % RISKFRITT! Samtidigt så svårt att bortse från 4500/225 ger oss ju oss våra 20 i Pe alias 5 % i totalavkastning med risk (om vi nu ens når 225 för helåret?). Jag har så svårt för den ”lilla” riskpremien för att banka på risk, men det gör jag gärna – 20 % och mer på SPX.
Nej, jag tror också på 3300… men det är mer ett tekniskt target, där jag härleder värderingen.
Två frågetecken??
1. Om du vill dela med dig?
2. Hur härleder du din värdering och hur kommer du fram till just den tekniska nivån?
3300 är PE 19,4 baserat på 170. Eller PE 15 på peak profit detta år. Båda nivåer lite högre än vad vi normalt är vana vid historiskt. Men detta kopplas till räntan.
Om tidigare noll ränta var new normal, vilket gjorde att 10yrs pendlade mellan 1-3% så tror jag 1-2% är ny new normal vilket gör att us10 kommer pendla mellan 2-5%… och vid recession ner mot 2% alltså.
Så PE 19,4 ger earningsyield drygt 5% minus 2% ger aktieriskpremie 3% vilket är en bra entry point baserat på recessionsvinster. Par år senare brukar ekonomin leta sig upp mot peak profits igen och då har man köpt billigt.
Den tekniska nivån handlar mer om hur börsen rör sig i vågor och impulser och då går det att härleda 3300 i april gansks enkelt. Men fundamenta bestämmer.
KOMMER VINSTERNA INTE NER NÄSTA ÅR, såc får vi fel. Så frågan är om räntorna biter och fiskala stimulus samt excess savings biter denna gång?
Känns som vi skjuter på det här 3300 hela tiden! När tror du börsen faktiskt börjar gå ner på riktigt?
Well, om 2024 visar bli året där spx vinsterna faller ner mot 170-180 så kommer nedgången nästa år… men så länge som vinst estimaten håller så kommer börsen inte gå ner… så svaret på din fråga är typ: När räntorna biter så går börsen ner. Om du av någon anledning inte tror att räntorna biter så behöver man inte vara så negativ som jag…
Och om räntan samtidigt faller 24 H1 till 2%, blir de superrally då 😄
Det beror på vinstestimaten
Hej. Men om inflationen sjunker ned till under 2 börjar man inte sänka då oavsett om arbetslösheten har minskat ? Samtidigt som företagen har varit duktiga på att hantera kostnaderna och inte behövt sparka massa människor. Då borde ju konjekturen vända uppåt framöver vilket kan prisas in i kurserna
Tack för en superbra blogg
Det beror på,
Tesen är att så länge som arbetsmarknaden är tajt/stark, så är också sannolikheten hög att lönetrycket är förhöjt, och med det kommer inflation då företagen tenderar att kompensera för högre kostnader genom prishöjningar.
Just nu ligger lönetrycket runt 4% vilket historiskt innebär inflation över målet…
Nu verkar det som att prishöjningarna avtar, och med detta borde företagen inte vilja ge 4% högre lön. Men det är inte företagen som bestämmer över lönerna. Alltså borde det sätta press på vinsterna varpå företagen istället borde vilja sänka kostnaderna. Eftersom de inte rår på lönebildningen, så finns det bara en väg. Cut cost, dvs göra sig av med folk!