Gott Nytt År kära blogg vänner. Jag vill egentligen bara tacka för det gångna året, med allt stöd, intresse och initierade kommentarer. Då är det kul att skriva!

Jag får även passa på att gratulera världen till ett ganska gynnsamt ekonomiskt år. Även om inte alla har suttit på direktägande i Bitcoin och Nvidia aktier, så är stora delar av sparandet, dvs pensionskapitalet, allokerat i globala portföljstrukturer där USA och Large Tech väger tungt. Jag kan också konstatera att hushållens balansräkningar ser starka ut, givet att bostadspriserna världen över ligger kvar på höga, vilket trots stora skulder, gör att Eget Kapital ändå imponerar. Jag kan också konstatera att aldrig förr har så många haft ett jobb att gå till som under 2024, om man ser till aggregerad sysselsättning. Det har inte varit kul med höga räntekostnader, men det hade varit ännu sämre med utebliven lön. Då är det till och med slitsamt med låga räntekostnader.

För ett år sedan stod amerikanska 10-åringen i 3,8% och hade någon sagt att den stänger året på 4,6% hade jag inte trott dom. Snarare ner mot 3%. Jag trodde nämligen att USA och världsekonomin skulle bromsa in och med det skulle vi få lägre räntor. Det komiska är att detta stämmer till stor del. Amerikanska ekonomin bromsade in, man kan nästan säga att den ”nös”, varpå omvärlden fick en svårare förkylning. Den ”nysningen” manifesteras av lägre tillväxt under 2024 än under 2023, lägre jobbskapande under 2024 än 2023, lägre löneökningarna och därmed fick vi även lägre inflationstryck mätt som core PCE under 2024 än 2023. Så check på den. Analysen brast på omfattningen, då Amerikanska ekonomin bromsade in långsammare än vad jag trodde, vilket medförde att FED började sänka långt senare (september) och långt mindre (100 punkter) än vad jag trodde. Ryggraden i Amerikanska ekonomin, och resten av världen också för den delen, har varit dess starka service sektor. Som har gått som tåget, skapat nya jobb och nya inkomster att konsumera, och såklart höjda priser.

Frågan är var vi befinner oss nu? Räckte det med en nysning, och att USA ska ta nya tag uppåt och framåt under 2025, och därmed dra resten av världen ur sin förkylning? Tittar man på räntorna så kan man nästan tro det. Men jag får inte ihop det riktigt. Hur ska service sektorn accelerera från rekordhöga nivåer? Och om det är en CapEx driven uppgång (där hushåll bygger hus, och företag investerar) så brukar det vara drivet av låga räntor efter en lågkonjunktur. Räntorna är ju inte låga! Eller ska staterna driva detta? Skulderna är ju ganska höga, och stora delar dagens budgetunderskott går åt att betala räntekostnader. Det känns också knepigt. Kvar har vi Trump faktorn som såklart är svår prognostiserad. Men om han sänker skatter för att han bantat publika sektorn, så är det ett nollsummespel om man bara ser till dollar. Om han avtvingar omvärlden på tullar, så gynnar det amerikanen på bekostnad av en fattigare Europe eller Kines som i sin tur inte har råd med Apple, Nvidias, Amazone eller Metas produkter och tjänster.

Det är mänskligt att hela tiden söka efter förändring. Dvs ska USA gå från nysning till förkylning, och dra resten av världen med sig i feber, eller ska USA skaka av sig sin nysning och göra resten av världen frisk. Men det finns självklart ett case där vi bara får mer av samma, dvs USA kanske bara ska fortsätta att nysa, och låta resten av världen vara förkylda. Vissa hävdar att räntesänkningarna världen över kommer få en positiv effekt. Jag är inte lika säker. Det globala ränteläget är inte tillräckligt lågt för att ge en demand push. Å andra sidan är det kanske inte tillräckligt högt för att skapa en negativ förändring heller.

Den Amerikanska 10-åringen var nere i 3,6% i september, och soft landing caset var synnerligen intakt. Men sedan dess vann Trump och den drog 100 punkter. Spelplanen ritades om, och till och med FED signalerade att nu väljer man att pausa. Närmaste månaderna får vi se hur det här spelar ut.

Jag följer macro datan som ger en kluven bild.

ISM Service PMI visade tecken på att bromsa in från rekord nivåer vid förra mätningen. Flera lokala PMIs visar också påtaglig svaghet. Men Service PMI var samtidigt superstark. Ingen tydlig bild, och framförallt är PMIs sekundära. Det vi egentligen vill fånga är tillväxt utsikterna. För är dom svalna så lär nya jobb svalna. Det är den viktiga faktorn. Så vad jag vill säga är att bereonde på vad som händer i den amerikanska service industrin, är helt avgörande för om jobbskapandet kommer in på 50,150 eller 250k närmaste månaderna. Det i sin tur avgör om räntorna ska ligga kvar högt, eller komma ner, vilket i sin tur är helt avgörande för hur börser etc går.

Även inflationsdatan har spretat. Core CPI kom in högt på 0,30% MoM senast. Tänk er att företagen höjer så mycket varje månad under ett helt år, och FED är väääääldigt långt från målet. Samtidigt kom core PCE in på 0,10% MoM, och med samma resonemang kan man hävda att FED är klart UNDER målet. Dom kommer konvergera, var så säker. Och sättet dom gör det på är helt avgörande för räntor och börser.

Inga kioskvältare på data fronten denna vecka, så vi tar det lite lugnt och laddar batterierna inför nästa vecka.

Även om jag inte sysslar med börs prognoser brukar jag ändå få frågor om detta, och givet att jag tror mer på svagare konjunktur än motsatsen så är jag optimistisk till att råntorna ska ner, och därmed ska man äga aktier. Sen sker det alltid rekyler. Så my take är att jag är positiv till OMXs30 så länge som 2300 håller. För SPX gäller stopp 5600-5700.

Ha en fortsatt skön ledighet