Kortsikt's Blog

SPX har tagit ut 6400. Uppgången kommer av Okej Q2or, ingen oro för konjunkturen, ökad riskaptit (fallande VIX). Räntorna däremot fortsätter att tröska på runt styrräntan på 4,25%. Marknaden tror inte på räntesänkningar. Efterfrågan i amerikanska ekonomin är för stark, vilket innebär att det fortsätter att skapas jobb, löneökningar och inflation, och då blir det svårt för FED att sänka när man inte ser ut att kunna 2% målet.

Detta ger oss ett antal möjliga vägar.

Antingen mer av samma, dvs fortsatt stabil konjunktur och höga räntor. Kan börsoptimismen fortsätta? Absolut, men jag tycker risk/reward börjar se rätt dassig ut på PE 23X och noll i aktieriskpremie. Men vi har inte fått några säljsignaler ännu. Men korrektionsrisken är hög. Samtidigt ska man ha klart för sig att så länge som vinst och konjunkturutsikter ser okej ut, så lär korrektionerna bli grunda. Tänk typ max 10%. Det som talar för detta case är att Ex flash PMIs och annat visar att service sektorn mår bra.

Sen har vi caset med lägre räntor. Det bygger i grunden på att jobbdatan fortsätter att trenda ner och blir till slut så svag att FED börjar sänka. Är detta bra eller dåligt? Svårt att säga. Börjar marknaden oroa sig för konjunkturen, så kommer inte lägre räntor hjälpa. Då är lägre räntor snarare ett symptom på dålig konja och sämre vinster. Men om man tror att konjunktur och vinster håller, ja då brukar lägre räntor vara bra. Sen hävdar många att börsen redan har diskonterat lägre räntor. Att dagens aktieriskpremie på 0% inte är hållbart, och om räntorna börjar sjunka, trots okej vinstutsikter, så blir det en sell on news reaktion.

Idag handlas SPX till PE23, dvs earnings yield på 4,3%. Samma som räntan. aktieriskpremie 0%. Säg att räntan sjunker till 3,3%. Om aktieriskpremien ska ligga kvar på 0%, så behöver PE stiga till 30. En uppgång på 30%. Detta tror inte jag på…. då PE30 inte är motiverat för detta index. Så jag tror snarare att fallande räntor kommer gå synkront med sämre börs. Sen hur svag, beror på vinst utsikterna. Är dom okej, så kommer det uppstå köplägen.

Sammantaget ser det inte super spännande ut. Samtidigt är jag inte särskilt orolig. En tids konsolidering är kanske det mest troliga, och för alla som är långsiktiga ska man inte gå ut och in. Men att se över portföljen är aldrig fel.

I veckan hade vi räntemöte från ECB där man nu stannar på 2,0%. Men jag tror på fler räntesänkningar under andra halvåret om inte arbetsmarknaden pigga på sig.

Från Europa och Tyskland kom Flash PMIs som fortsätter att snurra runt 50. Finns ingen riktning i konjunkturen, bara en allmänt halvsvag konja där det typ inte skapas några jobb, men där de flesta har jobb.

Från USA kom Mfg Flash PMI in svagt på 49,5 från fg 52,9. Ingen biggy, men tanken att tillverknings indsutrin skulle inleda en ny rörelse uppåt kom av sig. Däremot kom Service Flash PMI in okej på 55,2 mot fg 52,9. Detta är stort! Jobbdatan har egentligen blivit svagare under första halvåret, och min ide var att den skulle bli sämre under andra halvåret. MEN, om service sektorn pigga på sig, så kanske jobben kommer överraska. Den här siffran gör att FED kanske inte kommer att kunna sänka. Dock har PMIs varit mer opålitliga än ISM, så vi får se var den datan landar innan vi drar några slutsatser.

I veckan som kommer har vi Case Shiller, JOLTS, ADP, ECI, core PCE, PMIs, ISM Mfg, men framförallt….. FED möte och jobbdata. Busy busy!!!!

Som sagt, jag tror risken för 10% ner är större än 10% upp, men på det hela taget tror jag på konsolidering en tid.

En grej som jag vill att alla funderar över, är det faktum att USA har kunnat ligga på 4,25% styrränta och ändå ha en ekonomi som växer med knappa 2% i årstakt och skapa 1-2 miljoner nya jobb. Samtidigt som ECB och Europa ligger på 2% styrränta och har en ekonomi som i princip står stilla och inte skapar några jobb. Jag tror inte det finns EN anledning utan det finns många skäl, men där USA sannolikt är mer dynamiskt och det finns strukturella skäl för detta. Ett annat viktigt skäl är att usa trots ok konjunktur kör stora budgetunderskott. Visserligen går stor del att betala räntekostnader på statsskulden. Men statens råntekostnader är privata sektorns ränteintäkter, som i sin tur kan spenderas i ekonomin. Om Trump istället kört en balanserad budget, främst genom högre skatter, så hade han hämtat hem en de här ränteintäkterna (dvs statens kostnader) och då hade amerikanska ekonomin sannolikt varit mer i paritet med Europa. Sen ska man komma ihåg att stor del av de här ränteintäkterna ackumuleras på bankkonton och pensionsfonder (som direkt och indirekt äger statspapper) och inte hittar ut i ekonomin dag 1. För mig är det ett UNDER hur stora budgetunderskott usa gjort post covid trots att ekonomin mått bra. Särskilt när statsskulden är så hög. Det kan komma att straffa sig en vacker dag! Hade man kört en mer balanserad budget hade usa inte varit så starkt, och då hade Fed enklare kunnat sänka råntan ner mot euro nivåer. Nu har detta varit en omöjlig uppgift pga budgetunderskotten. It is so SAD!!!

Ha en fortsatt skön sommar!

————- tis

JOLTS kom in på 7,43m mot väntat 7,5 och fg 7,7m nya jobb. Alltså det är svårt att dra några stora slutsatser, men förra månadens siffra var relativt stark, i ett läge när man trodde att den skulle försvagas. Dagens siffra visar mer på att vi fortsatt ligger i en fallande trend, dvs nedåt, där det annonseras allt färre jobb. En tidig signal på att arbetsmarknaden blir allt sämre. Dvs företagen vill idag inte anställa lika mycket som man vill för ett år sedan. Detta i sin tur handlar om att man inte vill nyrekytera folk för att man känner stigande efterfrågan, men det handlar också om att färre slutar på jobbet i jakten på nåt nytt och bättre, och söker tryggheten i att vara kvar på det gamla. Sämre tider alltså. Det är också en viktig faktor när det kommer till inflation. Dvs enklaste sättet att få upp sin lön, är att gå till ett nytt jobb och kräva att man ska ha mer betalt för att byta. Samtidigt som när personen säger upp sig, skapas en lucka som måste ersättas, och denna person kommer sannolikt kräva högre lön för att ta jobbet. Hela den här karusellen ger allt annat lika ett högre löneläge, varpå företagen välter över det på priserna, dvs inflation. Men det krävs en någorlunda tajt arbetsmarknad, som nu. med låg arbetslöshet. Detta är huvudskälet till varför vi historiskt fått strukturellt stigande löner i slutet av en konjunktur cykel, men påföljande inflationstryck.

CB Consumer Confidence kom in på 97,2 mot väntat 95,0 och fg 95,2… bättre. Vi är på fortsatt rätt dassiga nivåer, i nivå med Covid. Men klart bättre än great recession. Denna fångar hur man ser på sitt jobb och arbetsmarknaden. Den har trendat ner sen toppen 2021 men det är frågan om den ska stabiliseras runt dom här nivåerna, eller bryta upp/ner. Jag ser en tajt koppling till NFP jobben.

Case Shiller -0,3% MoM mot fg -0,3%. Priserna planar numera ut på rekordhöga nivåer. Sen finns det såklart enskilda stater med stora problem, men aggregerat i landet, så är prisbilden stabil. Om man ser till YoY% siffra så är det på plus såklart, men handlar mer om baseffekten. Den kommer kryper nedåt för varje månad.

—————— ons

FED möte idag. Trycket från Trump spelar noll roll. Powell slutar som Ordf i Maj nästa år. Trump kan sparka Powell mot ”cause” men det handlar mer om han aktivt skulle sabotera FEDs arbete, eller typ blir alkolist eller nåt. ”casue” har aldrig prövats rättsligt, men jag tror varje domstol i USA skulle fria honom. Trycket inifrån mot Trump är också stort. Jag tror hela Trumps utspel handlar om taktik, dvs ”han trycker på FED att de ska sänka, vilket de inte gör, men hans väljare gillar att höra från Trump att han vill göra det bättre för dom. Och skulle FED sänka i framtiden (till följd av data, inte vad Trump har sagt) så skulle Trump kunna ta Cred för detta, i stil med ”I told you so”. Trump har allt att vinna och inget att förlora på att ligga på FED. Och han kommer inte sparka Powell, för att sen riskera att en domstol återinstallera honom, då Trump snarare kommer få ta skit.

Trots allt tror jag det ändå finns en chans att FED börjar öppna dörren för framtida sänkningar. Inte bara för att Trump säger så, utan för att datan faktiskt visar på att det skulle kunna bli möjligt.

ADP kom in på 104k mot väntat +75k och fg -23k (uppreviderat fr -33). En klar förbättring. Samtidigt, som ni alla har sett, har detta varit en svag guide för NFP. Men om jag ändå ger mig på ett försök, så kom NFP privata jobb in på +75k förra månaden, medan ADP sa -33k. Dvs 110k skillnad. Snittet senaste året har legat på 75k. Det skulle betyda att NFP skulle komma in på mellan 180-225k. För privata jobb. Sen har vi outliern jobben i offentliga sektorn. Hursomhelst, detta pekar på en stark siffra på fredag. Tvärtom den fallande trend vi har sett senaste månaderna. Den som lever får se!

—————– tors

FED mötet var i princip en återupprepning av förra mötet i juni. Man lyfte fram att ekonomin bromsat in något under första halvåret, men annars ingen skillnad. Två ledamöter gick mot beslutet och föredrog sänkning. Marknaden hade nog hoppats på mer eftersom många vill se sänkning i september, och då hade det varit rimligt att man säger nåt mötet innan. Men så blev det inte.

Jag har sagt det länge och säger det igen. FED behöver en försämring på arbetsmarknaden för att återuppta sänkningarna. Får dom inte det så är det sannolikt att inflationen INTE kommer ner under målet. Därför är jobbdatan på fredag viktig. Även den i september.

Man måste fråga sig varför arbetsmarknaden är så stark trots att räntorna ligger på 4,25%. Medan den i Sverige är så svag trots räntor på 2%. Jag tror att anledningen heter budgetunderskott, där USA gasar på med dryga 6% trots stark ekonomi. Många svarar med att det mesta är räntekostnader, men det är pengar som landar ute i ekonomin som ränteintäkter. Hade man balanserat budgeten, så hade man kunnat sänka räntan ner till 2%. Så enkelt är det!

