Kortsikt's Blog

Missförstå mig inte. Alla som tänker högt oljepris ger hög inflation ger höga räntor. Ni tänker fel. Det är mer komplext än så. För det första följer centralbanker inflation ex energi. Normalt sett ger stigande oljepriser stigande inflation i ren teknisk bemärkelse, men eftersom det suger köpkraft ur konsumenterna så ger det en bromsande effekt på medellång sikt, och därmed är stigande inflationspriser nästan deflatoriska. Sen har vi andrahandsderivatan på oljan, som är inflationsdrivande, dvs när ex plaster och kemikalier gör produkter dyrare, eller när transportkostnader överförs på varor och därmed konsumenter. Detta kommer man inte undan, och därför finns det en stark korrelation mellan energi priser och kärninflation. Sen är det viktigt att förstå VARFÖR energi och oljepriser går upp eller ner. Är det en förändring i utbud eller efterfrågan. Är det en efterfrågedriven uppgång, så är centralbankerna mycket mer på tårna. Är det en utbudsdriven uppgång, som nu, när man tror att det finns en risk för avbrutna leveranser från ett krigshärjat mellanöstern. Då är det en annan femma, som visserligen kan ge högre inflaiton, men där knappast räntehöjningar gör situationen bättre. Snarare skulle ett storkrig framkalla räntesänkningar. Många kommer ihåg oljekrisen på 70-talet.

Men lika snabbt som VIX och oljan stack iväg, lika snabbt föll den tillbaka när det går rykten om att Iran är villiga till samtal….. vi får se hur det går. Geopolitik är inget jag sysslar med som ni vet!

I veckan har vi FED möte. Räntemarknaden ger inga signaler om en duvig FED. Givet senaste tidens inflationsdata och försiktiga signaler om minskad handel och aktivitet, så skulle FED kunna flirta med ett duvigt tonläge. Samtidigt är arbetsmarknaden stark, löneläget motiverar INTE att inflationen ska nå målet… och risken är väldigt stor att man upprepar följande ”Vi står fast vi vår PAUS, men bevakar det osäkra läget noga. Det är bättre att sänka räntan lite för sent och vara säker på sin sak, än att sänka för tidigt och få fel”. Jag tror de vill se om sommaren bjuder på någon typ av upplösning kring handelskonflikten, och att ytterligare jobbdata gör bilden tydligare, innan man vågar sig på några policy förändringar. Det verkar som om räntemarknaden delar min bild. Räntan pekar inte på några sänkningar under andra halvåret.

Vi har även möte från Riksbanken i veckan, där förväntningarna är att man ska följa med ECB ner till 2,0% styrränta. Det låter rimligt!

Empire FED kom in svagt på -16 mot väntat +5,5 och fg +9,2. Svagt, men vi har varit här många gånger innan och det har inte betytt något. Åtminstone inte för konjunktur och jobb.

Senare i veckan har vi även Retail Sales, NAHB, samt Philly FED. Tror trots allt det blir ganska lugnt, givet att FED inte hittar på nåt oväntat, så njut av sommaren medan det vara. Det brukar vara ett bra råd!

———————- onsdag

Riksbanken sänker med 25 ner till 2,0%, helt enligt förväntningarna. Man flaggar för ytterligare en sänkning i år ner till 1,75%. Man håller ECB i handen helt enkelt. Jag tror att så länge som svenska konjunkturen och arbetsmarknaden INTE slungas in i recession, så kommer man stanna på 1,75% under en ganska lång tid. Så för skickliga bolåne förhandlare borde man kunna få ner rörliga bolåneräntan till 2,50% senare i år. Det är ändå en halvering från topparna! Grattis!

Riksbanken säger att man är förvånad över att svensk ekonomi inte repat sig med tanke på att man sänkt räntan från hela 4% till 2,25% och därför fortsätter man sänka ytterligare. Jag vet inte om det är Riksbanken som har en svag analys, eller de bara väljer att kommunicera varför det är på det viset. För det kan jag tala om för er. När räntorna höjdes i snabb takt när inflationen sköljde över världen 2022+ så steg bolåneräntorna från låga 1% till över 5%. MEN, och detta är viktigt, svensk ekonomi klarade sig osedvanligt bra. Varför? Jo det fanns två stora skäl. För det första hade ovanligt många svenskar valt att binda lånen under 2020/21 så när räntorna drog så fortsatte man att betala låga bolånekostnader. Men i Sverige har vi korta bindningstider, så redan 2023+ så började dom att löpa ut och lades om till rörliga bolån med hög ränta. Det är här den andra faktorn kickade in. Amorteringskrav. De med hög skuldsättning hade antingen tvingande amortering, eller självvald amortering inlagd varje månad. När räntan på deras lån steg från 1%ish till 5%ish, så valde man att avbryta amorteringarna, och betala räntekostnader istället. Vad som i princip hände under den här tiden var att hushållens disponibel inkomster efter räntekostnader, i princip var oförändrad, och störningen på ekonomin var minimal. Sen steg priserna snabbare än lönerna, så vi FICK MINDRE för våra pengar, vilket många än idag känner av. Men det spenderades lika mycket pengar som tidigare. Nu när Riksbanken då sänkt räntan från 4% till 2% så säger man att man är besviken över att ekonomin inte repar sig. Jag vänder på argumentationen och frågar, var ni inte förvånade över hur väl svensk ekonomi stod sig när räntan höjdes tidigare? och hur kan ni då vara så förvånade över att inte få samma effekt på andra hållet? För vad jag hävdat länge nu är att de sänkta räntorna ger en stor lättnad för högt belånade hushåll. Men istället för att konsumera upp lättnaden, SÅ ÅTERUPPTAR MÅNGA SINA AMORTERINGAR IGEN. och därför når räntesänkningarna inte ut i ekonomin, precis som dom inte riktigt gjorde när man höjde tidigare. Så jäkla konstigt är det inte!

————- torsdag

NAHB index kom in på 32 mot väntat 36 och fg 34. Väldigt svagt, Meeeen vi har varit här nere och vänt två gånger tidigare sedan 2022 utan att det påverkat bostadsmarknaden…. är det annorlunda denna gång? Jag vet inte…. men nästkommande månaders blir intressanta!

Även Retail sales var svag i USA, men samtidigt inget brett fall. Detaljhandelen i USA har pendlat mellan 1-5% YoY senaste två åren. Snitt 3% YoY. Realt ligger det på noll. Så i volym i sålda varor handlar man inte mer, men i dollar ökar det med ca 3%, vilket lirar med BNP på ca 2%. Vilken i sin tur lirar med jobbskapandet. Så USAs ekonomi växer, men långsamt.

FED mötet var ingen överraskning. Man lämnar styrräntan oförändrad på 4,25% och säger att man inte har bråttom. FED ser inflationsrisker kring Krig i mellanöstern (oljan) och handelskriget. SAMTIDIGT som ekonomin faktiskt växer och skapar jobb, vilket upprätthåller löner och inflationstryck. I snitt ser FED 2 sänkningar i år, men många ledamöter tror på noll. Vilket är rätt? Det är ingen som vet, men så länge som efterfrågan finns där ute, så är det inte sannolikt att jobbskapandet tappar, och då finns det ett strukturellt inflationstryck som FED måste förhålla sig till.

Det finns tre scenarior här, ett consensus där man sänker i september och en gång till i år. Detta kräver lättnad i jobben, en okej uppgörelse i handelstvisten och att det inte blir storkrig i mellanöstern som trycker upp oljepriserna. Sen finns det ett scenario där man sänker redan i juli och tre gånger till i år, vilket kräver en kraftig inbromsning av jobb och konjunktur. Detta är det ingen som väntar sig, men det finns vissa spridda skurar av data, som ex ISM, som pekar på att detta skulle kunna hända. Sen finns det ett scenario där konjunkturen fortsätter som nu, och där FED inte ges möjlighet att sänka alls. Det går inte att utesluta, men då tänkter jag att vissa data punkter, som ex ISM, behöver studsa upp. Just nu är konsensus prognosen den mest tänkbara.

Jag har ju flaggat upp för att ISM Services har börjat ”darra lite”… och det är där jag tror det måste börja. Dvs om efterfrågan i tjänstesektorn viker ner sig, så gör jobbskapandet det, och då kan FED häva pausen.

Lite repetition men, Centralbankspolitik är enkelt.

Om jobbskapandet är starkt så håller det uppe lönetrycket, som överförs på priserna och skapar inflation. Då måste en centralbank köra positiva realräntor, dvs en ränta högre än förväntad inflation. Som i USA där man ligger på 4,25 mot inflation 2,5%.

Om jobbskapandet är svagt, så bör man ligga mer neutral, vilket är samma som ränta och inflation på samma nivå, som i Europa och Svergie.

Om jobbskapandet är negativt, så bör man ligger på negativa realräntor, där vi inte är ännu.

Jobbskapandet går också att hacka ner i två komponenter, Nyrekyteringar och Varsel/uppsägning. Jobben är en netto siffra av dom här två.

I goda tider sker inga varsel, utan bara nyskapandet av jobb. Då får man höga jobbsiffror. Detta i sin tur är uppbyggt av att företagen känner av stark efterfrågan, som ökar period efter period, vilket gör att man anställer, för att man vill möta efterfrågan och öka vinster.

I ljumna tider så planar efterfrågan ut. Den ökar inte period över period. Men den faller inte heller. Då drar företagen ner på anställningar, men man behåller personal. Då sjunker jobbskapandet, men är fortsatt positivt. Det är där vi är i Europa nu.

I dåliga tider så faller efterfrågan, och företagen som redan slutat anställa, börjar nu varsla säga upp folk, för att möta fallande försäljning, i sitt försök att undvika stora förluster. Då blir jobbskapandet negativt.

