I veckan är den stora grejen inflation på onsdag från USA. Den lär bli hyfsat inline, och jag räknar med fortsatt tryck ner på räntorna till c4% inför FED mötet nästa onsdag. Jag tror man sänker till 4,25%. Men det viktiga är vad FED säger om framtiden. Alltså, de säger att de är ödmjuka och databeroende, men de ger ändå en vink om vi kan vänta oss fortsatta sänkningar under första halvåret eller inte. Tror de på 2% tillväxt och 100k nya jobb i månaden, så kan man fortsätta sänka, och då bryter 10 åringen ner under 4%. Tycker dom ekonomin är för stark för att sänka, ja då håller sig räntan norr om 4%. Börsen kommer agera därefter.
VIX är rejält nedtryckt, så det finns ingen oro över nästa års vinstprognoser iallafall. Alltså SPX är ju märklig blandning nu. Du har en stor pjäs med Mag7 där vinstrevideringarna har varit positiva, och där bolagen frodas trots svagare tillväxt och höga räntor. Vad är rätt värdering, ja dels handlar det även för dom var räntan är, men mer viktigt är långsiktig tillväxt. Och där har vi alla rätt, eller alla fel, om man så vill. Det är ju helt subjektivt. Vad för vinster producerar Nvidia om 5 år, om 10 år? Svårt! Men tar man bort Mag7 bolagen, så framstår en mer normal bild. Där har vi bolag var vinstrevideringar inte är särkilt starka. De tampas med höga räntor och inbromsning i konjan. Europa i ett nötskal kan man säga, då vi inte har några Mag7 bolag. Men ska räntan ner till 3%, med fortsatt hyggligt positiv syn på konjunkturen. Då tänker jag mig att det är alla de här tråkmånsarna som ska göra catch up. Rotation helt enkelt. Ska räntan ner till 3% och VIX drar till 30. Då faller allt. Kommer räntan ligga kvar på 4-4,5%. Ja då är jag mer osäker, men tänker att det blir mer av samma. Kanske nån veckas vinsthemtagning.
ECB sammanträder i veckan, och de lär sänka med minst 25 alt 50, till minst 3%. Detta kan ev sätta press på RB att sänka mer än 25 nästa onsdag den 18e. Svensk styrränta kan alltså avsluta året på 2,25%. Detta borde kunna ge rörliga räntor mot 3% och då kanske man kan binda ner mot 2,5%. Det är kanske inte en så dum ide att göra i början av nästa år för delar av bolånet.
Vi har även Svensk inflation, samt PPI från USA.
Jag penslar fortfarande efter att räntan kan nå 3,3% i januari, och att detta är förenat med okej börs. Skulle inte förvåna mig om börsen toppar ur den 20e januari, lagom till Trump installeras 🙂 (detta är ingen börs prognos, det är humor så det inte leder till missförstånd)
Ha en fin vecka!
————- onsdag
US Core CPI kom in på 0,30 mot väntat 0,28 och fg 0,28. På årsbasis kom den in på 3,3 mot väntat 3,3 och fg 3,3. Bang in line skulle jag säga. Ink Energi kom den in på 0,3 mot väntat 0,3 och fg 0,2. På årsbasis kom den in på 2,7 mot väntat 2,7 och fg 2,6. Reaktionen är än så länge en axelryckning, vilket den per definition borde vara.
Kärninflationen, mätt som CPI pendlar mellan 0,25-0,30 i månadstakt, vilket i årstakt landar på 3,0-3,5%. Fritt översatt till core PCE blir det en årstakt på 2,5-3,0%. Det är där vi ligger. Ingen acceleration uppåt, ingen trend ner mot 2% heller. Inflationstakten är helt underbyggd av löner som taktar på 3,5-4,0%. Mellan åren 2010-2019 taktade lönerna på ganska jämnt runt 2,5% där de var något lägre i början av perioden, vilket utmynnade i inflation under målet, för att sen vara något högre, vilket gav inflation över målet, som till slut gav räntehöjningar. Dagens inflation är ett resultat av löner, som är ett resultat av en coctail bestående av 1, hyfsad konjunktur och efterfrågan där företag har möjlighet av höja priser 2, positivt jobbskapande 3, tajt arbetsmarknad.