En stark jobb siffra på fredag så ligger 10åringen kvar på 4,30-4,60. En svag siffra så pratar vi 4,0-4,3%.

Kina Mfg PMI kom in på 49,3 mot fg 49,7 och Service PMI kom in på 50,1 mot fg 50,5…. typ oförändrad.

Core PCE kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,29 och fg 0,2. Inline. Årsdatan kom in på 2,8% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,7. Hyfsat inline.

ECI, Employment Cost index, som kommer en gång i kvartalet, och är FEDs favo mått för löner, kom in på 0,9% QoQ mot väntat 0,8 och fg 0,9. Sett årsdata kom den in på 4,1% mot fg 3,6% YoY. Men det intressanta är att den ligger kvar på 0,9 för kvartalet, samma som förra. Vi pratar alltså om en ÅRSTAKT på 0,9X4=3,6% vilket alltså lirar med Core PCE på 2,6%. Där har den varit länge, och det handlar om kombinationen tajt och fortsatt hyfsat stark arbetsmarknad. För att FED ska kunna nå målet så måste denna siffra ner till 0,7 för att på sikt nå 2,8% i löner, och därmed core PCE på 1,8%. Men ekonomin är för stark! Särskilt i Service sektorn är efterfrågan för hög, och jag menar att budgetunderkottet eldar på för mycket…… så i grunden kan man säga till Trunp. ”Vill du få FED att sänka räntan? Balansera din jälva budget, IDIOT”.

Chicago PMI kom in på 47,1 mot väntat 42,0 och fg 40,4… talar för en stark ISM Mfg siffra imorgon!

Ser man till datan så här långt så känns September sänkning långt borta, och jag förstår varför marknaden numera tror alltmer på December som nästa sänkning.

Men, jag tycker inte att vi ska dra några slutsatser förrän vi sett jobbdatan imorgon, och helst ISM Services i nästa vecka.

Intressant att räntemarknden inte reagerar nämnvärt på informationen. Dollarn är däremot fortsatt stark!

———— fredag

Visserligen har vi rapporter, tull följetången och allt annat, men i praktiken är det lugnt.

I förra veckan hade vi CPI men även PPI som kom in svagare. Samtidigt kom Empire och Philly in relativt starkt. Även US detaljhandel och NAHB index kom in relativt starkt.

Jag skulle vilja tratta ner macro datan i 3 kluster. Först har vi inflation- och prisdata som är okej, och visar inga tecken på att tariffer eller tullar medför stigande priser. Helt enligt förväntningarna alltså. Tullar höjer inte priser. Dom dödar handel. Sen har vi jobbdatan som har blivit något sämre, men är fortsatt relativt stark nivå. Jobben, dvs netto mellan nyanställningar och varsel/uppsägningar är en funktion av efterfrågan som sannolikt varit lite svagare under första halvåret än vad vi såg i höstas. Så den har bromsar in något, och närmaste månaderna blir väääldigt intressanta. Inte minst är dom viktiga för FED. Sist men inte minst har vi den ledande konjunktur datan, som på sistone faktiskt visat framfötterna från rätt dassiga nivåer. Om det är en studs, eller trendbrott vet jag inte.

Men man kan grovs säga att det finns TVÅ macro case där ute nu.

1, Efterfrågan svalnade av under första halvåret, vilket satte sig på jobben, men även företagens förmåga att höja priserna. Nu på sistone har vi sett viss optimism, men det är bara en tids fråga innan det blir surt igen. Därmed kommer jobbdatan att fortsätta att successivt bli sämre och prisdatan gå FEDs väg. Räntesänkningar väntar.

2, Efterfrågan svalnade av under första halvåret, vilket satte sig på jobben, men även företagens förmåga att höja priserna. Nu på sistone har vi sett viss optimism, vilket kommer hålla i sig och även accelerera. Jobbdatan kommer vara stabil runt 100-200k i månaden, löner kring 3,5-4%, men även Core PCE 2,5-3% vilket omöjligör räntesänkningar i år av FED.

Jag tror mer på Alt 1 än 2, men det är inte lätt. Var tull bråket till slut landar och dess implikationer är såklart viktigt för consumer confidence.

I praktiken tror jag att nästa två jobbsiffror faktiskt kan bli svaga, och i kombination med låg inflationsdata så kan det föranleda sänkning för FED i höst, MEN om den ledande datan fortsätter att ta fart. Typ ISMx2 mot 55+, så är risken stor att jobbdatan också repar sig, och sätter krokben för sänkningarna.

Sett till börsen, så har höga räntor inte varit ett problem. Vinstrevideringar och välmående företag väger tyngre, samtidigt som marknaden kanske säljer bonds och köper equity. Så om räntorna börjar falla, som en konsekvens av dålig jobbdata, så är risken stor att börsen inte kommer att gilla det. Då kan man också börja prata om buy on rumours sell on facts. Dvs börsen har redan ”prisat in lägre räntor”. Däremot tror jag det finns sektorer, som fått mycket stryk av höga räntor, som ändå kan gå ganska starkt. Inte minst relativt sett. Ta svenska fastigheter till exempel. De borde ha en del att ge på svaga räntor. Men det bygger på att OMX inte kraschar, vilket bygger på att SPX inte kraschar. Men jag tror inte det, utan vi pratar typ 10%ish korr för SPX, och då har vissa sektorer chans att gå hyfsat.

Så i teorin skulle vi kunna ha en topp nästa fredag om jobbsiffran är riktigt svag, och räntorna vänder ner. Men det är svårt att säga.

I veckan är det egentligen bara Flash PMIs som är av intresse. Nästa vecka är viktigare då vi har FED möte, samt jobbdata etc.

Ha en fortsatt fin sommar!

Det är knappt man orkar bry sig om börs, makro och politik så här års. Trump pressar på, men VIX håller sig på mattan. Q2orna börjar rulla in, och de lär vara hyfsade.

På makrofronten är morgondagens CPI viktigast. Vi har även PPI, Philly FED, Empire FED, Retail sales, NAHB index, Inflation fr Europa.

I Sverige har inflationsdatan varit hög på sistone, vilket beror på att resor och hyrbilar blivit dyrare. Jag ser inte det som något strukturellt. Tvärtom tycker jag många håller i pengarna nu för tiden. Så länge som ECB sänker kommer Thedeen hänga på.

Jag är börsoptimist tills vidare så länge som SPX 6100 håller så tror jag vi ska ta ut 6400.

Njut av sommaren!

—tis

Empire FED kom in på +5,5 mot väntat -9 och fg -16… en klar förbättring. Sen har den varit en dålig guide länge, men det är en förbättring likt den vi såg i ISMx2 för en vecka sen. Om det bara är ett hopp upp från extremt dåliga siffror för en månad sen, och att det ska fortsätta ner, eller början på nåt annat är för tidigt att säga. Men vi är helt klart i ett intressant läge.

Core CPI kom in på 0,23 mot väntat 0,25 och fg 0,1. Ganska inline faktiskt. Core CPI 2,9 mot väntat 3,0 och fg 2,8. Ganska inline till lite light faktiskt. Allt är väldigt logiskt. Lönerna ligger på typ 3,6. Det innebär att core CPI borde ligga runt 3% och core PCE runt 2,5%. Det har det gjort länge nu. Det är okej. MEN, vi är inte på väg ner mot 2 och vi är inte på väg över 3. Så länge som lönerna snittar 0,3 i månaden, 3,6 om året, så kommer inte inflationen att röra sig strukturellt. Vi behöver en serie av löner runt 0,2 för att tro på lägre inflation, och risken är stor att så länge som arbetsmarknaden är stark, så kommer inte löneläget komma ner. Alltså, så länge som arbetsmarknaden är stark så når vi inte inflationsmålet och då tycker FED att de kan ligga kvar på 4,25%. Men jag tillhör dom som tror att arbetsmarknaden håller på att växla ner, och med den kan vi ser fram emot 1, lägre löner, 2, lägre inflation och inte minst räntesänkningar.

Dagens data är ingen biggy, men räntorna borde kunna komma ner lite på det!

Många där ute såg hur förra veckans jobb siffra kom in starkt, 147k nya jobb mot väntat 110k. Arbetsmarknaden är stark, FED fortsätter att pausa, räntorna studsade upp!

Men jag anser man har tvärfel. NFP jobben samlar både offentlig och privat sektor. Bara i offentliga sektorn skapades 73k jobb mot normalt strax över nollan. Vill du ta pulsen på konjunktur och efterfrågan, titta då på hur mycket jobb som skapas i privat sektor. Rensat för detta kom jobben in på 74k mot fg 137k. En klar försämring och sämsta siffran på länge.

Historisk NFP data revideras flera gånger för att till slut bli helt rätt. Så är det med mycket makro data, inte minst BNP data. NFP har senaste åren reviderats ovanligt mycket. Nedåt. Men det är det ingen som bryr sig om för det är liksom historia nu, och inget vi kan basera framtida beslut på. Alltså måste man ta den senaste datan även om den är fel. Revisionstakten har legat på ca minus 75k senaste året. Det skulle betyda att det skapades typ noll jobb privat sektor i juni, och typ +60k i maj. Tittar man på ADP datan som bara beskriver privat sektor så kom den in på -33k resp +29k.

Enligt mig ser vi en inbromsning i jobben i privat sektor från tidigare. 12m snittet har statigt trendat nedåt. Dock inte så fort som många trodde för ett par år sedan.

Det är tjänste sektorn som nu ger vika, vilket inte minst ISM Services ”Employment” visar då den nu senast låg på 47,2. Den har varit här av och till sedan 2023, så det är inget nytt. Men nu verkar det stämma med verkligheten. Men ett brott ner under 44 hade varit bekräftande, precis som att en etablering över 50 visar på annat. ISM Mfg Employment visar samma sak.

Så min tes är privata sektorn har dragit ner på en växel. Det är inte varsel vi pratar om. Vi pratar om färre nyrekyteringar. Sen om offentliga sektorn tar över som motor så kan ekonomin rulla på som vanligt, men det är inget jag tror på!

Om min tes stämmer, så kommer datan i första veckan av augusti resp september att vara hyfsat svag. Och är den tillräckligt svag, så kommer FED kunna börja sänka igen.

Och ska FED börja sänka igen, då ska räntorna ner. Typ 100 punkter.

Men det finns OM och MEN, det gör det alltid. Och det är att New Order delen i ISM Mfg+Services, inte visar på tillräcklig svaghet. Att den kanske till och med kan studsa upp under andra halvåret, det skulle i så fall med förlängning ge stöd åt konjunkturen, och därmed arbetsmarknaden. Det är inte base case, men den datan är nästan lika intressant som jobbdatan.

Så givet detta, så känns räntestudsen i fredags fel. Snarare borde vi testa 4% i augusti.

