Den tragiska sanningen om Blandfonder

Debatten kring indexfonder vs Aktivt förvaltade fonder har pågått med hög verkshöjd ett tag. Även kritik mot räntefonder som tar för bra betalt i dagens lågräntemiljö har fått sitt välförtjänta ris. Hedgefonder brukar också från tid till annan, främst i institutionella kretsar, få sig en känga för såväl svag avkastning och höga avgifter. Strukturerade produkter har fått mycket välförtjänt ris för sina avgifter och kunderna blev lovade högt, med fick ganska lågt. Men en kategori flyger näst intill under radarn och populariteten är extremt hög och har så varit en tid!

Det är kategorin BLANDFONDER, eller Strategifonder, Allokeringsfonder och Multiassetfonder som de kallas ibland. Ja kärt barn har många namn.

Faktum är att den här kategorin har varit en riktigt Blockbuster säljare de senaste åren. Det är faktiskt en av få fondkategorier som fått massiva nettoinflöden.

Förklaringarna till detta är både många och logiska:

Skäl ur ett kundperspektiv:

1, Aktie- och fondintresset har falnat sedan Lehman. Allt-i-ett-produkter känns som ett attraktivt perspektiv för många. Särskilt för de oinsatta och ointresserade.

2, Folk har blivit äldre och vill ha bredare och försiktigare produkter, som de faktiskt är eftersom de inte är renodlade aktieprodukter.

3, Det finns oftast en rådgivare kopplad till din tjänstepension, och han har sålt in fördelarna med att kombinera räntor och aktier, och att allokera mellan dem utifrån din riskprofil och marknadsförutsättningarna. Rådgivaren har inga incitament att du ska ta hög risk. Han får ingen större bonus. Han vill behålla dig som kund.

4, Fondernas avkastning är knepig för vanligt folk att utvärdera. Dvs om du inte kan göra analysen att en produkt är dålig, så är det större risk att du litar på säljaren och köper den. Andra produkter är enklare att utvärdera.

Från Säljsidan är det också logiskt:

1, Kunderna gillar dem. Pitchen är enkel och funkar

2, PPM säljare har kört stenhårt på folks dålig samvete och haft Call centers som gått varma

3, Din tjänstepension ligger hos någon, vars rådgivare vill ge dig en enkel produkt där han slipper hålla koll. Han är mest intresserad av att dra in nya kunder, inte serva gamla.

4, AVGIFTERNA är skyhöga.

Ta kategorin Blandfonder SEK – Försiktig hos Morningstar. Snittkostnaden för fonder i den här kategorin ligger på 1,15%. De har i snitt 25% aktier. Om en aktivt förvaltad aktiefond tar 1,35%. Då är den implicita förvaltningskostnaden för ditt ränteben 1,08%. Det är mycket för en räntefond. I kategorin Aggressiv är den implicita avgiften för räntebenet 1,83%. Se nedan Ex:

1,35% Snitt Avg Aktivt förvaltad Global fond, 100% aktier

Blandfond Andel aktier Andel Räntor Snitt F-Avgift Implicit Avgift för ränteförvaltningen
Aggressiv 75% 25% 1,47% 1,83%
Balanserad 50% 50% 1,37% 1,39%
Försiktig 25% 75% 1,15% 1,08%

Man kan också vända på resonemanget och säga att snittkostnaden för en räntefond ligger på 0,50%. Vad ligger den implicita avgiften för aktiebenet då? Se nedan

0,50% Snitt Avg Räntefond, kategorierna SEK Företag, Långa samt Korta.

Blandfond Andel aktier Andel Räntor Snitt F-Avgift Implicit Avgift för aktieförvaltningen
Aggressiv 75% 25% 1,47% 1,79%
Balanserad 50% 50% 1,37% 2,24%
Försiktig 25% 75% 1,15% 3,10%

3,10% betalar du för aktieförvaltningen i den genomsnittliga blandfonden med försiktig inriktning.

Höga avgifter är ju mumma för säljarna. Om du byggde din egen blandfond, dvs köpte en aktiefond och en räntefond, så hade du aldrig accepterat den här typen av avgifter för de underliggande fonderna.

Men säljarna har svar på detta, om det mot förmodan förs på tal. De säger att du betalar för allokering mellan tillgångsslagen. Dvs de viktar ner aktier när de går dåligt, och tvärtom. Det borde ju vara värt en hel del!!!