Men med en inflation på 2,5-3,0% där tillväxten just nu ser ut att ligga på 2% och 100k nya jobb/mån och där pilarna inte riktigt pekar uppåt (ISM Mfg/Services New Orders + Employment) så är det inte rätt av FED att ligga på 4,50% styrränta, utan snarare en mer balanserad ränta vilket är 3%+. Då ska man komma ihåg att man bedriver INTE någon Expansiv penningpolitik förrän realräntan är under inflationen, vilket är 2,5% eller lägre. Vad jag vill säga är att FED riskerar INTE att hälla bensin på brasan om man sänker från dagens 4,5% till 3,25%.
Min konklusion av förra jobbsiffran och dagens inflation, är att FED sänker nästa onsdag till 4,25% och sänker därefter under förta halvåret med 100 punkter ner till 3,25%.
Lång och korträntor reflekterar inte detta idag. Utan borde handlas ner. Om inte dagens siffra gör det, så borde nästa FED möte kunna göra det!
———– tors
Svensk inflation kom nu på morgonen. KPIF ex energi, dvs kärninflation, kom precis in i linje med tidigare snabb estimat, dvs -0,2% MoM och +2,4YoY. Kärninflationen har YoY taktat mellan 2,0-2,4% senaste halvåret. Men det handlar mycket om baseffekten. Om man ser till månadsdatan har den under samma period pendlat mellan -0,3 och +0,4 med ett snitt på 0%. Så fortsätter denna utveckling så kommer YoY takten röra sig ner mot 0% nästa sommar. Svensk konjunktur och arbetsmarknad är numera ganska svag och aggregerat höjer därför inte företagen priserna längre. Så Riksbanken gör helt rätt i att sänka. Idag har vi ECB som om de sänker med 50 tvingar Riks att sänka med 50 i nästa vecka. Men det mest troliga är 25+25. Sett till jobbskapande och konja är det fritt fram.
Tittar man på det faktiska prisindex som ligger till grund för % datan, så visar den (och nu har jag tittat på linjen över KPI) så är den +0,7% sedan siste december 23. Dvs priserna har stått stilla i år. Som jämförelse kan man ta och titta på juni 2021 till december 2023, dvs 2,5år. Då steg samma index med 21%. En årliga inflationstakt på c8%. Då var det andra bullar.
Om man gör samma jämförelse med USA, och tar CPI ex energi, har den pendlat mellan +0,1 och 0,3 sedan juni, med ett snitt på 0,25%. Fortsätter den med 0,25 i snitt 6 månader till så ligger Core CPI på 3%. Nu tittar inte FED på CPI utan PCE, som ligger 0,5 under…. så core PCE borde kunna ligga på 2,5% till sommaren. Mot Riksbankens 0%. Men Sverige växer också med 0% och skapar inga jobb, medan USA växer med drygt 2% och skapar 100k/mån jobb.
Riksbanken säger att deras mål är att gå ner till c2% styrränta. Men om inflationen ligger på 0 i sommar, så driver dom en väldigt åtstramande politik med 2%, (2-0=2) och det är inte osannolikt att dom kan sänka ännu mer. FED däremot har inte riktigt nått målet, men är inte långt därifrån. Utifrån samma resonemang som I Sverige, är 4,5% styrränta extremt högt (4,5-2,5=2) och man borde därför gradvis sänka med 25 punkter per möte så länge som kalkylen håller. Nästa sommar, efter möte i dec, jan, mars, maj, juni, så står FED på 3,25% men med core PCE på 2,5% borde det vara en balanserad politik.
———————- tors
ECB sänkte som förväntat med 25 prickar 3%…. inga konstigheter, Europa växer med 1%, skapar typ inga jobb, har lite laggande löne inflation som kommer röra sig nedåt med fördröjning, industrin har det motigt, tjänsteindustring har det okej men inte mer, strukturella problem som är old news egentligen…. och där inflationen är på väg mot målet, så man kan i lugn och ro sänka ner mot 2% ish… och sen får vi se. kanske kommer behövs det mer…. vet ej, men det tar vi då!!!
US PPI kom topline högre än väntat, men kärn PPI, det som räknas, kom in på 0,2 mot väntat 0,2 och fg 0,3…. eller 3,4 YoY mot väntat 3,4 och fg 3,2… så visst tryck, men inget allarmerande. PPI påverkar SErvices väldigt lite, så det handlar om core Goods, och där går vi från ett läge med deflation, till att de slutar sänkar priserna. Det är vad man ska vänta sig. En normal konjunktur sänker inte priser… utan de är flatish…. allt det handlar om är lägre tillväxt, färre nya job, lägre löneökningar, lägre prisökningar i den dominerande tjänstesektorn… det om något tar inflationen ner mot målet i förlängningen. Inget annat!
