Det är mycket snack kring att räntorna nu styrs av Trumps kommande politik, likviditet och annat. I min bok styrs alltid räntorna över tid av inflationstrycket. Ligger det på 2% så har jag svårt att se räntor på +4%. Ligger det på 4% har jag svårt att se räntor på 2%. Anledningen är primärt två…. 1, FED navigerar sin styrränta efter inflation för att därmed erbjuda marknaden en viss typ av real ränta, som i sin tur handlar om de vill stimulera eller bromsa den ekonomiska utvecklingen. 2, Egentligen behövs inte FED, jag vågar påstå att ligger inflationstrycket i USA på 2% och man kan köpa en obligation som ger 4% om året, så kommer varenda rationellt sund kotte över en sån obligation. Annars är man bra dum i huvudet. Eftersom alla borde vilja köpa den, och ingen vill sälja den, så borde priset gå upp, vilket är samma sak som att räntan pressas ner. Om inflationen är 4% och obligationen ligger på 2% händer samma sak fast tvärtom. Därför är inflationsdatan så viktig, och den kommer på onsdag.

Jag hävdar att räntan nu är på bullshit nivåer. Lönerna ligger på 3,2% och Core PCE ska därmed pressas mot 2,2% över tid, och då borde US10yrs stå i 3,2%. Give and take. Övertyga mig att det skapas 250k/mån jobb i månaden kommande 12m, dvs 3miljoner jobb, och då tror jag det finns en uppsides risk i kalkylen, och klart högre räntor. Men pratar vi 100k eller färre…. då ska räntan ner, och det är där vi är nu! Sen händer såklart inte detta över en natt.

Trump har lovat tillväxt, skattesänkningar, tariffer och protektioism. Samtidigt ska folk bli realt rikare, genom att han ska få ner inflation och räntor. Är det någon vänlig själ som kan visa mig den ekonomiska ekvationen här?

Thedeen är ute och sågar förslaget om ändrat amorteringskrav. Det är nästan som att man hör ett eko från Ingves, eller när han själv var chef för Finansinspektionen en gång i tiden. Jag har bara EN fråga till dom som kommer med det nya förslaget. I Norge och Danmark tar man bostadslån på i regel 30 år. Man betalar samma summa varje månad. Dvs rak annuitet. Den enda skillnaden är att man i Norge har rörlig ränta och amortering. Dvs när räntan är hög betalar man mer ränta och mindre amortering, och när räntan är låg gör man tvärtom. Fast månadskostnaden är alltid den samma. I Danmark är ränta och amortering samma varje månad. Det går också att lägga om lånet. Dvs när räntan är låg går det att omförhandla lånet och få en lägre månadskostnad. Fast på bekostnad av att lånet blir större och tar längre tid att amortera. Om räntan är hög, har man chans att lägga om det till högre månadskostnad. Å andra sidan blir lånet mindre och kommer kunna amorteras av snabbare. Man kan säga mycket om den här modellen, men 1, danskar och norrmän är mindre skuldsatta, sett till inkomst/lån och 2, på ålderns höst är de skuldfria och 3, de tar inte smällen när räntor drar. De här punkterna tycker jag är ganska eftersträvansvärda.

Men I Sverige tänker vi inte så, och nu tar vi ett steg ytterligare bord från detta. Den stora vinnaren på förslaget är bankerna, för deras tveklöst största intäkt är nämligen räntenettot från bostadsutlåning. Utan den så hade inte bankerna varit någonting. Det är inte höga räntor som skapat detta. Då bankerna skiter i om räntorna är höga eller låga, de bryr sig bara om mellanskillnaden mellan in och utlåning. Dvs när ditt lån låg på 1% så lånade man upp pengar till 0% ränta. När ditt lån låg på 5% så lånade man upp till 4%. Det enda dom är intresserade av är att öka utlåningen. Det är deras enda sätt att öka vinsterna. Så denna utredning går helt i händerna på bankerna. Man kan ju undra om de inte har ett korrupt finger med i spelet. För vad som händer nu är att hushållens skulder kommer öka. Sannolikt ökar även bostadspriserna. Och då tänker nån att då ökar förmögenheten vilket måste vara bra. Ur ett samhällsperspektiv, så är det en nollsummespel, då din förmögenhet inte är riktigt förrän du säljer och betalar tillbaka lånet. Men då måste köparen av din bostad gå till samma bank och ta ett lån, för att ge dig pengarna. Bankerna är dom stora vinnarna på det här. Man hävdar att det är förstagångsköpare och andra som har det svårt. Vad sägs om att lyfta 85% till 100% lån så att alla kan köpa. Fast kräva att lånet amorteras fram till deras pension, likt dansk och norsk modell. Då hade inte unga skuldsatt sig så, och bostadspriserna hade anpassat sig efter vad folk kan betala, inte tvärtom.