Och det här med positiv, neutral eller negativ styrränta. Vad är mekanismen?

Jo i goda tider som i förlängningen drar upp inflationen, så är det en centralbanks jobb att kratta för positiva realräntor, genom att hålla räntan över inflation. Som i USA. Positiva realräntor får effekten av att:

1, Det är smartare att spara pengarna på banken och konsumera dom ett år senare, då räntan gör att pengarna växer snabbare än varorna blir dyrare. Du får mer för dina pengar ett år senare. Spara är bättre än konsumtion

2, IRR kalkyler blir mindre attraktiva med hög ränta, dvs investeringar borde gå ner

3, Räntekostnader på lån blir höga och gröper ut konsumtionsutrymme.

4, Allt annat lika blir valutan stark, (lite beroende på vad omvärlden gör) vilket gynnar import, och missgynnar export, vilket alltså är negativt för tillväxt (då ett lands bnp gynnas av export, men missgynnas av import, då importen gynnat ett annat lands export)

5, Allt annat lika så skapar positiva realräntor negativ asset inflation. Dvs värderingen av börsen är en funktion av framtida vinster diskonterat med räntan. Om realräntorna är höga, så håller dom nere potentiell BNP tillväxt, och därmed företagens försäljning, och därmed vinster. Samtidigt som dom här framtida vinsterna, ska diskonteras med en hög ränta.

Nu kan man ju ändå hävda att USAs ekonomi och börs går bra, trots höga realräntor, men så ska man inte se det, utan att USA går sämre idag och har lägre inflation, ÄN om man hade haft väsentligt lägre styrränta. Räntan har en dämpade effekt allt annat lika.

Och som ni förstår kan man vända på ovan 4 punkter, om vi kör negativa realräntor, och neutrala styrräntor är mittimellan.

Sen vill jag understryka att detta är ett teoretiskt resonemang. I praktiken har stor del av skulderna i USA varit bundna till låg ränta, och därför har styrräntan inte fått genomslag på samma sätt. Samtidigt har staten betalat ut stora belopp i räntekostnader, som blir andras ränteintäkter, vilket stimulerar. Detta hade staten enkelt kunnat hämta hem genom att köra en balanserad budget, dvs beskatta medborgarna på samma belopp som deras ränteintäkter, men istället kör man budgetunderskott, som gör att pengarna stannar hos medborgarna, och istället tar man upp ännu större lån som bygger statsskuld.

Finanspolitiken har alltså motarbetat Penningpolitiken, vilket är synd för att USA hade verkligen mått bra av att få ner inflation och räntor, likt Europa. Och ett första steg är att få bort efterfrågan i tjänstesektorn, vilket man hade fått om man höjt skatterna, och kört en balanserad budget. Men varken Biden eller Trump jobbar så, och därför ligger FED kvar på 4,25%. Riktigt jävla usel och populistisk finanspolitik. Det är nästan så att man tycker landet förtjänar att gå i putten i framtiden. OCH det är ytterst de korkade väljarnas fel. Vi får nämligen den ledaren vi förtjänar!

Philly FED imorgon em lagom till sill och nubbe….

I veckan har vi inte mycket på makro himlen. Core CPI på onsdag är i fokus. Vi har även PPI samt svensk inflation. Lugnt med andra ord. Men marknaden fortsätter att köpas, trots att vi inte har någon klarhet kring Handelskriget eller räntor på fall. Fredagens jobb data gör att FED är fortsätta att pausa. Optimismen känns väldigt grundad i Buy on Rumour Sell on facts… dvs marknaden bettar på väsentligt lägre räntor under andra halvåret och en marknadsvänlig upplösning av handelskriget. Detta driver oss mot nya toppar, och när detta inträffar så är det alltså redan inprisat. Det är inte första gången aktiemarknaden tar ut svängarna. Dock ska man vara medveten om att det inte finns någon fel marginal. Man tror nog inte heller att Beauty Bill kommer röstas genom i sin utformning. Det finns en utbredd oro i USA kring statsskulden. Inte bara att Bill driver underskott med 3,000 miljarder på 10 år. Vad som är ännu värre är att räntekostnaderna är på väg upp mot 1,500mdr, och dom finansieras med skuld. På 10 år summerar dom till 15,000mdr. Det i sig skulle öka skulden från 36tn till 51tn. Det är tajt, och BNP kommer garanterat inte öka lika mycket utan snarare drar skulden sett till BNP%. Det hela blir exponentiellt åt fel håll. Sen skapar räntekostnader intäkter för någon annan såklart. För att neutralisera det borde man hämta hem dom pengarna skattevägen, men så funkar det inte i USA. Att få ner räntorna är enda vägen. För detta krävs inflation under 2% som kräver löner under 3%, vilket i sig inte är så troligt så länge som arbetsmarknad och konjunktur är stark. Jag tycker ISM Services New order och Biz Activity försöker säga nåt…. som hade varit bra för alla i förlängningen. Men än så länge har det inte bitit på ekonomin.

Ha en fin vecka!

——————— onsdag

Core CPI kom in på 0,13% MoM mot 0,26 väntat och fg 0,3. Klart bättre. Sett till YoY så landade den på 2,8 mot väntat 2,9 och fg 2,8. En väldigt bra siffra. Några viktiga iaktagelser

1, Tariffer har hittills inte pressat upp priserna. Detta var väntat men också värt att nämna. Den amerikanska konsumenten får lön varje månad, ekonomin är solid, men hon PALLAR INTE med prishöjningar längre. Den som höjer priserna får se kunderna lämna butikerna för en annan, eller nåt annat substitut, eller inte konsumtion av den varan/tjänsten alls. Vem tar då tariffen. Well, det är amerikanska företag som betalar den. Men om de inser att de inte kan höja priset mot kund, så äts deras vinst upp, och då väljer dom att inte importera något alls. Det är vad vi sett hittills. Handeln med omvärlden faller. Så du har potentiellt en massa tullar men inga tull intäkter och ingen inflation, för ingen handel sker mellan länder. Förutom där tarifferna ännu haft någon inverkan.

2, Historiskt har det funnits en diskrepens på ca 0,5% mellan core PCE och core CPI som varit ganska stabil, och som handlar om sammansättningen hur man räknar på det. Men CPI på 2,8% och där senaste 3månaderna nu börjar bli väldigt bra, så undrar om det till slut sätter press på core PCE att röra sig mot 2%. Eller är det PCE som är rätt, och det finns uppsida i CPI.

3, Många är glada över senaste tidens svaga inflationsdata. Tänk om vi kan nå 2% eller bättre inom kort. Är inte FED jätteglada för detta, och kanske börjar fundera på att sänka? Jo visst, men det finns ett annat problem. Arbetsmarknad och löner. Lönerna utgör lågt räknat 70% av kostnadsmassan för amerikanska företag. Om lönerna ökar med 4%, dvs 70X1,04=73 så måste företaget höja priserna med 3% från 100 till 103 för att bibehålla vinsten. Man kan även alternativt öka volymerna. Det är därför den här kopplingen historiskt varit så stabil. Om företagen inte har pricing power mot kund och bara höjer med 2% så ökar försäljningen från 100 till 102. Samtidigt som lönerna gör att kostnaderna där ökar från 70 till 73. Det gör att vinsten faller. Det vill inte företagen!

1, Så antingen går svagare efterfrågan före och gör att prishöjningarna först blir mindre, och i andra hand börjar man reglera sina personalkostnader. I första hand sluta anställa nytt.

eller

2, Så försöker företagen höja priserna, vilket idag inte går.

MEN, OM FED skulle sänka räntan, så ökar efterfrågan, och då kan företagen få chansen att köra på spår 2 ovan. Dvs höjer priserna. FED vill mycket hellre ha alt 1, dvs där företagen slutar anställa. Lönerna kommer ner, och företagen slipper höja priserna. Då kan man sänka räntan.

Så även om FED är jätteglada för bra inflationsdata, och hoppas att den visar vägen för efterfrågan, så är de nog försiktiga till att sänka, för de vill inte riskera att hamna i punkt två.

Jag tror att så länge som 10åringen ligger på 4,40% +/- 20 punkter, så är det implicit med att ”FED pausen lever”. Den dagen vi bryter ner, då är det marknadens sätt att säga att pausen är på väg att hävas Bryter vi upp över 4,60, då är jag rädd att Trump gjort nåt dumt (igen)

SPX är uppe och nosar på gamla toppar, skulle inte förvåna mig om vi sätter en ny ATH, innan det är dags för lite paus. Och som jag sagt innan, skulle det inte förvåna mig om SPX kan nå 6400 i juni. Men det kräver sannolikt att FED ger marknaden anledning att köpa aktier nästa onsdag. Det kommer bli väldigt intressant, för i ena ringhörnan har vi bra inflationsdata (som åtminstone fick dom att sänka med 100 punkter förra året), och i andra ringhörnan har vi Trump och stark Arbetsmarknad.

Marknaden är som vanligt optimistisk och prisar in både både räntesänkningar under andra halvåret, fortsatt OK konjunktur, och ett lyckad avslut på tariff förhandlingarna. Man måste alltså ta en hel del risk för att få med på det här tåget!

