Att arbetsmarknaden nu kyls av i USA, i likhet med resten av världen, gör att marknaden nu tror på räntesänkningar i september. Det är anmärkningsvärt hur USA varit starkt samtidigt som resten av världen bromsat in. Men mycket kan tillskrivas budgetunderskotten. Visserligen går det mesta till räntebetalningar på statsskulden, men dessa landar i privata sektorn som ränteintäkter. Nu verkar ekonomin bromsa in trots underskott. Detta ger FED möjligheter att sänka då en sämre arbetsmarknad ger lägre tryck på löner och i förlängningen inflation. Men, fortfarande är inflationstakten viktig, och FED har svårt att sänka om den är för hög. Trots svagare arbetsmarknad. Men senaste månadernas inflationsdata har varit sänkar vänlig för FED. Men på tisdag får vi ännu en data punkt. Core PCEväntas landa på 0,28% MoM. Är detta rimligt? Well, lönetakten ligger på 3,6% enligt ECI och därför borde core PCE strukturellt ligga på 2,6 och core CPI 3,1%. Översätter man 3,1 till månadsbasis så är det drygt 0,25% MoM. Så 0,28 känns inte fel.

En bra data punkt lär få 10åringen på fall under 4,20% och tvinga ner den mot 4%. Är den dålig fortsätter vi norr om 4,20%. Vi vet vilka aktier som går bra i resp scenario. Innan räntemötet i September har vi ännu en jobbsiffra samt ännu en CPI siffra. Men tongångarna har svängt hos FED, så kommer bara datan in okej, så lär dom agera.

Ska man vara lite nitty gritty kring siffrorna kan man resonera så här. Feds mål är 2% för core PCE, det har historiskt lirat med 2,5 core CPI. Om man bryter ner det på rullande 3m, så blir det 2,5/4=0,625. Senaste två månaderna har månadsdatan legat på 0,13 resp 0,23. Så om core CPI kommer in på 0,27% MoM, så blir det 0,63% totalt senaste 3 månaderna. Håller den takten i sig nästkommande 9 månader, så kommer core CPI bli 2,5% YoY, dvs 2% för core PCE. Så om siffran blir inline imorgon, så kan man hävda att FED är på målet. Jag skulle säga att kommer den inline eller bättre så blir reaktionen positiv. Problemet för FED är att inflaitonen legat på core PCE 2,5+ under långt tid, dvs 3% för core CPI. Det är 0,75 på rullande 3m, så givet 0,13 resp 0,23 så kommer den in på 0,39 imorgon, så har vi fortsatt förhöjt tryck på priserna. Jag tror inte den blir så hög, men 0,4% MoM imorgon är negativt, 0,3 är okej, och 0,2 jättebra. Varför allt detta finlir. Jo för att FED säger att de väntar inte på YoY siffran, som till stor del handlar om baseffekt, utan om inflationstrycket senaste 3m eller eventuellt 6m är i linje med målet, så räcker det.

Låt säga att siffran kommer inline eller bättre, samtidigt som vi har jobbdatan, ja då tror jag September sänkningen är extremt trolig. Och under detta scenario, så kommer inte US10yrs ligga kvar på 4,3%.

Sen har vi lönetakten, som faktiskt rent strukturellt motiverar högre inflation än målet, men en svag arbetsmarknad lär i förlängningen tvinga ner lönerna mot 3% och därmed även inflationen mot 2%. Men detta tar tid, och marknaden tar ut svängarna i god tid innan.

Tullarna? Verkar som om USA landar på drygt 15% mot tidigare 2%. Kommer detta landa på konsumenterna och temporärt tvinga upp inflationen? Många är rädda för detta, men jag tror inte det är så enkelt. Efterfrågan är ganska svag där ute, särskilt på varor, mindre på service och tjänster. Så höjer man priserna med 13% så riskerar man att tappa volym med mer än så. Detta är en dålig affär för alla inblandade. Mer sannolikt är att prisuppgången mot konsument blir väldigt lite, och istället får importören ta en smäll över bruttomarginalen, samtidigt som exportörerna får ta en del smäll genom prissänkningarna. Detta kommer absorbera prisuppgången mot konsument. I gengäld får dom fortsätta sälja volymer, vilket både importör och exportör är mest intresserade av. Hellre sälja bra och tjäna lite mindre, än att sälja väldigt lite och tjäna mycket per såld vara. Men bruttovinsterna går ner för båda, och man kommer ge sig på sin kostnadssida för att försöka upprätthålla vinster. Och i huvudsak handlar det om personalkostnader. Man drar ner på anställningar, och vissa varslar. Lite beroende på bransh och bolag. Detta i förlängningen slår mot köpkraft, som slår mot efterfrågan och tillväxt. Så visst kan Trump öka sina tullintäkter något, men han får en sämre amerikansk och världsekonomi på halsen. MEN han tycker detta okej, då USA och världen får hantera detta genom finans- och penningpolitik istället. Dvs budgetunderskott och sänkta räntor. Tullar och hög inflations debatten ger jag inte mycket för. Den är för ensidig. Och om något så blir dom lite av en engångseffekt.