Från Sverige kom det snabb estimat över inflation i morse. KPIF ex energi kom in på 3,3% YoY mot väntat 3,0 och fg 2,5. Det är lite högt faktiskt. Jag har inte studerat detaljerna, men jag har svårt att se att Riksbanken går på en siffra. Riksbankens analys är annars.

1, konjunktur och jobbskapande är svagt

2, man amorterar för räntesänkar pengarana

3, kronan är inte onödigt svag och behövs stärkas. Då är det svårare att sänka räntor

4, lönetakten i år är 3,4 och nästa 3,0. Inflationen bör rent strukturellt landa på 2,4 resp 2,0%

5, vår viktigaste handelspartner, Europa, har svag konja och efterfrågan

6, ECB sänker, om vi avviker för mycket blir det stökigt på valuta marknaden

7, Tullkriget som riskerar påverka våra 180mdr SEK i export till USA

Som sagt, senaste 24 månaderna, sedan sommaren 2023 så har månadsinflationen kommit in i snitt på 0,25 (mätt som KPIF ex energi) vilket lirar med 3% på årsbasis, vilket lirar med lönerna. MEN på månadsbasis är intervallet brett. Av dom här 24 månader så har vi 8 månader där företagen höjt priserna med 0,0% eller sämre. Samtidigt har vi 5 månader där man höjt med 0,6% eller högre. Men lägger man ihop de här 5 + 8 månaderna så hamnar man på snitt 0,25% ungefär. Vad jag försöker säga är att det är inga problem med en enskild månad där företetagen höjer priserna väldigt mycket, om det också finns månader där man sänker priserna, och där stora flertalet månader är väldigt måttliga höjningar. Riksbanken hade gärna sett 0,17% per månad, då detta blir 2% efter ett år, men så fungerar inte verkligheten.

Den här senaste siffran på 0,7 är hög, och fortsätter det att komma in höga data, typ 0,4 och uppåt, då får Riksbanken problem. Men där är vi inte ännu, och jag tror inte vi ska dit.

Tvärtom tror jag på en höst där FED börjar sänka igen, vilket motiverar ECB att fortsätta, varpå Riksbanken måste ha rejält på fötterna för att inte följa med.

Makro veckan är i övrigt väldigt lugn! Så jag får passa på att önska er alla en fortsatt skön sommar!

Vi lämnar snart ett stökigt kvartal bakom oss, där det först kraschade, och sen repade sig lika mycket. Datan under kvartalet var hyggligt stark, så FED fick ingen anledning att bli duvig. Man håller fast vid sin tes, att man sänker först när man är säker – än att chansa för tidigt, och att datan helt enkelt får visa vägen. Visserligen har inflations datan varit bra, även om vi nått målet ännu, och man kan fundera på om man verkligen behöver så höga realräntor, samtidigt som arbetsmarknaden har varit stark, upprätthåller lönetrycket, och som därmed ger en strukturellt hög inflation. Arbetsmarknaden är nyckeln för FED, och så länge som efterfrågan i service sektorn är god, så lär jobbdatan rulla in okej. Parallellt med detta har vi handelskriget som tryckte upp VIX, dvs ner riskaptiten, men som sedan hämtade sig. Vi får se var handelsdiskussionerna slutar. Det börjar dra ihop sig.

I veckan har vi ISM x2 och jobbdata som är i fokus. I veckan har vi även inflation från Europa, PMI från Kina och Europa, Chicago FED, JOLTS, ADP. Torsdag är den stora dagen då USA firar Independance Day på fredag.

Räntorna har börjat röra sig nedåt, och datan i veckan kan bli avgörande för om de ska fortsätta ner, eller konsolidera, inför FEDs möte i slutet på månaden. Marknaden tror inte på sänkning i juli utan först i september. Jag är beredd att hålla med, men vill avvakta datan i veckan först.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,7 mot väntat 49,7 och fg 49,5. Non-mfg kom in på 50,5 mot fg 50,3. Gäsp!

Chicago PMI kom in på 40,4 mot väntat 43,0 och fg 40,5… man hade väntat sig en uppryckning från låga nivåer. Den uteblev. Intressant inför ISM senare i veckan!

VIX har ett litet gap på ovansidan, samtidigt som SPX kan testa 6000 innan vi ska sätta ny highs. Ledande är fortfarande räntor och handelsuppgörelser. Senare i månaden trillar det in Q2or. De lär vara hyfsat okej.

Ha en fin vecka!

———– mån

Vi måste prata svensk konjunktur och Riksbanken. Man ligger idag på 2,0%, samma som ECB. I Europa har det talats om att 1,75% är en väl avvägd styrränta, vilket jag håller med om. Kan man stabilisera inflationen runt 2% så är det inte fel att ligga på 1,75%. Det är tämligen neutralt. Men det bygger också på att konjunkturen mår hyfsat bra. Gör den det? Svensk inflation, dvs CPIF ex energi, taktar runt 2,5%. Det är över målet, och så länge som den är där, har Riksbanken det svårt att sänka mycket mer än 1,75%. Men konjunkturen är svag, likaså jobbskapandet, och lönerna är på väg ner. Så jag tror att dagens 2,5% faktiskt är på väg ner, och sannolikt kommer gå under 2% målet. Men detta är inte avgörande. Avgörande är konjunkturen. Jag har länge hävdat att Riksbankens sänkningar från 4 till 2% har haft liten effekt av en god anledning. Amorteringar. När räntorna höjdes så var det många belånade som styrde om sina amorteringar till räntebetalningar. Det var en av anledningarna till varför vi klarade av höjningarna så väl. När räntorna sedan sjönk, så har många belånade riktat tillbaka till sina betalningar till amorteringar igen. Därför har inte sänkningarna gett effekt. Jag är rädd att vi senare i höst, kommer att upptäcka att konjunktur och jobbskapande inte får något lyft. Att inflationstrycket är svagt, och då är jag skeptisk till att Riksbanken kommer kunna ligga kvar på 1,75%. Tittar vi in i 2026 så finns det chans att vi får se ännu lägre styrräntor. Om inte jobbskapandet tar fart alltså. Svensk konjunktur är tajt sammankopplad med Europa och USA, så det handlar väldigt mycket om vad som händer där ute.

Vad innebär detta? Jo vid en styrränta på 1,75% så borde man kunna förhandla till sig boräntor på ca 2,5%. Det är ju bra!!! Men man bör nog inte binda allt, utan lämna lite på bordet om vi skulle få ännu ett hugg ner. Då får man chansen att binda under 2% under nästa år. Som sagt, detta är ingen prognos, utan mer ett resonemang. Men man kommer inte ifrån att det saknas tydliga triggers till varför konjunkturen skulle ta ett rejält kliv upp under nästa år. Oftast brukar sänkta räntor, underinvesteringar (låg nivå av CAPex under en period) och replacement cycle vara viktiga drivers för konjunktur vändningar. Men dom är inte lika klockrena den här gången!

———— torsdag

Tysk Mfg PMI kom in på 49,0 mot fg 49,0. Från Europa kom den in på 49,5 mot fg 49,4. Gäsp.

Flash estimat över EU inflation kom in på 2,4% YoY mot väntat 2,4 och fg 2,4… stabilt. Månadssiffran är låg, och inflationen kommer successivt gå ner.

US Mfg PMI kom in på 52,9 mot flash 52,0 och fg 52,0… klart bättre, och väldigt förvånande.

ISM Mfg kom in på 49,0 mot väntat 48,8 och fg 48,5… bättre men inget genombrott.

Dito Prices kom in på 69,7 mot fg 69,4… fortsatt högt. Men denna har varit hyfsat hög länge, och vi har extremt små inflationstendenser i varu/tillverknings sektorn.

Dito Employment kom in på 45,0 mot fg 46,8… sämre och nu på en nivå där man kan tänka sig små netto varsel.

Dito New Orders kom in på 46,4 mot fg 47,5…. ok, tillverkningsindustrin i USA ser inte ut att ta fart, och därmed skulle ge något konjunktur knuff under andra halvåret, som många hoppas på! Snarare skapar handelsbråket oreda som det ser ut nu!

JOLTS job openings kom in på 7,77m nya jobb mot fg 7,39… ett ganska rejält uptick faktiskt, och man undrar om det är nya job annonser och varför?

ADP job kom in på MINUS -33k mot väntat +95k och fg +25k (nedriverderat fr +33)… riktigt jävla svag. Sen har den haft liten prognos förmåga för NFP, men man undrar hur mycket kan de spreta isär när de försöker mäta ungefär samma sak.

Kina Service PMI kom in på 50,6 mot fg 51,1… stabilt!

Tysk Service PMI kom in på 49,7 mot fg 49,4. Från Europa kom den in på 50,5 mot fg 50,0…. stabilt!

US Service PMI kom in på 52,9 mot fg 53,1… inline

US ISM Services kom in på 50,8 mot väntat 50,5 och fg 49,9… inline

Dito Prices kom in på 67,5 mot fg 68,7… fortsatt rätt hög

Dito Employment kom in på 47,2 mot fg 50,7… svagt. Nu börjar jobbskapandet i privata sektorn surna till på riktigt. FED kommer kunna sänka i september.

Dito Bus Activity kom in på 54,2 mot fg 50,0.. klart bättre. Är det en studs i fallande trend, eller början på nåt nytt? Svårt att säga. Kommer bli viktig närmaste månaderna.

Dito New orders kom in på 51,3 mot fg 46,4…. Likt ovan så är detta en klar förbättring, och man undrar om det är studs, eller början på nåt nytt. Det som tror på stark konjunktur och jobb under andra halvåret, kan inte ha en sån hr siffra under 50 utan snarare öka mot 55+. Nu är vi någonstans mittimellan… men blir viktig att följa.

NFP nya jobb kom in på 147 mot väntat 110k och fg 144k (reviderat fr 139k). Klart mycket bättre! Men hela förbättringen kom från Offentliga sektorn. Ser man till Private så kom den in på 74k mot väntat 105k och fg 137k. Så vi har helt klart en inbromsning nu i privat sektor. Det bådar gott för FED och sina sänkningar. Givet att revisionstakten legat högt på sistone, så skulle jag säga att privata sektorn under förra månaden hade negativt jobbskapande. Ungefär som ADP visar.

Lönerna kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4. På årsbasis blev det 3,7% YoY mot väntat 3,9 och fg 3,8%

Givet jobbdatan känns sänkning i september extremt sannolik. Att räntemarknaden studsar upp på en ”stark jobbsiffra” är bullshit. Jag tror den kommer vända ner igen och leta sig ner mot 4% under sommaren.

