Rapportperioden är i princip överstökad, och den var stark. Mycket stök där ute rent medialt sett, men ser man till börserna är det mest konsolidering, och rätt nära topparna. Ser man till räntemarknaden så föll 10åringen från 4,8 till 4,4 och studsar tillbaka lite. Den har knappast börjat bry sig om tullar eller Trump. Inflationsdatan på onsdag visar färdriktning.

Räntemarknaden, och FED, fokuserar inte på Trump som alla tycks tro. Det är mycket mer simplistiskt än så. I september 2022 så noterade US Core CPI toppen på 6,6% YoY. Den sjönk därefter fram till juli 2024, dvs under 22 månader, till 3,2% YoY. Om ni tänker den grafen framför er, och att man skulle dra ett streck genom de här punkterna, och förbil juli 2024, så borde vi nått 2% eller lägre vid det här laget. Men så blev det inte. Det tog stopp sommaren 2024 och har därför legat på 3,2-3,3% sedan dess. Detta är inte FED nöjda med och det är därför som man slutat sänka.

Min tes varför det blev så här borde vara hyfsat känd vid det här laget, och det är att löne inflationen föll under samma period som inflationen föll, men planade också ut runt 3,5-4% förra sommaren. Detta är en historiskt hög nivå, som i grunden handlar om att den Amerikanska service och tjänstesektorn år bra. God efterfrågan, man anställer folk, när det är ganska svårt att hitta folk, och man lyckas höja priserna, och därmed klarar man också att höja lönerna.

FED trodde för ett halvår sedan att inflationen skulle fortsätta ner mot 2% typ nu, man trodde det eftersom man trodde på löner på 3% eller lägre, och man trodde på det eftersom man trodde att sysselsättningen skulle utvecklas dåligt. Det var också därför som man adresserade just Sysselsättning som deras målvariabel förra hösten. Man var orolig för denna. Men man hade tvärfel. Jobben var det det sista man behövde oroar sig för. Nu sa man istället vid förra mötet att man inte är orolig för jobben längre, man är bekymrad över inflationstakten som är för hög. Om de kommer få rätt eller fel, är 50/50 skulle jag säga. Bättre odds har dom inte.

Det finns inget i den ledande datan som säger att konjunkturen ska falla ihop eller accelerera. Om något ska service sektorn varva ner lite från hög nivå. Det skulle kunna innebära färre jobb och lite mjukare löner, och därmed inflation. Men vi vet inte.

Mat, energi och råvaror har dragit på sistone. De brukar mean reverta över tid om inget fundamentalt ligger bakom. Dessutom har head line inflation lite bäring på core, och dessutom navigerar inte centralbankerna efter head line. Lite som att säga, att om staten dubblar momsen så måste vi höja räntan. Eller om utbudet av olja från Mellanöstern faller ihop och oljepriset dubblas så måste vi höja räntan. Det förstår alla att den kopplingen har stora brister.

Jag tycker lönetakten verkar vara rätt robust runt 3,6-4,0% vilket innebär att core CPI borde ligga på 3,1-3,5 och core PCE på 2,6-3,0. Om vi ser till månadsdata så borde därför core PCE snitta runt 0,25-0,30%. Det är där förväntningarna ligger inför onsdagens siffra. 0,30 eller högre kommer skicka upp räntorna. 0,20 eller lägre skicka ner dom, och allt därimellan är förmodligen en axelryckning.

För att vi ska nå målet om core PCE på 2% eller lägre, så behöver lönerna mattas med 1% lägre årstakt. För att detta ska hända så behöver vi sannolikt en sämre arbetsmarknad. Jag skulle säga färre än 100k i snitt per månad. Där är vi inte, och det är frågan vad Trumps politik får för inverkan.

Jag vet att Trump gärna beskattar omvärlden, och ger pengarna till sina väljare, som shoppar upp dom. På så sätt skulle USA växa snabbare än omvärlden allt annat lika.

Och det är klart, skulle han få genom 10-25% tull på varje vara som passerar gränsen, så blir det en hel del.

Men riktigt så enkelt är det inte. Jag har ingen prognos, men om jag sneglar på 2016-2020, så skulle jag vilja måla upp ett alternativt scenario:

1, Trump kräver 25% av X

2, Landet X lägger in motåtgärd.

3, Trump sänker till 15% för att slippa motåtgärd. Man är överrens.

4, Exportören i landet X tänker att han måste höja priset med 15%. Men gör han det blir volymen lidande alltför mycket. Bruttovinst är det som räknas, och det är en kombo av pris x volym. Exportören höjer priset med 10%. Hur mycket förändras försäljningsvolym i % om man höjer pris med %.

