Lugn makro vecka

Powell var som sagt rejält duvig i Jackson. Trots stora budgetunderskott i USA, där merparten går till räntekostnader, som alltså blir privata sektorns ränteintäkter, så är inte ekonomin tillräckligt stark för att skapa jobb. En svagare konjunktur och arbetsmarknad väger tyngre än inflationsdata, av den enkla anledningen att företagen inte lär kunna höja priserna ut mot kund, när efterfrågan är svag. Om priserna på insatsvaror stiger, och man inte säljer lika mycket i volym eller kan höja priserna, så kommer företagen helt enkelt dra ner på beställningar och/eller försöka hitta substitut. Detta i sin tur slår mot leverantörer i alla led bakåt, vilket gör att dom inte heller har någon pricing power. Inflation är alltid en funktion av efterfrågan över tid. Inte tvärtom.

Vi ser redan hur räntekänsliga tillgångar, gått starkt. Vi ser även hur företag med stillastående vinster, typ bond proxies, går starkt när marknaden diskar lägre räntor. Dock har inte räntemarknaden riktigt levererat helt ännu. 10yrs har exempelvis inte brutit ner under 4,20 ännu. Något jag följer i veckan.

Viktigast i veckan är core PCE, samt Case Shiller och Chicago PMI. Väldigt lugnt med andra ord!

Börserna tog emot Powells tal med ett leende. Många förstår att aktiemultiplar mår bra av lägre räntor. Men varför vill han sänka? Jo pga av svag konjunktur och arbetsmarknad. Är det så bra då? Svag konjunktur kan ju också rullar över i recession och lägre vinster. Det är ju dåligt! Jo så är det. Vinster väger tyngre än räntor för börserna. Eftersom VIX föll i fredags så betyder det att riskaptiten steg. Man är alltså INTE rädd för att vinsterna ska sjunka. Faktum är att fredagens uppgång handlade mer om stigande riskaptit än fallande räntor. Recession leder som sagt till fallande vinster. Men en stillastående konjunktur upprätthåller vinster. Samtidigt saknar företagen pricing power att höja priser, och därför får vi låg inflaiton och räntor, vilket är bra för multiplar. Samtidigt leder noll tillväxt av vinster till lägre multiplar. Dom tar nästan ut varandra. Givet att SPX handlar till PE23 så skulle jag säga att mycket är taget. Sen är ju SPX en dålig mix numera. VI har Mag7 och några bolag till, med höga multiplar, men också god vinst tillväxt. Och sen har vi resten med flat earnings, fast med låga multiplar. Man bör värdera dom separat.

Som jag ser det har vi SPX på 6400 som en balansnivå, där vi konsoliderar mellan +/- 5% dvs mellan 6100 och 6700. Just nu har vi positivt anslag, men det kommer avlösas av annat längre fram, och i stort kommer vi konsolidera. Motivet är att PE23 ändå tar höjd för lägre räntor, samtidigt som en svagare konjunktur (som är själva anledningen till att räntorna ska ner) inte kommer att föra med sig större vinstupprevideringar. Recesssion kommer krascha börsen, men så länge som NFP är runt nollan, så tror inte jag på recession.

Ha en fin vecka!

————– tisdag

Case Shiller bostadspriser kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,1 och fg 2,8…. samma analys som innan, dvs att priserna har sedan länge planat ut på ATH nivåer. Sen har jag hört att marknaden är som i Sverige på sina håll, dvs säljarna vill ha bra betalt medan färre köpare är beredda att köpa till dom nivåerna, samtidigt som de flesta köpare även är säljare och tvärtom, vilket leder till att marknaden bromsat in i antal transaktioner, men att de avslut som görs ligger kvar på hög nivå. Men att det ibland är ett förstadie till lägre priser. Jag har inte detaljkoll på Amerikanska marknaden, det skiljer sig, precis som i Sverige, också åt vilken geografi man talar om.

CB Consumer Confidence kom in på 97,4 mot väntat 96,2 och fg 97,2. Denna siffran tar tempen på hur hushållen framförallt ser på sin arbetssituation. Dvs om man tycker man sitter säkert, om det finns gott om jobb där ute, lätt att byta, villighet att byta, löne anspräk etc. Denna siffra var på nedåtgående under hela våren. Ganska i tandem med hur jobbdatan har gått, dvs den reviderade, som visade sig vara svag. MEN nu under sommaren har den faktiskt studsat tillbaka en hel del. Precis som många lokala PMI index inom Service.

Detta ger mig huvudbry. Nu går alla runt där ute och tänker att jobben är dåliga och det kommer fortsätta att bli ännu sämre. MEN FAKTUM ÄR att datan pekar faktiskt på att det inte stämmer. Om jag tittar på datan och väljer mellan 1, trend nedåt 2, utplaning och 3, återhämtning, när det kommer till jobb och tillväxt, så är det snarare 2 och 3 som är min slutsats efter senaste tidens data.

MEN, jag drar ingen slutsats ännu, utan vill se tungviktarna ISMx2 Employment faktorn, JOLTS och ADP först. Dom kommer i nästa vecka.

Jag är ingen konjunktur optimist när det kommer till USA. Men jag står absolut inte i recessionslägret. Europa står och stampar runt nolla tillväxtmässigt, men så har vi aggregerat mer sansad finanspolitik också. Medan USA kör kraftfullt expansiv finanspolitik, vilket gör att man växer med 1,0-1,5%. Det är jävligt dåligt betalt för att bygga så mycket statskuld. Sverige växer utan att bygga statskuld. Det imponerar mer. Å andra sidan åker vi snålskjuts på andra länder som stimulerar varpå vår export går okej, som sen gynnar inhemsk efterfrågan. Vi är absolut duktiga på mycket, men vi är också snyltare på omvärlden.

Jag tror FED kommer att sänka i September, och fortsätta att göra det ner till 3,25 fr 4,25%. Men jag ser absolut risker, som att jobben tar fart igen, varpå sänkningarna uteblir. Närmaste 1,5veckan blir viktig!

————–

Chicago kom in på 41,5 mot väntat 46,0 och fg 47,1… sämre, och i nedre delen av intervallet som vi sett sedan 2022. Detta pekar på att ISM INTE kommer överraska positivt i nästa vecka, å andra sidan har vi andra lokala index som pekat på annat. Rent generellt var Jan-April en svag period, samtidigt som vi sett en uppryckning sedan dess. Jag är väldigt inne på att det var Trumps tullar, som fick många inköpare att trycka på knappen för att kunna fylla på hyllorna innan tullar träder i kraft. Men att slutkundsefterfrågan egentligen inte är särskilt stark, och därför kommer den här effekten att klinga av. Ett typ av halvbevis är att rekyteringarna fortsatt att tappa under året. Hade det varit stigande efterfrågan som låg bakom, så kan man tänka sig att företagen fortsatt anställa. Men nu är det istället tullarna som spökar, och då väljer man att inte anställa.

Men detta är väldigt spekulativt, och i nästa vecka har vi både ISM och Jobbdata. Klart avgörande för FED. Men det ska mycket till för att de inte ska sänka den 17e september.

Core PCE kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,2. YoY ligger vi på 2,9 mot fg 2,8. Det är lite för högt. Givet lönerna på 3,6% (enligt ECI 0,9QoQ omräknat i årstakt) och core CPI på 3,1% så borde core PCE ligga på 2,6%. Inte 2,9%. Jag är inte så orolig. Arbetsmarknaden väger såååå mycket tyngre. Inflation är en funktion av löner, löner är en funktion av arbetsmarknad. Arbetsmarknad är en funktion av Efterfrågan som är en funktion av konjunktur….. och jag tror inte ångan är där! Det är egentligen bara budgetunderskotten som gör patienten friskare än vad den egenltigen är. Ta bort alvedon, och febern kommer tillbaka.

10åringen svagade sig i veckan, men 4,20% håller. Nästa vecka är superviktig datamässigt, och kommer vara avgöranade om den ska bryta ner eller ej. Det är avgörande för mycket!

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fokus på Jackson Hole

I veckan har vi lite flash PMIs från världens olika hörn. De lär inte bjuda på några stora överraskningar. Den stora grejen är Powels tal på Jackson Hole fredag kväll. Det intressanta med Jackson historiskt har varit att FED guidar framåt för hur de ser på sin (och därmed indirekt resten av världens), penningpolitik. Eftersom USA är den största ekonomin, har världsvalutan dollarn, och ligger först i cyklerna och indirekt styr alla andra, så har deras riktning varit samma som resten av världens, även om världen ligger några kvartal bakom. FED var mycket riktigt tidigt ute med att sänka räntan från 5,25 till 4,25 men stannade där, medan resten av världen balanserat sina styrräntor runt inflationsmålet. Så på ett sätt ligger USA efter resten av världen, alternativt ligger i obalans med resten av världen. Anledningen är att USA växer snabbare, har ett högre löne och inflationstryck. Mycket av detta kan förklaras med att budgetunderskott, och att räntehöjningarna inte har korrelerat med skuldsattas räntekostnader. Hade alla med dollar lån haft rörlig ränta och USA kört balanserade budgetar så hade världen sett väldigt annorlunda ut. Sverige har i princip kört balanserad budget och stor andel av skulderna är till rörlig ränta. Tänk om USA hade haft samma struktur som vi. Men det har dom inte.

Det intressanta med Powells tal är om det blir en kopia av förra året. Dvs där FED säger sig vara beredd att sänka, men just nu gör man inte det för att inflationstrycket är för högt och ekonomin mår för bra för att man ska tro på att man ska nå målet. Och det är bättre att sänka för sent, än att sänka för tidigt och det visar sig varit ett felbeslut. ELLER, om de faktiskt ser hur en räntesänkning, typ September, ligger i fatet. Marknaden prisar in sänkning i September, men det är FED som bestämmer och marknaden har haft fel förut. Arbetsmarknadsdatan i september blir avgörande.

Sen har vi det här med tullarna. Goldman räknar med att tullintäkterna ökar från 50 till 350mdr dollar på årsbasis. Utslaget på varje arbetande amerikan är det 156 dollar i månaden. Det i sin tur är en ökning med ca 3,5%. Tullarna skulle alltså ge en engångseffekt över ett år på 3,5%. Ungefär lika stor som lönerna ökar med just nu. Men det bygger också på att tarifferna till fullo överförs på priserna, vilket inte är troligt. Importörerna och andra i näringskedjan förväntas ta en del av smällen, i syfte att upprätthålla försäljningsvolymerna. Så min slutanalys, är att tullarna har en inflatorisk effekt, men den är hanterbar och bara bunden till ett år. Tullarna höjs ju bara en gång.

I matchen mellan konjunktur, dvs jobbskapande VS tullarna, så vinner Jobben alla gånger i veckan. Dvs om jobbskapandet är som nu runt nollan, eller negativt, då sänker man trots att inflationen är för hög pga tullar. Detta då en svag konjunktur, utan jobbskapande, till slut effektivt dödar alla prishöjningar. Inflation är rent strukturellt en fråga om konjunktur, arbetsmarknad och löner, och om dom dör, så slutar företag höja priserna. För butiken gapar tom, även om det hänger REA skyltar på dörren.

Men så länge som USA kör underskott, kan man hävda att dom 300mdr skiftas ut till ekonomin igen. I Trumps fall sannolikt genom skattesänkningar. Så ur ett makro perspektiv är det ett nollsummespel. Kosnumtionen blir 156 dollar dyrare i månaden, men skattesänkningen blir lika stor.

Många i marknaden tror på sänkning i September. Men US10yrs ligger på 4,3%. Om räntemarknaden verkligen börjar tro på en serie sänkningar, så borde räntan stå lägre.