Rent generellt är min syn att USA växer med dryga 1%. Att jobbskapandet kommer snitt noll under en tid framöver. Att bolagen möter en stagnerande ekonomi, fast med hyggligt stabila vinster. Att FED börjar sänka i september, och gör det först ner till 3,25% dvs med 100 punkter, och sen 100 punkter till ner till 2,25% vilket gör det möjligt för Europa att sänka ner mot 1,25% då vår ekonomi är snäppet sämre. Att upprätthållna vinster, men ingen direkt tillväxt och lägre räntor gör att börserna kanske inte ska mycket högre, men de ska fundamentalt inte ner så mycket heller, och vinnarna är dom som kan sälja in i optimism, och våga köpa när vi får 10%ish korrektioner. Dom som sitter stilla i båten kommer känna på en marknad som upplevs som konsoliderande, där utdelning är det som ger nån procent på totalen. Rent tekniskt tror jag vi kan ta ut SPX 6400, för att senare testa 5800.

Oljan fortsätter upp pga Iran, men så här långt håller sig VIX på mattan. Det ger stöd för börserna. Man är inte särskilt rädd för storkrig som leder till större störningar för olje utbudet… ännu. Ett storkrig hade kunnat stoppa oljeleveranserna som riskerar skicka upp oljan långt över 100 dollar fatet. Detta skapar dels teknisk inflation, men framförallt inbromsning av konjunkturen.

I veckan har vi Flash PMIs som är i fokus. Dock ingen större avvikelse mot förväntningarna.

Philly FED kom i fredags in på -4,0 mot väntat -1,0 och fg -4,0. Delindex var intressanta, då 6m Business Confidence kom in på 18,3 mot 47,2. Ett ganska rejält tapp, men nivån är fortsatt okej. Employment dippade till -9,8 sämsta nivån sen 2022. Intressant! New orders, Prices etc ligger kvar på i stort sett samma nivå. Ingen fara egentligen, men skulle kunna vara början på något nytt.

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 49,0 mot väntat 49,0 och fg 48,3. Från Europa kom den in på 49,4 mot väntat 49,8 och fg 49,4. Tillverkningsindustrin står fortsatt och stampar. Tyska Service kom in på 49,4 mot väntat 47,5 och fg 47,1 och i Europa kom den in på 50,0 mot väntat 50,0 och fg 49,7. Står också och stampar. Skapas inga jobb här, så då kan ECB fortsätta sänka i lugn och ro. Dock måste man tycka det är trist att man sänkt från 4 till 2% utan resultat. ELLER?!?!? Säg att man legat kvar på 4%, då hade Europa sett ännu sämre ut. Så man kan säga att Europa, trots att man halverat styrräntan, inte ger något annat än en stillastående ekonomi. Jag tänker att hamnar vi i recession, då kan man inte stanna vid 1,75% styrränta. Och frågan är om den räntan räcker alls? Dvs om vi har en ekonomi som står och trampar. Kan man verkligen vara nöjd med 1,75%? Kanske behövs det ännu lägre räntor oavsett. Dvs man tänker att man fortsätter sänka fram till ekonomin börjar visa lite uppryckning? Då väntar även lägre räntor i Sverige. Svenska bolånetagare kanske ska vara nöjd med den svaga konjunkturen ute i Europa?

US Mfg Flash PMI kom in på 52,0 mot väntat 51,0 och fg 52,0. Service kom in på 53,1 mot väntat 53,0 och fg 53,7. Stabilt. Visar inte på samma svaghet som vissa lokala index. Jag är väldigt spänd på ISM Services, fast vi får hålla ut en dryg vecka!

Senare i veckan har vi CAse Shiller, CB Cons Conf samt Core PCE på fredag.

Jag har lagt märke till en intressant diskrepens. Enkät undersökningar som PMIs, visar på att företagen har en stor vilja att höja priser, men senaste månadernas data visar på att man INTE höjer priserna i praktiken. När det kommer till sysselsättning är det tvärtom. Där visar enkätundersökningarna att viljan att anställa är låg. Samtidigt har arbetsmarknadsdatan fortsatt komma in starkt. Jag tror de här bägge diskrepenserna till slut måste konvergera på nåt sätt. Är konjunkturen strukturellt svag, då ska jobbskapandet ner, och enkät undersökningarna visa på lägre vilja att höja priser. Är den stark, så är det enkätundersökningarna som ska visa på nytt intresse att vilja anställa, och priserna börja ta fart igen. Optimisterna hävdar att ekonomin kommer repa mod när Trumps handelskrig och Iran konflikten lagt sig, och pessimisterna hävdar att konjunkturen varit på utförslöpa länge, och väldigt lite har egentligen med Trump och dyl att göra.

Allt Gott!

———– tis

Jag noterar att svenskt fastighetsindex, SX35, bryter upp efter en två månaders konsolidering. Tidigare har den varit pålitlig när det kommer till att visa riktningen för räntorna. US10yrs ligger som bekant inte på 4,60% längre utan har masat sig ner till 4,30 igår. Det är ingen jättegrej egentligen. En styrräntan på 4,25 och 10årngen kan lätt snurra runt denna med +/- 30 punkter. Lite beroende på dagsform. Men varför köper marknaden bonds nu? 1, inflationsdatan är väldigt bra trots allt 2, oro i världen 3, aktier har stigit en hel del, och vissa kan nog tänka sig att vikta över till bonds. Men så länge som FED inte sänker ska man inte ha för höga förväntningar, utan 4,25 plus minus är att vänta. Skulle jobbdatan krackelera på riktigt, då händer det grejer. Då väntar 100-200 punkter sänkning närmaste året. Men än så länge är chanserna små. Många ledande data punkter visar att vi är i botten på 2022-idag range, men tidigare har de vänt upp. Helt enkelt för att efterfrågan varit för stark, ekonomin har visat sig vara för robust. Det kan mycket väl fortsätta, men gör det inte det så ritas kartan om. Amerikanska börsen, och Världsindex, hålls till stor del upp av Megacap bolag. Men amerikanska ekonomin hålls uppe av Tjänstesektorn. Viker efterfrågan ner sig där, så slutar den skapa jobb, och då växer inte plånböckerna, och inte heller ekonomin, och därmed inte vinsterna. ISM Services är KEY.

Jag tror SPX har potential att nå 6400, men den har också potential att ta ut 5700. Stor sannolikhet att båda händer, och det är omöjligt att veta om vi ska nå 6400 först innan 5700, eller 5700 innan vi når 6400. Kan Trump skapa ett nytt 20% tapp. Absolut! Men jag tror hans strategi var rätt simpel, dvs du vet inte förrän du har provat, och han gick ut hårt på Liberation Day, och jag tror nog inte att alla bara skulle lägga sig wide open. Men han trodde nog att det skulle gå lättare än vad det gjort. Men det kunde han aldrig veta förrän han provat. Tullkriget 2016-2020 gick ju lättare. Så klart att han var taggad. Lite som med Putin och hans lyckade anektering 2014. Han vågade därför köra på 2022. Inte för att det skulle bli lika lätt, men absolut inte så här svårt. Men det kunde han inte veta, för han hade bara 2014 att jämföra med! Man skulle vilja ställa frågan till både Trump och Putin så här ”Givet hur bra det gick för er 2016-2020 och 2014…. så är det förståeligt att ni vågade 2022 och i år, men med facit i hand, HADE NI GJORT SAMMA SAK, OM NI FICK EN NY CHANS?”

CaseShiller US bostadspriser kom in på -0,3% MoM mot väntat -0,1 och fg -0,2 (nedrevierat fr -0,1). Alltså talen är så små så man kan fortfarande tala om stabila bostadspriser, men vi kan nu slå fast att priserna inte längre stiger i USA. Sen värt att noterar att detta är baserat på säsongsrensade priser. Icke säsongsmässigt så stiger dom ännu.

CB Consumer confidence kom in på 93 mot väntat 98 och fg 100. Klart sämre än väntat där alla underkomponenter var svaga. Vi har nu etablerat oss på nivåer under 2022+ range, och i linje med covid 2020, så konsumenterna är oroliga. CB tar framförallt tempen på synen på arbetet, hur lätt det är att byta jobb, rädsla för arbetslöshet, löneutveckling etc, så det verkar ha hänt något. Sysselsättningsdatan närmaste månaderna kommer bli väldigt intressant. Den har ju varit stark hittills, men om man ser till revisions som kommer med fördröjning så är nedrevideringarna ovanligt negativa. Dvs data som visat att det skapats 135k jobb i snitt i månaden, har trillar ner mot 85k efter revideringar. Historiskt har inte FED brytt sig så mycket om revideringar, men jag tänker att kommer siffran ner mellan 0-100k så tror jag FED drar slutsatsen att jobbskapandet de facto varit negativt, men att det visas först senare när revideringarna kommer. Därmed behöver vi kanske inte negativa NFP siffror för att få FED att sänka igen.

Jag noterar att US10yrs fortsätter ner och att även VIX gör det. Normalt sett är detta ju bra för aktier, och därför gör dragloket SPX en ny high idag. ATH är väldigt nära nu!

———- fredag

Core PCE kom in på 0,18% MoM mot väntat 0,12 och 0,1 förra månaden. Givet att lönerna taktar på 3,6 så borde core PCE ligga på 2,6 vilket är strax över 0,2 i månaden. Så allt stämmer. Ser man til YoY kom den in på 2,7 mot väntat 2,6 och fg 2,6. Men det handlar mer om baseffekter. Topline ligger lägre men det är pga låga energipriser. Senaste oljeuppgången kan nog addera nån tiondel där men inget som bryr sig. Inflationen är nära målet, men inte på väg mot målet ännu, vilket förklaras av att företagen har en lönetryck som de har förmåga att kompensera sig för. Efterfrågan är fortsatt ganska okej. Det märks inte minst på senaste månadernas jobbskapande, som iofs verkar vara rätt inflaterat sett till revisions. Men FED skulle behöva ett tapp i efterfrågan i service sektorn med efterrföljande effekt på jobbskapande. Därför blir kommande veckas ISM Services och jobdata superviktig, inför mötet siste juli. Mycket pekar på att vi är på väg dit måste jag säga, men tajmingen är oviss.

SPX tog ut en ny ATH. Grattis. Inte konstigt om vi tar lite andhämtning. Nu får tulluppgörelser (se VIX) och data (se RÄNTA) visa vägen om vi ska göra en kort paus, och fortsätta upp, eller det blir konsolidering.

Trevlig helg!

Missförstå mig inte. Alla som tänker högt oljepris ger hög inflation ger höga räntor. Ni tänker fel. Det är mer komplext än så. För det första följer centralbanker inflation ex energi. Normalt sett ger stigande oljepriser stigande inflation i ren teknisk bemärkelse, men eftersom det suger köpkraft ur konsumenterna så ger det en bromsande effekt på medellång sikt, och därmed är stigande inflationspriser nästan deflatoriska. Sen har vi andrahandsderivatan på oljan, som är inflationsdrivande, dvs när ex plaster och kemikalier gör produkter dyrare, eller när transportkostnader överförs på varor och därmed konsumenter. Detta kommer man inte undan, och därför finns det en stark korrelation mellan energi priser och kärninflation. Sen är det viktigt att förstå VARFÖR energi och oljepriser går upp eller ner. Är det en förändring i utbud eller efterfrågan. Är det en efterfrågedriven uppgång, så är centralbankerna mycket mer på tårna. Är det en utbudsdriven uppgång, som nu, när man tror att det finns en risk för avbrutna leveranser från ett krigshärjat mellanöstern. Då är det en annan femma, som visserligen kan ge högre inflaiton, men där knappast räntehöjningar gör situationen bättre. Snarare skulle ett storkrig framkalla räntesänkningar. Många kommer ihåg oljekrisen på 70-talet.

