På onsdag väntas CPI från USA. Den är viktig, för den sätter ribban för räntor och dollar. Truflation hävdar att den ska vara svag. Utgår man från löneläget, som fungerar väldigt väl med långa tidsserier, men klart sämre med enskilda datapunkter, så är 0,25-0,30 rimligt. Estimaten ligger på 0,30. Tittar man på ISMx2 Prices så ligger den i övre intervallet sen 2022. Det talar inte för en låg siffra. Oljeprisets nedgång är bra för headline siffran, som även indirekt påverkar core, men det är vanskligt på månadsbasis.
Men givet räntemarknaden på sistone, så har jag en känsla av att räntorna ska fortsätta ner. Visserligen är det inte konstigt med en reaktion efter 4,8-4,1 rörelsen. Men jag ser ändå framför mig att vi ska under 4% under vår/sommarkanten. Särskilt om FED tänker säga att man överväger att häva pausen. Frågan är när? Nästa onsdag är det FED möte. Tänker man sänka i maj, så är det hög tid att guida för det. Det är nog inte så troligt. Marknaden verkar prisa in sänkning i september, vilket man alltså senast bör flagga för i sommar. Om jag får killgissa så tror jag att man kommer häva pausen i maj, och börja sänka i sommar. Detta gör att räntorna kommer gå under 4% fram till maj.
I veckan har vi även svensk inflation, US PPI, JOLTS.
Svenska räntor har sedan Riksbanken paus stigit en hel del. Räntedifferensen mot omvärlden stärker kronan. Jag tror egentligen inte det är hållbart. Sverige är en öppen exportberoende ekonomi. Europa är största kund och den mår inte särskilt bra. Riksbankens räntesänkningar lär i stor utsträckning gå till amorteringar, något många pausade när räntorna var högre. ECB lär fortsätta sänka, och till slut tror jag Riksbanken hakar på, och då faller räntorna igen. Med detta reverterar kronan. Men när och hur har jag ingen aning om! Första signalen om att nåt är på gång borde kunna komma från Svenska fastighetsaktier, vars index SX35, fått ta mycket stryk på sistone.
VIX är på fortsatt hög nivå, trots att fredagens jobbdata var stabil. Verkar som om marknaden mer är rädd för Trumps nästa tweet, än den faktiska konjunkturen. Det förvånar mig lite!
Guldet är fortsatt starkt, vilket jag tolkar som att man väntar sig fortsatt svaga REAL räntor. Detta kan komma ur Antingen lägre räntor (dvs allt svagare konjunktur el inflation) eller klart högre inflation. Känns ju som en given trade! Det som kan sabba den är stigande real räntor, vilket kommer ur kraftiga höjningar av FED, vilket inte känns troligt, eller kraftigt fallande inflation (utan att FED sänker). Ingen av dom känns ju så troliga faktiskt!
Ha en fin vecka!
———- tis
Finns en rädsla där ute att amerikanska konjunkturen har fått pyspunka, men det finns inget i arbetsmarknadsdatan eller ISM/PMI datan som pekar på detta. Vissa hänger upp sig på 1, GDP Now och 2, yieldkurvan, men jag hävdar att det är felaktigt. GDPNow har varit väldigt svag, men det handlar om att importsiffrorna har dragit, vilket i sin tur förklaras av stora mängder guld import. Rensar du för dessa är GDPNow hyfsat stabil. Sen ska man inte gå runt och tro att amerikanska ekonomin går för full maskin likt 2021-2023. Det är bullshit. Den växer på dryga 2% vilket inte är så konstigt om man ser till 1, penningpolitik 2, finanspoitik 3, omvärldskonja och 4, tullbråkens inverkan på tillväxt. Personligen tror jag inte Trump har nåt emot lite svag konjuntur så att företagen slutar höja priserna, och rent av börjar sänka dom. Samtidigt som inflationen droppar så gör även räntorna det. Då kommer han hyllas som hjälte för det är raka motsatsen mot vad Biden lyckades åstadkomma. Sen om arbetslösheten stiger nån procent, det är ett lågt pris att betala. Det stora flertalet har jobb kvar och det viktiga är att de blir realt rikare, vilket dom blir om räntor och priser sjunker. Sen gillar inte Trump börsnedgångar, så börsen får inte kollapsa, men det gör den bara om vi hamnar i recession. Så det lär han vilja undvika. En nedgång som nu på dryga 10% det är bara hälsosamt! Den kan till och med gå ner lite till….. för det kan ju göra FED lite nervösa och tvinga fram sänkningar igen, och inte minst få företag att avstå från att höja priserna.
