Allt kretsar kring FED mötet på onsdag kväll. Inte så mycket att dom sänker och hur mycket är det mest intressanta utan vad de säger. Jag repeterar frågorna från förra inlägget

1, Givet arbetsmarknadens inbromsning. Är FED rädd för konjunktur utsikterna nu när man dessutom återupptar sänkningar? Här visar VIX på onsdag vad de ger för signal.

2, Att man nu återupptar sänkningarna, vad är målbilden? 100 punkter totalt sett över 4 möten, eller hur tänker man?

3, Är det en förutsättning att arbetsmarknaden är svag för att man ska fortsätta sänka? Var går den gränsen? Runt Noll jobb i månaden +/- 100k? Över 100k är att betrakta som hyfsat stark ekonomi likt 2024. Medan under -100k är att liknas vid att vi är snuddande nära recession då vi trots allt har nettovarsel?

Det bästa för börserna är om 10yrs faller under 4% samtidigt som VIX ligger stilla eller fortsätter ner. Då har FED lyckats övertyga marknaden att konjunkturutsikterna är fortsatt stabila, men där arbetsmarknad har gått in i en lugnare fas, och då är det fel att ligga på 4,25 när inflationen är 3%. Kom ihåg att FED har ett Dubbelmandat. Dvs dels inflationsmål om 2%, men även se till Arbetsmarknaden. Därför har de historiskt också pendlat lite mellan vilken dom just för tillfället prioriterar. Sedan förförra jobbsiffran, så är det arbetsmarknaden.

Jag kan tycka detta dubbla mål är lite bullshit. Rent strukturellt är det samma sak. Har du en svag konjunktur under en längre tid, så skapas det inga jobb, skapas det inga jobb så är det ”arbetsgivarens marknad” framför högkonjans ”arbetstagarens marknad” och då blir lönebildningen därefter. Eftersom svag konja leder till svag lönebildning, så leder det till slut till ett svag inflationstryck. Dels för att företagens inte har lönernas kostnadstryck att överföra på priserna, och dels för att den svaga kundefterfrågan gör det svårt att höja priserna. Så dåliga tider leder i förlängningen till dålig arbetsmarknad och låg inflation, medan starka tider leder till motsatsen. Alltså är det egentligen inte en Dual mål, utan ett och samma. Även om det under korta perioder kan spreta isär. Som nu, där inflationstrycket är något förhöjt pga tariffer och löner på 3,5-4%. Samtidigt som jobb marknaden är svag. Men låt säga att jobbmarknaden är svag i ett år framöver. Då kommer man inte kunna höja priser ut mot kund, och lönerna kommer att komma ner, och tarifferna kommer vara ett slag i luften, då importerande företag slutar köpa in varor som de inte kan sälja. Då spelar det inte nån roll vad tariffen är om det inte köps in något.

I veckan har vi även Empire FED idag, Philly Fed, Retail sales, EU Inflation, NAHB index. Lugnt alltså!

Tbc!

— måndag

Empire Fed kom in på -8,7 mot väntat +5 och fg +11,8. Sämre men fortsatt inline med senaste 3 årens intervall, så det säger inte särskilt mycket. Om det säger nåt så är det att vi INTE ser någon acceleration. Åtminstone inte New York området. För att den ska börja bli signifikant så bör den vara minst +40 eller -40… då börjar vi snacka. Egentligen lirar den rätt väl med min syn att vi ligger i nån typ av Ingemansland där konjunkturen varken är stark eller dålig. Den är svensk mellanmjölk!