De har lyckats med införsäljningen. Frågan är om de har lyckats med förvaltningen? Jag har tittat på det.

I Morningstar kategorin Blandfonder-SEK finns 249 fonder. Jag har sorterat bort dem som har en historik som är kortare än ETT ÅR. Jag har även sorterat bort utländska fonder, då de inte är förstahandsvalet för de flesta (de ut dessutom ganska få, det är mest Fidelity och Falcon). Kvar finns 204 fonder med en jävla massa pengar under förvaltning, pengar som dessutom har vuxit snabbare än någon annan fondkategori i Sverige de senaste åren.

Men hur utvärderar man dem på ett korrekt sätt? Först funderade jag på att utvärdera dem mot Index. Det hade varit det mest korrekta. Men för många blir det knepigt med ränteindex osv. Vad ska man investera i för att råda bot på en dålig fond istället. Men så slog det mig, AP7!!! AP7 erbjuder två fonder, AP7 Aktie och AP7 Ränta. De här bägge är ju default alternativen på PPM för den som inte vill göra något externt val. PPM säljarnas fonder borde ju vara minst lika bra (eller dåliga) som en kombination av AP7 fonder för att ha något existensberättigande.

Din tjänstepension då? Vare sig banken eller Söderberg och Partners erbjuder AP7 produkter. Men borde du inte kunna kräva av dem, även där, att deras förvaltning borde vara i nivå eller bättre än AP7? Det tycker jag låter rätt rimligt.

Hur har jag gjort då?

Jag har tittat på 1 och 3 år. 3 år är såklart bättre, men många fonder har inte så lång historik.

AP7 Aktie fond har avkastat -7,8% senaste året. Standardavvikelsen har under samma period legat på 20,7%. Senaste 3 åren har fonden avkastat 64,4% till 15,7% standardavvikelse.

AP7 Ränta har avkastat 0,7% senaste året till 0,5% standardavvikelse. Senaste 3 åren har den gett 6% avkastning till 0,8% standardavvikelse.

(Innan vi går vidare kanske nån tänker, ”men Ap7 Aktie är ju belånad. Javisst, men det är ingen gratis lunch. Om en vanlig fond har 10% avkastning till 10% Vol över en period, så kommer en likadan fond med 150% belåning, att ha 15% avkastning och 15% Standaravvikelse (Risk) över samma period.”

Vi går vidare. Jag har utgått från Fondernas Standardavvikelse.

Ta AMF Balansfond. Den har senaste året avkastat -3,8% till en standardavvikelse på 10,5%. Då har jag tänkt så här. Vilka vikter skulle jag haft i AP7 Aktie och AP7 Ränta för att min portfölj skulle uppvisat samma standardavvikelse som AMF Balans?

Det visar sig om jag hade haft 49,5% AP7 Aktie och 50,5 AP7 Ränta så hade min standardavvikelse hamnat på 10,5. Dvs exakt samma som AMF Balans. (0,495X20,7% + 0,505X0,5% = 10,5%). Det är såklart inte en slump att AMF Balansfond, som har en 50/50 fördelning mellan aktier och räntor, rimmar rätt väl med att ta en 50/50 position i AP7 fonderna.

Nu när jag vet vilken fördelning jag skulle haft mellan AP7 fonderna för att skapa en portfölj med exakt samma riskprofil så kan jag börja jämföra avkastningen. Ovan fördelning av AP7 fonderna hade resulterat i en avkastning på -3,5% senaste året. Eftersom AMF Balans gått ner med -3,8% förra året, så hade det varit smartare, med 0,3% faktiskt, att sitta på en mix av AP7 fonderna ÄN AMF Balans. Man hade ju hoppats att 1, AMF valde lite bättre aktier och lite bättre räntepapper än AP7 och 2, att de gjorde viss allokering mellan räntor och aktier, och på så vis skapade en meravkastning. Men icke. Äpplen och Äpplen, så gick de 0,3% sämre än AP7 med exakt samma risktagande. Basta. För de fonder som har 3 år på nacken gjorde jag likadant. Sen gjorde jag det för alla 204 fonderna.