JOLTS job openings kom in 7,74m mot väntat 7,6m och fg 7,51.. bättre. JOLTS quit rates 3,27 mot väntat 3,18 och fg 3,2m…. det här är ingen exakt vetenskap, men arbetsmarknaden mår bra.
Jag har sagt det innan och säger det igen… usa växer med knappa 2% i år och skapar ca 100k+ jobb i snitt i månaden. Det finns en massa experter där ute som inte finner sig i detta ingemansläge, utan gärna vill extrapolera fram antingen hög eller låg konja. Men då vill jag påminna om att det normal konjunktur läget under 2010-2019 var just ”ingen konja” alls. Jag skulle säga att för de allra flesta länder är normal tillståndet en ekonomi som i princip står stilla, och det krävs extraordinära krafter för att pusha in den i klassisk låg eller hög konjunktur. Att många inte tror på detta handlar om att världen tidigare, typ mellan 1945-1995 var mycket mer cyklisk. Men studerar man drivkrafterna bakom så tycker jag att det är logiskt med en icke cyklisk konjunktur. För att nämna några drivkrafter: fackförbundens tynande roll, slutna ekonomier slog i kapacitetstak, energi vägde mer direkt/indirekt av disponibelinkomst och inverkan på inflation, globaliserad värld med global produktionskapacitet, digitalisering. Ni som förstår, förstår! Detta kan vi diskutera mer nån annan gång!
US core CPI kom in på 0,23% MoM mot väntat 0,29 och fg 0,45%. På årsbasis kom den in 3,1% mot väntat 3,2 och fg 3,3. Bättre och bästa YoY sen våren 2021. Shelter fortsätter ner. Stor del av nedgången kom från flygresor, som inte väger så tungt i PCE. Även core Goods var inte så svag som man hoppats på. Men vi vet att Goods bolagen (genom ISM Mfg PRices) passat på att höja priserna i år då man känner av pressen från råvaror, samtidigt som efterfrågan piggat på sig något efter varit svag länge. Jag är övertygad att prisökningarna inom goods är temporary då efterfrågan vid dagens räntor inte kommer hålla i sig och då kommer man inte heller kunna höja mot kund. Det är väldigt bra att Shelter fortsätter ner. Det var väntat, men tagit längre tid än väntat.
Marknaden tar inte mot CPI så bra som man kunnat vänta sig, och det är för att normalt sett har en 0,23 siffra kunnat översättas till ca 0,19 för PCE, vilket hade gjort FED superglada, men givet de olika delarna så finns det en risk att PCE inte blir fullt så bra. Men jag skulle säga att siffran ändå totalt sett är i rätt riktning.
Det viktiga är att förstå om core CPI
1, fastnat runt 3,0-3,5
2, är på väg upp mot 4%+
3, eller på väg ner under 3%.
Jag skulle säga att vi är i kategori 3, och det innebär att FED kommer kunna häva sin paus och börja sänka igen.
Jag tror datan kommer fortsätta i rätt riktning och att FED sänker i juni.
Jag är inte helt ensam om att tro detta. Det finns andra. Men till skillnad från andra tror jag FED kommer kunna fortsätta att sänka vid varje möte för att stå på 3% eller lägre vid årsskiftet.
Detta bygger jag på att jag tror att USA växer med 1-2% i år, skapar i snitt 100k/mån jobb, lönerna rör sig med fördröjning ner mot 3% från dagens 3,5-4% och att inflationen mätt som core PCE kommer nå 2%, genom att månadsdatan i snitt kommer ligga under 0,2%.