Q2orna rullar vidare i augusti, men rent generellt har dom varit bra. Efterfrågan är inte superstark, men man lyckas höja priserna med mer än kostnaderna ökar tydligen.

Vi har även svensk inflation, US PPI, retails sales samt Empire FED.

Ha en fin vecka!

————– tisdag

Core CPI kom in på 0,32% mot väntat 0,28% och fg 0,23. Något sämre men inget graverande skulle jag säga. Senaste 3 månaderna summerar till 0,32+0,23+0,13=0,68 vilket ger 2,72% på årsbasis, vilket lirar med core PCE om 2,2%. Det är verkligen lugnt. Sen framöver vill man ju inte se data på 0,30 utan snarare runt 0,20. Enligt många var det väntat med lite högre denna månad, då en del tullar inneburit prishöjningar, men som jag varit inne på tidigare, så höjer man bara pris ut mot kund där man tror att efterfrågan är tillräckligt stark, substitut är svårt och där försäljningsvolymer kan upprätthållas. På årsbasis kom datan in på 3,1% mot väntat 3,0 och fg 2,9%. Headline datan var bra med 2,7% mot väntat 2,8 och fg 2,7, men det handlar om energipriser.

Jag säger så här. Inflationen är inte riktigt på väg mot målet ännu, men inte heller på väg på andra hållet, utan är ganska sticky på dagens nivåer, vilket är kopplat till lönebildningen, där företagen i möjligaste mån försöker höja priserna för att kompensera för stigande personalkostnader. Allt detta håller i sig så länge som 1, efterfrågan inte viker, och därmed 2, jobben viker. På sistone har jobben börjar vika, medan efterfrågan inte visar riktigt tydliga tecken ännu.

Vi har en jobbsiffra kvar i september och ännu en CPI siffra, innan nästa FED möte. Är dom i linje med senaste tiden så tror jag ändå på sänkning i september. Anledning: 1, inflationstrycket är fortsatt ganska svagt, även om det är över målet och 2, senaste tre månadernas jobbdata är överordnat. Inga jobb, ingen tillväxt, ingen inflation.

Första reaktion på datan var duvig, dvs dollarn svagades och räntan svängde ner. DOCK, ingen etablering av 10åringen under 4,20%. Det är avgörande för mig. Kvällen blir intressant!

————– tors

Svensk inflation KPIF ex energi kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2… inline. På årsbasis kom den in på 3,2% mot väntat 3,1 och fg 3,2%. Givet ett lönetryck i Sverige på c3,5% så borde inflationstrycket ligga på c2,5% men företagen har i år lyckats kompensera stigande personalkostnader med mer prishöjningar än vad som brukar vara brukligt. Det är uppseendeväckande då jobbskapande, tillväxt etc är väldigt svagt i landet, dock ej recession. Då brukar det vara svårt att för företagen att höja priserna, och man hanterar kostnader genom att sänka dom istället. Vi verkar vara i en väldigt speciell situation där efterfrågan är tillräckligt svag för att man inte ska vilja anställa, men tillräckligt stark för att man inte ska börja göra sig av med folk, och ändå klara höja priserna. Jag ser inga bullets till varför svensk ekonomi ska ta fart. Tvärtom, därför borde snarare prishöjningarna att avta. Hade Riksbanken legat på 3%+ styrränta så hade det varit en no brainer att sänka, men nu ligger man på 2%, en bra bit under inflationstakten, och därmed erbjuder man i teorin negativa real räntor, vilket per definition är en expansiv penningpolitik. För Riksbankens del skulle jag säga att man kan ligga kvar på 2%, och ytterligare sänkningar är egentligen bara nödvändigt om ekonomin tar nästa steg in i recession. I det här läget är det snarare finanspolitik och andra åtgärder som ska vara expansiva. Men som sagt, givet läget, så borde inflationen röra sig ner mot 2,5% för att sen fortsätta ner mot 2% när lönerna nästa år rör sig från 3,5 till 3%. Om Riksbanken sänker vid nästa möte eller ej, är ingen biggy. Man ligger rätt som man gör. Tillräckligt lågt för att hjälpa en svag ekonomi, men tillräckligt högt givet att löner och inflation taktar klart över målet.