Resultatet ser ni nedan. Uträkningarna har jag klippt bort. I första kolumn ser ni fonderna, de står i bokstavsordning. I den andra kolumn står den Riskjusterade Över/Underavkastningen på 1 år. Sista kolumnen är samma fast på 3 år.

De som är markerade med grönt är Bra, dvs de har varit bättre än att sitta på en kombination av AP7 fonderna som exakt motsvarar fonden. Gult är OK, dvs det har inte varit någon större skillnad, och RÖTT är klart sämre.

Du är en Sucker om du suttit på en rödmarkerad fond. Den rödmarkerade förvaltaren har tagit ut för höga avgifter OCH/ELLER förvaltat kapitalet på ett dåligt sätt. Tyvärr!

Har du någon av nedan fonder i ditt pensionssparande kanske?

Namnlös2259

Namnlös2260

Namnlös2261

Namnlös2262

Ja ni ser säkert det uppenbara. Resultatet är katastrofalt. Av 204 fonder så är det 23 fonder som på ett eller annat sätt uppvisar ett hyfsat resultat. Det motsvarar 11% av fonderna. 181 fonder, eller 89%, har ett sämre resultat än  om du tagit samma risk, dvs positionerat dig på samma sätt, i de bägge AP7 fonderna. Det gör nästan ont i mig så nedslående som resultatet är.

Men om vi ska kora en vinnare så får det bli Sensor Sverige Select. På andraplats Carnegie Strategy, och på delad bronsplats SEB Generationsfonder och Nordea Stabil.

Innan vi kastar oss över PPM säljarna och sliter dem i stycket för de omoraliska jävlarna dem är då de 1, utnyttjar folks okunskap och dåliga samvete för sitt pensionssparande 2, tar ut höga avgifter och 3, har ett svagt förvaltningsresultat, så vill jag bara klargöra en sak.

BANKERNA och de mer Seriösa fondbolagen, är INTE bättre. Bland fonderna som säljs av PPM säljarna är 97% av fonderna riktigt dåliga. Bland övriga, dvs banker & Co, ligger motsvarande på 85%. För mig är det bara olika grader i helvetet!!!!!

Men det finns fondförvaltare som gör ett bra jobb. Dem förtjänar all cred.

Överavkastning på 1 och 3 år uppvisar följande:

Sensor Sverige Select – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
Nordea Stabil – Försiktig, dvs aktier ca 25%, räntor 75%
Carnegie Strategy – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
Carnegie Strategifond – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
SEB Världenfond – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
SEB Generationsfond 50-tal – Försiktig, dvs aktier ca 25%, räntor 75%
SEB Generationsfond 60-tal – Aggressiv, dvs aktier ca 75%, räntor 25%
SEB Generationsfond 70-tal -Aggressiv, dvs aktier ca 75%, räntor 25%

Låt mig påpeka att fondtypen som anges till höger inte behöver vara deras egen officiella, eller Morningstar, utan den utgår från den faktiska risknivå de haft senaste 1 och 3 åren.

En avkastning som är i linje med Ap7, dvs med OKEJ avkastning, uppvisar:

IKC Sverige Flexibel –  Aggressiv, dvs aktier ca 75%, räntor 25%
Calgus – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
Nordea Generationsfond 40-tal – Försiktig, dvs aktier ca 25%, räntor 75%
SEB Trygg Placeringsfond – Försiktig, dvs aktier ca 25%, räntor 75%
SPP Generation 40-tal – Försiktig, dvs aktier ca 25%, räntor 75%

Har du haft, eller har någon av ovan fonder så kan du skatta dig lycklig. Du tillhör en minoritet.

Sen finns det dem fonderna som uppvisar GOD riskjusterad avkastning på 1år, men de har ingen 3 års historik. Jag tycker det är för tidigt för att avgöra om de verkligen är bra eller ej, men de kan vara värda att följa.