Därför tror jag på räntor under 4%.
Jag är i detta optimist, och givet att Trump inte kommer med nåt, så tror jag vi ska studsa mot SPX 5850. Därefter är stora frågan… ska vi bryta upp, eller falla tillbaka och bryta ner? Det beror till stor del vad Trump kommer att hitta på…. jag har trots allt svårt att se att han fullkomligt skiter i börsen. Samtidigt har han nog inget emot lite dåliga tider som tvingar företag att sänka priserna i halvtomma butiker.
————– torsdag
Svensk inflation, KPIF ex energi, kom in på +0,9% MoM samt 3,0% YoY. Väldigt högt men ingen överraskning. Snabbestimaten som redan kommit visade på samma. Stor del av uppgången förklaras av stigande matpriser. Tittar man på löneökningstakten i SVerige, som är den strukturella inflationsdrivaren så ligger den på c4%. Detta gör att vi kan förvänta oss 3% inflation. Inte 2%. Att Riksbanken ligger på 2,25% när den lönemotiverade inflationen ligger på 3% går inte riktigt ihop. Problemet är inte detta om ni frågar mig. Problemet är att lönerna kommer inte ligga kvar på 4%. Anledningen är att Sverige har slutat växa och det skapas inga jobb. Så köpkraften har klingat av och ed en fördröjning kommer lönerna ner. Nu kommer först fack förbunden att satsa på att hämta hem reallönerna lite i avtalsrörelsen. Det gör att lönerna kommer fortsätta att ligga kvar högt. Men eftersom företagen känner av svag efterfrågan så kan de inte höja priserna, utan det lär bara leda till varsel. Om inte efterfrågan tar fart pga lägre räntekostnader. Detta är dock inte troligt, då vi ser ökat amorterande istället. Nej, jag tror vi har framför oss ökade varsel, större försiktighet bland hushållen, och svagare efterfrågan, vilket gör att företagen INTE kommer att kunna höja priserna månad efter månad. Trots att de är pressade av att kostnaderna ökar. Detta gör att 2,25% är inga problem att ligga kvar på, och så länge som Sveige inte växer och skapar jobb, är det snarare troligt med sänkningar under andra halvåret. Då spelar höga matpriser inte början av året liten roll.
US PPI ex food and energi kom in på -0,1 (sänkta priser alltså) mot väntat 0,3 och fg 0,5 (uppreviderat fr +0,3). Snitt 0,2 på årets första månader. Klart bättre. PPI spelar roll för Goods priser, som väger rätt tungt i core PCE. Detta talar för en okej core PCE siffra mot slutet av månaden.
Personligen tror jag inflationen är på väg ut genom fönstret. Truflation är helt rätt på det, och oljan råkar vara en bra proxy. Tariffer kommer inte driva priser. Däremot kan handelskriget tvinga fram klart sämre tider. Dåliga tider har vi inte ännu, om man på olika sätt tar tempen på arbetsmarknaden, men det är den stora risk factor.
Jag tror på räntor ner mot 3% och sänkningar i sommar. Det är konjunktur utsikterna som får mig att grubbla! Börsen velar efter tappat 10%. Jag tänker att den borde vilja studsa upp mot SPX 5800. Även Stockholm borde vilja studsa snart! Vi får väl se vad Trumps nästa drag blir!
Nästa vecka sammanträder FED och Riksbanken…
Vi hörs!
Kortsikt's Blog 
Pingback: Fokus på CPI - Finansfeed
kanon info som vanligt!
TACKAR!
Tack för en bra blogg som alltid!
Vi börjar närma oss att spx stänger under 5600, där har du dragit en gräns tidigare, tänker du fortfarande likadant?
Hur ser du på USD/SEK, är det bara fladder den senaste styrkan SEK visat?
Yes absolut!
jag tror inte på recession, och stora vinstfall, men man kan aldrig vara säker, och då behöver vi en plan för det.
Just nu avvaktar jag studs upp, och då har vi en lägsta nivå, som sen blir en sk. hard stop.