Lite om tullar… USA har genom avtal höjt tariff tull från c2% till drygt 15%. Dvs om en importör köper in en vara från omvärlden så måste han betala 15 dollar på varje 100 dollar inköpspris, mot tidigare 2 dollar. Detta syns inte minst på importerade bilar. Men många varor syns det inte alls på. Men i snitt får Trump in 13 dollar mer än tidigare. Det syntes inte minst på föregående månad där man fick 30 miljarder dollar mot normalt sett 8 miljarder. Siffrorna lirar inte riktigt. Om tullarna går från 2 till 15 så är det c7X pengarna, och därför borde 8 bli 56 miljarder i intäkter. Detta beror antagligen på minskade volymer och att vissa tullar inte fått riktigt genomslag ännu, och i vissa fall där tullarna inte trätt i kraft, som Kina, så kan man även anta minskad handel. Goldman räknar med att tullintäkterna i USA kommer öka från c50mdr till 350mdr på årsbasis. Ökningen på 300mdr kommer från amerikanska konsumenter (prishöjningar), importören (som betalar tariff, och kan ta en del genom att inte höja priset fullt ut mot kund, och därmed ge efter bruttovinst marginal), och slutligen den utländska exportören (som kan ge rabatt eller sänka priset). Goldman säger att så här långt att den amerikanska konsumenten tagit ungefär 26% av tariffen, medan 74% delas av importör/exportör. Det är i linje med historien där tariffer aggregerat inte brukar slå helt mot konsumenten. Men om vi återgår till ökningen av tullintäkter från 50 till 350 på årsbasis, så är det en ökning med 300mdr. Om konsumenten tar 26% så är det ca 75mdr dollar i prishöjningar. Det är vääääääldigt lite sett till total konsumtionen som ligger på ca 19,000mdr. tarifferna om de utgör 75mdr blir alltså 0,3%. Sen är stor del konsumtionen tjänster och service, och varor betydligt mindre, och tariffer slår mest mot varor, så där blir påverkan större. Och inom vissa varugrupper med stort importinnehåll blir det klart märkbart.

Importerade nya bilar är en sådan extrem grupp, där importören och exportören redan har tunna marginaler, och tariff beloppet blir väldigt stort, och därmed tvingas det ut på konsumenten. Bilbranschen är ju inte direkt skållhet, så därför borde utländska bilmärken få det tufft i USA, och istället borde Beg bilar samt inhemskt producerade bilar gynnas. Å andra sidan så importerar den amerikanska bilindustrin en hel del för att kunna bygga bilen, så det är inte helt enkelt. Vi får helt enkelt hoppas på stora räntesänkningar framöver, som gör bilköpet, och månadskostnaden lägre trots stora prishöjningar.

Men rent aggregerat så kommer inte tullarna slå mot det strukturella inflationstrycket. Den stora vinnaren är Trump som ökar intäkterna med 300 miljarder. Vilket är en betydande summa då ex budgetunderskottet ligger på drygt 1,500mdr. Om man tänker att han skiftar ut 300mdr till konsumenten genom säg skattesänkningar så kan man säga att hushållen åkte på prishöjningar på 75mdr, dvs blev 75mdr fattigare, men fick tillbaka 300mdr av Trump. Dvs netto 225mdr dollar. Om man tar 225 mdr genom 160 miljoner arbetande amerikaner så blir det 1,400 dollar per amerikan och år, Dvs drygt 100 dollar mer i månaden. Det är inte någon gamechanger, men det är alltid något. Medianlönen ligger på 60,000 dollar i usa, dvs 5,000 dollar/mån, och en ökning med 100 dollar i månaden, är alltså en ökning med 2%. Givet att de årliga löneökningarna ligger på 3,6% så kan man se det som en halv årslöneökning för konsumenten. Sen ska man ställa det mot att vissa amerikanska företag kommer se sina vinster krympa, då de antingen säljer mindre volymer för att de höjde priserna eller tjänar mindre per såld vara, och därmed är de mindre benägna att anställa alt varsla folk. Och den effekten bör ställas mot att varje amerikan får 100dollar mer i månaden. Sen vill jag understryka att detta bara är en high level diskussion, och vilka pengar som faktiskt fördelas och når amerikanen är svårt att veta.