5, Samtidigt som exportörens centralbank ser till att valutan försvagas mot dollarn, alltså att dollarn blir starkare, vilket gör att när man växlar hem försäljningsintäkten så blir den mer värd, även om man sålt för mindre. Eller motsats, importören köper lika mycket för att i dollar har varan inte förändrats i pris, trots att priset höjdes, för att valutan försvagades.

6, Vilket gör att när den amerikanska importören ska köpa in så gör valutaförsvagningen att den bara är 5% dyrare än sist.

7, Även importören är brydd över att höja priserna mot kund, som är väldigt känsliga för detta, då allt blivit väldigt dyrt och deras inkomst har inte hängt med. Generellt kan man säga att de flesta priser där ute, både i Sverige och USA, är på sin max nivå. Det finns ingen vara där ute som man enkelt kan höja priset på, men ändå sälja lika mycket i volym. I så fall hade man gjort det.

8, importören höjer bara priset med 2% under en månad.

9, och alla varor kommer inte bli föremål för tullar, även om det låter så.

10, Resultat: Trump får sina (skatte-)tullintäkter, företagen får ge bort lite BV-marginal för att kunna fortsätta sälja som vanligt, CPI datan blippar till mindre än väntat och under en kort tid för att sen försvinna… Tullkriget fick inga bestående effekter. Detta trots att allt började med 25% till på ”allt”

FED kan återvända till att följa konjunktur, arbetsmarknad och inflation… precis som de alltid har gjort!

Har ni tänkt på att det faktum att FED bromsat in sina höjningar, samtidigt som ECB ångar på som vanligt, har gjort att Dollarn stärkts med 10% mot Euron. Dvs om Trump lägger 10% tull på allt från EU så kommer företagen i EU efter de fått betalt och växlar pengarna, ha lika mycket i Revenues Euro som när euron stod 1,12usd.

Alltså innan sålde man 10 varor X 10 usd=100usd och fick 89eur (100/1,12)

Nu säljer man 10 varor a 9 dollar (10 till kund, men Trump tar 1 dollar i skatt/tull)= 90dollar (90/1,0,2) = 88 eur.

Ingen skillnad!!!!

Man säljer lika många som innan, och har lika mycket revenues i euro som innan. Dollar förstärkningen svalde hela tullen.

Jag tror de här tullarna är en storm i ett vattenglas. Men Trump måste se till att 1, det är en stor medial grej och 2, det måste se ut som han är tuff och kommer ut som vinnare. Inte för att det stämmer, men narrativet är superviktigt för att hans väljare ska fortsätta att gilla honom.

Om man tittar på core CPI datan månadsvid, från januari 2017 när han tillträdde fram till februari 2020, innan Covid slog till så rörde den sig mallan 0,1 och 0,3. Som att titta på när färg torkar. Visst, jag tror han kommer gå aggressivare fram denna gång. Men vi pratar NOLL effekt sist.

Vi har även US PPI och retail sales.

Ha en fin vecka!

————– tisdag

Inte mycket på agendan idag. Men imorgon har vi CPI data för januari och marknaden väntar sig 0,30% MoM för core. Givet att det är januari, då det automatiskt höjs den del priser, samt pressen på mat och energi på sistone (som förvisso inte ingår i Core, men som smittar vissa delar utanför core, tänkt typ restaurang notan) så är det inte osannolikt att siffran kommer in högt. Men frågan är om den säger nåt om framtiden. Jag upptäckte Trueflation på X, vilket jag nästan skäms över. Måste vara den siste macro intresserade som gör det. Men de scannar typ nätet dagligen för att mäta prisförändringar genom någon AI-algoritm (såklart, vad annars). Det som fångade mitt intresse var egentligen inte själva siffran i sig, dvs att deras siffra skulle visa på en mer korrekt nivå än vad CPI/PCE datan gör, utan hur snabbt den har reagerat upp och ner. Enligt Trueflation själva ligger de i snitt 45 dagar innan den officiella datan. Det är mycket. Tittar man på grafen så vände den fint i oktober, dessförinnan i april, och det fascinerade är hur räntorna verkar följa den. Med andra ord, när den vänder ner så sjunker räntorna nästa simultant. Vad som hände häromdagen är att den gjorde ett hastigt dropp ner, vilket man kan läsa på X mer om, men om det visar sig stämma, och den inte kommer tillbaka, så skulle alltså ett större tapp i räntorna vara på gång. Det står i så fall i kontrast mot en eventuellt hög inflationssiffra imorgon.

Varför är detta intressant, jo för att rapportperioden har varit bra, marknaden känner för tillfället konfidens i vinstprognoserna. Men räntan är lite för hög för att vara bra för multiplarna. Skulle räntan börja tappa igen, så kan man åtminstone tänka sig att börsen INTE kommer att gå ner, eller rent utav gå upp. Det hade Trump gillat dessutom!