I grunden kan man säga att man accepterar 10-15% nedsida, för att undvika 20-50% nedsida under lång tid, och då istället ha möjlighet att bida sin tid och hitta entry points längre fram!
Alltså redan att kunna stoppa ur sig vid -10% för att köpa tillbaka vid -20% (även om det skulle falla till -50%) ger super mycket för total avkastningen över tid.
Problemet är snarare att många stoppar ur sig på -10%, det vänder på -15%, och helt plötsligt är man tillbaka på gamla toppar och ligger utanför marknaden.
DÄRFÖR, måste man även sätta en stopp på andra hållet, där man tvingar in sig i marknaden igen.
”jag tror inte på recession, och stora vinstfall, men man kan aldrig vara säker, och då behöver vi en plan för det.!”
Så om du har fel, vad ungefär skulle Din nya nivå kunna bli, för att gå ur marknaden?
Nivån här runt 5600-5700 är en bra stopp nivå… men jag tror på studs nu i det korta mot 5900-6000… men frågan är om den blir kort för att sen fortsätta nedgången mot 5100. Då vill jag hoppa av….
https://x.com/joakimronning/status/1899592636648087585?s=46&t=xDlyHYE-mPWY6lMI0t5A-Q
intressant påstående, vad säger du om scenariot?
Jag tror inte på det. USA är inte första landet med hög statsskuld… Japan har haft det i 30 år. Det är inget problem med hög statsskuld egentligen. Det går inte att jämföra med ett hushåll som har för hög skuld. För en stat handlar det om räntan man betalar, och hur man finansierar ränta och rullning, vilket ytterst handlar om valutan. I USAs fall är det prio av många skäl för Trump att få ner infaltionen, för då faller räntorna. Många tror tariffer driver inflationi, men där har man fel. Jag tror Trump kommer få ner inflationen, och därmed räntan, och därmed räntekostnaderna för statskulden, och då spelar det ingen roll om den är stor eller liten. Vad det gäller finansieringen så är det inga problem, då de sitter på dollarn som direkt och indirekt finansierar 85% av alla av världens transaktioner. Så jag tror inte Trump lägger en tanke på statsskulden, och det gjorde inte Biden heller… och det med rätta. Den är oväsentlig. Den är stor, och den kommer fortsätta att vara stor och i princip växa med ekonomin.
Först och främst måste man förstå skillnaden mellan publik och privat skuld. Det finns i princip inga likhetstecken mellan dom!
Det finns många länder med liten statskuld, men de har ändå stora problem, och det finns länder med stora statskulder, och de klara sig rätt bra ändå. Det handlar om andra grejor… som produktivitet, valuta, handelsbalans, inflationstryck, tillväxt och sysselsättning.
Tack som vanligt för en fantastisk blogg, Jonas!
Men vi måste väl ändå fokusera lite mer på Trumpeten på andra sidan Atlanten här. Det är tydligt att både han och Bessent signalerar att man kommer ta kortsiktig smärta för att lyckas med något. Frågan är vad. Allt tycker det är märkligt att han har närmat sig Ryssland i Ukraina-frågan – det finns ett spel som pågår här som folk inte verkar ha greppat än! Har marknaden? Dollar ner, SPX ner – ytterligare en pusselbit.
Vad är din take på vad som verkligen ligger bakom? Jag vet att det här egentligen är en makro-blogg, men min känsla är att man har lättare att få rätt i makron om man förstår vad det är herrarna i vita huset är ute efter här egentligen.
Man närmar sig Ryssland i Ukrainafrågan för att man har bestämt sig att ta itu med skuldfrågan på riktigt. Då har man inte råd att ha konflikt med både Ryssland och Kina på samma gång, så man försöker nu driva en kil mellan Ryssland/Kina. Samtidigt tar man bettet att resten av ens allierade, som blir förnärmade av det ryssvänliga agerandet, ändå inte kommer föredra Kina framför USA i en konflikt. Så lite spel-teori mao.