De är:

Enter Pension A – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
Enter Pension B – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
Nordea Stable Return HB – Försiktig, dvs aktier ca 25%, räntor 75%
Ålandsbanken Premium 50 – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
Aktie-Ansvar Saxxum Aktiv – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
Lannebo Pension – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%

Det finns även de fonderna som gått OK på ett års sikt, som är värda att nämnas, då de kan vara värda att följas:

Danske Invest Horisont Pension 2020 – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50%
Danske Invest Horisont Pension 2040 – Aggressiv, dvs aktier ca 75%, räntor 25%
Danske Invest Horisont Pension 2030 – Aggressiv, dvs aktier ca 75%, räntor 25%
Solidar Fonder Flex 70 B – Balanserad, dvs aktier 50% räntor 50% (Solidar Fonder Flex 70 A har faktiskt gått bättre senaste året, men då den har funnits i 3 år,  med svag avkastning, så kvalar den inte in. )

Många av de här fonderna har 4 och 5 stjärnor i Morningstar. Det är ingen slump. De gör ett bra jobb. Men det finns många andra fonder, särskilt bland dem med 4stjärnor, som man kan tro gör ett bra jobb. Det gör dem inte!!!! De får 4 stjärnor för de är bättre än snittet. Men eftersom snittet är så jävla dåligt så betyder det inte att fonderna för den saken skull är bra. De är bara mindre dåliga!

Vad som också är intressant att SNITT Underavkastningen senaste 12 månaderna för SAMTLIGA Fonder ligger på 2,0%. På 3 år ligger SnittUnderavkastningen på 9,3%. Tittar man på MEDIAN så ligger det på -1,9% samt -8,0%. Min tolkning av detta är att det är de högre avgifterna, relativt AP7 fonderna, som framförallt äter upp avkastningen. Medan förvaltningsresultatet är i linje, eller knappt sämre, med vad AP7 fonderna presterar.

Jag noterar också att bland 1 års resultatet så är det 68% av fonderna som uppvisar ett svagt resultat. Bland de med 3 års historik är det hela 92% av fonderna som uppvisar ett relativt svagt resultat. Det finns två troliga förklaringar. Dels att en fond kan ha tur ett år, men på längre sikt klarar de inte att hålla uppe den riskjusterade avkastningen. Det gäller nog en hel del fonder. Men det finns också ett gäng nystartade fonder, som saknar 3 års historik, som gör ett bra jobb då duktiga förvaltare lockats till en fondkategori som växer och säljer bra. Det ska bli intressant att se om nystartade fonder levererar bättre i framtiden.

Men för att vara övertydlig. Det finns alltså fonder som uppvisat en UNDERavkastning på 25% eller mer senaste 3 åren. Säg att du haft den fonden i din tjänstepension senaste 3 åren. Säg att din tjänstepension är värd 1mkr idag. Om du istället valt en kombination av AP7 fonderna som legat på exakt samma risknivå och är fullt jämförbar, då hade din portfölj varit värd 1,3mkr. Äpplen och Äpplen! Det är ca 100,000kr om året. Säg att du sparar i 20 år. Det blir mycket pengar. I ren avbränning på avgifter och dålig förvaltning. Det är fan tragiskt!

Därför bör du göra något åt det. NU!

Så här gör du med ditt PPM sparande:

1, Logga in hos PPM och kolla vilken fond du har.
2. Är det inte någon av ovan okejade fonder, SÄLJ DEN
3, Köp AP7 fonderna, de har även Generationspaket, så du hamnar rätt på risken. Är du osäker på din risknivå, så finns det hjälp på PPM hemsida. Du kan även gå in på Morningstar.se och kolla vilken risknivå din fond har idag och välj motsvarande AP7 paket. Du kan såklart även välja någon av ovan Okejade fonder.

Så här gör du med ditt Tjänstepensionsspar:

1, Kolla om din fond/er finns med bland ovan. Finns den i rött så måste du göra något åt det. Finns lite olika alternativ

2a. Kopiera länken till den här artikel, och skicka den till din rådgivare. ”Gör något åt det, du får en Chans, jag vet var du bor”

2b, Välj en ny blandfond som de har i sitt utbud, och som är Ok enligt ovan, med rätt riskprofil

2c, Be rådgivaren att ta fram 100% Aktiefonder (Antingen Globala eller med Svenska aktier, vad man väljer är en smaksak) i deras utbud som de gillar. Ditt krav: Minst 4 stjärnor i Morningstar. Max 1,5% förvaltningsavgift. Gör samma sak på räntesidan, fast med max 0,5% avgift. Kombinera de bägge fonderna så du når rätt risknivå.

Gå sen in en gång i halvåret, för att kolla om vikterna glider isär. Dvs om du valt 50/50 allokering, återställ den om den nåt 60/40 alt 40/60.