Som sagt, man ska inte underskatta Trump som affärsman. Jag tror han vill få ner inflationen, få ner räntorna, beskatta import utan att det påverkar amerikanerna (inflation), beskattningen påverkar omvärlden negativt istället, minimera skadorna för US exportörer, försvaga dollarn, banta offentliga sektorn och skicka ut pengarna genom lägre inkomst skatter, skicka ut tullintäkterna till amerikanerna i form av lägre inkomstskatter, stänga gränserna och skicka hem immigranter och ge jobben till amerikaner. Typ så… och jag tror han har hyfsade chanser att lyckas, och i denna miljö växer usa med 2-3%, 2% inflation, 2-3% ränta, varpå omvärlden får det lite jobbigare men ändå inte recession. Kalla mig naiv optimist. Man kan väl få spekulera lite.

—————- onsdag

Inflation om en stund.

Det som talar för en låg siffra: stark dollar, låga importsiffror, hyror har slutat stiga, ISMx2 New orders etc pekar på ett efterfrågan där ute är något lägre vilket gör det svårare att höja, ISM Prices pekar inte på några större inflationstendenser.

Det som talar för en hög siffra: januari effekt på priser, löneläget motiverar c0,25% MoM, press på mat/energi priser som smittar på core dessutom. Michigan Consumer confidence och liknande pekar på stigande inflationsförväntningar (men det kan också vara vad folk svarar efter att de hört att Trump belägger allt och alla med tullar).

Truflation säger CPI 2,7% vilket innebär en generellt mjuk siffra.

Core CPI kom in på 0,4 (0,44) mot väntat 0,28 och fg 0,23. I årstakt kom den in på 3,3 mot väntat 3,1% och fg 3,2%. Klart högre! Som sagt, sett till löner 3,5-4% så ska core CPI ligga på 3,0-3,5 så egentligen inte så konstigt, men sett till vad Truflation guidat för, snacket om fallande hyror, svagare efterfrågan i service sektorn. Det här pekar på nåt annat. Får anledning att återkomma, men magkänslan är det jag beskrev ovan. Många företag ser tillbaka på 2024 med ett högt kostnadstryck på personalsidan, och passar på att revidera upp 2025-prislistorna ordentligt i januari, och hoppas egentligen att kunderna ska klara av det. Finns också en Trump aspekt här om vissa företag, som importerar mycket av sina saker, tror att de ska åka på höjningar som orsakats av Trump, så passar dom på redan nu och höjer priserna.

Ur ett FED perspektiv så har just CPI planat ut och är INTE på väg mot målet, medan PCE ser väsentligt bättre ut. Dagens siffra ökar sannolikheten för en fortsatt paus vid mars mötet.

Är 0,4% höjning mycket för en månad? Well, vi hade sådana höjningar i januari och februari 2024 vilket gjorde att man inte började sänka på våren. Trots att alla trodde på just det i december 2023. 0,4 är också högt om man ser till ”normal intervallet 2010-2019” som pendlade mellan 0,0-0,3. Men 0,4 är inte särskilt högt om man ser till inflationsåren 2021-2023. Det är inte jättefarligt, men det är helt klart för hög månadssiffra för att FED ska vilja sänka. Nästa FED möte är 19 mars så det hinner komma en CPI siffra till, men att den ska tvinga fram en sänkning tror jag inte på.

Jag ska gräva lite och se var den stora avvikelsen kommer från.

Marknaden reagerar som man kunde tro, räntan tar ett jättekliv upp till 4,65%. Dollarn däremot är stabil. Börserna reagera väldigt måttligt. Känns som att det låg i luften med en hög siffra.

Jag tänker FED – Truflation 1-0…. men så läste jag nånstans att Truflations siffra för 45 dagar sedan var väldigt HÖG, och det är siffran nu som är LÅG, vilket vi inte kommer se förrän i Februari datan som kommer om en månad. Har ingen aning om detta stämmer, men det skulle ju kunna förklara den måttliga reaktionen där ute.

————— tors

Efter att ha tittat lite närmare på inflations datan så visade det sig att Transports och Shelter stod för stora delar av uppgången, och i synnerhet varför den avvek från förväntningar. Transports säger dom som ”vet” att det är en one-off och inte är återkommande. Varför vet jag ej. Den märkliga är hyrorna som tog ett rejält kliv. Detta är märkligt för att olika hyresindex, om är mer exakta och realtid, visar på en rätt stor avmattning när det kommer till höjningar.

Var står vi idag?

Löner på 3,5-4%, CPI på 3,0-3,5, PCE på 2,5-3,0%. Trenden var ner fram till typ september förra året, och har planat ut sedan dess. Vi pratar inte inflation 2.0 alls. Bara att inflationen hakat fast på en nivå högre än målet. Detta är inte FED nöjda med, så man vill bedriva en åtstramningspolitik, vilket i teorin innebär en styrränta över rådande inflation, dvs 4,25%. Därför pausar man. Hur länge kommer man stå där? Jo så länge som inflationen taktar på som nu och inte visar tecken på att ge efter. Vad krävs för att den ska göra det? Jag skulle säga lägre lönetryck. Vad krävs för det? Jo en arbetsmarknad där arbetsgivaren sätter villkoren och inte arbetstagaren. Vad krävs för det? Jo vikande efterfrågan och sämre jobbskapande.