Hur borde aktiemarknaden gå då? Well, då måste du välja mellan två scenarior. Ett där börsen redan prisat in sänkningar, och det blir en Sell on news reaktion. Det som talar för det är att 1, börsen är dyr trots upprevidering av vinster 2, börsen har varit korrelerad med ränteuppgång, och borde därför vara korrelerad på andra hållet i en räntenedgång 3, att fallande räntor är kopplat till FED, men de sänker pga svag konjunktur, dvs noll jobb, vilket är lika med svag vinstmiljö för företag generellt, vilket börsen hatar. Men det finns även ett case för stark börs, drivet av multipel expansion, som lägre räntor är anledningen till. Det som talar för det är att konjunkturen, trots att den planar ut, i grunden är rätt robust, och med det bibehålls vinster, utdelningar och aktieåterköp, vilket tar bort potentiella säljare, och hela tiden lockar nya köpare. 2, att budgetunderskotten i USA upprätthåller styrkan i den amerikanska ekonomin och att lägre räntor faktiskt är bra för den delen av skuldsidan som är mer rörlig. Jag anser att det är ganska tunga argument både för och mot.

Säg att Jackson Hole leder till ett fall på 10rs under 4,20%. Då är det intressanta om börserna tar detta som något positivt. Gör dom det, så ska man nog ligga lågt på säljknappen. Gör dom inte det, då är det tvärtom! Kom också ihåg att Jackson även kan bli ett Non-event. För mig är alltjämnt jobbdatan den 5sep det viktigaste.

Min syn är att vi i stort borde ha en konsoliderande börs. Dvs jag ser inte riktigt varför SPX ska stå 20% högre eller lägre om ett halvår. Att man gör rätt i att köpa vid 10%+ sättningar, men att öka likviditet vid nya ATH är inte heller fel. Att alpha främst skapas genom att ligga i rätt region, sektor, tema och bolag.

Det enda som egentligen gör mig riktigt orolig det är om jobbdatan börjar komma in med riktigt negativa siffror. Då ökar helt plötsligt sannolikheten för recession. Eller om korträntor börjar falla extremt brant. Tänk 2åringen ner till 1-2%. Det betyder att marknaden väntar sig en FED som måste sänka radikalt, vilket bara handlar om en sak. Recession. Nästan alla som väntar sig recession idag, och dom finns, har egentligen bara tagit jobbtrenden och extrapolerat in den i framtiden. Dom kan mycket väl få rätt. Men jag kommer inte ge dom cred för extrapolering. Extrapolering är ingen trovärdig analysmetod.

Riksbanken har möte i veckan. Sannolikt stannar man kvar på 2,0%. Om man sänker 25 punkter eller inte, är helt ointressant. Det handlar om man ska ligga kvar runt 2% eller inleda en ny serie sänkningar. Då bör man resonera så här:

1, Ligg kvar på 2% givet att

a, svensk konjunktur inte är i recession med kraftigt stigande arbetslöshet

b, löneläget motiverar inflation runt målet om 2%, vilket lirar med löner på 3%

c, omvärldskonjunkturen är okej och inte trillar in i recession

d, kärninflationen ligger på 2% eller högre, och därmed är styrränta på 2% hyfsat neutral till svagt expansiv penningpolitiskt.

Men inled en serie sänkningar om punkterna a-d inte stämmer.

Jag skulle säga att läget vi befinner oss i nu, handlar mindre om penningpolitik och MER om finanspolitik och produktivitets främjande åtgärder. Fokus just nu bör inte ligga på Riksbanken.

Men hur ser det ut om ett år? Well är USA på väg in i recession, så lär det inte se bättre ut för Europa, och i synnerhet inte oss. Så då väntar ytterligare sänkningar. Men gör dom inte det, så är det ganska sannolikt att vi ligger kvar på 2%.

——— ons

Riksbanken lämnar röntan oförändrad på 2%. Men dom utesluter inte att räntan kan sänkas ytterligare i år. Jag säger så här, försämras arbetsmarknaden, dvs jobben blir negativa. Då fortsätter man att sänka. Annars kan man ligga kvar. Oavsett kommer inföationen att nå målet nästa år. Det är inte där skon klämmer. Läs ovan vad jag skriver. I nuvarande konjunktru är 2% balanserat. Blir det recession får man ladda om bössan!

————– fredag

Powells tal är ute. ”Given current economic conditions, may warrant adjusting policy”. Han säger i princip att tullar och svagare arbetsmarknad, öppnar upp för en potentiell räntesänkning i September.

Jag förstår honom, givet arbetsmarknadens inbromsning i år, särskilt när man tar hänsyn till revideringar av jobb datan, så är det fel att ligga på 4,25% styrränta. En stark arbetsmarknad har skapat sk. sticky wages på 3,5-4% vilket resulterat i ”sticky” inflation på 2,5-3%. Över målet. Men om arbetsmarknaden slutar skapa jobb, så blir det med fördröjning arbetsgivarens marknad, svårare att byta jobb, och lönerna lär röra sig nedåt, och även inflationen. Sämre löner och inga nya jobb, ja det får även konsekvenser för efterfrågan, varpå företagen inte kan höja pris mot kund även om man vill. Tvärtom får man dra ner på inköp, och hålla alt sänka nuvarande priser. Företagen är inte slav under inköpspriser, de är slavar under kundernas efterfrågan. Inköpspriser rättar alltid till sig i värdekedjorna utifrån vad slutkunden gör. Svar ja, tarifferna påverkar producentledet, men om slutkundsefterfrågan inte finns där, så går det inte att skicka priserna vidare. Svaret kommer bli vikande volymer.

Inflation underställer sig alltid konjunktur och efterfrågan. Detta vet FED. I goda tider kan inflaiton av olika skäl vara hög, eller låg. Men i riktigt dåliga tider kommer aldrig inflationstrycket vara högt, för att kunderna är kuvade, av en svag arbetsmarknad. De som inte har jobb kan inte konsumera, och dom som har jobb och lön tar det ändå lugnare för att de noterar att det är dåliga tider.

Min grund syn är att arbetsmarknaden i USA trendar nedåt, och dagens något för höga inflation kommer till slut att nå vettiga nivåer, och då är 4,25% för hög styrränta. I första hand tror jag på 3,25 och i andra hand 2,25%. Men frågan är när? Jag tror det finns riktigt goda odds för att en ny serie av sänkning inleds i September. MEN, det bygger på att arbetsmarknaden fortsätter att vara svag. Det i sin tur bygger på att svagare efterfrågan.

Jag tror på fortsatt svag jobb data. Men jag noterar att ex förra ADP siffran inte alls var särskilt svag.

ADP, som bara tittar på privata sektorn, har varit negativ länge. Men det har alla struntat för att NFP varit stark, trots nedrevideringar. För två månader sen var ADP -33k men ingen brydde sig. Däremot brydde man sig när NFP var svag förra månaden. MEN jag noterar att ADP faktiskt var okej förra månaden. +100k typ. Är det tecken på att arbetsmarknaden inte är så svag längre? Vet ej, men nästa siffra blir intressant. Förra NFP siffran var svag +75k, men många räknar med nedrevidering av den med ungefär lika mycket vid nästa siffra. Men kan vi verkligen vara säkra på att nedrevideringen blir så stor när ADP var okej? Jag har inte facit, jag bara nördar ner mig i datan som vanligt och flaggar för alternativ. Vad jag vet är att Employment faktorn i ISM x2 är svag, så företagen har inte flaggat för nån styrka. Men även där blir nästa ISM skörd intressant.

Det här är ju viktiga saker, för FED tittar numera mindre på inflationsdatan, och mer på jobbdatan. För de vet, precis som jag, att inflation alltid är underordnat jobben. Inga jobb, ingen köpkraft, ingen köpkraft ingen efterfrågan, ingen efterfrågan – good luck att höja priserna. Sen kan man alltid i försörjningkedjorna ha det stökigt med 300mdr i tariffer, som måste putsas ut. Men är inte kunderna i affären så spelar det inte roll hur man försöker lösa det. Det slår mot volymer, och tappar volymer, så blir det inga nya jobb och lönehöjningar. Arbetstagarna får snällt rätta sig, de ska vara glada att de har ett jobb att gå till.

Efterfrågan då? Ja PMIs etc har inte varit så pjåkiga på sistone. Även där undrar man vad företagen faktiskt upplever.

US Flash Mfg PMI kom in på 53,3 mot väntat 49,5 och fg 49,8… bättre, men trots allt i 50-området. Så det är inget paradigm skifte. Men visst, det är bättre än om den trillat ner till 45.

US Flash Service PMI, som är den viktiga, kom in på 55,4 mot väntat 54,2 och fg 55,7. Denna är rätt stark faktiskt. Och det är här jobb skapas eller inte. Det är varusektorn vi har tariff relaterad inflation, men det är i denna sektor som vi har lönedriven inflation, och den är strukturellt MYCKET större och väger mer, och har större betydelse. Så länge som efterfrågan är god, så anställer man, och då kan inte FED sänka. Så förutom ADP, så är det här jag lägger mitt fokus. Vart är vi på väg?

Philly FED kom in på -0,3 mot väntat 7,0 och fg 15,9. Väldigt svag, och det är employment och new orders som drar ner. Prices är höga, sannolikt pga tariffer. Men det är underordnat. Samtidigt är new order och headline siffran inte alarmerande. Lirar med ISM runt 50.

Från Tyskland och Europa kom också flash PMIs, samtliga var typ på 50. Europa står stilla, och lär fortsätta att göra det. Varken recession eller högkonja. Det skapas inga jobb, men de flesta har ett jobb att gå till. ECB etc står på 2% styrränta och inflationen är okej. Finns inte så mycket att säga. Det enda som är intressant är Europas stora paket på Försvar och infrastruktur…. blir dom så pass stora att dom lyckas flytta på nålen? Kanske? Tar man Sverige som ex. Säg att vi ar 5% av BNP och lägger på försvar, och vi gör det genom budgetunderskott, och ökad statsskuld. Ja då borde det få effekt på ekonomin. Ekonomisk tillväxt gör inte skillnad på var pengarna tar vägen. Lite som att USA kört stora underskott och skuldfinansierat dom trots god ekonomi. Sen att nästan hela underskottet handlar om räntekostnader, som hamnar i privat sektor som ränteintäkter, och sen sipprar ut i ekonomin, spelar inte så stor roll. Det är samma sak som att vi lägger 5% av BNP på försvar. Men om vi skulle göra det genom skattehöjningar, ja då uteblir effekten. Ungefär som om USA hade finansierat sina räntekostnader genom skattehöjningar.

Nästa vecka har vi lite spridda skurar data, core PCE är viktigast. Det är först i veckan därpå det blir viktigt igen.

FED möte den 17e

Jag noterar att dollar svagas och räntorna dyker efter Powells tal. Tillgångar reagerar som dom ska. För mig är us10yrs 4,20% en vattendelar. Bryts den väntar 4% och detta är lika med räntesänkningar.

Jag noterar också att VIX dyker, vilket är tecken på ökad riskaptit. Det betyder att marknaden gillar lägre räntor, men är INTE rädd för recession. I sak har man rätt. Hamnar USA i samma sits som europa. Dvs vare sig låg eller hög-konja, så är det rätt lugnt, och då är lägre räntor bara av godo. Men om jobben kommer in på MINUS 500k. Då är det tack och godnatt. Vi vill ligga mellan -100k och +100k. Då finns vinsterna kvar, samtidigt som räntorna kan gå ner. Vissa kallar det Goldlocks.

Men NFP kan fortfarande paja det. Den kommer 5e.

Jag får önska er alla en härlig helg!