Men lika snabbt som VIX och oljan stack iväg, lika snabbt föll den tillbaka när det går rykten om att Iran är villiga till samtal….. vi får se hur det går. Geopolitik är inget jag sysslar med som ni vet!

I veckan har vi FED möte. Räntemarknaden ger inga signaler om en duvig FED. Givet senaste tidens inflationsdata och försiktiga signaler om minskad handel och aktivitet, så skulle FED kunna flirta med ett duvigt tonläge. Samtidigt är arbetsmarknaden stark, löneläget motiverar INTE att inflationen ska nå målet… och risken är väldigt stor att man upprepar följande ”Vi står fast vi vår PAUS, men bevakar det osäkra läget noga. Det är bättre att sänka räntan lite för sent och vara säker på sin sak, än att sänka för tidigt och få fel”. Jag tror de vill se om sommaren bjuder på någon typ av upplösning kring handelskonflikten, och att ytterligare jobbdata gör bilden tydligare, innan man vågar sig på några policy förändringar. Det verkar som om räntemarknaden delar min bild. Räntan pekar inte på några sänkningar under andra halvåret.

Vi har även möte från Riksbanken i veckan, där förväntningarna är att man ska följa med ECB ner till 2,0% styrränta. Det låter rimligt!

Empire FED kom in svagt på -16 mot väntat +5,5 och fg +9,2. Svagt, men vi har varit här många gånger innan och det har inte betytt något. Åtminstone inte för konjunktur och jobb.

Senare i veckan har vi även Retail Sales, NAHB, samt Philly FED. Tror trots allt det blir ganska lugnt, givet att FED inte hittar på nåt oväntat, så njut av sommaren medan det vara. Det brukar vara ett bra råd!

———————- onsdag

Riksbanken sänker med 25 ner till 2,0%, helt enligt förväntningarna. Man flaggar för ytterligare en sänkning i år ner till 1,75%. Man håller ECB i handen helt enkelt. Jag tror att så länge som svenska konjunkturen och arbetsmarknaden INTE slungas in i recession, så kommer man stanna på 1,75% under en ganska lång tid. Så för skickliga bolåne förhandlare borde man kunna få ner rörliga bolåneräntan till 2,50% senare i år. Det är ändå en halvering från topparna! Grattis!

Riksbanken säger att man är förvånad över att svensk ekonomi inte repat sig med tanke på att man sänkt räntan från hela 4% till 2,25% och därför fortsätter man sänka ytterligare. Jag vet inte om det är Riksbanken som har en svag analys, eller de bara väljer att kommunicera varför det är på det viset. För det kan jag tala om för er. När räntorna höjdes i snabb takt när inflationen sköljde över världen 2022+ så steg bolåneräntorna från låga 1% till över 5%. MEN, och detta är viktigt, svensk ekonomi klarade sig osedvanligt bra. Varför? Jo det fanns två stora skäl. För det första hade ovanligt många svenskar valt att binda lånen under 2020/21 så när räntorna drog så fortsatte man att betala låga bolånekostnader. Men i Sverige har vi korta bindningstider, så redan 2023+ så började dom att löpa ut och lades om till rörliga bolån med hög ränta. Det är här den andra faktorn kickade in. Amorteringskrav. De med hög skuldsättning hade antingen tvingande amortering, eller självvald amortering inlagd varje månad. När räntan på deras lån steg från 1%ish till 5%ish, så valde man att avbryta amorteringarna, och betala räntekostnader istället. Vad som i princip hände under den här tiden var att hushållens disponibel inkomster efter räntekostnader, i princip var oförändrad, och störningen på ekonomin var minimal. Sen steg priserna snabbare än lönerna, så vi FICK MINDRE för våra pengar, vilket många än idag känner av. Men det spenderades lika mycket pengar som tidigare. Nu när Riksbanken då sänkt räntan från 4% till 2% så säger man att man är besviken över att ekonomin inte repar sig. Jag vänder på argumentationen och frågar, var ni inte förvånade över hur väl svensk ekonomi stod sig när räntan höjdes tidigare? och hur kan ni då vara så förvånade över att inte få samma effekt på andra hållet? För vad jag hävdat länge nu är att de sänkta räntorna ger en stor lättnad för högt belånade hushåll. Men istället för att konsumera upp lättnaden, SÅ ÅTERUPPTAR MÅNGA SINA AMORTERINGAR IGEN. och därför når räntesänkningarna inte ut i ekonomin, precis som dom inte riktigt gjorde när man höjde tidigare. Så jäkla konstigt är det inte!

————- torsdag

NAHB index kom in på 32 mot väntat 36 och fg 34. Väldigt svagt, Meeeen vi har varit här nere och vänt två gånger tidigare sedan 2022 utan att det påverkat bostadsmarknaden…. är det annorlunda denna gång? Jag vet inte…. men nästkommande månaders blir intressanta!

Även Retail sales var svag i USA, men samtidigt inget brett fall. Detaljhandelen i USA har pendlat mellan 1-5% YoY senaste två åren. Snitt 3% YoY. Realt ligger det på noll. Så i volym i sålda varor handlar man inte mer, men i dollar ökar det med ca 3%, vilket lirar med BNP på ca 2%. Vilken i sin tur lirar med jobbskapandet. Så USAs ekonomi växer, men långsamt.

FED mötet var ingen överraskning. Man lämnar styrräntan oförändrad på 4,25% och säger att man inte har bråttom. FED ser inflationsrisker kring Krig i mellanöstern (oljan) och handelskriget. SAMTIDIGT som ekonomin faktiskt växer och skapar jobb, vilket upprätthåller löner och inflationstryck. I snitt ser FED 2 sänkningar i år, men många ledamöter tror på noll. Vilket är rätt? Det är ingen som vet, men så länge som efterfrågan finns där ute, så är det inte sannolikt att jobbskapandet tappar, och då finns det ett strukturellt inflationstryck som FED måste förhålla sig till.

Det finns tre scenarior här, ett consensus där man sänker i september och en gång till i år. Detta kräver lättnad i jobben, en okej uppgörelse i handelstvisten och att det inte blir storkrig i mellanöstern som trycker upp oljepriserna. Sen finns det ett scenario där man sänker redan i juli och tre gånger till i år, vilket kräver en kraftig inbromsning av jobb och konjunktur. Detta är det ingen som väntar sig, men det finns vissa spridda skurar av data, som ex ISM, som pekar på att detta skulle kunna hända. Sen finns det ett scenario där konjunkturen fortsätter som nu, och där FED inte ges möjlighet att sänka alls. Det går inte att utesluta, men då tänkter jag att vissa data punkter, som ex ISM, behöver studsa upp. Just nu är konsensus prognosen den mest tänkbara.

Jag har ju flaggat upp för att ISM Services har börjat ”darra lite”… och det är där jag tror det måste börja. Dvs om efterfrågan i tjänstesektorn viker ner sig, så gör jobbskapandet det, och då kan FED häva pausen.

Lite repetition men, Centralbankspolitik är enkelt.

Om jobbskapandet är starkt så håller det uppe lönetrycket, som överförs på priserna och skapar inflation. Då måste en centralbank köra positiva realräntor, dvs en ränta högre än förväntad inflation. Som i USA där man ligger på 4,25 mot inflation 2,5%.

Om jobbskapandet är svagt, så bör man ligga mer neutral, vilket är samma som ränta och inflation på samma nivå, som i Europa och Svergie.

Om jobbskapandet är negativt, så bör man ligger på negativa realräntor, där vi inte är ännu.

Jobbskapandet går också att hacka ner i två komponenter, Nyrekyteringar och Varsel/uppsägning. Jobben är en netto siffra av dom här två.

I goda tider sker inga varsel, utan bara nyskapandet av jobb. Då får man höga jobbsiffror. Detta i sin tur är uppbyggt av att företagen känner av stark efterfrågan, som ökar period efter period, vilket gör att man anställer, för att man vill möta efterfrågan och öka vinster.

I ljumna tider så planar efterfrågan ut. Den ökar inte period över period. Men den faller inte heller. Då drar företagen ner på anställningar, men man behåller personal. Då sjunker jobbskapandet, men är fortsatt positivt. Det är där vi är i Europa nu.

I dåliga tider så faller efterfrågan, och företagen som redan slutat anställa, börjar nu varsla säga upp folk, för att möta fallande försäljning, i sitt försök att undvika stora förluster. Då blir jobbskapandet negativt.

Och det här med positiv, neutral eller negativ styrränta. Vad är mekanismen?

Jo i goda tider som i förlängningen drar upp inflationen, så är det en centralbanks jobb att kratta för positiva realräntor, genom att hålla räntan över inflation. Som i USA. Positiva realräntor får effekten av att:

1, Det är smartare att spara pengarna på banken och konsumera dom ett år senare, då räntan gör att pengarna växer snabbare än varorna blir dyrare. Du får mer för dina pengar ett år senare. Spara är bättre än konsumtion

2, IRR kalkyler blir mindre attraktiva med hög ränta, dvs investeringar borde gå ner

3, Räntekostnader på lån blir höga och gröper ut konsumtionsutrymme.

4, Allt annat lika blir valutan stark, (lite beroende på vad omvärlden gör) vilket gynnar import, och missgynnar export, vilket alltså är negativt för tillväxt (då ett lands bnp gynnas av export, men missgynnas av import, då importen gynnat ett annat lands export)

5, Allt annat lika så skapar positiva realräntor negativ asset inflation. Dvs värderingen av börsen är en funktion av framtida vinster diskonterat med räntan. Om realräntorna är höga, så håller dom nere potentiell BNP tillväxt, och därmed företagens försäljning, och därmed vinster. Samtidigt som dom här framtida vinsterna, ska diskonteras med en hög ränta.

Nu kan man ju ändå hävda att USAs ekonomi och börs går bra, trots höga realräntor, men så ska man inte se det, utan att USA går sämre idag och har lägre inflation, ÄN om man hade haft väsentligt lägre styrränta. Räntan har en dämpade effekt allt annat lika.

Och som ni förstår kan man vända på ovan 4 punkter, om vi kör negativa realräntor, och neutrala styrräntor är mittimellan.