—————— torsdag

US core PPI kom in på +0,1% MoM mot väntat 0,2 och fg -0,2 (uppreviderat fr -0,5). På årsbasis ligger den på 3,0% mot fg 3,2%. Senaste höga månadsmätningen var i januari, sedan dess har det varit runt nollan. Dvs senaste 4 månaderna varken höjer man eller sänker man priserna i det amerikanska producentledet. Detta brukar vara ledan för Goods delen inom CPI, där vi redan har noll inflation, så det är ingen överrraskning egentligen. Det intressanta hade varit om vi såg tullarna göra avtryck i producent ledet, för då hade man kunnat tänka sig att det på sikt letar sig ut i konsument ledet, men något sånt har vi inte sett tecken på! Service sektorn och löner är vad inflation handlar om. Tullar och varuhandel…. tror kanske några, men där har ni fel. Studera datan istället säger jag!!

Imorgon har vi inflation från Sverige, men vi har redan fått snabb estimatet så det är ganska intressant. Den svaga inflationen i Sverige, den svaga arbetsmarknaden, den svaga omvärldskonjunkturen, Att ECB numera ligger 25 punkter lägre än Riks, att lönerörelsen landade i 3,4+3,0, och euron kostar 11 euro och inte 12, att tullkriget riskerar att slå mot våra 180miljarder kronor som vi har i varuexport mot USA….. gör sammantaget att Riksbanken kan, om de vill, sänka räntan i nästa vecka. Sen om de inte skulle göra det är inte hela världen heller… Vi ligger på någorlunda rätt styrräntan givet konjunktur och inflationsläge. Det hade varit en annan femma om vi hade kraftfullt negativt jobbskapande, typ med tiotusentals jobb i månaden… då ligger vi för högt. Eller stark konja med tusentals nya jobb varje månad, då hade vi sannolikt legat för lågt. Vi ligger rätt bra, och numera handlar det mest om finlir!

Vi har FED möte den 18e juni. Då sänker man inte, men man ger signaler för vad man kan tänkas göra den 30e juli. Det mest sannolika är att man ligger kvar på sin paus. Men om jobbdatan i veckan är riktigt svag, så ändras läget. Vi har även ISM och annat smått och gott.

Men som det har varit hittills så är styrkan i konjunkturen okej, detta ger stark efterfrågan i framförallt service sektorn, det gör att man fortsätter att anställa där. Det för med sig köpkraft, som gör att konsumtionen kan hållas uppe, men det medför också att lönetrycket ligger kvar på 3,6% mot 2,5% under 2010-2020. Detta i sin tur förklarar stora delar av inflationstakten på 2,6%. En bra bit över målet, vilket gör att FED kan fortsätta att pausa. Eller som FED säger ”hellre vänta för länge med att sänka och få rätt, än att sänka för tidigt och ha fel”. Men skulle jobben komma in svagt, så är det bara en tidsfråga innan lönetrycket avtar, och med det det inflationstakten.

Core PCE kom in i förra veckan på 0,1% MoM mot väntat 0,1 och fg 0,1. Även headline PCE var bra. Sett till 3m, 6m och 12m annualized, så ligger inflationstakten på 2,6%. Helt i paritet med lönerna på 3,6%. Sen är det många som tycker att 4,25% är för högt givet en inflationstakt på 2,6%. Det ligger nåt i det, men om man tänker sig att FED hade sänkt till 3,25% eller ännu lägre, och inflationstakten ligger kvar på 2,6% om ett år, så har man per defintion gjort ett tjänstefel. Eller ännu värre, att inflation börja stiga….

Jag lever efter devisen att jobben håller sig fram till efterfrågan i tjänstesektorn ger vika. Då slutar man att anställa. Därför är ISM Service extra intressant.

Många menar också att senaste infationsdatan på 0,1 + 0,1 visar att företagen slutat höja priserna. Att detta beror på just svag efterfrågan. Kunderna tar inte höjda priser. Företagen vill egentligen höja priserna med mer eftersom lönerna ökar med 0,3. Detta i sin tur kommer ge dämpat sig på att anställa. Därför skulle just svag inflationsdata vara signalen på lägre efterfrågan. Detta är fullt rimligt, men då är det samtidigt konstigt när ISM kommer in på 50+. Man borde då svara att efterfrågan blivit sämre.

Chicago PMI kom också in i veckan på 40,5 mot väntat 45,1 och fg 44,6. Sämre! Men den har kroniskt varit svag i över två år, så den litar jag inte riktigt på! Men jag noterar den!

Vi har även räntemöte för ECB. Samt infation från Sverige och Europa.

Intressant att se hur 10yrs föll till 4,4% på den svaga PCE siffran. Det är inte mycket som krävs för att trycka ner räntorna. En riktigt svag jobb siffra kan verkligen få räntan på fall. Därmed inte sagt att den blir svag. Än så länge hat vi inga starka signaler om det.

JAg undrar om SPX ska ner mot 5700 en gång och stämma av innan man fortsätter upp. Som vanligt kräver en stark börs svag VIX och svaga räntor. Fortsatt fokus på Trump alltså! Viktigt att VIX inte bryter upp över 23. Då är det tack och godnatt!

Njut av sommaren, den verkar vara här nu!

——————— måndag

China NBS Mfg PMI kom in på 49,5 mot väntat 49,5 och fg 49,0… inline… den har rört sig på 50 +/- 2 punkter i 5 år nu….

NBS Non-Mfg PMI kom in på 50,3 mot fg 50,4.. inline

Tysk Mfg PMI kom in på 48,3 mot flash 48,8. Från Europa kom den in på 49,4 mot flash 49,4… inline

US Mfg PMI kom in på 52,0 mot flash 52,3 och fg 50,3… sämre än flash, men bättre än senast. Att företagen bunkrat innan ”X” tullar slår till känns uppenbart!

US Mfg ISM kom in på 48,5 mot väntat 49,5 och fg 48,7… svagare, men inget graverande!

Dito Employment kom in på 46,8 mot fg 46,5… fortsatt svag arbetsmarknad inom industrin. Inget nytt, det har vi vetat länge. Det är i service sektorn jobben skapas.

Dito Prices kom in på 69,4 mot fg 69,8.. fortsatt väldigt hög, samtidigt ser vi en diskrepens mellan hur mycket företagen faktiskt höjer priserna i praktiken, och vad de svara i enkät att de vill höja

Dito New Orders kom in på 47,6 mot fg 47,2… inte stark, men heller ingen kollaps. Den tillfälliga styrkan tror jag handlar om att man har bunkrat inför tullar. Likt Covid vill man inte bli sittande med tomma lagerhyllor. Då har man inget att sälja. Å andra sidan är denna effekt temporär.

————- tis

Flash estimat över Europa inflation, ex mat och energi, kom in på 2,4% YoY mot väntat 2,5 och fg 2,7. Bra siffra, på månadsbasis står priserna stilla. Det är ingen som höjer priserna ute i Europa, då efterfrågan inte finns där. Det tycker nog många företag är störigt då personalkostnaderna fortf ökar rätt snabbt även om dom också är på väg ner. Istället för att höja priserna, håller man i kostnaderna, och därför anställer man ingen. Det är också därför det inte skapas några jobb i Europa längre. Å andra sidan är det inte recession med varsel. Men Europa står och stampar, och lär fortsätta att göra det. ECB sänker till 2% i nästa vecka….

JOLTS kom in på 7,39m mot väntat 7,10 och fg 7,19m…. bättre och pekar på god efterfrågan på arbetsmarknaden. Trenden är fortfarande nedåt. Men om marknaden verkligen surnade samman borde vi se större fall. Imorgon har vi ADP samt ISM Employment, inför fredagens viktiga jobbsiffra!

———— ons

ADP privata jobb kom in på 37k mot väntat 110k och fg 60k (nedreviderat fr 62k). Svag siffra. Visserligen var den svag senast också men NFP blev ändå stark, så man ska passa sig för att jämföra. Men de försöker mäta samma saker, dvs jobb i privata sektorn (NFP är inkl offentliga jobb också), så det borde finnas en koppling! Fredag blir spännande!

Tysk Service PMI kom in på 47,1 mot flash 47,2 och i Europa blev det 49,7 mot flash 48,9. Service sektorn är fortsatt ljummen!

US Service PMI kom in på 53,7 mot flash 52,3 och fg 50,8… klar förbättring!

US Non-Mfg ISM kom in på 49,9 mot väntat 52,0 och fg 51,6… klar försämring. Litar mer på ISM än PMI faktiskt!

Dito Prices kom in på 68,7 mot fg 65,1… fortsatt förhöjt pristryck alltså. Men det är intressant, för vare sig PCE eller CPI har visat att detta stämmer i praktiken. Jag tänker så hör, lönekostnaderna stiger, och företagen VILL GÄRNA och har som ambition att höja priserna, men jag tror faktiskt verkligheten, dvs kunderna och efterfrågan sätter lite krokben för detta!

Dito Employment kom in på 50,7 mot fg 49,0… typ samma som senast och lirar faktiskt inte med den starka NFP data vi sett. Företagen säger att de inte vill anställa, men ändå skapas det en massa jobb i service sektorn (inte tillverkning eller offentliga sektorn). Så det är konstigt!

Dito New Orders kom in på 46,4 mot fg 52,3… svagare, och visar att kunderna faktiskt börja ge vika. Grejen är att vi har varit nere på de här nivåerna i dec 2022 och under 2024, men det gav ingen smärta för den här sektorn. Tvärtom vände det upp från den här nivån. Om det ska vända upp eller fortsätta ner får vi se tiden an. Men New Order har tappat stadigt sen i höstas. Och en sak vet jag. Om efterfrågan ger vika, så får det två konsekvenser, 1, man kan inte höja priser i en halvfull restaurang, och 2, man anställer inte fler servitörer. Men detta sa jag säkert också i höstas när den var nere på den här nivån. Närmaste månaderna blir intressanta!