Publicerat i Uncategorized | 5 kommentarer

Fokus på CPI

Att arbetsmarknaden nu kyls av i USA, i likhet med resten av världen, gör att marknaden nu tror på räntesänkningar i september. Det är anmärkningsvärt hur USA varit starkt samtidigt som resten av världen bromsat in. Men mycket kan tillskrivas budgetunderskotten. Visserligen går det mesta till räntebetalningar på statsskulden, men dessa landar i privata sektorn som ränteintäkter. Nu verkar ekonomin bromsa in trots underskott. Detta ger FED möjligheter att sänka då en sämre arbetsmarknad ger lägre tryck på löner och i förlängningen inflation. Men, fortfarande är inflationstakten viktig, och FED har svårt att sänka om den är för hög. Trots svagare arbetsmarknad. Men senaste månadernas inflationsdata har varit sänkar vänlig för FED. Men på tisdag får vi ännu en data punkt. Core PCEväntas landa på 0,28% MoM. Är detta rimligt? Well, lönetakten ligger på 3,6% enligt ECI och därför borde core PCE strukturellt ligga på 2,6 och core CPI 3,1%. Översätter man 3,1 till månadsbasis så är det drygt 0,25% MoM. Så 0,28 känns inte fel.

En bra data punkt lär få 10åringen på fall under 4,20% och tvinga ner den mot 4%. Är den dålig fortsätter vi norr om 4,20%. Vi vet vilka aktier som går bra i resp scenario. Innan räntemötet i September har vi ännu en jobbsiffra samt ännu en CPI siffra. Men tongångarna har svängt hos FED, så kommer bara datan in okej, så lär dom agera.

Ska man vara lite nitty gritty kring siffrorna kan man resonera så här. Feds mål är 2% för core PCE, det har historiskt lirat med 2,5 core CPI. Om man bryter ner det på rullande 3m, så blir det 2,5/4=0,625. Senaste två månaderna har månadsdatan legat på 0,13 resp 0,23. Så om core CPI kommer in på 0,27% MoM, så blir det 0,63% totalt senaste 3 månaderna. Håller den takten i sig nästkommande 9 månader, så kommer core CPI bli 2,5% YoY, dvs 2% för core PCE. Så om siffran blir inline imorgon, så kan man hävda att FED är på målet. Jag skulle säga att kommer den inline eller bättre så blir reaktionen positiv. Problemet för FED är att inflaitonen legat på core PCE 2,5+ under långt tid, dvs 3% för core CPI. Det är 0,75 på rullande 3m, så givet 0,13 resp 0,23 så kommer den in på 0,39 imorgon, så har vi fortsatt förhöjt tryck på priserna. Jag tror inte den blir så hög, men 0,4% MoM imorgon är negativt, 0,3 är okej, och 0,2 jättebra. Varför allt detta finlir. Jo för att FED säger att de väntar inte på YoY siffran, som till stor del handlar om baseffekt, utan om inflationstrycket senaste 3m eller eventuellt 6m är i linje med målet, så räcker det.

Låt säga att siffran kommer inline eller bättre, samtidigt som vi har jobbdatan, ja då tror jag September sänkningen är extremt trolig. Och under detta scenario, så kommer inte US10yrs ligga kvar på 4,3%.

Sen har vi lönetakten, som faktiskt rent strukturellt motiverar högre inflation än målet, men en svag arbetsmarknad lär i förlängningen tvinga ner lönerna mot 3% och därmed även inflationen mot 2%. Men detta tar tid, och marknaden tar ut svängarna i god tid innan.

Tullarna? Verkar som om USA landar på drygt 15% mot tidigare 2%. Kommer detta landa på konsumenterna och temporärt tvinga upp inflationen? Många är rädda för detta, men jag tror inte det är så enkelt. Efterfrågan är ganska svag där ute, särskilt på varor, mindre på service och tjänster. Så höjer man priserna med 13% så riskerar man att tappa volym med mer än så. Detta är en dålig affär för alla inblandade. Mer sannolikt är att prisuppgången mot konsument blir väldigt lite, och istället får importören ta en smäll över bruttomarginalen, samtidigt som exportörerna får ta en del smäll genom prissänkningarna. Detta kommer absorbera prisuppgången mot konsument. I gengäld får dom fortsätta sälja volymer, vilket både importör och exportör är mest intresserade av. Hellre sälja bra och tjäna lite mindre, än att sälja väldigt lite och tjäna mycket per såld vara. Men bruttovinsterna går ner för båda, och man kommer ge sig på sin kostnadssida för att försöka upprätthålla vinster. Och i huvudsak handlar det om personalkostnader. Man drar ner på anställningar, och vissa varslar. Lite beroende på bransh och bolag. Detta i förlängningen slår mot köpkraft, som slår mot efterfrågan och tillväxt. Så visst kan Trump öka sina tullintäkter något, men han får en sämre amerikansk och världsekonomi på halsen. MEN han tycker detta okej, då USA och världen får hantera detta genom finans- och penningpolitik istället. Dvs budgetunderskott och sänkta räntor. Tullar och hög inflations debatten ger jag inte mycket för. Den är för ensidig. Och om något så blir dom lite av en engångseffekt.

Q2orna rullar vidare i augusti, men rent generellt har dom varit bra. Efterfrågan är inte superstark, men man lyckas höja priserna med mer än kostnaderna ökar tydligen.

Vi har även svensk inflation, US PPI, retails sales samt Empire FED.

Ha en fin vecka!

————– tisdag

Core CPI kom in på 0,32% mot väntat 0,28% och fg 0,23. Något sämre men inget graverande skulle jag säga. Senaste 3 månaderna summerar till 0,32+0,23+0,13=0,68 vilket ger 2,72% på årsbasis, vilket lirar med core PCE om 2,2%. Det är verkligen lugnt. Sen framöver vill man ju inte se data på 0,30 utan snarare runt 0,20. Enligt många var det väntat med lite högre denna månad, då en del tullar inneburit prishöjningar, men som jag varit inne på tidigare, så höjer man bara pris ut mot kund där man tror att efterfrågan är tillräckligt stark, substitut är svårt och där försäljningsvolymer kan upprätthållas. På årsbasis kom datan in på 3,1% mot väntat 3,0 och fg 2,9%. Headline datan var bra med 2,7% mot väntat 2,8 och fg 2,7, men det handlar om energipriser.

Jag säger så här. Inflationen är inte riktigt på väg mot målet ännu, men inte heller på väg på andra hållet, utan är ganska sticky på dagens nivåer, vilket är kopplat till lönebildningen, där företagen i möjligaste mån försöker höja priserna för att kompensera för stigande personalkostnader. Allt detta håller i sig så länge som 1, efterfrågan inte viker, och därmed 2, jobben viker. På sistone har jobben börjar vika, medan efterfrågan inte visar riktigt tydliga tecken ännu.

Vi har en jobbsiffra kvar i september och ännu en CPI siffra, innan nästa FED möte. Är dom i linje med senaste tiden så tror jag ändå på sänkning i september. Anledning: 1, inflationstrycket är fortsatt ganska svagt, även om det är över målet och 2, senaste tre månadernas jobbdata är överordnat. Inga jobb, ingen tillväxt, ingen inflation.

Första reaktion på datan var duvig, dvs dollarn svagades och räntan svängde ner. DOCK, ingen etablering av 10åringen under 4,20%. Det är avgörande för mig. Kvällen blir intressant!

————– tors

Svensk inflation KPIF ex energi kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2… inline. På årsbasis kom den in på 3,2% mot väntat 3,1 och fg 3,2%. Givet ett lönetryck i Sverige på c3,5% så borde inflationstrycket ligga på c2,5% men företagen har i år lyckats kompensera stigande personalkostnader med mer prishöjningar än vad som brukar vara brukligt. Det är uppseendeväckande då jobbskapande, tillväxt etc är väldigt svagt i landet, dock ej recession. Då brukar det vara svårt att för företagen att höja priserna, och man hanterar kostnader genom att sänka dom istället. Vi verkar vara i en väldigt speciell situation där efterfrågan är tillräckligt svag för att man inte ska vilja anställa, men tillräckligt stark för att man inte ska börja göra sig av med folk, och ändå klara höja priserna. Jag ser inga bullets till varför svensk ekonomi ska ta fart. Tvärtom, därför borde snarare prishöjningarna att avta. Hade Riksbanken legat på 3%+ styrränta så hade det varit en no brainer att sänka, men nu ligger man på 2%, en bra bit under inflationstakten, och därmed erbjuder man i teorin negativa real räntor, vilket per definition är en expansiv penningpolitik. För Riksbankens del skulle jag säga att man kan ligga kvar på 2%, och ytterligare sänkningar är egentligen bara nödvändigt om ekonomin tar nästa steg in i recession. I det här läget är det snarare finanspolitik och andra åtgärder som ska vara expansiva. Men som sagt, givet läget, så borde inflationen röra sig ner mot 2,5% för att sen fortsätta ner mot 2% när lönerna nästa år rör sig från 3,5 till 3%. Om Riksbanken sänker vid nästa möte eller ej, är ingen biggy. Man ligger rätt som man gör. Tillräckligt lågt för att hjälpa en svag ekonomi, men tillräckligt högt givet att löner och inflation taktar klart över målet.

Lite om tullar… USA har genom avtal höjt tariff tull från c2% till drygt 15%. Dvs om en importör köper in en vara från omvärlden så måste han betala 15 dollar på varje 100 dollar inköpspris, mot tidigare 2 dollar. Detta syns inte minst på importerade bilar. Men många varor syns det inte alls på. Men i snitt får Trump in 13 dollar mer än tidigare. Det syntes inte minst på föregående månad där man fick 30 miljarder dollar mot normalt sett 8 miljarder. Siffrorna lirar inte riktigt. Om tullarna går från 2 till 15 så är det c7X pengarna, och därför borde 8 bli 56 miljarder i intäkter. Detta beror antagligen på minskade volymer och att vissa tullar inte fått riktigt genomslag ännu, och i vissa fall där tullarna inte trätt i kraft, som Kina, så kan man även anta minskad handel. Goldman räknar med att tullintäkterna i USA kommer öka från c50mdr till 350mdr på årsbasis. Ökningen på 300mdr kommer från amerikanska konsumenter (prishöjningar), importören (som betalar tariff, och kan ta en del genom att inte höja priset fullt ut mot kund, och därmed ge efter bruttovinst marginal), och slutligen den utländska exportören (som kan ge rabatt eller sänka priset). Goldman säger att så här långt att den amerikanska konsumenten tagit ungefär 26% av tariffen, medan 74% delas av importör/exportör. Det är i linje med historien där tariffer aggregerat inte brukar slå helt mot konsumenten. Men om vi återgår till ökningen av tullintäkter från 50 till 350 på årsbasis, så är det en ökning med 300mdr. Om konsumenten tar 26% så är det ca 75mdr dollar i prishöjningar. Det är vääääääldigt lite sett till total konsumtionen som ligger på ca 19,000mdr. tarifferna om de utgör 75mdr blir alltså 0,3%. Sen är stor del konsumtionen tjänster och service, och varor betydligt mindre, och tariffer slår mest mot varor, så där blir påverkan större. Och inom vissa varugrupper med stort importinnehåll blir det klart märkbart.

Importerade nya bilar är en sådan extrem grupp, där importören och exportören redan har tunna marginaler, och tariff beloppet blir väldigt stort, och därmed tvingas det ut på konsumenten. Bilbranschen är ju inte direkt skållhet, så därför borde utländska bilmärken få det tufft i USA, och istället borde Beg bilar samt inhemskt producerade bilar gynnas. Å andra sidan så importerar den amerikanska bilindustrin en hel del för att kunna bygga bilen, så det är inte helt enkelt. Vi får helt enkelt hoppas på stora räntesänkningar framöver, som gör bilköpet, och månadskostnaden lägre trots stora prishöjningar.