Det komiska är att det är ganska lätt att hitta rena aktiefonder eller räntefonder med ett starkt förvaltningsresultat. Men att hitta fonder som framgångsrikt kombinerar detta, dvs Blandfonder, är nästintill omöjligt. Eller det går 9 dåliga på 1 bra.

Detta är inte Rocket Science!!!

Skicka nu vidare den här länken till alla som ni känner och som bryr sig om sin pension. Alla har rätt att känna till detta!!!!!

Sen är det klart att vissa av de här skitfonderna, kommer att vara stjärnor i framtiden. MEN det är skitsamma då de har 1, missbrukat ditt förtroende senaste 3 åren redan och 2, de stjärnorna kommer vara väldigt få sett till totalen, och det är omöjligt att förutspå vilka de är!!!

Någon kanske tänker att 3 år är en väldigt kort mätperiod. Sant ska man utvärdera fonder så bör man ha 10 år med samma förvaltare och samma underliggande förvaltningsstrategi. Dessvärre är inte det tillämpbart här. Men jag kan också tänka så här. Om du som förvaltare skapar en riskjusterad underavkastning på 20% de senaste tre åren…. dels pga höga avgifter och dels pga dålig förvaltning. Vad är egentligen sannolikheten att du ska vara en fond i nivå med Carnegie Strategi fond om några år. Oddsen är jävligt dåliga rent ut sagt. Visst, har du underpresterat med 5% senaste åren… vilket är dåligt det också då du borde valt en mix av AP7 fonderna…. så finns det ändå en chans att din förvaltningsstil ska börja betala sig längre fram. Men många fonder är liksom dömda…. trots den korta perioden vi talar om.

Man kan också fråga sig varför drygt 90% av fonderna är så dåliga? För det första handlar det om avgifterna. Hade man satt avgifterna till NOLL, så hade siffran kanske sjunkit till 70%. Men det är också högt. Varför? Jo för att det här med att förvalta pengar, och göra det smartare än alla andra, är svårt. För det första är det lite av ett nollsummespel, dvs alla kan inte vara vinnare. Det måste i princip finnas lika många förlorare som vinnare. Men det är svårt. Det är så många där ute i marknaden som gör sitt yttersta, som anstränger sig för att skapa avkastning, men samtidigt kan inte alla lyckas. Det blir en hyfsat konkurrensutsatt marknad om man säger så! Det är lite som att säga till en forward i Division 1, ”Jo jag har sett ett antal matcher med Zlatan, och han verkar ha fattat hur man ska göra. Kan inte du försöka lira mer som honom. Det ser ju så lätt ut!” 🙂

Om du tillhör den lata kategorin människor, som trots vetskapen om din dåliga portfölj, trots allt inte gör nåt. Då är du faktiskt värre än förvaltarna själva, och har försakat din rätt att klaga…. bara så att du vet!!!

Ha en trevlig dag… om det nu går!!! Sorry!

ps. Fler vet vad vi vet…

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2016/04/13/samst-ppm-facit-hos-forvaltarna.html

ds.

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Den tragiska sanningen om Blandfonder

  1. Joakim Agerback skriver:

    Hej, Väldigt bra artikel! Jag är för att skydda portföljen mot värdefall även för långsiktig förvaltning, med argumentet att jag vill kunna byta fond utan att då vara i en stor drawdown.. När en förvaltare säger att våra kunder har lång placeringshorisont så tycker jag bara det tyder på okunskap. Att den här typen av fonder växer så mycket och får ta ut dessa avgifter är djupt tragiskt! Ok, om de hade en blandprodukt (ej bara räntor och aktier) som faktiskt var stabil men inget tyder på att bara kombinationen aktier/räntor kommer vara stabil.

    Grymt bra blogg!

    Joakim

    • GaStan skriver:

      Delar din syn. Egentligen kokar det ner till vår syn på risk. Dvs Risk är inte volla i sig, utan att förlora pengar. Vi vill sitta på en trygg tillgång, kanske cash, till det dyker upp en situation där vi uppfattar risken som låg och där uppsidan är betydande…. då vill vi ha torrt krut att gå in.