Dito Business Activity kom in på 50,0 mot fg 53,7 också svagare, och nere på samma nivåer som New Order. Denna beskriver mer nuläget. Och new order bokningsläge i framtiden. Men dom hänger ihop. Vi är inte mer än människor. När det är propp fullt på restaurangen så tenderar prognosen om framtiden att vara optimistisk, och när det är halvfullt, så blir det motsatsen. Det kallas för extrapolering, och är ingen prognos konst. Men ibland funkar det, och ibland inte. Sen om det blir dåliga tider i framtiden, så måste det någon gång börja med dåliga tider i nutid. Så visst…

Blandad kompott, men ISM och ADP visar på svaghetstecken helt klart. Samtidigt var JOLTS och PMI inte så pjåkiga, så lite blandad bild. NFP på fredag är otroligt intressant!

US10yrs är nu under 4,38% så viss negativ tolkning har vi ändå på senaste datan….

Men om NFP är riktigt dålig så triggar detta FED den 18e, och sannolikheten ökar för sänkning den 30 juli…. och då har vi 100 punkters nedsida på räntan! Samtidigt som tullkriget går mot någon typ av upplösning.

———— tors

Svensk flash inflation kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,5… men den mest intrassanta är YoY för riksbanken och den kom in på 2,5% mot väntat 2,6 och fg 3,1…. alltså inflationen är verkligen inget problem i Sverige. Lönerna taktar på 3,4 i år och 3,0 nästa och med detta kommer inflationen att röra sig ner mot målet och säkert under. Riksbanken kan sänka om de vill, eller avstå. De gör som de vill…. de ligger ganska rätt.

ECB sänker med 25 ner till 2,0% precis som väntat. Konjunktur och inflationsutsikter stödjer detta. Inga konstigheter!

Imorgon röd dag… men vi har jobb från USA. De sätter ribban för FED.

—————— fredag

NFP kom in på 139k mot väntat 130k och fg 147k (nedreviderat fr 177k)(även mars var nedreviderat från 185k till 120k)… så alla var glada över att siffran var bättre än väntat, men ser man till senaste två månaderna så ser vi hur konstant NFP överskattar det verkliga läget, och att det skapas inte så många jobb som NFP visar. ADP har ju exempelvis legat klart lägre senaste året, vilket iofs inte behöver stämma heller, men NFP ligger sannolikt för högt. My take är att jobben sannolikt taktar på runt 100k, vilket lirar med knappt 1% jobbtillväxt YoY, vilket är lirar med bnp tillväxt runt 1-2%, vilket i sin tur lirar med hur ISM datan taktar runt 50.

Lönerna kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,2. Sämre, på årsbasis landade den på 3,9% mot väntat 3,7 och fg 3,8. Dålig siffra, men jag drar inte på för stora växlar här på enskild data. Man bör titta på snittet av senaste 3 månderna och då snittar vi 0,3 per månad, vilket är 3,6% i årstakt, och det lirar även med core PCE runt 2,6%. Det är läget. Och det verkar som om arbetsmarknaden är stark i den stora service sektorn, så är risken stor att lönerna fortsätter runt 3,6 och inflationen 2,6% och då är vi såklart INTE på väg mot målet.

Hade jobb datan kommit in ner mot noll, så tvingar detta FED att sänka. Nu gjorde den inte det.

Men som jag sagt tusen gånger, viker efterfrågan i service sektorn, så kommer man inte fortsätta att anställa folk där. Och senaste ISM Services, New order samt Business activity, är inte starka. Jag kommenterade dom tidigare i veckan. Dom är nere i lower range sett till senaste åren. Vid ingen av dom tillfällen föll jobb siffran ihopa. Men om de här bägge data punkterna fortsätter ner under kommande månaderna, så är risken stor att NFP inte fortsätter att komma in på 100k+. Men det bygger på att de fortsätter ner, och det kan vi inte veta säkert.

Ska jag dra nån slutsats av detta, så är det att FED sannolikt kan fortsätta att pausa den 18 juni. Vilket gör att räntesänkning i juli minskar sannolikt. Nästa möte för sänkning är i september, och det är rätt många där ute som tror att vi får första sänkningen då. Men som sagt, dom sänker inte bara för att. Dom sänker sannolikt för att 1, jobben kommer in sämre (vilket kräver att ISM non-mfg inte drar upp igen) och 2, clarity runt tariff uppgörelserna.

Därför var det inte så konstigt att US10yrs drog i väg i fredags.

Börserna var dock positiva, då man gläds över styrkan i ekonomin. jobb datan visar på 2% tillväxt i ekonomin, vilket räcker för att marknaden ska våga lita på vinstprognoserna.

Jag är dock optimist åt båda hållen. Jag tror USA kan växa med 1-2% i år och vinsterna håller. Men jag tror samtidigt att jobbskapandet till slut kommer mattas av ner under 100k vilket kommer trigga FED att sänka från 4,25 till 3,25 vilket drar med sig räntorna ner. Därför är jag i grunden börsoptimist, och det är inte förrän alla baissare och fundamenta pessitister kastar in handduken, som vi verkligen nått toppen, och det är dags att kliva av. Sen min syn bygger ju på EXKL Trump, vilket är en superviktig faktor, som inte går att bortse från, men som inte är prognosbar. Tyvärr.

Så länge som SPX stödet 5700 håller så tror jag vi kan nå ny ATH mot i första hand 6200-6250 och i andra hand 6400. Detta bör sammanfalla med att VIX trycks ner under 15.

Trevlig helg!

Många är förfärande över att 10-åringen står i 4,5% samtidigt som BNP prognoser skruvats ner ordentligt, i en värld som är stökig och oförutsägbar. För det försa, ISM/PMI data, jobb data etc i USA visar på en ekonomi som är robust. Typ 2% tillväxt. Prognosmakarna tror på betydligt lägre, men det är givet att dom kommer få rätt. Har dom rätt är det bara en tidsfråga innan jobbdatan visar på under 100k i månaden. Men vi vet inte! ISM mfl visar inte på något större tapp i efterfrågan. Men det kanske kommer. De pessimistiska prognos makarna menar i sin tur att räntemarknaden och valuta marknaden är på väg mot en stor förtroende kris. Med en ränta på 4,5% istället för mycket lägre. Så här är det, styrräntan ligger på 4,25 och FED pausar, och senaste 18 månaderna har vi legat runt 4,5% flera gånger. Det är inget extremt. När FED lyfter sin paus, givet att jobb datan blir dålig någon gång, och börjar sänka. Följer inte räntorna med ner, då har vi ett potentiellt problem. Dvs när styrräntan ligger på 3,5% och 10åringen på 4,5% för att ingen vill betala bättre. Då kan vi diskutera. Men knappast nu.

Att dollarn försvagats med 10% sen Trump tog makten, och räntan steg (man sålde obligationer) brukar vi normalt klassa som ett risk on beteende. Där man ser positivt på konjunkturen. Men även ihållande inflation. Nu på sistone har dollarn stärkts och räntan varit hög. Detta är hökig reaktion, där man tror på ihållande inflation med halvbra tider. Risk off, det är när räntorna faller (för man köper obligationer) och stark dollar. Det har vi inte sett prov på ännu, men det brukar komma när jobb datan blir negativ och folk fattar att det är recession på ingång.

VIX var uppe på 26 i fredags, och det är frågan om den gått färdigt och det är dags för nya lägsta nivåer. Det beror på Trump men är inte omöjligt. SPX har rusat på med över 20% och många känner nog att de vill in i marknaden igen, gärna med stöd av att ha lite Trump deals bakom sig. Om vi får okej deals längre fram i sommar, så tror jag de kommer sammanfalla med nya highs. Det blir en buy on rumour, sell the facts grej. Ligger man inne med mycket skydd i portföljen kan man nog fasa ut lite. Alternativt, sätta upp en stopp för sig själv. Så länge som 5400-5600 håller ska man sitta på risk igen. Att det finns osäkerhet runt Tariffer och räntor, det ger köplägen. Det är när dom är borta man ska sälja!

Räntan då? I den här veckan händer inte mycket. Det är först nästa vecka vi har ISM och jobbdata. Som kommer vara vägledande för FED den 18e. Jag tror vi får en riktig dålig jobbdata en vacker dag. Men so far so good. Jag är tvingad att respektera robustheten i den amerikanska ekonomin, hur ologiskt det än må vara.

I veckan har vi Core PCE från USA. Vi har även case shiller, cons confidence, chicago pmi. Superlugnt med andra ord. Nästan att man bara ska hoppas på fint väder.

Ha en fin vecka. Sommarn närmar sig!

—————–tis

case shiller kom in på -0,1% MoM, sämsta siffran på flera år. Men siffran betyder inte mer än att priserna i princip var oförändrade. Sen skulle det kunna vara ett trendbrott, men det är för tidigt att säga. Räntorna har senaste åren med all tydlighet visa att det inte fäller bostadsmarknaden. Jag tror det krävs fallande inkomster, dvs stigande arbetslöshet. Där är vi inte ännu. Priser är fortsatt upp 4,1% YoY, det är ingen bostadsägare som sitter och gråter där ute. Sen finns det såklart individuella stater i USA som har problem, men inte aggregerat, och det är vad som är intressant. Det är lite som med konkurrser. Det är beklagligt om det är mycket konkurser lokalt någonstans, men om det inte är så någon annanstans så spelar det inte så stor roll ur ett makro perspektiv.