Sen vill jag understryka att detta är ett teoretiskt resonemang. I praktiken har stor del av skulderna i USA varit bundna till låg ränta, och därför har styrräntan inte fått genomslag på samma sätt. Samtidigt har staten betalat ut stora belopp i räntekostnader, som blir andras ränteintäkter, vilket stimulerar. Detta hade staten enkelt kunnat hämta hem genom att köra en balanserad budget, dvs beskatta medborgarna på samma belopp som deras ränteintäkter, men istället kör man budgetunderskott, som gör att pengarna stannar hos medborgarna, och istället tar man upp ännu större lån som bygger statsskuld.

Finanspolitiken har alltså motarbetat Penningpolitiken, vilket är synd för att USA hade verkligen mått bra av att få ner inflation och räntor, likt Europa. Och ett första steg är att få bort efterfrågan i tjänstesektorn, vilket man hade fått om man höjt skatterna, och kört en balanserad budget. Men varken Biden eller Trump jobbar så, och därför ligger FED kvar på 4,25%. Riktigt jävla usel och populistisk finanspolitik. Det är nästan så att man tycker landet förtjänar att gå i putten i framtiden. OCH det är ytterst de korkade väljarnas fel. Vi får nämligen den ledaren vi förtjänar!

Philly FED imorgon em lagom till sill och nubbe….

I veckan har vi inte mycket på makro himlen. Core CPI på onsdag är i fokus. Vi har även PPI samt svensk inflation. Lugnt med andra ord. Men marknaden fortsätter att köpas, trots att vi inte har någon klarhet kring Handelskriget eller räntor på fall. Fredagens jobb data gör att FED är fortsätta att pausa. Optimismen känns väldigt grundad i Buy on Rumour Sell on facts… dvs marknaden bettar på väsentligt lägre räntor under andra halvåret och en marknadsvänlig upplösning av handelskriget. Detta driver oss mot nya toppar, och när detta inträffar så är det alltså redan inprisat. Det är inte första gången aktiemarknaden tar ut svängarna. Dock ska man vara medveten om att det inte finns någon fel marginal. Man tror nog inte heller att Beauty Bill kommer röstas genom i sin utformning. Det finns en utbredd oro i USA kring statsskulden. Inte bara att Bill driver underskott med 3,000 miljarder på 10 år. Vad som är ännu värre är att räntekostnaderna är på väg upp mot 1,500mdr, och dom finansieras med skuld. På 10 år summerar dom till 15,000mdr. Det i sig skulle öka skulden från 36tn till 51tn. Det är tajt, och BNP kommer garanterat inte öka lika mycket utan snarare drar skulden sett till BNP%. Det hela blir exponentiellt åt fel håll. Sen skapar räntekostnader intäkter för någon annan såklart. För att neutralisera det borde man hämta hem dom pengarna skattevägen, men så funkar det inte i USA. Att få ner räntorna är enda vägen. För detta krävs inflation under 2% som kräver löner under 3%, vilket i sig inte är så troligt så länge som arbetsmarknad och konjunktur är stark. Jag tycker ISM Services New order och Biz Activity försöker säga nåt…. som hade varit bra för alla i förlängningen. Men än så länge har det inte bitit på ekonomin.

Ha en fin vecka!

——————— onsdag

Core CPI kom in på 0,13% MoM mot 0,26 väntat och fg 0,3. Klart bättre. Sett till YoY så landade den på 2,8 mot väntat 2,9 och fg 2,8. En väldigt bra siffra. Några viktiga iaktagelser

1, Tariffer har hittills inte pressat upp priserna. Detta var väntat men också värt att nämna. Den amerikanska konsumenten får lön varje månad, ekonomin är solid, men hon PALLAR INTE med prishöjningar längre. Den som höjer priserna får se kunderna lämna butikerna för en annan, eller nåt annat substitut, eller inte konsumtion av den varan/tjänsten alls. Vem tar då tariffen. Well, det är amerikanska företag som betalar den. Men om de inser att de inte kan höja priset mot kund, så äts deras vinst upp, och då väljer dom att inte importera något alls. Det är vad vi sett hittills. Handeln med omvärlden faller. Så du har potentiellt en massa tullar men inga tull intäkter och ingen inflation, för ingen handel sker mellan länder. Förutom där tarifferna ännu haft någon inverkan.

2, Historiskt har det funnits en diskrepens på ca 0,5% mellan core PCE och core CPI som varit ganska stabil, och som handlar om sammansättningen hur man räknar på det. Men CPI på 2,8% och där senaste 3månaderna nu börjar bli väldigt bra, så undrar om det till slut sätter press på core PCE att röra sig mot 2%. Eller är det PCE som är rätt, och det finns uppsida i CPI.

3, Många är glada över senaste tidens svaga inflationsdata. Tänk om vi kan nå 2% eller bättre inom kort. Är inte FED jätteglada för detta, och kanske börjar fundera på att sänka? Jo visst, men det finns ett annat problem. Arbetsmarknad och löner. Lönerna utgör lågt räknat 70% av kostnadsmassan för amerikanska företag. Om lönerna ökar med 4%, dvs 70X1,04=73 så måste företaget höja priserna med 3% från 100 till 103 för att bibehålla vinsten. Man kan även alternativt öka volymerna. Det är därför den här kopplingen historiskt varit så stabil. Om företagen inte har pricing power mot kund och bara höjer med 2% så ökar försäljningen från 100 till 102. Samtidigt som lönerna gör att kostnaderna där ökar från 70 till 73. Det gör att vinsten faller. Det vill inte företagen!

1, Så antingen går svagare efterfrågan före och gör att prishöjningarna först blir mindre, och i andra hand börjar man reglera sina personalkostnader. I första hand sluta anställa nytt.

eller

2, Så försöker företagen höja priserna, vilket idag inte går.

MEN, OM FED skulle sänka räntan, så ökar efterfrågan, och då kan företagen få chansen att köra på spår 2 ovan. Dvs höjer priserna. FED vill mycket hellre ha alt 1, dvs där företagen slutar anställa. Lönerna kommer ner, och företagen slipper höja priserna. Då kan man sänka räntan.

Så även om FED är jätteglada för bra inflationsdata, och hoppas att den visar vägen för efterfrågan, så är de nog försiktiga till att sänka, för de vill inte riskera att hamna i punkt två.

Jag tror att så länge som 10åringen ligger på 4,40% +/- 20 punkter, så är det implicit med att ”FED pausen lever”. Den dagen vi bryter ner, då är det marknadens sätt att säga att pausen är på väg att hävas Bryter vi upp över 4,60, då är jag rädd att Trump gjort nåt dumt (igen)

SPX är uppe och nosar på gamla toppar, skulle inte förvåna mig om vi sätter en ny ATH, innan det är dags för lite paus. Och som jag sagt innan, skulle det inte förvåna mig om SPX kan nå 6400 i juni. Men det kräver sannolikt att FED ger marknaden anledning att köpa aktier nästa onsdag. Det kommer bli väldigt intressant, för i ena ringhörnan har vi bra inflationsdata (som åtminstone fick dom att sänka med 100 punkter förra året), och i andra ringhörnan har vi Trump och stark Arbetsmarknad.

Marknaden är som vanligt optimistisk och prisar in både både räntesänkningar under andra halvåret, fortsatt OK konjunktur, och ett lyckad avslut på tariff förhandlingarna. Man måste alltså ta en hel del risk för att få med på det här tåget!

—————— torsdag

US core PPI kom in på +0,1% MoM mot väntat 0,2 och fg -0,2 (uppreviderat fr -0,5). På årsbasis ligger den på 3,0% mot fg 3,2%. Senaste höga månadsmätningen var i januari, sedan dess har det varit runt nollan. Dvs senaste 4 månaderna varken höjer man eller sänker man priserna i det amerikanska producentledet. Detta brukar vara ledan för Goods delen inom CPI, där vi redan har noll inflation, så det är ingen överrraskning egentligen. Det intressanta hade varit om vi såg tullarna göra avtryck i producent ledet, för då hade man kunnat tänka sig att det på sikt letar sig ut i konsument ledet, men något sånt har vi inte sett tecken på! Service sektorn och löner är vad inflation handlar om. Tullar och varuhandel…. tror kanske några, men där har ni fel. Studera datan istället säger jag!!

Imorgon har vi inflation från Sverige, men vi har redan fått snabb estimatet så det är ganska intressant. Den svaga inflationen i Sverige, den svaga arbetsmarknaden, den svaga omvärldskonjunkturen, Att ECB numera ligger 25 punkter lägre än Riks, att lönerörelsen landade i 3,4+3,0, och euron kostar 11 euro och inte 12, att tullkriget riskerar att slå mot våra 180miljarder kronor som vi har i varuexport mot USA….. gör sammantaget att Riksbanken kan, om de vill, sänka räntan i nästa vecka. Sen om de inte skulle göra det är inte hela världen heller… Vi ligger på någorlunda rätt styrräntan givet konjunktur och inflationsläge. Det hade varit en annan femma om vi hade kraftfullt negativt jobbskapande, typ med tiotusentals jobb i månaden… då ligger vi för högt. Eller stark konja med tusentals nya jobb varje månad, då hade vi sannolikt legat för lågt. Vi ligger rätt bra, och numera handlar det mest om finlir!

Vi har FED möte den 18e juni. Då sänker man inte, men man ger signaler för vad man kan tänkas göra den 30e juli. Det mest sannolika är att man ligger kvar på sin paus. Men om jobbdatan i veckan är riktigt svag, så ändras läget. Vi har även ISM och annat smått och gott.

Men som det har varit hittills så är styrkan i konjunkturen okej, detta ger stark efterfrågan i framförallt service sektorn, det gör att man fortsätter att anställa där. Det för med sig köpkraft, som gör att konsumtionen kan hållas uppe, men det medför också att lönetrycket ligger kvar på 3,6% mot 2,5% under 2010-2020. Detta i sin tur förklarar stora delar av inflationstakten på 2,6%. En bra bit över målet, vilket gör att FED kan fortsätta att pausa. Eller som FED säger ”hellre vänta för länge med att sänka och få rätt, än att sänka för tidigt och ha fel”. Men skulle jobben komma in svagt, så är det bara en tidsfråga innan lönetrycket avtar, och med det det inflationstakten.

Core PCE kom in i förra veckan på 0,1% MoM mot väntat 0,1 och fg 0,1. Även headline PCE var bra. Sett till 3m, 6m och 12m annualized, så ligger inflationstakten på 2,6%. Helt i paritet med lönerna på 3,6%. Sen är det många som tycker att 4,25% är för högt givet en inflationstakt på 2,6%. Det ligger nåt i det, men om man tänker sig att FED hade sänkt till 3,25% eller ännu lägre, och inflationstakten ligger kvar på 2,6% om ett år, så har man per defintion gjort ett tjänstefel. Eller ännu värre, att inflation börja stiga….