      Ta i mitten på februari… hade man balls att gå emot marknadssentimentet så har man gjort 10% på en månad. Det tar en räntefond många år att generera detta. Men räntefonden kan vara intressant att ligga i, om inte alternativ traden är intressant!

      Tack för att du gillar bloggen!

  2. Lediga Ludde skriver:

    Imponerande artikel!

    Min fråga: Tycker GaStan att Norman-beloppet är till hjälp vid jämförelse och köp av ovanstående fonder.

    • GaStan skriver:

      För vanligt folk, JA. För mig, NEJ

      Men det är för att jag vet hur stor skillnaden i ackumulerade avgifter blir, om en fond kostar 1% eller 2%. I ett mångårigt sparande blir det hundratusentalskronor.

      Men för de allra flesta känns skillnaden mellan 1% och 2% som liten.

      Som komplement till Norman borde man fråga alla, tycker du det är stor skillnad mellan talen 0,5% och 3%? De flesta hade svarat NEJ. Fråga då om de tycker det är stor skillnad mellan Lätt Mjölk och Standard Mjölk… de flesta hade svarat JA. 🙂

      Sen är det viktigt att det inte bara blir fokus på billiga fonder.

      Alla på min sk. Shit list är inte dyra fonder. Vissa har en ganska ok nivå. Men usel förvaltning. I slutändan är ändå förvaltningen viktigare. Problemet är att det är svårt att veta vem som kommer leverera.

  3. Lediga Ludde skriver:

    Har Norman-beloppet retat upp en del i branschen?

    • GaStan skriver:

      Inte vad jag vet. Problemet är att folk överlag är så jävla oinsatta och ointresserade av de här grejorna. Slår vad om att 90% av de som läser den här bloggen inte har problem som omfattas av det här. För de är kunniga, insatta och intresserade.

      De som borde ta del av detta, tillhör inte min läsarskara. Det är liksom moment 22 lite. 😦

    • GaStan skriver:

      Det var därför som jag tipsade om alternativet:

      Kopiera länken och skicka till din rådgivare men en rad…. GÖR NÅT ÅT DETTA!

  4. Lediga Ludde skriver:

    Är banker och övriga aktörer intresserade av att sanningen som du berättar om här kommer fram. Var det inte en härligare tid för bankerna innan Norman-beloppet?

    • GaStan skriver:

      Tror inte det spelar så stor roll faktiskt. Det här är lite av beviset faktiskt. 9 av 10 fonder är dåliga, men de finns kvar ändå. Varför, jo för att de ändå går att sälja. Varför då, jo för att de flesta har noll koll

    • GaStan skriver:

      De är helt klart medvetna och vill såklart ha så bra fonder som möjligt, men det är lättare sagt än gjort

  5. Wilko skriver:

    Bra artikel! Väldigt relevant metod du tagit fram.

    Fonder var en bra produkt när det var krångligt och dyrt för gemene man att själv investera direkt i marknaden. Då erbjöd man marknadsaccess för småsparare. Idag gäller inte det argumentet längre. För den som vill få access är det både enkelt och billigt att själv skapa exponeringen och som alternativ finns det billiga indexfonder. Kvarstår då argumentet att aktiva fondförvaltare skall kunna generera ett mervärde. Det är mycket svårt att konsistent generera ett mervärde. Visst finns det duktiga förvaltare, men de riktiga stjärnorna sitter inte hos storbankerna (även om det är mycket kloka människor där, men det jag avser med riktiga stjärnor är de inte), helt enkelt för att de inte kan erbjuda tillräckligt attraktiva ersättnings/vinstdelningsvillkor. I sammanhanget kan det vara intressant att påpeka att världens största SWF, den norska, helt enkelt utesluter alla bankägda förvaltare à priori (har iofs för mig att de mjukat upp den regeln litet på senare år). Det säger en del.

    Fondbranschen håller på att långsamt förändras i grunden, där det traditionella erbjudandet ersätts av effektiva indexfonder och (tror jag) nya mycket billigare former av samförvaltning som social trading à la Ayondo eller Darwinex och även webtjänster som http://www.sigmastocks.com. Ingen av storbankerna förefaller ha fattat det ännu.