Men rent aggregerat så kommer inte tullarna slå mot det strukturella inflationstrycket. Den stora vinnaren är Trump som ökar intäkterna med 300 miljarder. Vilket är en betydande summa då ex budgetunderskottet ligger på drygt 1,500mdr. Om man tänker att han skiftar ut 300mdr till konsumenten genom säg skattesänkningar så kan man säga att hushållen åkte på prishöjningar på 75mdr, dvs blev 75mdr fattigare, men fick tillbaka 300mdr av Trump. Dvs netto 225mdr dollar. Om man tar 225 mdr genom 160 miljoner arbetande amerikaner så blir det 1,400 dollar per amerikan och år, Dvs drygt 100 dollar mer i månaden. Det är inte någon gamechanger, men det är alltid något. Medianlönen ligger på 60,000 dollar i usa, dvs 5,000 dollar/mån, och en ökning med 100 dollar i månaden, är alltså en ökning med 2%. Givet att de årliga löneökningarna ligger på 3,6% så kan man se det som en halv årslöneökning för konsumenten. Sen ska man ställa det mot att vissa amerikanska företag kommer se sina vinster krympa, då de antingen säljer mindre volymer för att de höjde priserna eller tjänar mindre per såld vara, och därmed är de mindre benägna att anställa alt varsla folk. Och den effekten bör ställas mot att varje amerikan får 100dollar mer i månaden. Sen vill jag understryka att detta bara är en high level diskussion, och vilka pengar som faktiskt fördelas och når amerikanen är svårt att veta.

US core PPI kom in på 0,9% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,0. En extremt hög siffra! På årsbasis kom den in på 3,7% YoY mot väntat 2,9 och fg 2,6. Att man höjer priserna ute i producent ledet med 0,9 en skild månad är mycket högt ur ett historiskt perspektiv. Det lirar med datan under 2021/22. Men sett till YoY 3,7 så är det inte lågt, men det är i linje med 2023-framåt och egentligen inget som sticker ut. Det är uppenbart att tarifferna där ute påverkar företagen, och de flesta försöker skicka dom framåt. Men då ska man komma ihåg att mot slutkunden, dvs konsumenten, hittills inte alls påverkats lika mycket. Goldman nämnde 26% och det verkar stämma. Så här långt verkar det som om företagen inte väljer att höja priserna ut mot kund, då efterfrågan trots allt verkar vara bräcklig, och prishöjningar är inte vägen framåt. Svag efterfrågan brukar vara synonymt med stillastående priser, alt sänkta priser. Vad företag försöker göra är att sälja mer, och tjäna mindre per vara. Dvs köp 4, betala för 3. Och visst hade man hellre sålt en vara och gjort stor bruttovinst, men går inte det, så är det bättre att sälja 4 varor och tjäna aggregerat lika mycket bruttovinst. Kom ihåg att ett företag vill alltid maximera bruttovinsten. Om han säljer X eller Y varor är oväsentligt. Som det ser ut nu så är det företagen i USA som tar större delen av tariff smällen, och den kommer kosta ca 300mdr dollar (350- 50). Exportörerna kommer sannolikt känna av minskad efterfrågan i volym. Givet att de inte sänker priserna, vilket jag inte tror man gör.

Marknadsreaktionen så här långt är ganska rimlig, just för att beloppen vi pratar om går att absorbera. Att FED sänker eller inte i september, har inte med detta att göra. Dålig jobb data däremot, gärna i kombination med okej inflationsdata, då sänker man. Motsatsen så avstår man!

—————– fredag

Jag beskrev ovan hur Trumps tariff intäkter kan gå från 50mdr till 350mdr på årlig basis. Det är ju en slant. Men det är väldigt lite i förhållande till privatkonsumtionen och kommer knappast påverka det övergripande inflationstrycket.

Ett annat sätt att se på det är följande:

1, Varor utgör en mindre del. Det handlar om varor, inte tjänster. Tjänster utgör 70%+ av konsumtionen, 30% varor

2, Alla varor har inte ett import innehåll. Av 30% Varor, så finns det ett direkt och indirekt IMPORT innehåll i typ 50%. Då är vi nere på 15% (hälften av 30)

3, Slutkund kommer inte att bära full tariff. Sen överförs inte 100% av tarifferna på slutkund, utan delas även av exportör (som kan ge förmånligare priser) och importör (som kan ge efter på bruttovinst). Enligt Goldman har tullarna hittills skickats vidare mot kund till 26%. Men låt oss anta höga 50%. Då är det 50% av 15, dvs 7,5% av privatkonsumtionen som berörs.

Och sen ökar själva Tullarna från 2% till 16% (vi får se var Kina landar). Så det är 14% ökning, som berör 7,5% av handeln.

Det ger en engångsprisökning på ungefär 1% (14% av 7,5)…. högt räknat.

Jämför det med när lönerna ökar med 3,5-4% för alla företag i ekonomin. I pengar räknat är det en kostnadsökning på ca 450mdr dollar om året för amerikanska företag. Säg att löneökningen är en ny kostnad för företagen att hantera, i likhet med nya tariffer. 4% kostnadsökning som berör alla företag. Lönerna är alltså TRE-FYRA gånger tyngre som kostnadsökning att hantera, än tarifferna, och i regel lyckas företagen välta över 100% på slutkunderna.

Sen kan man hävda att löneökningen hamnar i konsumenternas plånböcker som i regel shoppar upp dom. Så pengarna kommer anställda till godo, och därför kan man också höja priset mot kund, eftersom kunderna och anställda är samma sak, och de har fått mer pengar i plånboken att kunna hantera prisökningen. Medan tarifferna går rakt in på statens konto. Men givet att Trump skiftar ut pengarna i ekonomin på ett eller annat sätt, så kommer dom folket till godo också.

Empire FED kom in på 11,9 mot väntat 0,0 och fg 5,0…. bättre. Nivån är i linje med senaste åren. Jag skulle säga att läget är oförändrat.

Retail sales kom in inline både sett till headline, samt ex autos. Fg månad blev uppreviderad. På sin helhet så är också detaljhandelsförsäljning oförändrad. Normalt sett är detta en funktion av inkomster, dvs lön och nya jobb, så det tar tid att se om tiderna förändras. Givet att vi inte får en chock likt Covid eller Lehman. Men nåt sånt har vi inte, ännu.

Import priserna i USA, som jag normalt sett inte följer, sjönk något förra månaden. Skulle kunna innebära att importörerna, tyngda av nya tariffer lyckas få ner inköpspriserna, för att i gengäld hålla uppe volymen.

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | 10 kommentarer

Jobbdatan tvingar FED till att sänka i September

Ursäkta att jag är lite sen på bollen, men jobbdatan i fredags var svag. 73k jobb mot väntat 110k och fg 14k (nedreivderat fr 147k). Det var framförallt nedrevideringar senaste månaderna som var sjukt stora. Maj reviderades ner med 125k. Jobbskapandet senaste 3 månaderna har legat på +35k/mån i snitt. Då har vi inte ens sett nedrevideringen i Juli. Den kommer första senare. Man kan säga att jobbskapandet har upphört i USA. Ungefär som i Sverige och Europa.

Jobben är en funktion av nya jobb minus varsel. I goda tider anställer man och sparkar ingen. Då är siffrorna höga. Där har vi varit länge. I nästa steg slutar man att anställa, men man varslar fortsatt väldigt lite. Det är där vi är nu. Oftast leder detta till nästa steg, inga jobb och stora varsel. Dvs negativ jobbskapande. Även kallat recession.

Men just nu är jobbskapandet på typ noll, vilket brukar lira med noll tillväxt. Det är inte högonja, men inte heller recession. Det finns tre vägar framåt, ligga kvar här under en längre tid. Vi är på väg in i recession, eller det tar fart på nytt och leder till högkonja.

Optimisterna hävdar att årets slow down har handlat om Trump stök, och när vi väl kommer gneom detta tar konjunkturen fart. Det känns rätt magstarkt. Det som talar för detta är att budgetunderskotten är rätt stora och stimulerande, och när Trump stöket är över så kan vi få en Confidence boost inom hushålls och företag som i sig blir självuppfyllande.

Pessimisterna tror på recession. De lutar sig åt historien, där konjunkturen sällan gått från högkonja till ingen konja, och stannat där, utan dagens situation har nästan alltid varit ett förstadie till recession.

Jag är själv inne på att både USA och Europa kan fastna i ett stadie där de flesta har jobb, men det skapas inga nya jobb, och ekonomin står och stampar. Det krävs ofta en shock av något slag för att välta konjunkturen, och någon sådan har vi inte sett. Det kan vara finasiell kris som leder till defaults och förluster, det kan vara oljan som drar till 150, det kan vara centralbanken som bromsar för mycket, och det kan vara fastighets markander och kapital marknaden som kapsejsar, och startar något som knäcker förtroendet och startar snöbollen. Något sånt har vi inte. Det gör mig positiv. Men det finns mycket negativt också. Handelskriget lär leda till minskad handel som i slutändan är dåligt för alla på ett eller annat sätt.

Men det viktigaste skälet är förmodligen att de flesta tror, felaktigt, att det naturliga läget för världsekonomin är att den antingen mår väldigt bra eller väldigt dåligt. Jag tror det är tvärtom. Jag tror det naturliga läget är precis mitt i mellan. Det krävs väldigt stora krafter, från många håll, för att få denna koloss i rörelse åt endera håll. Det naturliga är att den står i princip stilla.

Historiskt har vinsterna dubblats över en 8-10 års period, vilket är samma som 7-9% årlig vinsttillväxt. Men detta är en årssnitt. Vid recession faller vinsterna med ca 20-30%. Vilket betyder att vinsterna under de goda åren brukar öka i snitt med 15%. och där spannet ligger på 5-25%.

I ett läge där vi hamnar i recession brukar som sagt vinsterna falla med 20-30% och i goda tider stiger dom lika mycket. I ett läge där vi stampar växer inte vinsterna, men dom finns kvar. Det är detta läge jag nu navigerar efter. Då kvarstår egentligen bara faktorn värdering, som beror på riskaptit och ränteläge. Sen kan man alltid hävda att det finns en multipel för höga vinst förväntningar, och när världen bromsar in så måste den bli lägre. Men jag hävdar att den till stor del kan vägas upp av räntor. En värld som står stilla, skapar inga jobb, och då får vi below average lönetillväxt, då det blir arbetsgivarens marknad och det inte blir lika lätt att byta jobb för att få upp lönen. Lugnar lönerna ner sig, vilket dom kommer att göra, så gör inflationen det, och då får vi räntorna med oss. 100 punkter lägre ränta skulle jag säga motiverar 20% högre värdering. Men om det samtidigt sker en nedrevideringar av vinsttillväxten, från säg 10-15% om året till typ 0%. Då tar dom ut varandra.

Jag är också förvånad hur så många i marknaden kunde förvånas över den dåliga jobbdatan. ADP som förvisso bara fångar privata sektorn, har varit svag länge. Men den litar man inte riktigt på. Frågan är vad man ska lita på nu, när NFP revideras och statistik chefen fått sparken. Kanske ADP? Well, den kom in starkt senast. Så den är lurig.

ISM Services och Mfg har sina Employment underkomponenter, som länge visat att företagen inte är intresserade av att anställa längre, trots hygglig efterfrågan. Men marknaden vågade inte lita på dom heller. Tydligen.

Senaste jobbdatan gör att marknaden helt riktigt tror på sänkning i September. Visserligen kommer man få en datapunkt till innan mötet. Jag tror att så länge som jobben ligger nära nollan, så kommer FED fortsätta att sänka vid varje möte. Man kör på först med 100 punkter till 3,25%. Och händer inget, så sänker man med 100 till. Ner till 3,25% kan man gå så länge som inflationen är under 3% men över 2%. Ner till 2,25% kan man gå när inflationen når 2% eller lägre.

Så länge som datan är rätt, så kan vi har 3,6% på 10åringen i september. En etablering under 4,2% pekar på detta. Nästa tisdag den 12e kommer CPI data. Om den är bra så ger det nästa push nedåt.

Det är intressant hur det nu ser ut som om både Europa och USA står och stampar. Det är rätt anmärkningsvärt med tanke på den stora skillnaden kring budgetunderskott. USA borde göra bättre allt annat lika. Men faktum är att detta är inget nytt. Sedan 2007 har USA statsskuld gått från typ 40 till 140% av BNP medan Europa bara gjort en bråkdel av detta, och samtidigt har dom vuxit ungefär lika mycket. Skuldjusterat är Sverige typ bland de bästa i världen. Men vi åker också lite snålskjuts på andra länders skulder, då det gynnar vår export. Hade USA och Europa kört samma finanspolitik som Sverige senaste 20 åren, så hade vår export mått sämre, och då hade vi som land mått sämre.