Så för mig handlar framtida räntor om ISM New Orders och jobben.

Dyker ISM New Order ner under 50 och jobben börjar komma in under 100k/mån…. då är inte räntesänkningar lång borta. Men så länge som de inte gör det….. kommer vi ligga kvar på 4,25%.

Kan det komma höjningar? Om tillväxten växlar upp från dagens nivåer till det vi såg 2021/22, där jobb hänger på, och lönerna klättrar från dagens nivåer, då kommer FED sannolikt tvingas till höjningar. Dock ser jag denna risk som väldigt liten.

Tvärtom tror jag att det är inte osannolikt att jobben börjar komma in sämre under våren. Det är något som inte är inprisat och skulle tas emot som en överraskning. Varför tror jag detta kan hända? Well, om man ser till JOLTS quits/job openings, ISM Employment faktorn osv så börjar det smyga sig in en viss trötthet. Företagen höjer priserna för att personal kostnaderna ökar, men konsumenterna där ute tror jag är nära en bristningsgräns. De klarar inte så mycket mer, utan kommer börja välja bort varor och tjänster och får prioritera. Pengarna räcker inte till för väldigt många. I Sverige frigör räntesänkningarna pengar i form av lägre räntekostnader. I USA bet inte räntehöjningarna särskilt mycket, men å andra sidan stimulerar inte sänkningar heller. Och sen har vi Trump.

Personligen är jag duva. Jag tror att ECB ska ner mot 1,75% och Sverige mot 1,50%, och jag tror USA på sikt ska ner mot 2,75%. Men det kan ta två år!

Spännande tider är det iallafall!

US core PPI kom in på 3,6% YoY mot väntat 3,3 och fg 3,7 (uppreviderat fr 3,5). Högt, precis som gårdagens CPI. core PPI berör varuledet som i inflationskorgen står för knappa 20%. Så det är inte jätte viktigt. Mellan 2010-2019 så pendlade PPI mellan 0 och 2,8%. Med en median runt 1,5-2%. Det var väldigt lite prishöjningar inom producent ledet på den tiden, och därmed på varusidan också. Att siffran nu snurrar runt 3,5-3,7% är i linje med den inflation vi har idag, dvs runt 2,5-3% på PCE sidan. Månadssiffran kom in på 0,3% mot väntat 0,3 och fg 0,4 (uppreviderat fr 0,0). Den är helt okej. Den har pendlat mellan 0,0 och 0,5 i två år.

Om jag summerar: Vi är inte på väg mot inflation 2.0 a la 70-talet. Finns inget stöd för det i datan. Men vi är inte på väg ner mot målet heller. Vi har etablerat oss strax mitt i mellan, med en tillväxt om drygt 2%. I Europa ser det annorlunda ut så här långt. Här växer inte ekonomin, och där höjer man inte heller priser, och där står ECB på 2,75% och säger i princip att så länge som datan ser ut så här, så fortsätter vi att sänka vid varje möte. Väldigt annorlunda mot USA. Därav strukturellt stark dollar.

Jag tänker att dollarn kan fortsätta att knsolidera mellan 1,02 och 1,05 euro. Den dagen den bryter upp… då blir det intressant!

—————————– fredag

Retail sales kom in svagt, på minus siffror på de flesta mätningar, dock blev fg månad uppreviderad. Men på det hela taget rätt svaga siffror. Som sagt, företagen kanske vill höja priserna, men jag skulle säga att det inte är dom som bestämmer om det går eller inte. Finns inte efterfrågan där så brukar volym tappa ganska rejält och då spelar prishöjningen så stor roll. Alltså höjer man inte priserna med vikande efterfrågan. Man sänker däremot priser om inte efterfrågan finns där. Om det är så att råvarukostnader och personalkostnader trycker på. Då får man banta personalen och dra ner på inköp istället. När lägre inköp letar sig längre bak i värdekedjan, så faller efterfrågan på råvaran, och då brukar priset anpassa sig ganska snabbt.

Jag tycker det är intressant hur dollarn utmanar 1,05eur samtidigt som räntan är under 4,5% igen, detta efter senaste skörden av jobb och inflationsdata. Man kunde tro att marknaden börjar tro på nåt annat….

Jag vet iallafall att Trump vill ha svag dollar, lägre räntor, lägre inflation, skattesänkningar, stark börs och stark konjunktur. Vi får se om han lyckas.

Trevlig helg!