—————– fre
Svensk data över arbetsmarknaden kom idag. Jag tittar inte på arbetslöshet, då denna siffra är ganska missvisande och ointressant. Men jag konstaterar att 5,20m människor var anställda per siste november, mot 5,26m i november förra året. Jobbskapandet är i princip flat i Sverige, vilket lirar med tillväxt runt 1%. Det är inte så kul, men det är inte recession. Givet att detta håller i sig, så kan Riksbanken fortsätta att sänka. Eftersom ECB sänkte med 25 igår till 3,0% så tror jag att Riks sänker med 25 i nästa vecka till 2,5%. Min tes har sedan varit att ECB fortsätter ner till 2% under nästa år, och Riks följer med ner till 1,75%. Men det finns röster där ute som menar att det finns en nedside risk i datan, inte tvärtom, dvs att i bästa fall fortsätter datan i Europa komma in som den gör nu. Men risken är stor att den försämras, och därför kommer inte ECB stanna på 2% (vilket per defintion inte är stimulativt om inflationen ligger kvar runt 2%) utan man kommer tvingas ner ännu lägre, och där siktar man på 1,5%. Och detta target kräver alltså inte recessions liknande data, för då kan man tänka sig ännu mer sänkningar. Givet att vår data lirar med detta, så kommer Riksbanken hålla i sin strategi och gå före ECB, och därmed nå 1,25%. Detta skulle såklart vara positivt för alla bolåneägare, då rörliga bolån borde kunna komma ner mot 2%.
Jag har inte facit men kan binda lånen ner mot 2% senare i vår, så är det förmodligen en bra ide.
När det kommer till USA är det andra bullar. Räntan har gjort en kraftig studs från 4,15 till 4,32% denna vecka. Det tycker jag är en tokig tolkning av både jobb och inflationsdata. Men men, konsensus är nu helt övertygade att FED sänker till 4,25% i nästa vecka, men pausar sina sänkningar efter det. Anledningen är att trenden när det kommer till jobb och inflation har planat ur, och de vill se var nästa steg tar vägen. Dvs jobben har trendat ner mot 100k/mån senaste halvåret, men stannat där. 100k är inte särskilt mycket, men givet en tajt arbetsmarknad, så räcker det för att upprätthålla lönerna mot 4%, och då får vi automatiskt ett inflationstryck runt 3%. Inflationen trendade även den ner från höga nivåer, men tycks ha fastnat runt 2,5-3%. Av den anledningen vill FED vänta och se om
1, jobben fortsätter runt 100k, och inflationstrycket 3%, dvs 0,25%MoM (core PCE)
2, eller jobben börjar återigen tappa och gå under 100k
3, eller jobben börjar accelerera uppåt
Om det blir (1) så borde man kunna återuppta sänkningarna och ändå röra sig med 25 per möte. Det är ändå en ganska svag konja, är 3% inflation motiverar styrränta på c3%.
Blir det (2) så är sänkningarna en no brainer.
Blir det (3) så kommer ”pausen” att hålla i sig länge, och då får vi snällt vänja oss vid räntor över 4%.
Vad kommer det att bli? Jag tror i första hand på 1, i andra hand på 2, och sist 3. Service sektorn har hållit den amerikanska ekonomin under armarna. 90% av alla är anställda där, och det är där jobben skapats, så den är avgörande. Och vid senaste ISM mätningen så visade den tecken på en första sättning från höga nivåer. Employment faktorn har också pekat på ett ganska lågt jobbskapande framöver. Om man tittar på senaste NFP jobbsiffran, och bryter ut Service jobben, så tappar den momentum,
Nästa vecka kommer Flash Service PMI. Den är intressant ur det här perspektivet.
Det viktigaste nästa vecka är FED mötet… att dom sänker är ingen nyhet. Men den stora frågan är om de signalerar paus eller inte. Blir det ingen paus, så kommer räntan tappa mot 4%. Annars lär den hovra runt 4,25 under en tid.
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Tack för bra blogg som alltid.
Vore intressant att höra din syn på 2025 och hur du tror börsen kommer utveckla sig. Kommer vi fortsätta mala på som vi gör nu eller kommer det en större sättning/krasch som många spekulerar i? Mycket ”brus” på X om att det under ytan är mycket sämre tider än en del av makron visar.