I ett sånt här läge, så är det aktier med låg vinsttillväxt, eller höga skulder, många av dom laggards som kommer outperforma. Hur dom ska gå i absoluta termer vet jag inte, men så länge som det finns riskaptit, dvs VIX under 25, så har dom chans att gå bra.

ISM Mfg kom in på 48,0 mot väntat 49,5 och fg 49,0… svagt

Dito Employment kom in på 43,4 mot fg 45,0… väldigt svagt. Vi pratar varsel i Mfg sektorn. Kan ha med tullar att göra.

Dito Prices kom in på 64,8 mot fg 69,7… fortsatt hög. Men jag säger att den diffat rejält senaste halvåret mot faktiska höjningar, vilket har en enkel förklaring. Företagen vill höja priserna, men kan inte.

Dito New Orders 47,1 mot fg 46,4… bättre men fortsatt svag.

Ingen fest i Tillverkningsindustrin, men inget fritt fall heller. Same same.

ISM Services kom in på 50,1 mot väntat 51,5 och fg 50,8

Dito Employment 46,4 mot fg 47,2… det blir värre. Finns inget som talar för studs i jobben

Dito New Orders 50,3 mot fg 51,3…. det är ingen Post Trump högkonja som lurar i vassen

Dito Prices 69,9 mot fg 67,5… fortsatt hög, och med dom lönekostnaderna förstår jag att man vill höja priserna för att lyfta bruttovinsterna. Men jag hävdar att efterfrågan är för låg, för att man i praktiken ska kunna göra det.

Dito Business konfidens 52,6 mot fg 54,2… sämre

Innan var jag rädd att vi kanske var på väg mot en post Trump stök era… där andra halvåret skulle bli starkare än första halvåret. Nu känner jag inte så längre.

Jag tror USA på sin höjd växte med 1-2% under första halvåret, men med tanke på jobbdatan och utsikterna så tror jag snarare ner mot 1%. Kanske lägre. Det är inte längre stor skillnad på Europa och USA.

Så länge som New order komponenterna inte tar fart rejält, typ 55 helst mot 60, så ser vi stagnerande ekonomier framför oss. I den marknaden kommer inte löneläget på 3,5-4% orka hålla utan röra sig nedåt, MEN EN FÖRDRÖJNING, och med detta kommer ett lägre inflationstryck.

Håller denna miljön i sig så kommer inflationen nå 2% under nästa år vilket öppnar upp för att FED ska kunna sänka med först 100 punkter, och senare kanske 100 till. Trump kommer vara nöjd med FED, lagom till att Powell ska avgå! Det är ju lite ironiskt. För han kommer ge sig själv rätt. Och säga att Powell gjort ett bra jobb men kom sent till insikt. Att ekonomin går dåligt trots budgetunderskott kommer han aldrig att erkänna. Det ska bli intressant om ekonomin går tillräckligt bra, för att mellanårsvalet kommer gå Trumps väg. Det är nästa höst. Lång tid dit. Men förlorar han makten där, lär han bli en lame duck sina två sista år.

Veckan blir lugn och det är först nästa vecka som CPI datan sätter prägel på macro igen!

Vad gäller börsen så kan den visst korrigera en bit till. Vet ej, men annars tänker jag mig konsolidering en tid framöver, fast där lägre räntor, kan ge sektor/faktor rotation.

Fortsatt skön sommar!

————— tors

Svensk snabb estimat över inflation kom in på 3,2% YoY mot väntat 3,3 och fg 3,3 mätt som KPIF ex energi, dvs kärninflation. Löneläget enligt mi.se ligger på ca 3,5% och avtalsrörelsen slog fast 3,4%. Historiskt har kopplingen varit stark med ca 100 punkter. Vad betyder detta, jo att företagen med råge lyckas kompensera för stigande personalkostnader genom att höja priserna. Svensk konjunktur är inte stark men man lyckas ändå trycka genom prishöjningar. När efterfrågan är svag, så brukar man inte kunna höja priserna. Då blir nämligen efterfrågan ännu sämre. Alltså måste efterfrågan vara hyfsat stark ändå. Eller så pass stark att företagen höjer priserna med mer än kostnaderna ökar. Givet löneläget är det min tes att inflationen borde röra sig ner mot 2,4% för att mot slutet av nästa år nå 2%. Riksbanken ligger på 2%. Det är rimligt idag. Skulle inflationen nästa år komma ner under 2% eller sysselsättningen börjar bli negativ, då kan man fortsätta att sänka.

Publicerat i Uncategorized | 6 kommentarer

Luften börjar bli tunn

SPX har tagit ut 6400. Uppgången kommer av Okej Q2or, ingen oro för konjunkturen, ökad riskaptit (fallande VIX). Räntorna däremot fortsätter att tröska på runt styrräntan på 4,25%. Marknaden tror inte på räntesänkningar. Efterfrågan i amerikanska ekonomin är för stark, vilket innebär att det fortsätter att skapas jobb, löneökningar och inflation, och då blir det svårt för FED att sänka när man inte ser ut att kunna 2% målet.

Detta ger oss ett antal möjliga vägar.

Antingen mer av samma, dvs fortsatt stabil konjunktur och höga räntor. Kan börsoptimismen fortsätta? Absolut, men jag tycker risk/reward börjar se rätt dassig ut på PE 23X och noll i aktieriskpremie. Men vi har inte fått några säljsignaler ännu. Men korrektionsrisken är hög. Samtidigt ska man ha klart för sig att så länge som vinst och konjunkturutsikter ser okej ut, så lär korrektionerna bli grunda. Tänk typ max 10%. Det som talar för detta case är att Ex flash PMIs och annat visar att service sektorn mår bra.

Sen har vi caset med lägre räntor. Det bygger i grunden på att jobbdatan fortsätter att trenda ner och blir till slut så svag att FED börjar sänka. Är detta bra eller dåligt? Svårt att säga. Börjar marknaden oroa sig för konjunkturen, så kommer inte lägre räntor hjälpa. Då är lägre räntor snarare ett symptom på dålig konja och sämre vinster. Men om man tror att konjunktur och vinster håller, ja då brukar lägre räntor vara bra. Sen hävdar många att börsen redan har diskonterat lägre räntor. Att dagens aktieriskpremie på 0% inte är hållbart, och om räntorna börjar sjunka, trots okej vinstutsikter, så blir det en sell on news reaktion.

Idag handlas SPX till PE23, dvs earnings yield på 4,3%. Samma som räntan. aktieriskpremie 0%. Säg att räntan sjunker till 3,3%. Om aktieriskpremien ska ligga kvar på 0%, så behöver PE stiga till 30. En uppgång på 30%. Detta tror inte jag på…. då PE30 inte är motiverat för detta index. Så jag tror snarare att fallande räntor kommer gå synkront med sämre börs. Sen hur svag, beror på vinst utsikterna. Är dom okej, så kommer det uppstå köplägen.

Sammantaget ser det inte super spännande ut. Samtidigt är jag inte särskilt orolig. En tids konsolidering är kanske det mest troliga, och för alla som är långsiktiga ska man inte gå ut och in. Men att se över portföljen är aldrig fel.

I veckan hade vi räntemöte från ECB där man nu stannar på 2,0%. Men jag tror på fler räntesänkningar under andra halvåret om inte arbetsmarknaden pigga på sig.

Från Europa och Tyskland kom Flash PMIs som fortsätter att snurra runt 50. Finns ingen riktning i konjunkturen, bara en allmänt halvsvag konja där det typ inte skapas några jobb, men där de flesta har jobb.

Från USA kom Mfg Flash PMI in svagt på 49,5 från fg 52,9. Ingen biggy, men tanken att tillverknings indsutrin skulle inleda en ny rörelse uppåt kom av sig. Däremot kom Service Flash PMI in okej på 55,2 mot fg 52,9. Detta är stort! Jobbdatan har egentligen blivit svagare under första halvåret, och min ide var att den skulle bli sämre under andra halvåret. MEN, om service sektorn pigga på sig, så kanske jobben kommer överraska. Den här siffran gör att FED kanske inte kommer att kunna sänka. Dock har PMIs varit mer opålitliga än ISM, så vi får se var den datan landar innan vi drar några slutsatser.

I veckan som kommer har vi Case Shiller, JOLTS, ADP, ECI, core PCE, PMIs, ISM Mfg, men framförallt….. FED möte och jobbdata. Busy busy!!!!

Som sagt, jag tror risken för 10% ner är större än 10% upp, men på det hela taget tror jag på konsolidering en tid.

En grej som jag vill att alla funderar över, är det faktum att USA har kunnat ligga på 4,25% styrränta och ändå ha en ekonomi som växer med knappa 2% i årstakt och skapa 1-2 miljoner nya jobb. Samtidigt som ECB och Europa ligger på 2% styrränta och har en ekonomi som i princip står stilla och inte skapar några jobb. Jag tror inte det finns EN anledning utan det finns många skäl, men där USA sannolikt är mer dynamiskt och det finns strukturella skäl för detta. Ett annat viktigt skäl är att usa trots ok konjunktur kör stora budgetunderskott. Visserligen går stor del att betala räntekostnader på statsskulden. Men statens råntekostnader är privata sektorns ränteintäkter, som i sin tur kan spenderas i ekonomin. Om Trump istället kört en balanserad budget, främst genom högre skatter, så hade han hämtat hem en de här ränteintäkterna (dvs statens kostnader) och då hade amerikanska ekonomin sannolikt varit mer i paritet med Europa. Sen ska man komma ihåg att stor del av de här ränteintäkterna ackumuleras på bankkonton och pensionsfonder (som direkt och indirekt äger statspapper) och inte hittar ut i ekonomin dag 1. För mig är det ett UNDER hur stora budgetunderskott usa gjort post covid trots att ekonomin mått bra. Särskilt när statsskulden är så hög. Det kan komma att straffa sig en vacker dag! Hade man kört en mer balanserad budget hade usa inte varit så starkt, och då hade Fed enklare kunnat sänka råntan ner mot euro nivåer. Nu har detta varit en omöjlig uppgift pga budgetunderskotten. It is so SAD!!!

Ha en fortsatt skön sommar!

————- tis

JOLTS kom in på 7,43m mot väntat 7,5 och fg 7,7m nya jobb. Alltså det är svårt att dra några stora slutsatser, men förra månadens siffra var relativt stark, i ett läge när man trodde att den skulle försvagas. Dagens siffra visar mer på att vi fortsatt ligger i en fallande trend, dvs nedåt, där det annonseras allt färre jobb. En tidig signal på att arbetsmarknaden blir allt sämre. Dvs företagen vill idag inte anställa lika mycket som man vill för ett år sedan. Detta i sin tur handlar om att man inte vill nyrekytera folk för att man känner stigande efterfrågan, men det handlar också om att färre slutar på jobbet i jakten på nåt nytt och bättre, och söker tryggheten i att vara kvar på det gamla. Sämre tider alltså. Det är också en viktig faktor när det kommer till inflation. Dvs enklaste sättet att få upp sin lön, är att gå till ett nytt jobb och kräva att man ska ha mer betalt för att byta. Samtidigt som när personen säger upp sig, skapas en lucka som måste ersättas, och denna person kommer sannolikt kräva högre lön för att ta jobbet. Hela den här karusellen ger allt annat lika ett högre löneläge, varpå företagen välter över det på priserna, dvs inflation. Men det krävs en någorlunda tajt arbetsmarknad, som nu. med låg arbetslöshet. Detta är huvudskälet till varför vi historiskt fått strukturellt stigande löner i slutet av en konjunktur cykel, men påföljande inflationstryck.