Hur man sedan ska få ner skulden har jag inte några bra teorier på ännu, och om börsen kraschar pga ens hanterande med tariffer hit och dit så kommer en lågkonja förmodligen vara sannolik, vilket kommer öka underskottet? Man vill ju ha tillbaka den producerande industrin, men kommer inte den finansiella smärtan vara för stor är frågan?
Jag har svårt att se att guldet inte är den enda solklara vinnaren i det här scenariot.
Du har helt rätt Oscar… problemet med politik är att det är som med teknisk analys, det är så jäkla självklart efteråt. men oftast ganska svårt innan och med stor fel marginal. Jag säger inte att macro är enkelt, eller bolagsanalys, bara att där får jag ofta rätt i scenario byggandet, vad som påverkar vad osv… men när det kommer till tajmingen har man inte en aning.
Jag har alltid utgått från att Trump är mer affärsman än politiker. Han bryr sig också om Kina/taiwan, eftersom det 1, är USA enda riktigt stora konkurrensfördel i dag med Mag7 bolag etc och 2, det är kinesiskt välstånd senaste 30 åren som gjort medel amerikanen fattigare relativt sett.
Medan Europa/Ryssland och Ukraina inte intresserar honom nämnvärt.
Så tillbaka till buisniess, om du tar parti för fred, vilket många jänkare gillar, så tar du parti för Ryssland som vill ha fred på sina villkor mer än Ukrina/eruopa som vill försvaga Ryssland och på sikt kanske få bort Putin. Fred innebär att man inte behöver ge pengar till Ukriaina. Men pengarna som gått till Ukrina, har studsat tillbaka i form av orders till amerikanska vapen fabriker. Det är ju bra. Det enda som är bättre är om Europa ökar upp sin statskuld och köper amerikanska vapen som de ger till Ukraina. Då slår han två flugor i en smäll.
Europa säger att de vill köpa vapen av sig själva, men vissa vapen typ ARcher etc finns bara i USA…
När det kommer till skulden så handlar det mer om budgetunderskottet, men underskottet idag består nästan bara av räntekostnader, så nyckeln här är att få ner räntan så lågt som möjligt, vilket handlar om att få ner ner inflaiton, vilket jag tror han kommer lyckas med.
Att banta skulden är inte akturellt, detta kräver budgetöverskott, och skapar han det genom kostnadsnedskärningar, så kommer det snarare att gå till skattesänkningar vilket gör honom populär. Lägre skatter, svag konja där företagen till slut sänker priserna när råvarupriserna, energi priser etc går ner, det är hans melodi. Hans väljare har mer över i plånboken, och pengarna kommer räcka till mer.
Som sagt, jag tror han tänker business i varje andetag!
Bra take! Jag tror dock nettointäkterna bör vara ner rätt dramatiskt för amerikanska vapenförsäljare efter Trumps anti-omvärlden utspel… Annars håller jag med.
Att få ner inflation handlar till stor del om att få ner energipriser – det har han talat om mycket. Men att OPEC helt plötsligt får för sig att öppna kranarna får mig att tro att Trump på något sätt har kommit överens med dem om något som inte är publikt. Att de gör det på $70 WTI innebär att det blir jobbigt för inhemsk amerikansk skifferoljeproduktion med högre b/e än de flesta OPEC-medlemmar. Har du någon tes om vad OPEC har fått i utbyte? Jag tror inte på att de har gjort det allena av anledningen att ta död på amerikansk produktion, då dessa aktörer snabbt kommer tillbaka till marknaden när priset stiger igen. Således ligger sannolikheten på hemlig överenskommelse.
De borde vara det, men många av vapen systemen är helt nödvändiga och går inte att köpa någonannanstans.
Bästa sättet att få ner energipriserna är att skapa recession. Att öka supply så pass mycket att det gör skillnad, är skitsvårt. Tror inte ens OPEC klarar det….
Tack för en superbra blogg alltid intressant!
Joakim Rönning tar upp ett rykte/spekulationer att omvärlden ska få betala för sitt tidigare skydd och nuvarande (mycket snack hela tiden jag vet) och detta ska på något sätt ske genom att göra (alla) amerikanska stadsobligationer 100åriga och utan ränta.