    Regelbördan för fonder har blivit dyr, hämmande och krånglig. Därför är nog aktiva fonder ett färdigskrivet kapitel och i princip historia. Men utvecklingen skulle kunna snabbas på genom att ta bort eller åtminstone mildra inlåsningseffekten som skapas av reavinstskatten som utlöses vid ett fondbyte. Borde inte vara omöjligt att få till och skulle bespara den genomsnittlige spararen enorma summor genom att de skulle kunna byta ut dyra och direkt dåliga gamla allemansfonder som idag är en tacksam kassako storbankerna. I sammanhanget förtjänar kanske iofs att nämnas att många av de sparare som varit med i allemansfonder sedan 80-talet inte alls är missnöjda med den resa de varit med om, vilket i sammanhanget inte är en oviktigt orsak till att kunderna förblir trogna.

    Ett litet påpekande: Skall man utvärdera om en riktig stjärna som faktiskt skapar värde i sin förvaltning är det normalt en för kort period att titta på tre års historik och definitivt alldeles för kort med ett år. Ska man verkligen utvärdera om de faktiskt skapar värde så har Fama-French utvecklat en 3-faktor modell som är mördande för de flesta förvaltare. Carhart har tagit det ytterligare ett steg längre genom att introducera en fjärde faktor: momentum. Ett litet tips om man vill fördjupa sig i förvaltaranalys.

    Trevlig kväll och väntar ivrigt på ett inlägg om FOMC-utfallet!

    • GaStan skriver:

      Du har naturligtvis rätt.

      Problemet är att för få bryr sig, trots att det är enkelt att bygga en egen fond.

      Skatten e också galen. Hur kan man som politiker klaga på dåliga förvaltare, när kunderna inte kan byta sen?

      Jag är fullt medveten om att både 1 och 3 år är för kort tid. Men om vi går länge ut så faller underlaget liksom. Ett annat mått som jag gillar är konsistens. Men det hade blivit en övermäktig uppgift att ta fram det för alla fonderna. Resultatet hade förmodligen ändå inte blivit så annorlunda.

  6. Henrik skriver:

    Ett blogginlägg värt 100 Di.artiklar.

  7. Anna Segerpalm skriver:

    HejGAStan, jag undrar om denna artikels innehåll fortfarande gäller. Jag ser att den är nåt år gammal och jag jämförde med Morningstar när det gäller följande:
    DI Horisont Pension 2030 som är gul (och typ OK) i din lista men som enligt Fondkollen.se: ”har gett sämst avkastning i sin kategori” på 1 års sikt. Vad skulle du saga om den idag?
    Har även fråga om DI Horisont Försiktig resp Balanserad – röda i din lista ovan men som enligt Morningstar ”har presterat mycket bättre än kategorin”. Vad skulle du saga om dem idag? Detta är minst sagt en djungel för en vanlig arbetstagare att försöka sätta sig in I. Tacksam för återkoppling om möjligt. Vänliga hälsningar Anna Segerpalm

    • GaStan skriver:

      Hej Anna,

      Jag gjorde ju den här utvärderingen för ett år sedan, och då tittade jag ett resp tre år bakåt. Därför är det fullt möjligt att någon fond som såg okej ut då, inte gör det senaste året.

      Jag har som avsikt att göra exakt samma utvärdering i mars i år igen….

      Jag kan kasta ett öga på dina fonder innan dess och svarar dig här bland kommentarerna.. ok?

    • GaStan skriver:

      Hej,

      Som sagt när jag gjorde kollen för ett år sedan presterade samtliga fonder dåligt på 1 år. DI Horisont 2020/2030/2040 var minst dåliga. Då hade inte samtliga fonder 3 års utvckling, men de som hade det hade gått dåligt.

      När jag kör samma jämförelse och tittar ett år tillbaka så har samtliga fonder, återigen, presterat dåligt senaste året. De har en underavkastning på mellan -1,5% till -6,9%. Katastrof! Den som klarat sig bäst är DI Horisont Försiktig.

      Gör man samma undersökning på 3 år, så uppvisar samtliga även där ett katastrof resultat på mellan -7,1% och -15,4%. Minst dålig även där är DI Försiktig.

      Summasumarum, ingen av fonderna presterar. Kombinera istället AP7 ränta med AP7 Aktie så får du högre avkastning till samma risk.

      Ska göra den stora undersökningen i mars…. men jag misstänker att resultatet kommer bli lika nedslående.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.