I veckan har vi även inflation från Sverige och Europa, PPI, Retail sales och Empire från USA.

I övrigt noterar jag att Dollar är stark nu under 1,07eur vilket är i paritet med ränta på 4,50%…. men räntan stängde på 4,3% i fredags. Får se vem som tar nästa steg här. Inflation på onsdag är avgörande.

Jag noterar också gap i VIX och SPX…. de kommer att täppas till. Dock kan det ta tid. Frågan är om det är dålig data och Risk Off som triggar det, och allmän sell off. Eller nån typ av Rotations trade ur SPX/NDX/Mag7 in i annat?

Jag noterar också att Guldet tagit stryk efter Trump, plus det här med uppressade räntor. Jag vill se förnyad styrka igen, samtidigt som räntorna tappar.

Stay tuned!

————— tis

Känns stretchat. Räntan gick från 3,6 till 4,5 och dollar styrkan hängde på. Normalt sett gillar inte marknaden detta, men ändå handlas vi på ATH med gap i både SPX och VIX. Alla rapporter som dimper ner i lådan, osar Trump Bullish. Känns strechat. Jag tycker vi ska tillbaka till ritbordet med inbromsande konja, lägre inflation, räntesänkningar, och en ränta som trillar tillbaka. Tycker att SPX borde stänga gap och ta ut 5650-5700. Men visst kan det vara bull i en vecka eller två till, och vi kan ju nå både 6100 till 6300 innan dess. Men bara känns fel.

————- ons

Core PCE kom in på 0,28 mot väntat 0,29 och fg 0,3. Inline. YoY kom den in på 3,3 mot väntat 3,3 och fg 3,3. Headline kom in på 2,6 mot fg 2,4. Även den inline. Jag skulle säga att core CPI ligger kring 3% medan core PCE taktar runt 2,5%, och löner 3,5%. Detta lär vara intakt så länge som det skapas ca 100k jobb i månaden och ekonomin växer med drygt 2%. Finns ingen anledning för FED, precis som Riksbanken, att ligga på 4,5% styrränta utan man kan gå gradvis fram med 25 punkter i månaden. Räknar med 3,25% nästa sommar, givet att ekonomin håller sig där. Att 10-åringen då ska ligga på 4,3% är inte rimligt. Ge det lite tid, så tror jag den ska ner mot 3,3%. Som det är nu är den felprisad.

Inflationstrycket i USA är inte ett bekymmer för FED. Jag anser att det är bullshit att räntan ligger över 4%.

Det här med räntan ÄR viktigt. Låt säga att räntemarknaden idag gör en prognos på framtida inflation och FEDs agerande. Dvs att inflationen kommer 2.0 och FED tvingas avbryta sina sänkningar. Samtidigt är Riksbanken duvigare än någonsin. Fortsätter detta, kommer en redan rekord stark dollar bli ännu starkare mot kronan. Det gör i förlängningen att vi importerar inflation, får sämre export och tillväxt. Det är inte en gynnsam situation för vad FED vill åstadkomma. Men jag tror risken för detta är rätt liten, för jag tror att inflationen ska ner. Inte minst för att Trump har sagt att han vill få ner inflation och räntor. Då han vet att hans väljare lider av det. Ingen av dom tycker det är kul att gå till shoppingcentret och betala allt högre priser på varor och tjänster, samtidigt som de drar det på sitt kreditkort vars räntekostnad är högre än någonsin. Det är bara rika och välutbildade, som kan skita i det för de har både ökade inkomster från kapital och arbete. Sen kommer Trump vilja få ner skatteutgifterna för sina väljare, men på ett sätt som inte upprätthåller inflation och räntor, dvs genom att hämta in pengarna från Tairffer och minskade kostnader på sånt han inte tycker är viktigt.