Nu förstår ju alla att detta skulle orsaka all världens problem och vem skulle vilja ha ett stadsobligationer som varken ger ränta och som löses in om först 100 år… Typ värdelöst i dagens läge!
Vad tror du om detta? Något narrativ sprider sådan info (inte bara Joakim) och vem kan vinna på detta? För visst vore det mycket lättare om USA slapp betala ränta, då kan vi börja snacka möjligt budgetöverskott helt plötsligt.
Jag har dessutom hört Trump kommentera vid något tillfälle att man kanske inte alls behöver betala tillbaka alla stadsobligationer, som kanske spätt på detta rykte lite mer…
Tyckte det var mycket intressant att höra två poddar om detta i podden kapitalet på Spotify. (USA maffiösa skuldsanering)
Svarade tidigare på detta! Men korta svaret är att stater inte betalar tillbaka skulder i egen valuta utan bara rullar dom vidare… vill man få skulden att minska så handlar det om att växa ifrån den… då blir skatteintäkterna större i förhållande till skulden, då sktter korrelerar med bnp
Såg att det även fanns på linkedin för den som gillar att läsa https://www.linkedin.com/pulse/blodr%25C3%25B6tt-wall-street-i-sp%25C3%25A5ren-av-trumps-kaos-b%25C3%25B6rjan-p%25C3%25A5-joakim-r%25C3%25B6nning-ljzcf
Tack
Tackar!!
The Mar a Lago accord kan bli verklighet åtminstone i delar. Tex har Trump redan lagt planer att etablera en sovering wealth fund. Trump har nominerat Stephen Mirin till att blir chef för Council of Economic Advisors, och som i november skrev en blueprint på hur hela det finansiella systemet skall göras om. Mirin är ännu inte godkänd av senaten. Rekommenderad läsning då det verkar vara dessa tankar som styr Trump, dvs att tullar inte bara används som ett hot utan kommer vara en del av strategin att flytta tillverking till USA och tvinga nationer som vill göra affärer med usa tullfritt att acceptera att byta sina obligationer till 100åriga papper utan kupong och hålla nere värdet på dollarn. Det är skruvat men denna blueprint är helt i Trumps preferenser! https://www.hudsonbaycapital.com/documents/FG/hudsonbay/research/638199_A_Users_Guide_to_Restructuring_the_Global_Trading_System.pdf
Noterar att Miran nyss bekräftad till positionen att leda Council of Economic Advisors. https://fortune.com/2025/03/13/trump-economist-blueprint-tariffs-inflation/
verkar som om strategin bygger på att andra länder inte kommer med mottullar, vilket dom faktiskt har gjort hittills.
Risken med ett handelskrig, dvs där man höjer mot varandra, är att varorna till slut blir för dyra, men det spelar ingen roll, för amerikaner slutar köpa europeiskt, samtidigt som europeer slutar att köpa amerikanskt. Detta är problematiskt för båda, då amerikaner fattas massa varor hemma, medan Europeer inte gör det på samma sätt. Samtidigt svider det mer ekonomiskt för Europa då USA är en stor ”kund” medan det svider mindre i USA för att Europa är en liten kund.
Yes, om detta är ett handelskrig som liknar det förra under Trumps första administration så är det som du säger, en loose – loose situation, om tullar införs och de blir bestående. Av detta skäl så är tesen att tullar är ett hot som mest används för att få fokus i förhandlingar och inget som blir materiellt bestående då frihandel är det som byggt det framgångsrika kapitalistiska systemet och USAs historiska försök med tullar var en mindre katastrof under Hoover på 30 talet. Så det är fortfarande base case. En nothingburger till slut förutom mot Kina.