US core PPI kom in på 0,9% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,0. En extremt hög siffra! På årsbasis kom den in på 3,7% YoY mot väntat 2,9 och fg 2,6. Att man höjer priserna ute i producent ledet med 0,9 en skild månad är mycket högt ur ett historiskt perspektiv. Det lirar med datan under 2021/22. Men sett till YoY 3,7 så är det inte lågt, men det är i linje med 2023-framåt och egentligen inget som sticker ut. Det är uppenbart att tarifferna där ute påverkar företagen, och de flesta försöker skicka dom framåt. Men då ska man komma ihåg att mot slutkunden, dvs konsumenten, hittills inte alls påverkats lika mycket. Goldman nämnde 26% och det verkar stämma. Så här långt verkar det som om företagen inte väljer att höja priserna ut mot kund, då efterfrågan trots allt verkar vara bräcklig, och prishöjningar är inte vägen framåt. Svag efterfrågan brukar vara synonymt med stillastående priser, alt sänkta priser. Vad företag försöker göra är att sälja mer, och tjäna mindre per vara. Dvs köp 4, betala för 3. Och visst hade man hellre sålt en vara och gjort stor bruttovinst, men går inte det, så är det bättre att sälja 4 varor och tjäna aggregerat lika mycket bruttovinst. Kom ihåg att ett företag vill alltid maximera bruttovinsten. Om han säljer X eller Y varor är oväsentligt. Som det ser ut nu så är det företagen i USA som tar större delen av tariff smällen, och den kommer kosta ca 300mdr dollar (350- 50). Exportörerna kommer sannolikt känna av minskad efterfrågan i volym. Givet att de inte sänker priserna, vilket jag inte tror man gör.

Marknadsreaktionen så här långt är ganska rimlig, just för att beloppen vi pratar om går att absorbera. Att FED sänker eller inte i september, har inte med detta att göra. Dålig jobb data däremot, gärna i kombination med okej inflationsdata, då sänker man. Motsatsen så avstår man!

—————– fredag

Jag beskrev ovan hur Trumps tariff intäkter kan gå från 50mdr till 350mdr på årlig basis. Det är ju en slant. Men det är väldigt lite i förhållande till privatkonsumtionen och kommer knappast påverka det övergripande inflationstrycket.

Ett annat sätt att se på det är följande:

1, Varor utgör en mindre del. Det handlar om varor, inte tjänster. Tjänster utgör 70%+ av konsumtionen, 30% varor

2, Alla varor har inte ett import innehåll. Av 30% Varor, så finns det ett direkt och indirekt IMPORT innehåll i typ 50%. Då är vi nere på 15% (hälften av 30)

3, Slutkund kommer inte att bära full tariff. Sen överförs inte 100% av tarifferna på slutkund, utan delas även av exportör (som kan ge förmånligare priser) och importör (som kan ge efter på bruttovinst). Enligt Goldman har tullarna hittills skickats vidare mot kund till 26%. Men låt oss anta höga 50%. Då är det 50% av 15, dvs 7,5% av privatkonsumtionen som berörs.

Och sen ökar själva Tullarna från 2% till 16% (vi får se var Kina landar). Så det är 14% ökning, som berör 7,5% av handeln.

Det ger en engångsprisökning på ungefär 1% (14% av 7,5)…. högt räknat.

Jämför det med när lönerna ökar med 3,5-4% för alla företag i ekonomin. I pengar räknat är det en kostnadsökning på ca 450mdr dollar om året för amerikanska företag. Säg att löneökningen är en ny kostnad för företagen att hantera, i likhet med nya tariffer. 4% kostnadsökning som berör alla företag. Lönerna är alltså TRE-FYRA gånger tyngre som kostnadsökning att hantera, än tarifferna, och i regel lyckas företagen välta över 100% på slutkunderna.

Sen kan man hävda att löneökningen hamnar i konsumenternas plånböcker som i regel shoppar upp dom. Så pengarna kommer anställda till godo, och därför kan man också höja priset mot kund, eftersom kunderna och anställda är samma sak, och de har fått mer pengar i plånboken att kunna hantera prisökningen. Medan tarifferna går rakt in på statens konto. Men givet att Trump skiftar ut pengarna i ekonomin på ett eller annat sätt, så kommer dom folket till godo också.

Empire FED kom in på 11,9 mot väntat 0,0 och fg 5,0…. bättre. Nivån är i linje med senaste åren. Jag skulle säga att läget är oförändrat.

Retail sales kom in inline både sett till headline, samt ex autos. Fg månad blev uppreviderad. På sin helhet så är också detaljhandelsförsäljning oförändrad. Normalt sett är detta en funktion av inkomster, dvs lön och nya jobb, så det tar tid att se om tiderna förändras. Givet att vi inte får en chock likt Covid eller Lehman. Men nåt sånt har vi inte, ännu.

Import priserna i USA, som jag normalt sett inte följer, sjönk något förra månaden. Skulle kunna innebära att importörerna, tyngda av nya tariffer lyckas få ner inköpspriserna, för att i gengäld hålla uppe volymen.

Trevlig helg!