—-tis

Retail sales kom in på 0,6% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,6. Hyfsat stark! I årstakt ligger den på 5% och det är den pendlat i snitt senaste 2 åren, plus minus nån procent. Givet inflation runt 3% så ligger den realt på ca 2%, vilket innebär att Retail sektorn ser ökade Dollar intäkter, men sålda volymer, är ungefär samma. Det som är intressant är att löner ökar med 3,5-4% + nya jobb (dvs nya inkomster om c2#, vilket innebär att folk använder hela sin lön, och lite till, för att shoppa för, samtidigt som man får samma volym som tidigare. Hänger ni med? Det säljs alltså ungefär lika många saker i volym som innan, fast i dollar ökar det, och det i sin tur backas upp av högre löner. Give and take.

Om vi framöver tänker att arbetsmarknadens inbromsning sätter sig på löner, och lönerna sjunker mot 2010-2019 snittet 2,5% samtidigt som vi inte får några nya jobb. Då krymper aggregerade inkomstökningen från c5% till 2,5%. Om man tänker att alla spenderar lika mycket av lönen som tidigare, så kan Retail sales bara öka med 2,5% i snitt kommande år. Om inflationen under denna period är på lika mycket, så ökar den realt med 0%. Det innebär att detaljhandeln kommer fortsätta att sälja lika mycket i volym kommande år, som senaste året. Trots att intäkterna inte ökar med lika mycket. Sen får vi se var tullarna hamnar. Men aggregerat så är det inte direkt högkonja som väntar. Men inte heller recession. Patienten har puls, men är inte frisk.

När det kommer till retail sales så anser inte jag att det är en viktig macro siffra, då den är så otroligt lagging och verkligen en funktion av jobbskapande och löneökningar. Detaljhandel ex Bilar väger också lätt jämfört med konsumtion av service och tjänster.

Att VIX och räntan skakar till är inte så konstigt, men inte heller något allvarligt. Mer intressant att dollarn är uppe på 1,18eur. Ska bli intressant att se om den bryter upp! FED imorgon blir intressant!

NAHB index kom in på 32 mot väntat 33 och fg 32… inga muntra nivåer trots ATH priser på bostadsmarknaden och utsikter om lägre räntor. Vad säger det om bostadsmarknaden?

——— ons

Från Europa kom kärninflaitonen in på 2,3% YoY mot väntat 2,3 och fg 2,3. ECB har inget att oroa sig för. Löentrycket ligger på 3,4 så det är fullt rimligt med inflation 100 punkter lägre. Som det brukar. Givet svag konja och arbetsmarknad kan man tänka sig att lönerna rör sig nedåt nästa år och drar inflationen med sig under 2%. ECB som ligger på 2% tillämpar en neutral politik, vilket är rimligt så länge som vi inte trillar in i recession. Jag tror Europa kan sitta och titta på när nu FED börjar sänka. Det är först en bit in på nästa år det blir intressant. Dels konjunkturmässigt, men även om FED börjar komma ner mot 3% och i nästa steg till ta det vidare som det ökar pressen på Europa. Jag tror det finns mycket goda chanser att FED står på 3,25 och ECB 2,0% nästa sommar, fast mot slutet av året kanske når 2,25 resp 1,0-1,25%. Dels för att jag inte tror särskilt mycket på konjunkturen, dock ej recession, men dels för att inflations trycket kommer ge vika, när efterfrågan hos företag nu bromsas in i takt med att det skapas nya jobb och lönetakten saktar in. Men man måste vara öppen för allt!

Så om lite över ett år, så kan vi gå från ett ränteläge 4,25+2,0/2=3,12% snitt styrränta till 2,25-1,0/2=1,62… dvs en halvering. Detta är bra för mycket. Utlåning, investeringskalkyler, börsmultiplar etc…. MEEEEEEN det återstår att se hur konjan utvecklas. Räntor spelar en underordnad roll om världskonjan går åt helvete!