Men i pusslet att förvalta så ligger att lägga en sannolikhet att administration under Trump planerar något annat. Vill något annat. Snabbt. Att man ser hur Kina genom subventioner och statlig styrning missbrukar frihandeln, att den negativa handelsbalansen är ‘unfair’, att budgetunderskott och statsskuld är ohållbar, att USAs tillverkningsindustri går förlorad (vilket är en faktor för att fortsatt vara en militär stormakt), att arbetarklassen som röstade fram Trump förväntar sig förändring på riktigt, att USD som reserve ccy gör den så stark att tillverkning i USA blir för dyr, ja allt detta kräver stora lösningar. Som the ‘Mar a Lago Accord’ ger en fingervisning åt hur en stor lösning skulle se ut. Det skulle då inte vara ett enkelt handelskrig (som blåser över) utan en större plan som inbegriper fortsatt amerikanskt militärt skydd & tullfri åtkomst till USA i utbyte mot FX manipulation (lägre dollar) och debt swap till USTs som är räntefria osv osv. Det är en radikal förändring av ekonomisk policy. Som möts av stor skepticism från majoriteten av ekonomer.
Det är inte base case, men det verkar som Trump dels är villig att acceptera mer negativ påverkan på konjunktur denna gång (och med det negativ påverkan på börs), dels omger sig med rådgivare som ovan nämnda Miran vilka är positiva till en sådan policy och som är inflytelserika, Scott Bessent, Vance o handelsminister Howard Lutnick förefaller vara i detta lägret. Det ökar oddsen att större saker är i görningen.
Min poäng är inte att detta kommer hända, min poäng är att det KAN hända och det skulle potentiellt få mycket stor påverkan på asset prices. Det största som hänt sedan Bretton Woods strukturerades om av Nixon. Sannolikheten är inte noll…
jag tror inte detta är ett vanligt handelskrig. JAg tror han vill vinna tariffintäkter som är netto positiva för usa, i syfte att kunna sänka skatter. Jag tror inte heller han har något mot att försämra konjunturen, då även här är usa den relativa vinnaren. En sämre knjunktur ger inte heller uteblivna prishöjningar, utan tvingar företag att sänka priser. Även det är bra för usa, och till sist tvingar det ner räntorna vilket är bra för usa budgetunderskott där mer parten går till räntekostnader. Så han har många goda skäl att driva på detta i absurdum.
hej. Det pratas i media nu om att rb ska stanna eller till och med höja räntan för livsmedelspriserna ökar så mycket. Får inte ihop det riktigt. Folk måste ju köpa mat oavsett, inte som att avstå från att köpa en ny tv eller att undvika ett restaurangbesök. Verkar kontraproduktivt att göra folk fattigare med högre räntor för att matbutikerna har oligopol? Kan ju knappast gynna svensk ekonomi
nej jag tror inte man höjer pga matpriser. Historiskt finns det ingen strukturell inflationstrend i matpriser, precis som med energipriser, utan de har en tendens att mean reverta runt sin egen axel. Det är inte heller konjunktur, jobb och löner som driver upp matpriserna. Så det finns ingen ”överhettning” att råda bot på. Tvärtom, ser man att konjunkturen är svag, arbetsmarknaden skapar inga jobb, och den så laggande löneinflationen på sikt kommer komma ner runt historiskt snitt på c2,5%. Så på sin höjd skulle jag säga att man avvaktar tills man är säker på att gjorda räntesänkningar inte sätter fart på konjunkturen, vilket jag inte tror de gör utan merparten går åt att återställa amorteringstakten på lån för många. Alltså tror jag på paus till att inflationstakten börjar hitta rätt igen. Vad är rätt, jag skulle säga när den kommer in på snitt 0,2% på rullande 3 månader, dvs när senaste 3 månaderna summerar till 0,6 eller bättre. Då är man intresserad av att börja sänka igen. Om man bara ser till konjunktur och jobb, så tror jag egentligen man vill stimulera mer. Men det går inte just nu för att inflationsdatan är lite för hög. Men det är inget strukturellt utan det är faktorer av engångskaraktär, och så kommer det vara så länge som konjan är svag. Och med svag menar jag BNP runt 1% i årstakt, med svagt jobbskapande.
Vad tror du om det kommande eventuella spenderandet i försvar? Bara tyskland pratar ju om 800 miljarder vilket måste driva på inflation. Risker för stagflation?