Conf Board Consumer Confidence kom in på 98,0 mot fg 86. En rejäl uppryckning från förra siffran som var ett extremt stort fall ner till nivåer som vi senast såg under Covid 2020. Vad handlar detta om? Jo det finns två institut som mäter konsument förtronde. Michigan, som fokuserar mer på privat ekonomi och shoppingplaner. Och Conf Board som frågar mest om jobb, dvs om man känner sig trygg på jobbet, om man planerar att byta jobb, om man tycker att det finns mycket eller lite jobb möjligheter där man bor och i den bransch man verkar osv…. Denna siffra bryts upp mellan nuläge och framtidstro. Förra siffrans jätteras handlade om att man såg nattsvart på jobb situationen i framtiden. Det var såklart Trumps stök i april som skrämde skiten ur många. Sen i maj visade det sig att det inte hände så mycket av det man befarade i april. Lite som att titta på börsen eller VIX index. Därför svarar även konsumenterna att de inte är lika bekymrade över arbetssituationen längre. Det är logiskt.

Ganska ironiskt att mycket av data, börs och liknande har hittat tillbaka till nivåer som var i mars, dvs innan Trumps 7 april tal, och idag är lite som det aldrig hade hänt. Det betyder inte att det aldrig kommer bli något av Trumps planer, något lär det bli. Men en frestande tanke är att Trump aka hästhandlaren drog till med allt vad han hade för att se vad som händer och vad som går att göra, för att sen sakta dra ner sin deal till nivåer som är görbara, nivåer som kanske inte ligger så långt från hur det såg ut innan han kom till makten. Blir det så kommer vi kunna konstatera att Trump och hans politik är rätt mycket en storm i ett vattenglas. Det är inte första gången i så fall. Det är rätt ofta senaste 16 åren man trott att världsekonomin typ ska gå under men inte gör det! Famous last words!

Fenomenet är inte nytt. Ta svenska energi frågan. Där står politiker och experter och skriker att Sverige står för ett skriande energi behov, där vi behöver typ dubbelt så mycket kraft om 10 år. Sen ute på gator och torg står två grupper, Vindkrafts anhängarna som är såååå oroliga över kärnkraften. Och så har vi andra gruppen med kärnkraftsanhängare som är sååå oroliga över vindkraften. Och så tar man ett litet steg tillbaka, att Sveriges aptit på kraft har typ minskat senaste 10-20-30 åren. Om industrin tuggar på som vanligt så behövs inte mer kraft. Om all industri ställer om så behövs mer, men tycker ni den industri omställningen går snabbt, eller verkar funka bra. Jag skulle säga att det händer inte ett skit på aggregerad nivå. Det är inte så att omvärlden slutat köpa våra produkter heller, så det är inte så att kunderna pressar på. Alltså vår aptit på kraft är mindre än den vi producerar idag, och det är inte omöjligt att läget är likadant om 10 år. Vi har till och med ett överskott som vi exporterar. Sen till vindkrafts anhängarna kan jag bara säga, sluta vara så oroliga, vi är inte i närheten av att bygga någon ny kärnkraft, och till kärnkraft anhängarna vill jag bara säga, ta det lugnt, det byggs ingen ny vindkraft. Det stormar alltså till tusen, men i verkligheten händer inte ett skit. Allt är precis som innan. Slappna av! Notera att detta inte handlar om jag lägger någon värdering i energifrågan, bara konstaterar ett beteende som har stora likheter med Trump och många andra företeelser i marknaden som kan liknas med stor i vattenglas, och som historiskt alltid varit köplägen. Och säljer man aldrig, så kanske det är mer korrekt att kalla det BEHÅLLA lägen.

Sen finns det undantag. Mellan 2007 – 2013, dvs under 6 år, så rörde sig globala aktier med NOLL % ex utdelning. Ink utdelning fick man knappt 3% om året, dvs bankränta. Ganska klent betalt för att ta risk. Och det handlade egentligen om två saker. Under 2007 var aktier dyra, och under 2008/9 hamnade världen i recession där vinsterna föll med nästan 30% och börserna kraschade med nästan 50%. Kör man BEHÅLL strategi i alla lägen så kommer man till slut att hamna i en sån här. Sen längre bak i historien finns liknande exempel som faktiskt är ännu värre. Det finns ingen enkel lösning på det här, som typ sälj när aktier är dyra, och köp tillbaka när dom är billiga. För det blir skitavkastning av det också över tid då du kommer sälja väldigt tidigt och sen stå utanför väääldigt länge innan du köper tillbaka, och när du väl köpt tillbaka så hamnar du rätt snart i ett sälj läge igen. Det funkar inte. Tyvärr. Det funkar inte heller riktigt att sätta upp en teknisk sälj signal, då den triggas väldigt ofta, och när du väl vågar köpa tilbaka så har du gjort en förlust, och det blir många förluster på lång sikt. Gör du den tekniska köpsignalen mer förlåtande, dvs inte ger signaler förrän det verkligen är fara och färde, då kommer det inte att ge så mycket skydd för du kommer kliva av väldigt långt ner. Så för de allra flesta är en Buy and Hold strategi viktigare. Se istället till att du sitter på rätt tillgångar. Sitt inte på gamla Telia och HM aktier för att du har varit lat. Lite aktivitet hade kanske fått dig att byta till en Global fond, eller Tech fond. Det hade varit smart. Nej allokering ska man inte se med glasögon att man står utanför nedgång och alltid är med i uppgång. Men ur ett risk perspektiv kan det funka. Dvs du kan ha en strategi där du säger att du ALDRIG vill se din portfölj halveras (även om den repar sig ett år senare). Av den anledningen så tar du på skydd varje gång den är ner mer än 10%. För även en 50% nedgång börjar med 10%. Men då måste du ha klart för dig att det går 25 10%- nedgångar som aldrig blir en 50%. Så ditt skydd kommer att kosta dig och förstöra din total avkastning. Med den lilla psykologiska fördelen att veta om att man aldrig behöver uppleva en halvering, trots att det kostar. Lite som med hemförsäkringen.

En ganska lugn vecka väntar. VIX planade ut i förra veckan, och har lämnat ett gap på ovansidan som borde täppas till, och värt att nämna är att SPX har gap på 5700, så det är möjligt att båda dessa kan täppas till samtidigt. När VIX ligger i spannet 10-15 så säger det i princip att ”allt är lugnt”. Nu är vi i 15-20 vilket är snäppet ovanför. Dvs nästan allt är lugnt. Fritt översatt betyder det att tullkriget kommer sluta lyckligt, men att vi inte har fått ”slutbesked” ännu. Det betyder alltså att kommer det goda nyheter i juni kring uppgörelser så finns det mer på ovansidan, men det mesta är taget. Men det betyder också att kommer det dåliga nyheter så är 10% nedsida på en dag eller två inga problem. Och visst är det ironiskt att lika övertygande mörkt som det var 4 april, när SPX låg på 4800, lika övertygande ljust är det nu när SPX låg på 5800. Då var det ett köpläge. Betyder det att vi har ett SÄLJ läge nu? Jag tror inte det, och det bygger på det jag trott hela tiden, nämligen att Trump vill inte döda all handel och skapa recession för då tappar han makten i kongressen nästa höst, men att han var tvungen att testa hästhandlar strategin för att se om den fungerade.

Räntan handlas på 4,5% utan visa momentum i någon riktning samtidigt som dollarn varit stark. Ränte- och valuta marknaden säger alltså att FEDs paus bör bestå. Jag skulle vilja hävda att inflationsdatan motiverar lägre räntor. Något jag tror FED skriver under på, samtidigt hade dom enkelt kontrat med att vi vet inte hur tullarna får för inverkan på priserna, och därför kan vi lika gärna avvakta. Det är egentligen bara svag jobbdata som kan tvinga dom att agera, och innan det bör vi få signaler om svagare efterfrågan. Det har vi inte fått än så länge. Det är inte högkonjunktur i vare sig USA, Europa eller Sverige, men vi sitter inte i recessionståget heller. Vi är någonstans mittimellan i nån form av LALA-land. I veckan har vi Flash PMIs som ger ytterligare signaler. Vi har även inflationsdata från Europa. Efter att det här tullbråket är lämnat bakom oss, så kommer marknaden återigen fokuserar på räntan vs tillväxt. Dvs om räntan ska ligga kvar på 4,5 eller gå mot 3,5. Eller om tillväxten ska vara ljummen som nu, eller ta fart åt något håll. Trump vill se låga räntor i höst. Var så säker!

Löneläget motiverar inflation på core pce 2,6 och core CPI 3,1%. Vilket är över målet, och upprätthåller FED paus. MEN, faller efterfrågan (new orders) och jobbskapande, så försvinner företagens makt att höja priser, och då kommer FED att börja sänka igen, och då kommer det gå snabbt ner 100punkter+ på räntorna. Man hade kunnat tänka sig att tullbråket borde få effekter på efterfrågan. Inte minst när folk slutar konsumerar för att de är rädda för att bli av med jobbet när deras arbetsgivare väntas få problem av att inte kunna sälja/köpa in varor som berörs av tullar.

En spännande teknisk set up är svenskt fastighetsindex SX35. Den har konsoliderat i snart tre veckor. Ett brott på endera håll är en stark signal, och jag tänker inte först ur ett trading perspektiv utan vad det säger ur ett macro perspektiv. Ett brott på ovansidan handlar om att Riksbanken väntas sänka snart igen, att tullarna inte medför inflation utan snarare sämre tider, att arbetsmarknaden i sverige väntas fortsätta vara svag osv…

Ha en fin vecka!

———– mån

Inflationen från EU kom in i linje med snabb estimaten på 2,7% YoY mot fg 2,7. Stabilt. Läget för avtalade löner i Europa för Q1 kommer på fredag. Mycket pekar på att avtalslöner gled ner mot 2,7% YoY, från 4,3% under Q4. Om det stämmer så innebär det att lönerna inte längre motiverar inflation över målet, utan ECB kan fortsätta att sänka vid varje möte fram till att konjunkturen visar framfötterna. Man står idag på 2,25 och jag räknar med att man går ner mot minst 1,75. Frågan är hur länge Riksbanken vilar på hanen…. svensk arbetsmarknad sätter tempen där, precis som i USA, skulle jag gissa på!