Tack 🙂
Mitt fokus ligger ju på makro… så min syn på börs är egentligen bara en reflektion av min syn på makro. Gör inga börs prognoser om man säger så…
Men jag väntar mig urtoppning och rekyl…
Sen om det blir 10 eller 20% rekyl, beror på fundamenta bakom rekylen. Men som det ser ut nu lär det ”bara bli ca 10%” då den mest handlar om strechade värdering…
Konsensus idag känns väldigt: ”Stark konjunktur, risk för inflation 2.0″medan jag tror att ”tillväxt kommer bli en besvikelse mot förväntningar, och inflation fortsätter mot målet, vilket gör att FED kan sänka med 100 punkter under första halåvet, och 100 till undr andra”… så klart lägre räntor. Vilket såklart är positivt för börsen allt annat lika. Men eftersom tillväxt kommer in sämre än väntat, att revideringar kan bli klart negativa på många håll, samt att vi går in i året med höga värderingar, gör att räntenedgången inte får den positiva effekt som man kan vänta sig…
Sen Trumps politiks inverkan på realekonomin, ja det ser vi första 2026 vad det blir…. och då har vi även räntesänkningar från 5,25 till 2,25 som börjar ge effekt.
Så jag tror att konsensus är ganska fel på det i många avseende….
Sen behöver det inte bli ett dåligt börs år ändå, då rekyl, 10 el 20% kommer under första halvåret, medan andra halvåret börjar ta höjd för ett starkare 2026 vilket borde innebära bra börs efter nedgång.
Off topic, men samtidigt inte. Argentina ?
Any opinions.
Tyvärr inte.. vad händer?
Hej.
Hur mycket tror du RB sänker nästa vecka givet gårdagens konsumtionssiffra och bnp?
Jag tror morgondagens inflatonssiffra OCH vad ECB gör imorgon är viktigare för Riksbanken, än gårdagen data… men den var ju över linjen rätt svag, vilket skulle kunna motivera en 50 sänkning. Men som sagt, morgondagen är viktigare. Särskilt om ECB får för sig att sänka med 50 så saken biff för Riksbanken.
Jag tänker mig att det mest sannolika inför 2025 är att Trump kommer försöka växa sig ur skuldbördan under sitt mandat. Det bör innebära högre inflation och mer stimulans genom skattesänkningarna, men inte nödvändigtvis mer monetär stimulans. Boomers kommer fortsätta vara ekonomiskt resistenta så länge börsen stiger då de har så förjäkla mycket tillgångar (Yardeni har nämnt ca $70 biljoner (eng ”trilllion”)).
Bessent har tidigare pratat om att han tycker Abenomics skulle passa USA idag (3% real tillväxt genom avreglering, mer energiproduktion och mer privata investeringar) – stimulativt!
Jag har så svårt att se att man inte ser en stigande inflation under 2025 och 2026 om konjan inte dukar under och börsen kraschar. Inflationsspöket sitter i folks medvetande nu, man accepterar allt högre priser och folk har pengar att spendera. Se bara på riskviljan på börsen – vem hade kunnat tro att vi skulle se värderingar här uppe för ett år sedan? Känns som Boomers är nyckeln här, occh de är nog rätt kopplade till börsutvecklingen, som har varit mycket god under 2024.
Var tänker jag fel här, Jonas?
Jag tror det faktiskt. Jag har varit i USA ett par gånger på sistone, och det som slår en är hur sjuuukt dyrt allt har blivit. Visst, jag utsätts ju av en svag krona, men även sett till vad det kostar i dollar nu, mot tidigare, så är det slående. Tittar man på försäkringspremier etc, som är viktiga för jänkarna, så ser det likadant ut.
Samtidigt är det drygt 161 miljoner människor som går till jobbet varje morgon. Det är högsta uppmätta siffran.
Man har alltid sagt kring amerikanska val, att allt handlar om plånboken. Vad man egentligen har menat, historiskt, är om folk har jobb eller inte. Om en president har lyckats skapa gott om jobb under sina 4 år, så brukar han då sitta kvar. Har han inte gjort det, då ryker man. I Bidens fall så lyckades han skapa jobb. Så det föll inte på den. Folk har också fått mer löneökningar än vad som tidigare har varit normalt.