Jag hörde att paketet var på 1,000mdr euro, och omfattade försvar men även infrastruktur. Detta över en 12 års period. Nu kanske man inte spendera allt detta linjärt, dvs 80 om året, utan mer framtungt, säg det dubbla i början 160mdr euro.
Tysk bnp är på 4,000mdr så det är 4% av bnp. Det är såklart super stort, men jag tror inte det är tillräckligt för att driva inflation.
Utan att vara tillräckligt påläst tänker jag så här…. Europas bilindustri är oerhört viktig för europa, men den har uppförsbacke. Dels har vi ett handelskrig som sannolikt kommer slå mot bilmärkena och dess underleverantörer. (även om det är komplicerat då ex Mercedes tillverkar flera av bilarna i USA, fast med flera komponenter som inporteras), och från Asien har kineser och koreaner blivit så starka då de har ett bättre utbud av elbilar, som är storsäljarna där borta. Sen har vi europeiska bilmärken som hade det kämpigt redan innan vi hade de här problemen…. så att det kommer in pengar från politiskt håll som gör att bilarbetare i tyskland kan börja jobba för Siemens och ABB (infratruktur) eller försvarsindustrin är väl en jättebra och högst lämplig övergång.
Men för att driva inflation så behöver man framförallt löneinflation, och det får man när det inte finns folk på öppna arbetsmarknaden och man måste locka över folk från andra företag genom att helt enkelt betala mer. Det kan man sen göra om man vet att man kommer sälja väldigt stora volymer och/eller ta bra betalt för produkten.
Så nej, jag tror inte detta behöver leda till någon extrem inflation.
Jäämför med usa. Den inflation som tog fart under 2021, och höll i sig enda till 2023, backades upp av budgetunderskott på 14,9% under 2020, 12,4% under 2021. Dvs 3ggr så högt som det vi pratar om ovan.
USAs budgetunderskott har sedan varit 5,5% 2022, 6,2% 2023 och 6,4% 2024. Men mer och mer av det har gått till ränteutgifter.
Men poängen är att 4% inte räcker för att boosta igång en inflationsspiral.
Lägg därtill att under covid 20/21 var det många indsutrier som inte gick full skift, så det var dessutom tajt med supply.
Lägg därtill att vi hade nollräntor i princip hela världen fram till 2022. Så det var dessutom mer expansiv penningpolitik än idag.
Stagflation som ekonomiskt tilstånd köper jag inte. Mer än i ren teknisk bemärkelse under en kort period, där ex inflation ligger kvar som en histrisk rest, ungefär som nu, där det laggande lönetrycket gör att företag vill höja priserna för att möta personal kostnader samtidigt som efterfrågan blir allt sämre.
Men som uthålligt tillstånd köper jag inte. Det skulle betyda att företag höjer priserna månad efter månad trots att det är halvtomt i butiken eller på restaurangen. Så fungera det inte!!! Svag efterfrågan leder alltid på sikt till att man låter bli att höja priserna, eller sänka dom. Har man då problem med vinsterna får man hantera det kostnadsvägen genom att sänka dom. Primärt genom att köpa in mindre varor (vilket slår mot råvarupriser längre bak i värdekedjan) eller säga upp personal.
Har du en förklaring varför räntan på de svenska stadsobligationerna stigit så mycket pga Tysklands nya skuldplan på 1000bnEUR? Det ser ut som Euro-länderna påverkats mest men även spillt över mycket på Sverige.
Nej, inte helt säker på att det har med det att göra, eller de handlar om att senaste inflationsdatan var klart högre än väntat
fast svensk inflation kom 6 mars och det var dagen innan (den 5e) som räntorna började sticka, dvs då som Tyskland annonserade skuldpaketet.
https://x.com/SjolinDrake/status/1897386877927481507
Sant!! Marknaden kanske misstänker att det kanske är inflationsdrivande inte bara i Tyskland. Kanske även handlar om att riskpremien för Europa går upp när vi måste bära hela konflikten med Ryssland själva!