———– tis

Lägre räntor. Njae, än så länge pausar ju FED. Tidigast vi kan få sänkning, det är 30 juli, om de guidar för detta 18 juni, givet att jobbdatan 6 juni blir riktigt svag. Det känns lite småtajt, men samtidigt har vi en hel del vatten som ska flyta under bron fram till den 18e. Samtidigt har vi sannolikt ingen klarhet kring tullarna fram tills dess. Nästa möte är den 17 september, vilket man kan flagga för sänkning vid mötet 30e juli. Personligen känns detta scenario mer troligt. Men det är ju också för det ligger mycket längre ut. Börjar man sänka där, så tänker jag sänkning i september, october och december, dvs 3 gånger ner till 3,5%. Detta känns mer och mer som base case, och det bygger jag på att:

1, ISM mfl visar att underliggande konjunktur är rätt svag

2, inflationen sett till 3m core PCE annualised är inget stort problem längre, och det är numera service inflationen som har börjat ge vika

3, lönerna segar sig nedåt, och jag väntar mig sämre jobbskapande, främst genom färre nyanställningar, inte så mycket varsel

4, penningpolitiken är fortsatt åtstramande vid 3,5% styrränta givet att inflationstrycket är under 3%

5, och större delen av tull problematiken borde vara bakom oss och

6, även om Trump inte säger det så borde inflation och räntor vara hans prio ett två och tre.

och givet detta borde räntorna tids nog börja pressas nedåt igen. Vilket allt annat lika är bra för börsen! Så givet att Trump inte återskapar samma situation som i början av april, så var det sannolikt botten.

Jag tror Trump är en enkel man. Han körde hästhandlar tricket och drog på för allt tygen håller, för att se om det fungerade. Det gjorde det inte, och nu backar han hem nästan till där han började. Han kommer få till en massa mindre deals, där tullarna för amerikanska företag som säljer i utlandet inte ökar, samtidigt som amerikanska företag som importerar åker på en mindre smäll. Denna smäll kommer bara marginellt påverka amerikanska hushåll, då det är mycket svårt att höja priserna mot dom i detta läge. Däremot får smällen delas av US importörer och exportörer i omvärlden. Kanske genom en rabatt från exportören, som slår mot dennes bruttovinst, samtidigt som importören också får lite sämre bruttomarginaler efter att tullen är betalad. Sämre bruttovinst sammantaget dämpar bådas aptit på att anställa, och någon gör dig säkert av med lite folk. Detta har Trump inget emot för han vet att det triggar FED att sänka. Ge dom bara en tillräckligt dålig NFP siffra. Något han behöver i höst när han ska refinansiera statskulden. Trump kommer fylla på skattekontot med ca 250mdr i ökade tariff intäkter (motsvarar bruttovinst minskningen hos importör/exportör), vilket hjälper till att bättra på budgetunderskottet. På sikt kan han locka ett och annat utländskt företag att etablera sig i USA. Han kan också använda tullbråket i syfte att sy och ihop fina affärer med amerikanskt försvarsmaterial och naturgas. Detta i en orolig värld. Något som också bättrar på handelsbalansen. Han kan då också dra ner på skuldfinansierat stöd till ex Ukraina, och Amerikanskt försvars engagemang i omvärlden, vilket bättrar på budgetunderskott och statsskuld. Samtidigt som EU och andra trappar upp sig engagemang och skuld. Allt detta låter stort, och är stort sett till enskilda poster, men jag skulle säga att sett till USA och världsekonomin är det ändå på marginalen. 98% av världsekonomins kvarnar rullar på ändå. Famous last words,,, som sagt!

————— tors

VIX har ett gap, och även SPX på 5700, och vad passar inte bättre då än lite pessimism byggt på stigande räntor och oro kring skuldberg, underskott och finansiering, kryddat med vacklande kreditbetyg.

Börserna handlas högt, drivet att risksentiment och okej rapport revisions. MEN samtidigt har räntorna pressats upp vilket gör att aktieriskpremien (earnings yield minus ränta) är bland den lägsta någonsin. Det är dåligt, men ingen sälj signal i sig. Bara det att aktier är fundamentalt dyra, och sett till risken är det attraktivare att köpa en obligation allt annat lika. Men aktiemarknaden tittar kanske längre ut, och tror inte att räntorna kommer hålla sig där, utan dra sig ner mot historiska nivåer. Man kommer inte från att räntan på en amerikansk 10 åring 4,5% är högt givet core PCE runt 2,6%. Rent teoretiskt borde alla vilja köpa obligationen när den reala avkastningen är så hög. Och anledningen till att det inte händer är att FED orubbat står kvar på 4,25% styrränta. Något aktiemarknaden inte verkar tro på i förlängningen. Något jag också är beredd att skriva under på…. men det har tagit långt längre än jag trodde, och förklaringen ligger i den starka efterfrågan i US Service ekonomi, som träget tuffar på och skapar nya jobb.

Under 1990-2000 var det inget ovanligt att aktieriskpremien var negativ, då den pendlade mellan -100 och +200 punkter. Där vi är nu ungefär. Det var bara under bubblan år 2000 den blev -300 punkter. På den tiden hade vi ett annat ränteläge där dagens räntor var fullt normala. Men då hade vi också ett annat inflationsläge. Kom ihåg att ytterst är räntor alltid en funktion av inflation. Samtidigt hade vi en stark men volatil aktietrend, men hyfsat höga multiplar, men också vinst tillväxt. Kom ihåg att aktiemultiplar inte bara är en funktion av ränta, utan även vinsttillväxt. Så samtidigt som det är frestande att förnekla och bara titta på aktieriskpremie, och säga att något är dyrt eller billigt, så måste inflation och vinsttillväxt in i kalkylen. Sambandet mellan ränta och aktie är inte så starkt som många tror. Vinsttillväxt och aktie däremot är extremt starkt. Stark tillväxt kan trycka upp värderingar långt längre och högre än många tror, och tvärtom. Och samma kan sägas om sambandet mellan ränta och inflation. Låg inflation kan hålla nere räntor långt mer och längre än vad vi tror.

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 48,8 mot väntat 48,9 och fg 48,4. Från EU blev det 49,4 mot väntat 49,3 och fg 49,0. Tysk Service kom in på 47,2 mot väntat 49,5 och fg 49,0 medan från EU blev det 48,9 mot väntat 50,3 och fg 50,1. Europa står och stampar vidare i gränslandet mellan låg- och högkonjunktur. Då blir det inga nya jobb och inga prishöjningar, och ECB kan fortsätta att sänka 25 prickar per möte. Känns som att vi blivit Japaniserade.

——– fredag

US Mfg Flash PMI kom in på 52,3 mot väntat 50,1 och fg 50,2… bättre men fortfarande ingen anmärkningsvärd nivå. Några snabba frågor som dyker upp, men som vi inte har svar på är:

1, Är siffran början på en ny stigande trend, eller är det fortsatt brus runt 50

2, Om det är en stigande trend, hur lirar detta med tullkriget? Finns flera tolkningar hör. Att minskad handel med omvärlden ger stöd åt inhemsk industri? Att tullkriget har triggat flera inköpare att steppa upp innan tullar de facto genomförs, för då blir inköp dyrare (importör betalar tullen) och därmed kommer det falla tillbaka längre fram?

3, Regional index spretar, och PMI har varit opålitlig. Det är först när ISM kommer som vi vet bättre.

4, Givet ovan utfall, så kommer det påverka FED. Samtidigt är tillverknings sektorn vare sig en stor del av ekonomin, eller är särskilt viktig för arbetsmarknaden, så service sektorn är alltjämnt viktigare. Dock har industrin alltid varit swingfaktorn i ekonomin. Så även i Europa. Dvs Service sektorn har varit förhållandevis stabil, och det är industrin, trots sin ringa storlek, som man bör följa.

US Service Flash PMI kom in på 52,3 mot väntat 50,8 och fg 50,8…. även den var stark. Även den skapar frågor. Dvs om det är början på nåt nytt eller bara fladder. Vi får se vad ISM säger.

Service sektorn beror till stor del på Dollar köpkraften i ekonomin. Dvs om det skapas 200k nya jobb i månaden, dvs 2,4m jobb om året, så är det en ökning av jobb med 1,4%. Om lönerna därutöver ökar med 3,6%, så ökar aggregerade inkomster i nominella termer, dvs dollar, med 1,4+3,6=5%. Om man utgår från att folk gör av med lönen fram till nästa lönetillfälle så ökar spending, och då brukar service sektorn få sin slev av detta. Inte minst för sektorn utgör 80% av ekonomin. Varu sektorn är mycket mer känslig för import/export, valuta, replacement cycle, räntor osv… medan tjänster är mer plain vanilla. Dvs om någon är arbetslös så äter dom inte på restaurang, om de får jobb så börjar de äta på restaurang typ. Och om dollar minskar eller ökar totalt sett, får direkt genomslag på hur välfylld restaraungen är. Typ Metafor. Sen vad man får i real termer är en annan femma. Restaurangen har höjt priserna, så realt får man inte ut lika mycket. Trist för konsumenten men det är en annan diskussion. Det intressanta är Dollar spenderade. Och om aggregerade inkomster ökar med 5% i årstakt, så är det inte särskilt konstigt att PMI ligger på 50+. Om dagen kommer där det inte skapas jobb och lönerna kommer ner mot 2,5% dvs där nominell ökning går från 5 till 2,5%, då händer det grejer. Sen recession som leder till ökad arbetslöshet, ger negativa siffror genom att folk lämnar arbetsmarknaden och iställetför lön lever på små bidrag, det slår ännu hårdare. Vad jag vill få sagt är att PMI data runt 50 är inte förvånande när nominella inkomster ökar med 5% i årstakt.