Jag lever efter devisen att jobben håller sig fram till efterfrågan i tjänstesektorn ger vika. Då slutar man att anställa. Därför är ISM Service extra intressant.

Många menar också att senaste infationsdatan på 0,1 + 0,1 visar att företagen slutat höja priserna. Att detta beror på just svag efterfrågan. Kunderna tar inte höjda priser. Företagen vill egentligen höja priserna med mer eftersom lönerna ökar med 0,3. Detta i sin tur kommer ge dämpat sig på att anställa. Därför skulle just svag inflationsdata vara signalen på lägre efterfrågan. Detta är fullt rimligt, men då är det samtidigt konstigt när ISM kommer in på 50+. Man borde då svara att efterfrågan blivit sämre.

Chicago PMI kom också in i veckan på 40,5 mot väntat 45,1 och fg 44,6. Sämre! Men den har kroniskt varit svag i över två år, så den litar jag inte riktigt på! Men jag noterar den!

Vi har även räntemöte för ECB. Samt infation från Sverige och Europa.

Intressant att se hur 10yrs föll till 4,4% på den svaga PCE siffran. Det är inte mycket som krävs för att trycka ner räntorna. En riktigt svag jobb siffra kan verkligen få räntan på fall. Därmed inte sagt att den blir svag. Än så länge hat vi inga starka signaler om det.

JAg undrar om SPX ska ner mot 5700 en gång och stämma av innan man fortsätter upp. Som vanligt kräver en stark börs svag VIX och svaga räntor. Fortsatt fokus på Trump alltså! Viktigt att VIX inte bryter upp över 23. Då är det tack och godnatt!

Njut av sommaren, den verkar vara här nu!

——————— måndag

China NBS Mfg PMI kom in på 49,5 mot väntat 49,5 och fg 49,0… inline… den har rört sig på 50 +/- 2 punkter i 5 år nu….

NBS Non-Mfg PMI kom in på 50,3 mot fg 50,4.. inline

Tysk Mfg PMI kom in på 48,3 mot flash 48,8. Från Europa kom den in på 49,4 mot flash 49,4… inline

US Mfg PMI kom in på 52,0 mot flash 52,3 och fg 50,3… sämre än flash, men bättre än senast. Att företagen bunkrat innan ”X” tullar slår till känns uppenbart!

US Mfg ISM kom in på 48,5 mot väntat 49,5 och fg 48,7… svagare, men inget graverande!

Dito Employment kom in på 46,8 mot fg 46,5… fortsatt svag arbetsmarknad inom industrin. Inget nytt, det har vi vetat länge. Det är i service sektorn jobben skapas.

Dito Prices kom in på 69,4 mot fg 69,8.. fortsatt väldigt hög, samtidigt ser vi en diskrepens mellan hur mycket företagen faktiskt höjer priserna i praktiken, och vad de svara i enkät att de vill höja

Dito New Orders kom in på 47,6 mot fg 47,2… inte stark, men heller ingen kollaps. Den tillfälliga styrkan tror jag handlar om att man har bunkrat inför tullar. Likt Covid vill man inte bli sittande med tomma lagerhyllor. Då har man inget att sälja. Å andra sidan är denna effekt temporär.

————- tis

Flash estimat över Europa inflation, ex mat och energi, kom in på 2,4% YoY mot väntat 2,5 och fg 2,7. Bra siffra, på månadsbasis står priserna stilla. Det är ingen som höjer priserna ute i Europa, då efterfrågan inte finns där. Det tycker nog många företag är störigt då personalkostnaderna fortf ökar rätt snabbt även om dom också är på väg ner. Istället för att höja priserna, håller man i kostnaderna, och därför anställer man ingen. Det är också därför det inte skapas några jobb i Europa längre. Å andra sidan är det inte recession med varsel. Men Europa står och stampar, och lär fortsätta att göra det. ECB sänker till 2% i nästa vecka….

JOLTS kom in på 7,39m mot väntat 7,10 och fg 7,19m…. bättre och pekar på god efterfrågan på arbetsmarknaden. Trenden är fortfarande nedåt. Men om marknaden verkligen surnade samman borde vi se större fall. Imorgon har vi ADP samt ISM Employment, inför fredagens viktiga jobbsiffra!

———— ons

ADP privata jobb kom in på 37k mot väntat 110k och fg 60k (nedreviderat fr 62k). Svag siffra. Visserligen var den svag senast också men NFP blev ändå stark, så man ska passa sig för att jämföra. Men de försöker mäta samma saker, dvs jobb i privata sektorn (NFP är inkl offentliga jobb också), så det borde finnas en koppling! Fredag blir spännande!

Tysk Service PMI kom in på 47,1 mot flash 47,2 och i Europa blev det 49,7 mot flash 48,9. Service sektorn är fortsatt ljummen!

US Service PMI kom in på 53,7 mot flash 52,3 och fg 50,8… klar förbättring!

US Non-Mfg ISM kom in på 49,9 mot väntat 52,0 och fg 51,6… klar försämring. Litar mer på ISM än PMI faktiskt!

Dito Prices kom in på 68,7 mot fg 65,1… fortsatt förhöjt pristryck alltså. Men det är intressant, för vare sig PCE eller CPI har visat att detta stämmer i praktiken. Jag tänker så hör, lönekostnaderna stiger, och företagen VILL GÄRNA och har som ambition att höja priserna, men jag tror faktiskt verkligheten, dvs kunderna och efterfrågan sätter lite krokben för detta!

Dito Employment kom in på 50,7 mot fg 49,0… typ samma som senast och lirar faktiskt inte med den starka NFP data vi sett. Företagen säger att de inte vill anställa, men ändå skapas det en massa jobb i service sektorn (inte tillverkning eller offentliga sektorn). Så det är konstigt!

Dito New Orders kom in på 46,4 mot fg 52,3… svagare, och visar att kunderna faktiskt börja ge vika. Grejen är att vi har varit nere på de här nivåerna i dec 2022 och under 2024, men det gav ingen smärta för den här sektorn. Tvärtom vände det upp från den här nivån. Om det ska vända upp eller fortsätta ner får vi se tiden an. Men New Order har tappat stadigt sen i höstas. Och en sak vet jag. Om efterfrågan ger vika, så får det två konsekvenser, 1, man kan inte höja priser i en halvfull restaurang, och 2, man anställer inte fler servitörer. Men detta sa jag säkert också i höstas när den var nere på den här nivån. Närmaste månaderna blir intressanta!

Dito Business Activity kom in på 50,0 mot fg 53,7 också svagare, och nere på samma nivåer som New Order. Denna beskriver mer nuläget. Och new order bokningsläge i framtiden. Men dom hänger ihop. Vi är inte mer än människor. När det är propp fullt på restaurangen så tenderar prognosen om framtiden att vara optimistisk, och när det är halvfullt, så blir det motsatsen. Det kallas för extrapolering, och är ingen prognos konst. Men ibland funkar det, och ibland inte. Sen om det blir dåliga tider i framtiden, så måste det någon gång börja med dåliga tider i nutid. Så visst…

Blandad kompott, men ISM och ADP visar på svaghetstecken helt klart. Samtidigt var JOLTS och PMI inte så pjåkiga, så lite blandad bild. NFP på fredag är otroligt intressant!

US10yrs är nu under 4,38% så viss negativ tolkning har vi ändå på senaste datan….

Men om NFP är riktigt dålig så triggar detta FED den 18e, och sannolikheten ökar för sänkning den 30 juli…. och då har vi 100 punkters nedsida på räntan! Samtidigt som tullkriget går mot någon typ av upplösning.

———— tors

Svensk flash inflation kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,5… men den mest intrassanta är YoY för riksbanken och den kom in på 2,5% mot väntat 2,6 och fg 3,1…. alltså inflationen är verkligen inget problem i Sverige. Lönerna taktar på 3,4 i år och 3,0 nästa och med detta kommer inflationen att röra sig ner mot målet och säkert under. Riksbanken kan sänka om de vill, eller avstå. De gör som de vill…. de ligger ganska rätt.

ECB sänker med 25 ner till 2,0% precis som väntat. Konjunktur och inflationsutsikter stödjer detta. Inga konstigheter!

Imorgon röd dag… men vi har jobb från USA. De sätter ribban för FED.

—————— fredag

NFP kom in på 139k mot väntat 130k och fg 147k (nedreviderat fr 177k)(även mars var nedreviderat från 185k till 120k)… så alla var glada över att siffran var bättre än väntat, men ser man till senaste två månaderna så ser vi hur konstant NFP överskattar det verkliga läget, och att det skapas inte så många jobb som NFP visar. ADP har ju exempelvis legat klart lägre senaste året, vilket iofs inte behöver stämma heller, men NFP ligger sannolikt för högt. My take är att jobben sannolikt taktar på runt 100k, vilket lirar med knappt 1% jobbtillväxt YoY, vilket är lirar med bnp tillväxt runt 1-2%, vilket i sin tur lirar med hur ISM datan taktar runt 50.

Lönerna kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,2. Sämre, på årsbasis landade den på 3,9% mot väntat 3,7 och fg 3,8. Dålig siffra, men jag drar inte på för stora växlar här på enskild data. Man bör titta på snittet av senaste 3 månderna och då snittar vi 0,3 per månad, vilket är 3,6% i årstakt, och det lirar även med core PCE runt 2,6%. Det är läget. Och det verkar som om arbetsmarknaden är stark i den stora service sektorn, så är risken stor att lönerna fortsätter runt 3,6 och inflationen 2,6% och då är vi såklart INTE på väg mot målet.

Hade jobb datan kommit in ner mot noll, så tvingar detta FED att sänka. Nu gjorde den inte det.

Men som jag sagt tusen gånger, viker efterfrågan i service sektorn, så kommer man inte fortsätta att anställa folk där. Och senaste ISM Services, New order samt Business activity, är inte starka. Jag kommenterade dom tidigare i veckan. Dom är nere i lower range sett till senaste åren. Vid ingen av dom tillfällen föll jobb siffran ihopa. Men om de här bägge data punkterna fortsätter ner under kommande månaderna, så är risken stor att NFP inte fortsätter att komma in på 100k+. Men det bygger på att de fortsätter ner, och det kan vi inte veta säkert.

Ska jag dra nån slutsats av detta, så är det att FED sannolikt kan fortsätta att pausa den 18 juni. Vilket gör att räntesänkning i juli minskar sannolikt. Nästa möte för sänkning är i september, och det är rätt många där ute som tror att vi får första sänkningen då. Men som sagt, dom sänker inte bara för att. Dom sänker sannolikt för att 1, jobben kommer in sämre (vilket kräver att ISM non-mfg inte drar upp igen) och 2, clarity runt tariff uppgörelserna.

Därför var det inte så konstigt att US10yrs drog i väg i fredags.

Börserna var dock positiva, då man gläds över styrkan i ekonomin. jobb datan visar på 2% tillväxt i ekonomin, vilket räcker för att marknaden ska våga lita på vinstprognoserna.