MEN, och detta är viktigt, trots att ”alla” har jobb, och alla fått påökt, så är stora massan skitförbannade. De tycker att de fått det sämre och får vända på varje krona, och det handlar om pris uppgångar.
Om Trumps politik, vad det nu än blir, gör att priserna på nytt tar fart från redan höga nivåer. Då kommer alla se det som ett stort misslyckade. Han blev vald för att 1, stoppa immigration 2, och göra så folk rent ekonomiskt får det bättre.
Tar priserna fart på nytt, så kommer hans väljare känna sig lurade, och då dör hela Trump kulten, och det tror jag inte att han vill.
På samma tema som prisuppgångar. En indirekt effekt av detta är fortsatt höga räntor, vilket för vanligt folk innebär höga kostnader på billån, studielån, kreditkortslån osv…. och därför vill han få ner räntan lika mycket som att hålla nere prisinflationen. Och det fina i kråksången är att de går hand i hand.
Tariffer ökningarna under 2016-2020 ledde aldrig till nån prisuppgång, för att kineserna tog smällen. Dvs de fortsatte att erbjuda amerikanen varor till samma pris som innan, trots tullökning, för kineserna vill inte tappa försäljningsvolym, vilket de hade gjort ändå om de höjt priserna för att kompensera för tariffen. De hade att välja mellan att sälja lika mycket till lägre pris eller sälja mindre i volym till högre pris. Tariffen gjorde att Trump snodde åt sig en del av bruttovinsten.
Trump kommer köra samma visa nu, fast bredare och till fler länder.
Trump vill också maxa onshoring. Dvs få koreaner, kineser, mexare, europeeer att bygga fabrik i USA, så de kan sälja sina prylar tullfritt. Det skapar jobb, behåller knowhow, och skatter i USA. Sen om den koreanska fabriken gör vinst, då kan man skicka hem det till mamman i Seuol. Men detta ska vara ett attraktivare alternativ till att fabriken i Korea där varorna går på export.
om tullar är bra för USA ekonomin varför gör inte alla presidenter likadant ? om det var så enkelt varför har ingen annan tänkt på det innan eller är Trump geni som ser vad ingen annan ser ?
hehe vi har haft en mega trend i årtionden där man gått bort från tullar och ökat frihandel, och globalisering. Detta har gynnat netto exporterande länder som ex Europa, Kina sydostasien, kanada, mexico osv… och den stora rika kunden har varit USA. USA är ju fortfarande störst och rikast, utan att vara nettoexportör, och det är för att man har en rik befolkning som inte bara ger tillväxt till omvärlden, men även driver sin egen ekonomi. Till skillnad från lilla Sverige, där vi skulle ha en väsentligt svagare ekonomi, om man lyfte bort exporten under lång tid. Problemet är att frukterna är ojämnt fördelade, så även om USA är rikare än någonsin, så har det drabbat en stor del av befolkningen, som alltså har röstat på Trump. Deras tapp i ekonomisk standard, har till stor del att göra med fördelningspolitik, där USA inte särskilt bra, men det handlar till stor del om exporterande nationer har gynnats på deras bekostnad. Istället för att köra Svensk politik, vilket sannolikt hade varit rätt bra för USA, så väljer Trump istället att gå på oss nettoexportörer, genom tariffer och Onshoring. Dvs han tar ut en tull, tvingar oss att sänka priset för att kunna sälja varan, och vi ger därmed bort en del av vår bruttovinst till Trump, som han sen kan skicka vidare som en skattesänkning till sina väljare. Dvs exportörens land får lite sämre skatt, jobb och vinst. Och istället hamnar pengarna hos amerikanska folket. Och gillar vi inte denna lösning, så är vi alltid välkomna att öppna upp tillverkning i USA.
Americas First, MAGA rörelsen, allt handlar om sätta USA i första ”ego” rummet, vilket alltså står i strid mot frihandelsavtal etc… Och för amerikansk del så har globaliseringen gynnat dom. Pajen är större än någonsin. Den bara har fördelats fel. Och relativt sett, så har USA varit den stora förloraren på frihandeln. Länder som Kina är den stora vinnaren.