CB Consumer Confidence kom in på 97,2 mot väntat 95,0 och fg 95,2… bättre. Vi är på fortsatt rätt dassiga nivåer, i nivå med Covid. Men klart bättre än great recession. Denna fångar hur man ser på sitt jobb och arbetsmarknaden. Den har trendat ner sen toppen 2021 men det är frågan om den ska stabiliseras runt dom här nivåerna, eller bryta upp/ner. Jag ser en tajt koppling till NFP jobben.

Case Shiller -0,3% MoM mot fg -0,3%. Priserna planar numera ut på rekordhöga nivåer. Sen finns det såklart enskilda stater med stora problem, men aggregerat i landet, så är prisbilden stabil. Om man ser till YoY% siffra så är det på plus såklart, men handlar mer om baseffekten. Den kommer kryper nedåt för varje månad.

—————— ons

FED möte idag. Trycket från Trump spelar noll roll. Powell slutar som Ordf i Maj nästa år. Trump kan sparka Powell mot ”cause” men det handlar mer om han aktivt skulle sabotera FEDs arbete, eller typ blir alkolist eller nåt. ”casue” har aldrig prövats rättsligt, men jag tror varje domstol i USA skulle fria honom. Trycket inifrån mot Trump är också stort. Jag tror hela Trumps utspel handlar om taktik, dvs ”han trycker på FED att de ska sänka, vilket de inte gör, men hans väljare gillar att höra från Trump att han vill göra det bättre för dom. Och skulle FED sänka i framtiden (till följd av data, inte vad Trump har sagt) så skulle Trump kunna ta Cred för detta, i stil med ”I told you so”. Trump har allt att vinna och inget att förlora på att ligga på FED. Och han kommer inte sparka Powell, för att sen riskera att en domstol återinstallera honom, då Trump snarare kommer få ta skit.

Trots allt tror jag det ändå finns en chans att FED börjar öppna dörren för framtida sänkningar. Inte bara för att Trump säger så, utan för att datan faktiskt visar på att det skulle kunna bli möjligt.

ADP kom in på 104k mot väntat +75k och fg -23k (uppreviderat fr -33). En klar förbättring. Samtidigt, som ni alla har sett, har detta varit en svag guide för NFP. Men om jag ändå ger mig på ett försök, så kom NFP privata jobb in på +75k förra månaden, medan ADP sa -33k. Dvs 110k skillnad. Snittet senaste året har legat på 75k. Det skulle betyda att NFP skulle komma in på mellan 180-225k. För privata jobb. Sen har vi outliern jobben i offentliga sektorn. Hursomhelst, detta pekar på en stark siffra på fredag. Tvärtom den fallande trend vi har sett senaste månaderna. Den som lever får se!

—————– tors

FED mötet var i princip en återupprepning av förra mötet i juni. Man lyfte fram att ekonomin bromsat in något under första halvåret, men annars ingen skillnad. Två ledamöter gick mot beslutet och föredrog sänkning. Marknaden hade nog hoppats på mer eftersom många vill se sänkning i september, och då hade det varit rimligt att man säger nåt mötet innan. Men så blev det inte.

Jag har sagt det länge och säger det igen. FED behöver en försämring på arbetsmarknaden för att återuppta sänkningarna. Får dom inte det så är det sannolikt att inflationen INTE kommer ner under målet. Därför är jobbdatan på fredag viktig. Även den i september.

Man måste fråga sig varför arbetsmarknaden är så stark trots att räntorna ligger på 4,25%. Medan den i Sverige är så svag trots räntor på 2%. Jag tror att anledningen heter budgetunderskott, där USA gasar på med dryga 6% trots stark ekonomi. Många svarar med att det mesta är räntekostnader, men det är pengar som landar ute i ekonomin som ränteintäkter. Hade man balanserat budgeten, så hade man kunnat sänka räntan ner till 2%. Så enkelt är det!

En stark jobb siffra på fredag så ligger 10åringen kvar på 4,30-4,60. En svag siffra så pratar vi 4,0-4,3%.

Kina Mfg PMI kom in på 49,3 mot fg 49,7 och Service PMI kom in på 50,1 mot fg 50,5…. typ oförändrad.

Core PCE kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,29 och fg 0,2. Inline. Årsdatan kom in på 2,8% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,7. Hyfsat inline.

ECI, Employment Cost index, som kommer en gång i kvartalet, och är FEDs favo mått för löner, kom in på 0,9% QoQ mot väntat 0,8 och fg 0,9. Sett årsdata kom den in på 4,1% mot fg 3,6% YoY. Men det intressanta är att den ligger kvar på 0,9 för kvartalet, samma som förra. Vi pratar alltså om en ÅRSTAKT på 0,9X4=3,6% vilket alltså lirar med Core PCE på 2,6%. Där har den varit länge, och det handlar om kombinationen tajt och fortsatt hyfsat stark arbetsmarknad. För att FED ska kunna nå målet så måste denna siffra ner till 0,7 för att på sikt nå 2,8% i löner, och därmed core PCE på 1,8%. Men ekonomin är för stark! Särskilt i Service sektorn är efterfrågan för hög, och jag menar att budgetunderkottet eldar på för mycket…… så i grunden kan man säga till Trunp. ”Vill du få FED att sänka räntan? Balansera din jälva budget, IDIOT”.

Chicago PMI kom in på 47,1 mot väntat 42,0 och fg 40,4… talar för en stark ISM Mfg siffra imorgon!

Ser man till datan så här långt så känns September sänkning långt borta, och jag förstår varför marknaden numera tror alltmer på December som nästa sänkning.

Men, jag tycker inte att vi ska dra några slutsatser förrän vi sett jobbdatan imorgon, och helst ISM Services i nästa vecka.

Intressant att räntemarknden inte reagerar nämnvärt på informationen. Dollarn är däremot fortsatt stark!

———— fredag

Publicerat i Uncategorized | 7 kommentarer

Sommarlugnet fortsätter

Visserligen har vi rapporter, tull följetången och allt annat, men i praktiken är det lugnt.

I förra veckan hade vi CPI men även PPI som kom in svagare. Samtidigt kom Empire och Philly in relativt starkt. Även US detaljhandel och NAHB index kom in relativt starkt.

Jag skulle vilja tratta ner macro datan i 3 kluster. Först har vi inflation- och prisdata som är okej, och visar inga tecken på att tariffer eller tullar medför stigande priser. Helt enligt förväntningarna alltså. Tullar höjer inte priser. Dom dödar handel. Sen har vi jobbdatan som har blivit något sämre, men är fortsatt relativt stark nivå. Jobben, dvs netto mellan nyanställningar och varsel/uppsägningar är en funktion av efterfrågan som sannolikt varit lite svagare under första halvåret än vad vi såg i höstas. Så den har bromsar in något, och närmaste månaderna blir väääldigt intressanta. Inte minst är dom viktiga för FED. Sist men inte minst har vi den ledande konjunktur datan, som på sistone faktiskt visat framfötterna från rätt dassiga nivåer. Om det är en studs, eller trendbrott vet jag inte.

Men man kan grovs säga att det finns TVÅ macro case där ute nu.

1, Efterfrågan svalnade av under första halvåret, vilket satte sig på jobben, men även företagens förmåga att höja priserna. Nu på sistone har vi sett viss optimism, men det är bara en tids fråga innan det blir surt igen. Därmed kommer jobbdatan att fortsätta att successivt bli sämre och prisdatan gå FEDs väg. Räntesänkningar väntar.

2, Efterfrågan svalnade av under första halvåret, vilket satte sig på jobben, men även företagens förmåga att höja priserna. Nu på sistone har vi sett viss optimism, vilket kommer hålla i sig och även accelerera. Jobbdatan kommer vara stabil runt 100-200k i månaden, löner kring 3,5-4%, men även Core PCE 2,5-3% vilket omöjligör räntesänkningar i år av FED.

Jag tror mer på Alt 1 än 2, men det är inte lätt. Var tull bråket till slut landar och dess implikationer är såklart viktigt för consumer confidence.

I praktiken tror jag att nästa två jobbsiffror faktiskt kan bli svaga, och i kombination med låg inflationsdata så kan det föranleda sänkning för FED i höst, MEN om den ledande datan fortsätter att ta fart. Typ ISMx2 mot 55+, så är risken stor att jobbdatan också repar sig, och sätter krokben för sänkningarna.

Sett till börsen, så har höga räntor inte varit ett problem. Vinstrevideringar och välmående företag väger tyngre, samtidigt som marknaden kanske säljer bonds och köper equity. Så om räntorna börjar falla, som en konsekvens av dålig jobbdata, så är risken stor att börsen inte kommer att gilla det. Då kan man också börja prata om buy on rumours sell on facts. Dvs börsen har redan ”prisat in lägre räntor”. Däremot tror jag det finns sektorer, som fått mycket stryk av höga räntor, som ändå kan gå ganska starkt. Inte minst relativt sett. Ta svenska fastigheter till exempel. De borde ha en del att ge på svaga räntor. Men det bygger på att OMX inte kraschar, vilket bygger på att SPX inte kraschar. Men jag tror inte det, utan vi pratar typ 10%ish korr för SPX, och då har vissa sektorer chans att gå hyfsat.

Så i teorin skulle vi kunna ha en topp nästa fredag om jobbsiffran är riktigt svag, och räntorna vänder ner. Men det är svårt att säga.

I veckan är det egentligen bara Flash PMIs som är av intresse. Nästa vecka är viktigare då vi har FED möte, samt jobbdata etc.

Ha en fortsatt fin sommar!

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Handelsuppgörelser och delårsrapporter

Det är knappt man orkar bry sig om börs, makro och politik så här års. Trump pressar på, men VIX håller sig på mattan. Q2orna börjar rulla in, och de lär vara hyfsade.

På makrofronten är morgondagens CPI viktigast. Vi har även PPI, Philly FED, Empire FED, Retail sales, NAHB index, Inflation fr Europa.

I Sverige har inflationsdatan varit hög på sistone, vilket beror på att resor och hyrbilar blivit dyrare. Jag ser inte det som något strukturellt. Tvärtom tycker jag många håller i pengarna nu för tiden. Så länge som ECB sänker kommer Thedeen hänga på.

Jag är börsoptimist tills vidare så länge som SPX 6100 håller så tror jag vi ska ta ut 6400.

Njut av sommaren!

—tis

Empire FED kom in på +5,5 mot väntat -9 och fg -16… en klar förbättring. Sen har den varit en dålig guide länge, men det är en förbättring likt den vi såg i ISMx2 för en vecka sen. Om det bara är ett hopp upp från extremt dåliga siffror för en månad sen, och att det ska fortsätta ner, eller början på nåt annat är för tidigt att säga. Men vi är helt klart i ett intressant läge.

Core CPI kom in på 0,23 mot väntat 0,25 och fg 0,1. Ganska inline faktiskt. Core CPI 2,9 mot väntat 3,0 och fg 2,8. Ganska inline till lite light faktiskt. Allt är väldigt logiskt. Lönerna ligger på typ 3,6. Det innebär att core CPI borde ligga runt 3% och core PCE runt 2,5%. Det har det gjort länge nu. Det är okej. MEN, vi är inte på väg ner mot 2 och vi är inte på väg över 3. Så länge som lönerna snittar 0,3 i månaden, 3,6 om året, så kommer inte inflationen att röra sig strukturellt. Vi behöver en serie av löner runt 0,2 för att tro på lägre inflation, och risken är stor att så länge som arbetsmarknaden är stark, så kommer inte löneläget komma ner. Alltså, så länge som arbetsmarknaden är stark så når vi inte inflationsmålet och då tycker FED att de kan ligga kvar på 4,25%. Men jag tillhör dom som tror att arbetsmarknaden håller på att växla ner, och med den kan vi ser fram emot 1, lägre löner, 2, lägre inflation och inte minst räntesänkningar.

Dagens data är ingen biggy, men räntorna borde kunna komma ner lite på det!

Publicerat i Uncategorized | 5 kommentarer

Jobbdatan börjar trenda ner!