—————– tors

Svensk inflation kom idag… den är ju rätt ointressant numera då det kom snabbestimat redan en vecka innan. Informationen är redan känd kan man säga. Men hursomhelst, som väntat, kom kärninflationen in på 2,1%. Medan headline kom in på 1,6%. Thedeen behöver inte tänka på inflationstrycket. Däremot skapas det inte längre jobb i en ekonomi som inte växer. Därför kan han röra sig rätt snabbt ner mot en neutral styrränta, som givet inflation runt 2%, är runt 2%. Han ligger idag på 2,75% och jag tror att han fortsätter att röra sig ner mot 1,75-2,25 hyfsat snabbt. Hur snabbt han går fram styrs mer av kronan. Så länge som den inte står över 12eur kan han röra sig framåt ganska snabbt. Sen har vi lönerörelsen, men den blir vad det blir. Är konjunkturen stark, så kommer företagen lägga över ökningarna på priserna, och då finns risken längre fram att inflationen börja stiga igen. Den tiden den sorgen. Eller är konjunkturen ungefär som nu, och då är snarare risken stor att företagen får hantera det genom kostnadssidan, dvs genom varsel. Vi får helt enkelt se var lönerörelsen landar. Han behöver inte tänka så mycket på det nu!

Pågår en diskussion där ute vad som är Neutral ränta i USA. För det första kan man undra vad som avses? Neutral ränta är alltså en ränta som vare sig stimulerar eller motarbetar tillväxt, och därmed arbetsmarknaden och inflation. Men vad driver inflation? Jag skulle säga rent strukturellt över tid lönerna. Därför pratade man tidigare om Philips sambandet. Detta samband utgick från arbetslösheten. Att det finns en neutral nivå på arbetslöshet. När den är under den så är arbetsmarknaden tajt, och då driver detta löner, som driver inflation. När den är över så är det slack, och då får vi ingen inflation. Detta samband har brutit samman skulle jag säga. Idag är det en funktion av tajthet på arbetsmarknaden OCH jobbskapande (som är helt korrelerat med tillväxt). Inflation kräver löner, men löner kräver en tajt arbetsmarknad OCH god tillväxt (dvs det skapas jobb). En otajt arbetsmarknad, som den vi hade 2009-2017 gav inga stora löner trots stabilt jobbskapande. 2017-2019 blev arbetsmarknaden tajt, och det fortsatt skapas jobb, och då började lönerna öka. Sen kom Covid, och trots rätt tajt arbetmarknad var det inga stora lönerörelser. Lönerna kom senare med tillväxt.

Så frågan är om USA har en neutral styrränta på 2,5 eller 4,5%? Idag är inflationen ner från topparna, för att lönerna är ner från topparna, och lönerna har mattats för att arbetsmarknaden har mattats, och jobbskapandet sjunker för att 5,25% styrränta faktiskt innebär en broms. Jag tror att ligger FED kvar på 4,50% så kommer det att pressa ner tillväxten ytterligare. Alltså är det inte en neutral nivå. Eftersom det kommer sätta press på jobb, löner och senare inflation. Sen om Trunp pungslår Kineser mfl på tariffer, och sen skickat ut pengarna till medborgarna i form av skattesänkningar. Då kan det kicka igång tillväxt. Men inte pga att 4,5% är en neutral styrränta. En neutral ränta måste bedömas i en neutral milljö.