Trump fick genom sin vackra BILL i Rep-huset. Men en rösts marginal. Nu väntar senaten i augusti. Försvar och höginkomsttagare sägs gynnas.

Beräkningar visar på underskott på 3,800mdr dollar på 10 år. Eller 380mdr per år. Förlåt men det är 1,5% underskott och en axelryckning i amerikanska sammanhang. Sen kanske dom inte är jämnt fördelade vid varje år. Problemet är att räntekostnaderna ligger på 1,200mdr om året idag, för att man betalar 3,5% ränta på en statsskuld på 35tn dollar (140% BNP) och den riskerar att stiga ytterligare. Och felet är Covid som tvingade först Trump sen Biden att sjösätta enorma paket, som inte bara svällde skulden, utan även skapade strukturell och räntorna vi har idag.

Så om Trumps Bill skapar ett underskott på 380mdr om året är nästan oväsentligt säger jag. Alltså vad som är avgörande är om USA är på väg att 1, fortsätta att betala 3,5% på skulden, 2, eller 4,5% dvs 1,600mdr i räntor eller 3, eller 2,5% eller ännu lägre. Detta borde vara Trumps HÖGSTA prio och hans politik borde inriktas på att få ner räntorna. Det får han om sätter landet i soft recession. Och det är kanske vad han planerar med allt det här stöket. vem vet?

Jag noterar att VIX nu stängt sitt gap. Men att SPX har kvar gap på både 5700 och 5300. Att trots allt stök runt ”the bill” så står räntan i 4,51% mot 4,63% i förgår.

Nästa vecka blir lugn. Rapportsäsongen är i princip slut, och macro datan är inte avgörande.

Det har varit en del tal från FED ledamöter, där man i princip säger ”Better be late and right, then Early and wrong”. Så den här pausen GÄLLER. Fram till att jobbdatan tankar. Då upphör allt sånt här resonemang direkt. Men än så länge är arbetsmarknaden stark, för att efterfrågan är god.

Ha en fin helg alla!

Riskaptiten stiger och VIX är under 20 igen. Senast vi var där i mars så handlade SPX mellan 5500-5800. Så rent riskparitetsmässigt är vi fully priced. För att det ska fortsätta upp så måste man tro att VIX ska fortsätta ner, och då är vi inne på nivåer som helt tar bort Trumps tull-rabatt ur marknaden. Det känns ganska magstarkt om jag får säga det själv. Räntan är också på ungefär samma nivå. Visserligen var den nere på 3,9% i mars men uppe på 4,6% i april, men median nivån är någonstans här. För att ge en push åt börsen så hävdar jag att den måste ner under 4% igen.

Så för att summera, best case är att räntan ska ner under 4% och VIX mot sub-15. Då fortsätter det upp. Worse case är kraschade förhandlingar och räntor över 4,5% igen. Då kan det enkelt sätta sig 10% på en dag eller två. Och allt därimellan!

Som jag sagt tidigare så har vi löner runt 3,6% i årstakt, och inflation (core PCE) runt 2,6% och ur ett rent historiskt perspektiv är en ränta på 4,5% (us10yrs) inte rimligt. Snarare mellan 2,6-3,6%. Och anledningen till att det inte är så beror på att FED ligger kvar på 4,25% och inte vill sänka, och det i sin tur beror på att arbetsmarknaden är stark, vilket gör att de inte vågar tro på att 2% målet kan uppnås. Och visst har dom en poäng. Är arbetsmarknaden stark, så finns det risk att lönerna inte kommer ner, och gör dom inte det, så saknas förutsättningar för core PCE att komma ner. Att arbetsmarknaden är stark beror enkom på att företagen inte slutar anställa, och dom gör det för att efterfrågan är okej. Så enkelt utryckt, så har vi räntor på 4,5% istället för 2,5-3,5 för att amerikanska konjunkturen är för stark.

I veckan har vi US CPI som är enskilt viktigast. Men vi har även Empire FED, Philly Fed, US PPI, Retail sales samt NAHB index. Från Sverige kommer inflationsdata.

Rent tekniskt så uppvisar INTE börserna det typiska mönstret för en Bear Market trend. Det är för starkt för det. Det tekniska mönstret påminner mycket mer om en One-Time shock, typ den vi såg under Mars 2020 då Covid skrämde slag på världen. Innan såg jag 4800-5100 som en viktig stödnivå, men jag skulle säga 5300-5500 är numera viktigare. Så länge som den håller, så anser jag att man vågar sitta på aktier. Har man skydd på i portföljen, så skulle jag våga stänga det om 5300-5500 nivån håller för test. Jag tror nämligen att någon typ av reaktion är att vänta på nedsidan efter senaste tidens starka rörelse. Börsen är som de flesta vet ganska överköpt nu.

Njut av våren!

————– tisdag

US Core CPI kom in på 0,24% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,1… bättre. På årsbasis kom den in på 2,8 mot väntat 2,9 och fg 2,6%. Bättre. Men ser man till löner på 3,6 så borde core PCE ligga på 2,6 och core CPI ligga på 3,1% och tar man ut den på månadsbasis så borde den vara 0,25%. Dvs för att företagen ska kompensera för högre löner så borde man höja priserna med 0,25 varje månad. Så det är ingen märklig siffra på det viset. Inflationstrycket i USA är inget som borde besvära FED mer än att det ligger över målet. Men det är ganska lite. Ge arbetsmarknaden en liten knuff och både löner och inflation kommer trilla ner mot målet. Som sagt tusen gånger, FED fokuserar på Arbetsmarknaden, och konjunkturen som håller den under armarna. Just say WHEN!!! Marknaden gläds åt att tullarna inte stökar till det…

VIX fortsätter ner… SPX biddas på okej! Men notera att VIX lämnat efter sig ett gap på ovansidan! Ni vet vad det betyder!

————– onsdag

Svensk inflation kom in på 0,5% MoM och 3,1% YoY idag mätt som KPIF ex energi. Detta var i linje med snabbestimatet häromdagen. Lägger man tillbaka energi så blir det lägre, och lägger man tillbaka räntekostnader på boende så blir det ännu lägre. Men energi kan vi inte påverka, och räntan blir kontra produktivt. Men kärninflation runt 3% är inte så konstigt när vi haft löner på 4%. Kärninflationen var faktiskt nere på 2% förra året, men det är inte hållbart när lönerna växer så. Jag tror inte inflation på 3% är hållbart utan vi är successivt på väg mot 2%. Detta då lönetakten i år ligger på 3,4 och 3,0 för avtalade löner, samt att konjunktur och arbetsmarknad är svag. Riksbanken kan ligga ganska bekvämt på 2,25%. Det kan faktiskt sänka något om arbetsmarknaden inte visar framfötterna och/eller omvärldskonjunkturen inte tar fart. Detta är särskilt troligt, därför tror jag på fler sänkningar mot slutet av året.

Min tes har varit länge att USAs och Europeiska konjunkturen är inte särskilt stark, att inflationstrycket trots allt är på väg ner, MEN att det tar tid, vilket i grunden handlar om att konjunkturen både i europa och usa har visat sig vara motståndskratigare än jag trott. Men att trendpilarna trots detta pekar nedåt. Av den här anledningen tror jag att Europeisk styrränta borde ligga runt 1,75% och USA 2,75%.

Jag tror att det krävs en svag jobbsiffra i USA, så börjar FED sänka igen. Men när det kommer är klart osäkert.

Jag tror inte handelsbråket är strukturellt inflatoriskt. Tvärtom tror jag att det på marginalen är negativt för tillväxt. Men sannolikt inte triggar recession. Det hade dessutom varit knäppt för Trump att dra igång en recession, då många lär lacka på honom, och visa det vid mellanårsvalet. Men med honom vet man aldrig.

Men jag kommer ihåg vad man sa under 2016-2020 när han satt på makten. Lyssna inte vad han säger, se vad det ger för real ekonomiska konsekvenser istället. Jag vet att han inte hade samma handlingsutrymme då, som nu. Det oroar. Men jag ändå det är en bra ide. För en månad sen låg tullarna på en nivå som dödar all handel. Idag är de pausade under förhandling typ. Var det slutar är det enda som är intressant. Allt annat är cirkus för media.

—————–tors

Empire FED kom in på -9,2 mot väntat -10,0 och fg -8,1. Inline typ. Men ingen förändring. Stabilt svagt liksom!

Philly FED kom in på -4,0 mot väntat -11,3 och fg -26,4. En kraftig förbättring, men fortsatt en siffra som är lite halvdassig. Alla underkomponenter stärktes kraftigt. Men man ska komma ihåg att alla utom ”prices” gör det från fg nivå som var superlåg. Så dagens siffra pekar mer på att förra månadens fria fall siffra helt enkelt var fel, driven av sentiment. Tänk börsen typ. Dvs är börsen stark nu. Eller har den bara gjort ett ”V”. Dvs situationen är i princip oförändrad från Mars.

Det börjar ju mer och mer liknas vid att april var någon typ av Hash psykos, som vi i efterhand knappt förstår.

Retail sales kom in svagt, samtidigt reviderade man upp förra månaden ganska kraftfullt. Jag skulle säga att detaljhandeln rör sig runt nollan, både realt och nominellt. Det är ingen högkonja, men inte heller lågkonja. Det är lite zombie land.

PPI ex energi kom in på -0,4 mot väntat +0,3 och fg 0,4 (nedreviderad från -0,1). Låg inflation i Prod ledet, å andra sidan var förra månaden hög.