Jag är dock optimist åt båda hållen. Jag tror USA kan växa med 1-2% i år och vinsterna håller. Men jag tror samtidigt att jobbskapandet till slut kommer mattas av ner under 100k vilket kommer trigga FED att sänka från 4,25 till 3,25 vilket drar med sig räntorna ner. Därför är jag i grunden börsoptimist, och det är inte förrän alla baissare och fundamenta pessitister kastar in handduken, som vi verkligen nått toppen, och det är dags att kliva av. Sen min syn bygger ju på EXKL Trump, vilket är en superviktig faktor, som inte går att bortse från, men som inte är prognosbar. Tyvärr.

Så länge som SPX stödet 5700 håller så tror jag vi kan nå ny ATH mot i första hand 6200-6250 och i andra hand 6400. Detta bör sammanfalla med att VIX trycks ner under 15.

Trevlig helg!

Många är förfärande över att 10-åringen står i 4,5% samtidigt som BNP prognoser skruvats ner ordentligt, i en värld som är stökig och oförutsägbar. För det försa, ISM/PMI data, jobb data etc i USA visar på en ekonomi som är robust. Typ 2% tillväxt. Prognosmakarna tror på betydligt lägre, men det är givet att dom kommer få rätt. Har dom rätt är det bara en tidsfråga innan jobbdatan visar på under 100k i månaden. Men vi vet inte! ISM mfl visar inte på något större tapp i efterfrågan. Men det kanske kommer. De pessimistiska prognos makarna menar i sin tur att räntemarknaden och valuta marknaden är på väg mot en stor förtroende kris. Med en ränta på 4,5% istället för mycket lägre. Så här är det, styrräntan ligger på 4,25 och FED pausar, och senaste 18 månaderna har vi legat runt 4,5% flera gånger. Det är inget extremt. När FED lyfter sin paus, givet att jobb datan blir dålig någon gång, och börjar sänka. Följer inte räntorna med ner, då har vi ett potentiellt problem. Dvs när styrräntan ligger på 3,5% och 10åringen på 4,5% för att ingen vill betala bättre. Då kan vi diskutera. Men knappast nu.

Att dollarn försvagats med 10% sen Trump tog makten, och räntan steg (man sålde obligationer) brukar vi normalt klassa som ett risk on beteende. Där man ser positivt på konjunkturen. Men även ihållande inflation. Nu på sistone har dollarn stärkts och räntan varit hög. Detta är hökig reaktion, där man tror på ihållande inflation med halvbra tider. Risk off, det är när räntorna faller (för man köper obligationer) och stark dollar. Det har vi inte sett prov på ännu, men det brukar komma när jobb datan blir negativ och folk fattar att det är recession på ingång.

VIX var uppe på 26 i fredags, och det är frågan om den gått färdigt och det är dags för nya lägsta nivåer. Det beror på Trump men är inte omöjligt. SPX har rusat på med över 20% och många känner nog att de vill in i marknaden igen, gärna med stöd av att ha lite Trump deals bakom sig. Om vi får okej deals längre fram i sommar, så tror jag de kommer sammanfalla med nya highs. Det blir en buy on rumour, sell the facts grej. Ligger man inne med mycket skydd i portföljen kan man nog fasa ut lite. Alternativt, sätta upp en stopp för sig själv. Så länge som 5400-5600 håller ska man sitta på risk igen. Att det finns osäkerhet runt Tariffer och räntor, det ger köplägen. Det är när dom är borta man ska sälja!

Räntan då? I den här veckan händer inte mycket. Det är först nästa vecka vi har ISM och jobbdata. Som kommer vara vägledande för FED den 18e. Jag tror vi får en riktig dålig jobbdata en vacker dag. Men so far so good. Jag är tvingad att respektera robustheten i den amerikanska ekonomin, hur ologiskt det än må vara.

I veckan har vi Core PCE från USA. Vi har även case shiller, cons confidence, chicago pmi. Superlugnt med andra ord. Nästan att man bara ska hoppas på fint väder.

Ha en fin vecka. Sommarn närmar sig!

—————–tis

case shiller kom in på -0,1% MoM, sämsta siffran på flera år. Men siffran betyder inte mer än att priserna i princip var oförändrade. Sen skulle det kunna vara ett trendbrott, men det är för tidigt att säga. Räntorna har senaste åren med all tydlighet visa att det inte fäller bostadsmarknaden. Jag tror det krävs fallande inkomster, dvs stigande arbetslöshet. Där är vi inte ännu. Priser är fortsatt upp 4,1% YoY, det är ingen bostadsägare som sitter och gråter där ute. Sen finns det såklart individuella stater i USA som har problem, men inte aggregerat, och det är vad som är intressant. Det är lite som med konkurrser. Det är beklagligt om det är mycket konkurser lokalt någonstans, men om det inte är så någon annanstans så spelar det inte så stor roll ur ett makro perspektiv.

Conf Board Consumer Confidence kom in på 98,0 mot fg 86. En rejäl uppryckning från förra siffran som var ett extremt stort fall ner till nivåer som vi senast såg under Covid 2020. Vad handlar detta om? Jo det finns två institut som mäter konsument förtronde. Michigan, som fokuserar mer på privat ekonomi och shoppingplaner. Och Conf Board som frågar mest om jobb, dvs om man känner sig trygg på jobbet, om man planerar att byta jobb, om man tycker att det finns mycket eller lite jobb möjligheter där man bor och i den bransch man verkar osv…. Denna siffra bryts upp mellan nuläge och framtidstro. Förra siffrans jätteras handlade om att man såg nattsvart på jobb situationen i framtiden. Det var såklart Trumps stök i april som skrämde skiten ur många. Sen i maj visade det sig att det inte hände så mycket av det man befarade i april. Lite som att titta på börsen eller VIX index. Därför svarar även konsumenterna att de inte är lika bekymrade över arbetssituationen längre. Det är logiskt.

Ganska ironiskt att mycket av data, börs och liknande har hittat tillbaka till nivåer som var i mars, dvs innan Trumps 7 april tal, och idag är lite som det aldrig hade hänt. Det betyder inte att det aldrig kommer bli något av Trumps planer, något lär det bli. Men en frestande tanke är att Trump aka hästhandlaren drog till med allt vad han hade för att se vad som händer och vad som går att göra, för att sen sakta dra ner sin deal till nivåer som är görbara, nivåer som kanske inte ligger så långt från hur det såg ut innan han kom till makten. Blir det så kommer vi kunna konstatera att Trump och hans politik är rätt mycket en storm i ett vattenglas. Det är inte första gången i så fall. Det är rätt ofta senaste 16 åren man trott att världsekonomin typ ska gå under men inte gör det! Famous last words!

Fenomenet är inte nytt. Ta svenska energi frågan. Där står politiker och experter och skriker att Sverige står för ett skriande energi behov, där vi behöver typ dubbelt så mycket kraft om 10 år. Sen ute på gator och torg står två grupper, Vindkrafts anhängarna som är såååå oroliga över kärnkraften. Och så har vi andra gruppen med kärnkraftsanhängare som är sååå oroliga över vindkraften. Och så tar man ett litet steg tillbaka, att Sveriges aptit på kraft har typ minskat senaste 10-20-30 åren. Om industrin tuggar på som vanligt så behövs inte mer kraft. Om all industri ställer om så behövs mer, men tycker ni den industri omställningen går snabbt, eller verkar funka bra. Jag skulle säga att det händer inte ett skit på aggregerad nivå. Det är inte så att omvärlden slutat köpa våra produkter heller, så det är inte så att kunderna pressar på. Alltså vår aptit på kraft är mindre än den vi producerar idag, och det är inte omöjligt att läget är likadant om 10 år. Vi har till och med ett överskott som vi exporterar. Sen till vindkrafts anhängarna kan jag bara säga, sluta vara så oroliga, vi är inte i närheten av att bygga någon ny kärnkraft, och till kärnkraft anhängarna vill jag bara säga, ta det lugnt, det byggs ingen ny vindkraft. Det stormar alltså till tusen, men i verkligheten händer inte ett skit. Allt är precis som innan. Slappna av! Notera att detta inte handlar om jag lägger någon värdering i energifrågan, bara konstaterar ett beteende som har stora likheter med Trump och många andra företeelser i marknaden som kan liknas med stor i vattenglas, och som historiskt alltid varit köplägen. Och säljer man aldrig, så kanske det är mer korrekt att kalla det BEHÅLLA lägen.

Sen finns det undantag. Mellan 2007 – 2013, dvs under 6 år, så rörde sig globala aktier med NOLL % ex utdelning. Ink utdelning fick man knappt 3% om året, dvs bankränta. Ganska klent betalt för att ta risk. Och det handlade egentligen om två saker. Under 2007 var aktier dyra, och under 2008/9 hamnade världen i recession där vinsterna föll med nästan 30% och börserna kraschade med nästan 50%. Kör man BEHÅLL strategi i alla lägen så kommer man till slut att hamna i en sån här. Sen längre bak i historien finns liknande exempel som faktiskt är ännu värre. Det finns ingen enkel lösning på det här, som typ sälj när aktier är dyra, och köp tillbaka när dom är billiga. För det blir skitavkastning av det också över tid då du kommer sälja väldigt tidigt och sen stå utanför väääldigt länge innan du köper tillbaka, och när du väl köpt tillbaka så hamnar du rätt snart i ett sälj läge igen. Det funkar inte. Tyvärr. Det funkar inte heller riktigt att sätta upp en teknisk sälj signal, då den triggas väldigt ofta, och när du väl vågar köpa tilbaka så har du gjort en förlust, och det blir många förluster på lång sikt. Gör du den tekniska köpsignalen mer förlåtande, dvs inte ger signaler förrän det verkligen är fara och färde, då kommer det inte att ge så mycket skydd för du kommer kliva av väldigt långt ner. Så för de allra flesta är en Buy and Hold strategi viktigare. Se istället till att du sitter på rätt tillgångar. Sitt inte på gamla Telia och HM aktier för att du har varit lat. Lite aktivitet hade kanske fått dig att byta till en Global fond, eller Tech fond. Det hade varit smart. Nej allokering ska man inte se med glasögon att man står utanför nedgång och alltid är med i uppgång. Men ur ett risk perspektiv kan det funka. Dvs du kan ha en strategi där du säger att du ALDRIG vill se din portfölj halveras (även om den repar sig ett år senare). Av den anledningen så tar du på skydd varje gång den är ner mer än 10%. För även en 50% nedgång börjar med 10%. Men då måste du ha klart för dig att det går 25 10%- nedgångar som aldrig blir en 50%. Så ditt skydd kommer att kosta dig och förstöra din total avkastning. Med den lilla psykologiska fördelen att veta om att man aldrig behöver uppleva en halvering, trots att det kostar. Lite som med hemförsäkringen.