Personligen tror jag fortfarande att styrräntor runt 2%, när inflationen är runt 2%, varse sig stimulerar till sparande eller konsumtion. Då en real ränta runt 0% ger varken eller goda skäl. Således borde tillväxten och jobbskapande bli balanserat i en sån miljö. Därmed borde även lönerna blir det, och således inflationen. Men detta blir ett väldigt teoretiskt resonemang, för det kräver i klinisk miljö, som aldrig förekommer. Lyckas Trump med sitt ”paket” så får vi nåt annat. Lyckas han bli ovän med Kineserna över Taiwan och starta ett krig där, samtidigt som Putin tar chanser att smörja till ett ensamt Europa. Samtidigt som Iran blivit kompisar med Saudi, och väljer att trycka dit judarna en gång för alla. Ja då har vi ju en ganska oklinisk miljö 🙂

Jag anser att lönerna idag motiverar inflation mellan 2-3%. Givet att det står sig. Dvs att det inte börjar skapas 250k i snitt per månad och lönetakten växlar upp, så anser jag att FED i första hand kan sänka ner mot 3%. Där och då får man utvärdera datan och säga, ska vi ligga kvar här, eller ska vi fortsätta mot 2%. För Europas del gäller typ samma sak, fast där är målräntan snarare 2%.

By the way, kom jobb och bnp data från Europa. jobb ökade med 1% YoY, fast 0,,2 QoQ. Båda bättre. BNP ökade med 0,9 yoy och 0,4 QoQ. Jobbskapandet ser ut att takta runt 0,8-1% i årstakt. Vilket normalt sett kräver 1,8-2% från BNP. BNP ser ut att takta 0,9-1,6. Jag skulle säga att Europa växer med drygt 1%. USA med 2%, och Sverige runt Nollan. Det är världen vi lever i, och den påminner rätt mycket om 2010-2019. Inte recession, inte högkonja.

Kvar på veckan har vi PPI, Retail och Empire…

———- fredag

US core PPI kom igår in på 0,3% mot väntat 0,3 och fg 0,2. På årsbasis kom den in på 3,2 mot väntat 3,1 och fg 2,9, uppreviderat fr 2,8. En notch högre. Inga nyheter egentligen. Allt inom ramen -0,5 till +0,5 är acceptabelt, och är i linje med åren 2010-2019 när inflationen i Goods sektorn var minimal. I mångt och mycket ser jag tillverkningssektorn, globalt, som en återgång till hur det var tidigare. Dvs Företagen höjer knappt priserna, och man tjänar pengar framförallt genom effektivitet och Volym försäljning. PPI runt 3% är högt men handlar också om baseffekten. Om man tittar på priskurvan har den planat ur sen i somras. Det innebär att YoY siffrorna kommer se riktigt bra ut, typ ner mot noll, nästa sommar.

Empire FED Pmi kom in på XX mot väntat -0,7 och fg -11,9

Retail Sales kom in på XX mot väntat +0,3 och fg 0,4

Helt sjukt att dollarn tangerade 1,05eur igår. Detta är i paritet med 5% ränta, vilket i princip bygger på att FED kommer få höja igen, vilket bygger på att core PCE som idag taktar runt 2,7 skulle vara på väg upp mot 4% igen, som bygger på att lönerna som idag ligger på 3,7 ska dra mot 5%, vilket skulle krävas, och nu höftar jag, att jobbskapandet börjar komma in runt 300k+ i snitt i månaden väldigt snart igen, vilket alltså kräver BNP tillväxt upp mot 4%+…… och detta inom ett halvår typ. Jag säger inte att Trump inte kommer kunna växla upp tillväxt i USA på sikt. Det får vi se helt enkelt. Men att USA ska ta fart igen… det vill jag se mer bevis för. I första hand vill jag se ISMx2 New orders drar över 60, både för services och Mfg, samtidigt som Employment faktorn hänger med. Innan dess räknar med 2% tillväxt och 100k nya jobb i månaden, löner på 3,5 och core pce på 2,5. I det sistnämnda kan FED sänka med 25 per möte, i det första är risken stor att man behöver höja igen.