Många där ute såg hur förra veckans jobb siffra kom in starkt, 147k nya jobb mot väntat 110k. Arbetsmarknaden är stark, FED fortsätter att pausa, räntorna studsade upp!

Men jag anser man har tvärfel. NFP jobben samlar både offentlig och privat sektor. Bara i offentliga sektorn skapades 73k jobb mot normalt strax över nollan. Vill du ta pulsen på konjunktur och efterfrågan, titta då på hur mycket jobb som skapas i privat sektor. Rensat för detta kom jobben in på 74k mot fg 137k. En klar försämring och sämsta siffran på länge.

Historisk NFP data revideras flera gånger för att till slut bli helt rätt. Så är det med mycket makro data, inte minst BNP data. NFP har senaste åren reviderats ovanligt mycket. Nedåt. Men det är det ingen som bryr sig om för det är liksom historia nu, och inget vi kan basera framtida beslut på. Alltså måste man ta den senaste datan även om den är fel. Revisionstakten har legat på ca minus 75k senaste året. Det skulle betyda att det skapades typ noll jobb privat sektor i juni, och typ +60k i maj. Tittar man på ADP datan som bara beskriver privat sektor så kom den in på -33k resp +29k.

Enligt mig ser vi en inbromsning i jobben i privat sektor från tidigare. 12m snittet har statigt trendat nedåt. Dock inte så fort som många trodde för ett par år sedan.

Det är tjänste sektorn som nu ger vika, vilket inte minst ISM Services ”Employment” visar då den nu senast låg på 47,2. Den har varit här av och till sedan 2023, så det är inget nytt. Men nu verkar det stämma med verkligheten. Men ett brott ner under 44 hade varit bekräftande, precis som att en etablering över 50 visar på annat. ISM Mfg Employment visar samma sak.

Så min tes är privata sektorn har dragit ner på en växel. Det är inte varsel vi pratar om. Vi pratar om färre nyrekyteringar. Sen om offentliga sektorn tar över som motor så kan ekonomin rulla på som vanligt, men det är inget jag tror på!

Om min tes stämmer, så kommer datan i första veckan av augusti resp september att vara hyfsat svag. Och är den tillräckligt svag, så kommer FED kunna börja sänka igen.

Och ska FED börja sänka igen, då ska räntorna ner. Typ 100 punkter.

Men det finns OM och MEN, det gör det alltid. Och det är att New Order delen i ISM Mfg+Services, inte visar på tillräcklig svaghet. Att den kanske till och med kan studsa upp under andra halvåret, det skulle i så fall med förlängning ge stöd åt konjunkturen, och därmed arbetsmarknaden. Det är inte base case, men den datan är nästan lika intressant som jobbdatan.

Så givet detta, så känns räntestudsen i fredags fel. Snarare borde vi testa 4% i augusti.

Från Sverige kom det snabb estimat över inflation i morse. KPIF ex energi kom in på 3,3% YoY mot väntat 3,0 och fg 2,5. Det är lite högt faktiskt. Jag har inte studerat detaljerna, men jag har svårt att se att Riksbanken går på en siffra. Riksbankens analys är annars.

1, konjunktur och jobbskapande är svagt

2, man amorterar för räntesänkar pengarana

3, kronan är inte onödigt svag och behövs stärkas. Då är det svårare att sänka räntor

4, lönetakten i år är 3,4 och nästa 3,0. Inflationen bör rent strukturellt landa på 2,4 resp 2,0%

5, vår viktigaste handelspartner, Europa, har svag konja och efterfrågan

6, ECB sänker, om vi avviker för mycket blir det stökigt på valuta marknaden

7, Tullkriget som riskerar påverka våra 180mdr SEK i export till USA

Som sagt, senaste 24 månaderna, sedan sommaren 2023 så har månadsinflationen kommit in i snitt på 0,25 (mätt som KPIF ex energi) vilket lirar med 3% på årsbasis, vilket lirar med lönerna. MEN på månadsbasis är intervallet brett. Av dom här 24 månader så har vi 8 månader där företagen höjt priserna med 0,0% eller sämre. Samtidigt har vi 5 månader där man höjt med 0,6% eller högre. Men lägger man ihop de här 5 + 8 månaderna så hamnar man på snitt 0,25% ungefär. Vad jag försöker säga är att det är inga problem med en enskild månad där företetagen höjer priserna väldigt mycket, om det också finns månader där man sänker priserna, och där stora flertalet månader är väldigt måttliga höjningar. Riksbanken hade gärna sett 0,17% per månad, då detta blir 2% efter ett år, men så fungerar inte verkligheten.

Den här senaste siffran på 0,7 är hög, och fortsätter det att komma in höga data, typ 0,4 och uppåt, då får Riksbanken problem. Men där är vi inte ännu, och jag tror inte vi ska dit.

Tvärtom tror jag på en höst där FED börjar sänka igen, vilket motiverar ECB att fortsätta, varpå Riksbanken måste ha rejält på fötterna för att inte följa med.

Makro veckan är i övrigt väldigt lugn! Så jag får passa på att önska er alla en fortsatt skön sommar!

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Viktig macro vecka!

Vi lämnar snart ett stökigt kvartal bakom oss, där det först kraschade, och sen repade sig lika mycket. Datan under kvartalet var hyggligt stark, så FED fick ingen anledning att bli duvig. Man håller fast vid sin tes, att man sänker först när man är säker – än att chansa för tidigt, och att datan helt enkelt får visa vägen. Visserligen har inflations datan varit bra, även om vi nått målet ännu, och man kan fundera på om man verkligen behöver så höga realräntor, samtidigt som arbetsmarknaden har varit stark, upprätthåller lönetrycket, och som därmed ger en strukturellt hög inflation. Arbetsmarknaden är nyckeln för FED, och så länge som efterfrågan i service sektorn är god, så lär jobbdatan rulla in okej. Parallellt med detta har vi handelskriget som tryckte upp VIX, dvs ner riskaptiten, men som sedan hämtade sig. Vi får se var handelsdiskussionerna slutar. Det börjar dra ihop sig.

I veckan har vi ISM x2 och jobbdata som är i fokus. I veckan har vi även inflation från Europa, PMI från Kina och Europa, Chicago FED, JOLTS, ADP. Torsdag är den stora dagen då USA firar Independance Day på fredag.

Räntorna har börjat röra sig nedåt, och datan i veckan kan bli avgörande för om de ska fortsätta ner, eller konsolidera, inför FEDs möte i slutet på månaden. Marknaden tror inte på sänkning i juli utan först i september. Jag är beredd att hålla med, men vill avvakta datan i veckan först.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,7 mot väntat 49,7 och fg 49,5. Non-mfg kom in på 50,5 mot fg 50,3. Gäsp!

Chicago PMI kom in på 40,4 mot väntat 43,0 och fg 40,5… man hade väntat sig en uppryckning från låga nivåer. Den uteblev. Intressant inför ISM senare i veckan!

VIX har ett litet gap på ovansidan, samtidigt som SPX kan testa 6000 innan vi ska sätta ny highs. Ledande är fortfarande räntor och handelsuppgörelser. Senare i månaden trillar det in Q2or. De lär vara hyfsat okej.

Ha en fin vecka!

———– mån

Vi måste prata svensk konjunktur och Riksbanken. Man ligger idag på 2,0%, samma som ECB. I Europa har det talats om att 1,75% är en väl avvägd styrränta, vilket jag håller med om. Kan man stabilisera inflationen runt 2% så är det inte fel att ligga på 1,75%. Det är tämligen neutralt. Men det bygger också på att konjunkturen mår hyfsat bra. Gör den det? Svensk inflation, dvs CPIF ex energi, taktar runt 2,5%. Det är över målet, och så länge som den är där, har Riksbanken det svårt att sänka mycket mer än 1,75%. Men konjunkturen är svag, likaså jobbskapandet, och lönerna är på väg ner. Så jag tror att dagens 2,5% faktiskt är på väg ner, och sannolikt kommer gå under 2% målet. Men detta är inte avgörande. Avgörande är konjunkturen. Jag har länge hävdat att Riksbankens sänkningar från 4 till 2% har haft liten effekt av en god anledning. Amorteringar. När räntorna höjdes så var det många belånade som styrde om sina amorteringar till räntebetalningar. Det var en av anledningarna till varför vi klarade av höjningarna så väl. När räntorna sedan sjönk, så har många belånade riktat tillbaka till sina betalningar till amorteringar igen. Därför har inte sänkningarna gett effekt. Jag är rädd att vi senare i höst, kommer att upptäcka att konjunktur och jobbskapande inte får något lyft. Att inflationstrycket är svagt, och då är jag skeptisk till att Riksbanken kommer kunna ligga kvar på 1,75%. Tittar vi in i 2026 så finns det chans att vi får se ännu lägre styrräntor. Om inte jobbskapandet tar fart alltså. Svensk konjunktur är tajt sammankopplad med Europa och USA, så det handlar väldigt mycket om vad som händer där ute.

Vad innebär detta? Jo vid en styrränta på 1,75% så borde man kunna förhandla till sig boräntor på ca 2,5%. Det är ju bra!!! Men man bör nog inte binda allt, utan lämna lite på bordet om vi skulle få ännu ett hugg ner. Då får man chansen att binda under 2% under nästa år. Som sagt, detta är ingen prognos, utan mer ett resonemang. Men man kommer inte ifrån att det saknas tydliga triggers till varför konjunkturen skulle ta ett rejält kliv upp under nästa år. Oftast brukar sänkta räntor, underinvesteringar (låg nivå av CAPex under en period) och replacement cycle vara viktiga drivers för konjunktur vändningar. Men dom är inte lika klockrena den här gången!

———— torsdag

Tysk Mfg PMI kom in på 49,0 mot fg 49,0. Från Europa kom den in på 49,5 mot fg 49,4. Gäsp.

Flash estimat över EU inflation kom in på 2,4% YoY mot väntat 2,4 och fg 2,4… stabilt. Månadssiffran är låg, och inflationen kommer successivt gå ner.

US Mfg PMI kom in på 52,9 mot flash 52,0 och fg 52,0… klart bättre, och väldigt förvånande.

ISM Mfg kom in på 49,0 mot väntat 48,8 och fg 48,5… bättre men inget genombrott.

Dito Prices kom in på 69,7 mot fg 69,4… fortsatt högt. Men denna har varit hyfsat hög länge, och vi har extremt små inflationstendenser i varu/tillverknings sektorn.

Dito Employment kom in på 45,0 mot fg 46,8… sämre och nu på en nivå där man kan tänka sig små netto varsel.

Dito New Orders kom in på 46,4 mot fg 47,5…. ok, tillverkningsindustrin i USA ser inte ut att ta fart, och därmed skulle ge något konjunktur knuff under andra halvåret, som många hoppas på! Snarare skapar handelsbråket oreda som det ser ut nu!

JOLTS job openings kom in på 7,77m nya jobb mot fg 7,39… ett ganska rejält uptick faktiskt, och man undrar om det är nya job annonser och varför?

ADP job kom in på MINUS -33k mot väntat +95k och fg +25k (nedriverderat fr +33)… riktigt jävla svag. Sen har den haft liten prognos förmåga för NFP, men man undrar hur mycket kan de spreta isär när de försöker mäta ungefär samma sak.

Kina Service PMI kom in på 50,6 mot fg 51,1… stabilt!

Tysk Service PMI kom in på 49,7 mot fg 49,4. Från Europa kom den in på 50,5 mot fg 50,0…. stabilt!

US Service PMI kom in på 52,9 mot fg 53,1… inline

US ISM Services kom in på 50,8 mot väntat 50,5 och fg 49,9… inline

Dito Prices kom in på 67,5 mot fg 68,7… fortsatt rätt hög

Dito Employment kom in på 47,2 mot fg 50,7… svagt. Nu börjar jobbskapandet i privata sektorn surna till på riktigt. FED kommer kunna sänka i september.