———— tors

FED sänkte som väntat räntan från 4,25 till 4,00%, och flaggar för ytterligare sänkningar. Vi har två möten till i år, och så länge som jobbdatan är dassig kommer man att sänka. Jag tror att man som sist har som avsikt att sänka ner till 3,25% vilket får anses som en Balanserad policy givet att inflationen ligger runt 3%. Inflationen är ju fortfarande något för hög relativt målet, vilket inte är så konstigt med tanke på lönebildning på 3,5-4%. Men givet arbetsmarknaden så är det rimligt med en mer neutral politik. Skulle jobben börja dra iväg uppåt så slutar man sänka. Skulle inflationen växla upp rent strukturellt, dvs börja komma in på 0,4% MoM flera månader i rad, då finns det också en stor risk att man måste sluta sänka. Så beslutet är helt rationellt om ni frågar mig.

MEN, allt annat runt FED mötet var snurrigt. Den nya Trump ledamöten anser att man bör sänka ner mot 1%, hon som Trump vill utkastad fick rösta till slut, Powell kallade beslutet för ”risk management” (vad fan nu det är för nåt). Hela FED känns väldigt politiserad, och därmed otydlig. Politik ska hållas jävligt långt borta från penningpolitik.

Powell sa att han var bekymrad över arbetsmarknaden, dvs konjunkturen. Men VIX är ner, marknaden håller inte med!

Powell sa att han var fortsatt bekymrad över tariffernas effekter, även om det bara rör sig om 300mdr dollar över ett år i en engångsökning (1% av BNP) och att det hittills inte fått några större effekter på aggregerad plan. Undantag finns alltid om man letar.

Powell var duvig, och fler sänkningar är att vänta. Men US10yrs orkade inte att stänga under 4%.

Jag blir inte riktigt klok på FED efter det här. Så jag lutar mig åt datan istället. Jobben får visa vägen. Men även inflationen är viktig såklart. Stagflation tror inte på i praktiken rent strukturellt, utan bara i ren teknisk bemärkelse. Hur många butiker höjer priserna på varorna när det inte kommer några kunder? Man realiserar. Och är ”inköpskostnaden” för hög, och butiken inser att de inte kommer att kunna sälja varan med okej bruttovinst, då kommer man inte köpa in varan. Dom som tillverkar varan kommer inte fortsätta at höja priserna, om beställningarna uteblir. Råmaterial marknaden är som alltid supply/demand driven, där supply är hyfsat konstant, och där priserna fluktuerar med lagernivåer i kombination med efterfrågan. Sviker den, så sviker priserna. Hela det här systemet kan inte ens Trump göra skillnad på. Det är sunt bondförnuft.

Philly Fed kom in på +23,2 mot väntat +2,5 och fg -0,3…. mycket starkare och i linje med en ISM nivå klart över 50. Men sammansättningen var svag. Employment är svag, likaså Capex, samtidigt som det är 6m Bus och New orders som var lite starkare. Jag tror fortsatt på att den lilla boost vi sett sen i april bygger på lageruppbyggnad etc INFÖR tullar vilket i så fall borde vara övergående. Så länge som företagen inte anställer, så kommer köpkraften sätta ett tak på efterfrågan. Dvs innan ökade löner med 3,5 och nya jobb med 1,5, så det fanns 5% mer pengar att shoppa för i årstakt. Nu försvinner nya jobb och lönerna kommer sakta röra sig nedåt. Och med det finns ingen grogrund för stark efterfrågan. Förr i tiden pratade man om ”Jobless growth”…. det visade sig sen att det finns inget sådant.

Senaste 5 åren har antal knegare i USA vuxit från c150m till c165. Det är 10% ökning av inkomster. Sen har lönerna ökat med knappt 20%. Det finns alltså ca 30% mer dollar i plånböckerna hos snitt amerikanen efter löning idag jämfört med för 5 år sen. Sen är detta snitt, den är såklart ojämt fördelad. Men det finns 30% mer i dollar. Sen har priserna ökat med nästan lika mycket. Så man får inte mer för pengarna. Men denna siffra är viktig, och slutar det skapas jobb och löneökningarna sjunker, så får det konsekvenser. Trust me!