Att tidigare presidenter inte tagit fajten, tror jag beror på att 1, de har sett att Världen och USA faktiskt totalt sett har gynnats av ökat handel och specialisering. Vi vet också att ökad handel mellan länder leder till färre konflikter. Även om Ryssland är lysande exempel just nu, varför det inte stämmer. Och presidenterna vi har haft tidigare har velat vara globala ledare också, inte bara amerikanska. Trump ger fingret åt hela världen, och tänker bara se till sitt USA. Att samarbeta är helt ointressant för honom om det inte gynnar USA i första hand. Problemet med protektionism är att det finns inga bra exemple historiskt hur det har gynnat tillväxt. Snarare tvärtom. Och det är nog inte vad han tänkt sig. Alltså han är business man, inte politisk ideolog. Han vill att USA AB går så bra som möjligt. Så han kommer inte driva nationalistisk politik om det är bekostnad av svag tillväxt.
Kort och gott är svaret på sin fråga. Vi har haft 30 års globalisering, med många postiva resultat. Men senaste 10 åren har vi även sett dess baksidor. Förra presidenterna har inte riktigt agerat på detta, vilket inte är jättekonstigt. Men Trump ser de här baksidorna och prioriterar dom….. och han har inget behov av att vara kompis med andra ledere i världen. Om något trycker han gärna till dom istället.
Men underskottet då? Man har två val
– Väx ur under skottet (det är det som Bessent har varit för i intervjuer som han spelat in före valet). Bör vara inflationärt?
– Sänk utgifterna – för sent, om man inte tänker sänka social security, vilket aldrig kommer gå att få igenom i kongressen?
Poängen är att man är i pest eller kolera – att hoppas på att man klarar att inte trampa någon på tårna med nuv fiskala situation känns mycket osannolikt! Med ditt scenario ovan så innebär det någon slags status quo för BNP eller något högre? Man behöver tillväxtsiffror som liknar Kina om man ska växa sig ur skulden?
Satan, vad svårt det här är… xD
Problemet med att växa är att räntorna är höga, och idag går i princip hela budgetunderskottet till räntekostnader, som alltså finansieras med att man tar upp nya lån, som gör att statskulden växer. Så trots att man skapar tillväxt, så växer statskulden lika fort, och då sjunker den inte mätt skuld/bnp.
Jag tror man har rätt stora planer på att skära ner på offentlig anställda. Varpå besparingarna går ut till folket i form av skattesänkningar. Men det är som ett nollsummespel, och ska man skapa tillväxt, gäller det att alla som blir av med jobbet får ett nytt i privat sektor.
USAs max tillväxt skulle jag säga att man hade 2021 med 5,8%, sen 2022 med 2% och sen 2,9% under 2023. Dvs totalt c11% på 3 år. Men då ska du komma ihåg att man brassade på med budgetunderskott på 14,9% 2020, 12,4% 2021 och 5,4% 2022…. dvs totalt 32,7% på 3 år… där väldigt lite gick till räntekostnader för räntorna hade inte hunnit dra. Du kan ju fundera på hur svensk ekonomi gått om vi kört 33% underskott (ca 2,000mdr sek under 3 år)…. för att köra hyfsat balanserad budget har vi ut rätt mycket tillväxt, medan USA som kört extrem stimus fått ut ganska lite.
Men baksidan är inflation, lönespiraler, sänkta reallöner…. och höga räntor, som nu slår mot statsskulden och gör att nästan allt bugetunderskott går till räntekostnader, istället för att främja tillväxt.
Så det är tufft…. deras bästa chans är att pungslå import från andra länder genom att låta dom betala, och skicka ut tariff intäkterna i form av skattesänkningar. Dvs sno av andra länders tillväxt…. och ge till amerikanska konsumenter istället.
Bra poänger. Ibland funderar man på varför man inte bara kör all-in USA istället för att harva med europeiska aktier. De har världsvalutan, de har billig energi, de har mäktigaste militären, de har demokrati, de är kapitalister, de har innovationen – och det ger dom en så stark förhandlingsposition att de kan squeeza resten av världen och alla är tvungna att bara dra ner byxorna och vända sig om!
Förhoppningsvis är just anledningen till att jag skriver den paragrafen det största argumentet till att man ska sälja all USA-exponering mao!
Trevlig helg!
hehehe, jo men lite så är det ju…. och varit ett bra tag. personligen tror jag man kan ligga i amerikanska aktier fast men nån typ av stopp. Så länge som många ropar efter vargen brukar den inte dyka upp. Det är först när ingen gör det som det oväntat händer… men när och från vilken nivå vete tusan… kan ju stiga i ett par månader till…. dock står vi inför en 10-20% korr nån gång nästa år… därav stopp.