Dito Bus Activity kom in på 54,2 mot fg 50,0.. klart bättre. Är det en studs i fallande trend, eller början på nåt nytt? Svårt att säga. Kommer bli viktig närmaste månaderna.

Dito New orders kom in på 51,3 mot fg 46,4…. Likt ovan så är detta en klar förbättring, och man undrar om det är studs, eller början på nåt nytt. Det som tror på stark konjunktur och jobb under andra halvåret, kan inte ha en sån hr siffra under 50 utan snarare öka mot 55+. Nu är vi någonstans mittimellan… men blir viktig att följa.

NFP nya jobb kom in på 147 mot väntat 110k och fg 144k (reviderat fr 139k). Klart mycket bättre! Men hela förbättringen kom från Offentliga sektorn. Ser man till Private så kom den in på 74k mot väntat 105k och fg 137k. Så vi har helt klart en inbromsning nu i privat sektor. Det bådar gott för FED och sina sänkningar. Givet att revisionstakten legat högt på sistone, så skulle jag säga att privata sektorn under förra månaden hade negativt jobbskapande. Ungefär som ADP visar.

Lönerna kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4. På årsbasis blev det 3,7% YoY mot väntat 3,9 och fg 3,8%

Givet jobbdatan känns sänkning i september extremt sannolik. Att räntemarknaden studsar upp på en ”stark jobbsiffra” är bullshit. Jag tror den kommer vända ner igen och leta sig ner mot 4% under sommaren.

Rent generellt är min syn att USA växer med dryga 1%. Att jobbskapandet kommer snitt noll under en tid framöver. Att bolagen möter en stagnerande ekonomi, fast med hyggligt stabila vinster. Att FED börjar sänka i september, och gör det först ner till 3,25% dvs med 100 punkter, och sen 100 punkter till ner till 2,25% vilket gör det möjligt för Europa att sänka ner mot 1,25% då vår ekonomi är snäppet sämre. Att upprätthållna vinster, men ingen direkt tillväxt och lägre räntor gör att börserna kanske inte ska mycket högre, men de ska fundamentalt inte ner så mycket heller, och vinnarna är dom som kan sälja in i optimism, och våga köpa när vi får 10%ish korrektioner. Dom som sitter stilla i båten kommer känna på en marknad som upplevs som konsoliderande, där utdelning är det som ger nån procent på totalen. Rent tekniskt tror jag vi kan ta ut SPX 6400, för att senare testa 5800.

Publicerat i Uncategorized | 10 kommentarer

Oljan fortsätter upp

Oljan fortsätter upp pga Iran, men så här långt håller sig VIX på mattan. Det ger stöd för börserna. Man är inte särskilt rädd för storkrig som leder till större störningar för olje utbudet… ännu. Ett storkrig hade kunnat stoppa oljeleveranserna som riskerar skicka upp oljan långt över 100 dollar fatet. Detta skapar dels teknisk inflation, men framförallt inbromsning av konjunkturen.

I veckan har vi Flash PMIs som är i fokus. Dock ingen större avvikelse mot förväntningarna.

Philly FED kom i fredags in på -4,0 mot väntat -1,0 och fg -4,0. Delindex var intressanta, då 6m Business Confidence kom in på 18,3 mot 47,2. Ett ganska rejält tapp, men nivån är fortsatt okej. Employment dippade till -9,8 sämsta nivån sen 2022. Intressant! New orders, Prices etc ligger kvar på i stort sett samma nivå. Ingen fara egentligen, men skulle kunna vara början på något nytt.

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 49,0 mot väntat 49,0 och fg 48,3. Från Europa kom den in på 49,4 mot väntat 49,8 och fg 49,4. Tillverkningsindustrin står fortsatt och stampar. Tyska Service kom in på 49,4 mot väntat 47,5 och fg 47,1 och i Europa kom den in på 50,0 mot väntat 50,0 och fg 49,7. Står också och stampar. Skapas inga jobb här, så då kan ECB fortsätta sänka i lugn och ro. Dock måste man tycka det är trist att man sänkt från 4 till 2% utan resultat. ELLER?!?!? Säg att man legat kvar på 4%, då hade Europa sett ännu sämre ut. Så man kan säga att Europa, trots att man halverat styrräntan, inte ger något annat än en stillastående ekonomi. Jag tänker att hamnar vi i recession, då kan man inte stanna vid 1,75% styrränta. Och frågan är om den räntan räcker alls? Dvs om vi har en ekonomi som står och trampar. Kan man verkligen vara nöjd med 1,75%? Kanske behövs det ännu lägre räntor oavsett. Dvs man tänker att man fortsätter sänka fram till ekonomin börjar visa lite uppryckning? Då väntar även lägre räntor i Sverige. Svenska bolånetagare kanske ska vara nöjd med den svaga konjunkturen ute i Europa?

US Mfg Flash PMI kom in på 52,0 mot väntat 51,0 och fg 52,0. Service kom in på 53,1 mot väntat 53,0 och fg 53,7. Stabilt. Visar inte på samma svaghet som vissa lokala index. Jag är väldigt spänd på ISM Services, fast vi får hålla ut en dryg vecka!

Senare i veckan har vi CAse Shiller, CB Cons Conf samt Core PCE på fredag.

Jag har lagt märke till en intressant diskrepens. Enkät undersökningar som PMIs, visar på att företagen har en stor vilja att höja priser, men senaste månadernas data visar på att man INTE höjer priserna i praktiken. När det kommer till sysselsättning är det tvärtom. Där visar enkätundersökningarna att viljan att anställa är låg. Samtidigt har arbetsmarknadsdatan fortsatt komma in starkt. Jag tror de här bägge diskrepenserna till slut måste konvergera på nåt sätt. Är konjunkturen strukturellt svag, då ska jobbskapandet ner, och enkät undersökningarna visa på lägre vilja att höja priser. Är den stark, så är det enkätundersökningarna som ska visa på nytt intresse att vilja anställa, och priserna börja ta fart igen. Optimisterna hävdar att ekonomin kommer repa mod när Trumps handelskrig och Iran konflikten lagt sig, och pessimisterna hävdar att konjunkturen varit på utförslöpa länge, och väldigt lite har egentligen med Trump och dyl att göra.

Allt Gott!

———– tis

Jag noterar att svenskt fastighetsindex, SX35, bryter upp efter en två månaders konsolidering. Tidigare har den varit pålitlig när det kommer till att visa riktningen för räntorna. US10yrs ligger som bekant inte på 4,60% längre utan har masat sig ner till 4,30 igår. Det är ingen jättegrej egentligen. En styrräntan på 4,25 och 10årngen kan lätt snurra runt denna med +/- 30 punkter. Lite beroende på dagsform. Men varför köper marknaden bonds nu? 1, inflationsdatan är väldigt bra trots allt 2, oro i världen 3, aktier har stigit en hel del, och vissa kan nog tänka sig att vikta över till bonds. Men så länge som FED inte sänker ska man inte ha för höga förväntningar, utan 4,25 plus minus är att vänta. Skulle jobbdatan krackelera på riktigt, då händer det grejer. Då väntar 100-200 punkter sänkning närmaste året. Men än så länge är chanserna små. Många ledande data punkter visar att vi är i botten på 2022-idag range, men tidigare har de vänt upp. Helt enkelt för att efterfrågan varit för stark, ekonomin har visat sig vara för robust. Det kan mycket väl fortsätta, men gör det inte det så ritas kartan om. Amerikanska börsen, och Världsindex, hålls till stor del upp av Megacap bolag. Men amerikanska ekonomin hålls uppe av Tjänstesektorn. Viker efterfrågan ner sig där, så slutar den skapa jobb, och då växer inte plånböckerna, och inte heller ekonomin, och därmed inte vinsterna. ISM Services är KEY.

Jag tror SPX har potential att nå 6400, men den har också potential att ta ut 5700. Stor sannolikhet att båda händer, och det är omöjligt att veta om vi ska nå 6400 först innan 5700, eller 5700 innan vi når 6400. Kan Trump skapa ett nytt 20% tapp. Absolut! Men jag tror hans strategi var rätt simpel, dvs du vet inte förrän du har provat, och han gick ut hårt på Liberation Day, och jag tror nog inte att alla bara skulle lägga sig wide open. Men han trodde nog att det skulle gå lättare än vad det gjort. Men det kunde han aldrig veta förrän han provat. Tullkriget 2016-2020 gick ju lättare. Så klart att han var taggad. Lite som med Putin och hans lyckade anektering 2014. Han vågade därför köra på 2022. Inte för att det skulle bli lika lätt, men absolut inte så här svårt. Men det kunde han inte veta, för han hade bara 2014 att jämföra med! Man skulle vilja ställa frågan till både Trump och Putin så här ”Givet hur bra det gick för er 2016-2020 och 2014…. så är det förståeligt att ni vågade 2022 och i år, men med facit i hand, HADE NI GJORT SAMMA SAK, OM NI FICK EN NY CHANS?”

CaseShiller US bostadspriser kom in på -0,3% MoM mot väntat -0,1 och fg -0,2 (nedrevierat fr -0,1). Alltså talen är så små så man kan fortfarande tala om stabila bostadspriser, men vi kan nu slå fast att priserna inte längre stiger i USA. Sen värt att noterar att detta är baserat på säsongsrensade priser. Icke säsongsmässigt så stiger dom ännu.

CB Consumer confidence kom in på 93 mot väntat 98 och fg 100. Klart sämre än väntat där alla underkomponenter var svaga. Vi har nu etablerat oss på nivåer under 2022+ range, och i linje med covid 2020, så konsumenterna är oroliga. CB tar framförallt tempen på synen på arbetet, hur lätt det är att byta jobb, rädsla för arbetslöshet, löneutveckling etc, så det verkar ha hänt något. Sysselsättningsdatan närmaste månaderna kommer bli väldigt intressant. Den har ju varit stark hittills, men om man ser till revisions som kommer med fördröjning så är nedrevideringarna ovanligt negativa. Dvs data som visat att det skapats 135k jobb i snitt i månaden, har trillar ner mot 85k efter revideringar. Historiskt har inte FED brytt sig så mycket om revideringar, men jag tänker att kommer siffran ner mellan 0-100k så tror jag FED drar slutsatsen att jobbskapandet de facto varit negativt, men att det visas först senare när revideringarna kommer. Därmed behöver vi kanske inte negativa NFP siffror för att få FED att sänka igen.

Jag noterar att US10yrs fortsätter ner och att även VIX gör det. Normalt sett är detta ju bra för aktier, och därför gör dragloket SPX en ny high idag. ATH är väldigt nära nu!

———- fredag

Core PCE kom in på 0,18% MoM mot väntat 0,12 och 0,1 förra månaden. Givet att lönerna taktar på 3,6 så borde core PCE ligga på 2,6 vilket är strax över 0,2 i månaden. Så allt stämmer. Ser man til YoY kom den in på 2,7 mot väntat 2,6 och fg 2,6. Men det handlar mer om baseffekter. Topline ligger lägre men det är pga låga energipriser. Senaste oljeuppgången kan nog addera nån tiondel där men inget som bryr sig. Inflationen är nära målet, men inte på väg mot målet ännu, vilket förklaras av att företagen har en lönetryck som de har förmåga att kompensera sig för. Efterfrågan är fortsatt ganska okej. Det märks inte minst på senaste månadernas jobbskapande, som iofs verkar vara rätt inflaterat sett till revisions. Men FED skulle behöva ett tapp i efterfrågan i service sektorn med efterrföljande effekt på jobbskapande. Därför blir kommande veckas ISM Services och jobdata superviktig, inför mötet siste juli. Mycket pekar på att vi är på väg dit måste jag säga, men tajmingen är oviss.

SPX tog ut en ny ATH. Grattis. Inte konstigt om vi tar lite andhämtning. Nu får tulluppgörelser (se VIX) och data (se RÄNTA) visa vägen om vi ska göra en kort paus, och fortsätta upp, eller det blir konsolidering.

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | 3 kommentarer