NAHB kom in på 34 mot väntat 40 och fg 40… sämre. Den är nere vi nedre intervall, men det har den varit flera gånger tidigare utan att punktera fastighetsmarknaden.

Spretig data, svårt att dra slutsatser, MEN jag skulle säga att konjunturen är inte på väg in i recession, men konjunkturen är inte stark. Det finns kvar ett inflationstryck mot kund, men mellan företag är det hyfsat lugnt, och det går inte att säga att Tullkriget så här långt haft några effekter.

Börsen är överköpt och det vore inte fel med korrektoin (både vix och spx har gap), samtidigt visar den underliggande styrkan, drivet av riskaptit, att vi lika gärna kan ta ut gamla toppar.

Räntorna är höga, Fast dollarn är stark. Det är en Hökig reaktion som säger att konjunkturen är inget att hurra för, men man är inte rädd heller, men att det finns ett pristryck som tvingar FED att vara högig. Ränteochvaluta marknaden andas Stagflation så här långt!

Trevlig helg!

Senaste tidens data, i synnerhet ISM Mfg och Jobbdatan, visar på en stabil ekonomi som inte tagit någon större skada av handelskriget. När det kommer till inflationsdatan så är den okej, men fortsatt över målet. Om närmaste året bjuder på en stark ekonomi så finns det uppåt risker för inflationen. Då vill inte FED varit dom som fortsatte att sänka. Å andra sidan finns det stora nedsidesrisker också som ganska enkelt trycker ner inflationen. Vad det blir är svårt att veta, då det är politiska beslut som till stor del kommer vara viktiga för utfallet. Men så länge som arbetsmarknaden är stark, så reder sig ekonomin, och då är inte FED nödgad att sänka.

Så det är lite där vi står. Men samtidigt ska man komma ihåg att jobb skapande inte är någon ledande faktor. Företag aggregerat är inte alls så Proaktiva som många tror. Tvärtom är dom väldigt Reaktiva. Dvs de drar inte åt svångremmen förrän efterfrågan viker ner sig och slår dom i ansiktet. I första hand varslar man inte personal heller, utan man slutar anställa. Men så länge som efterfrågan är god, så fortsätter företagen att anställa folk i hopp om att växa och tjäna mer pengar. Det är nämligen vad det handlar om. Att dra ner på personal, är samma sak som att dra ner på försäljning, givet att företaget är någorlunda bemannat rätt. Om efterfrågan finns där bland kunderna så är det i regel en dum ide. Det är först när man ser efterfrågan mattas som det är en dum ide att anställa. Och när efterfrågan dyker, så är det i regel en god ide att varsla.

Min poäng är att jobb datan är oerhört viktig, men den är knappast leading. När det kommer till jobben så skapas det inga jobb i offentlig sektor eller industrin. Allt kommer från Tjänstesektorn. Därför är efterfrågan på service och tjänster nyckeln, om man vill förstå inflationsutsikter och räntor.

US Service PMI kom precis in på 50,8 mot flash 51,4 och fg 54,4…. klart sämre, MEN ingen allarmerande nivå på siffran.

US Non-Mfg ISM kom in på 51,6 mot väntat 50,2 och fg 50,8… klart bättre

Dito Prices kom in på 65,1 mot 60,9… högre. men fortsatt inom 2022- range bound. Så det är ingen inflation 2.0 vi ser. Och det ska vi inte heller göra med Lönetryck på 3,6%. Då ska inflationen ligga på 2,5-3,0%. Om lönerna börjar dra är det en annan femma!

Dito Employment 49,0 mot fg 46,2… bättre men nivån är inte särskilt bra. Samtidigt har denna siffra legat kring 50 länge, vilket indikerar att man vare sig varsla eller nyanställer. Samtidigt har NFP datan fortsatt visat på gott jobbskapande i service sektorn. Så det går inte riktigt ihop.

Dito New Order kom in på 52,3 mot fg 50,4… bättre. Ingen handelsfrossa här inte! Samtidigt är new order i service sektorn svår att specificera. Snarare kan man tala om bokningsläget.

Dito Business Activity kom in på 53,7 mot fg 55,9 sämre men fortsatt hygglig nivå. Denna tycker jag är den enskilt viktigaste faktor, då den svarar på hur efterfrågan är just nu, och alltså sätter ribban för anställningar framöver. Efterfrågan har mattats av senaste månaderna, men nivån är inte dålig, och handelskriget har inte fått folk att sluta konsumera tjänster som man gjorde innan Trump blev installerad.

Så länge som Biz activity är god, så är det rimligt att det fortsätter att skapas jobb, och då blir det svårare för FED att börja sänka igen. Jag är helt övertygad att vi kommer dit, men det går inte att säga när. När denna faktor dyker under 45, DÅ slutar man att anställa, då dyker NFP mot noll, och då inser FED att den lönedrivna inflationen kommer försvinna, varpå man kan sänka igen.

Ett omfattande handelskrig, kan rätt enkelt fälla denna till under 45. Därmed inte sagt att den kommer göra det. Stöket i april gjorde det INTE, och jag tror det handlar om att folk läser om allt stök och suckar och pustar, men sen bokar dom både restaurang och semester några timmar senare.

Veckans viktigaste är FED mötet på onsdag kväll. Marknaden väntar sig en hökig FED där man lyfter fram 1, en stabil och robust ekonomi å ena sidan och 2, fast med stora nedsidesrisker och svårprognostiserad outlook där man 3, är beredd att sänka om ekonomin behöver det.

Jag skulle säga att uppsidan på räntorna är låg, men att en duvig överraskning skulle få dom att falla en hel del. Däremot är en sådan överraskning låg sannolikhet.

VIX gapet är stängt, och SPX nosar på motståndet på 5800 som inte lär brytas utan nyheter. Typ bara om VIX drar till sub-15 och/eller räntorna tvärdyker. Annars skulle jag säga att det är hög tid för SPX att pausa lite. Stöd runt 5500 i det korta.

På onsdag kommer inflation från Sverige, och på torsdag är det Riksbanksmöte.

I veckan har vi även Service PMIs från resten av världen.

Så här, för en månad sen stod VIX i 60… och många trodde nog inte att bara några veckor sedan trodde många på en hyfsat rationell outcome. Sen ovanpå det, så trodde nog många att det skulle få ganska så stor påverkan på den amerikanska ekonomin, men jobbskapandet har fortatt och ISM Mfg New Order eller ISM Non.Mfg Biz Activity har INTE pyst ihop. Så här långt har det varit rätt mycket av en storm i ett vattenglas faktiskt!

Var räntorna tar vägen efter FED på onsdag, det är viktigt. Och även för Trump, då räntekostnaderna riskerar att stiga mot 1,500mdr dollar i år, högsta någonsin, och han har ALLT att tjäna på att få ner räntorna till hösten när en stor del av lånen ska refinansieras. Vad som också är intressant är hur jobbdatan, dvs NFP men även ADP och Unemployment spreat isär något. Visst, en del finns det förklaringar till som att viss data Räknar Antal jobb, och andra Antal anställda människor. Dvs om någon har två jobb, så räknas det både som Ett och Två, beroende på vilken data man väljer. Men jag skulle gärna se hur FED ser på arbetsmarknaden. För helt frisk är den inte.

————- tisdag

Service PMI från Tyskland kom in på 49,0 mot flash 48,8 och från Europa 50,1 mot flash 49,7. No surprise, den står och stampar, varken recession eller högkonja. Tullkriget har inte orsakat något, mer än rubriker!

———- onsdag

Svensk snabb estimat över inflationen visade på KPIF ex energi på 3,1% mot väntat 3,3 och fg 3,0… bättre än väntat. Givet att lönerna har taktar runt 4% så är inflation runt 3% att vänta. Avtalslönerna spikades på 3,4% i år och 3,0 nästa, så inflationen kommer röra sig ner mot 2,4 och sen 2% nästa år. Riksbanken kan lugnt ligga kvar på 2,25% och påvisa en hyfsat neutral penningpolitik, givet att man definierar den som att skillnaden mellan styrränta och förväntad inflation ligger nära noll. Som nu! Det ör först om det blir recession på riktigt, dvs kraftigt negativt jobbskapande, som det är dags att ändra siktet, och fortsätta att sänka. Det är också intressant att se var kronan tar vägen givet att ECB fortsätter att sänka medan Riksbanken sitter stilla. Räkna med fortsatt stark krona så länge som Riks pausar. Men skulle jobba trilla in dåligt, så lär kronan försvagas, för då förstår marknaden att räntesänkningar är att vänta. Jag tror risken för 1-2 sänkningar mot slutet av året, är mycket stor. Inte minst för att Europa hackar, svenska räntesänkningar har inte gett mycket till push åt konjunktur när folk amorterar istället och inte minst för tullriskerna mot USA där Sverige har ca 200mdr i export som riskerar att få sig en törn om inte avtalet blir bra.

————- torsdag

FED var en stor gäsp.

1, eftersom senaste mötet var i mars, så har de ju hunnit flyta en del vatten under broarna, för att uttrycka saken milt. Det säger därför att de har inte en jävla aning vad framtiden har i sitt sköte

2, de konstaterar att inflationstrycket är över målet, check på den, men att trenden är okej. Men just utifrån inflation så känner de inte av någon större sänkar piska. Återigen, vad kommer tullkriget ha för konsekvenser. Ingen som vet, men det finns uppside risker när det kommer till inflation. (jag hävdar motsatsen, men jag vet inte heller var kriget landar nånstans)

3, När det kommer till kanske den viktigaste variabeln. Tillväxt och arbetsmarknad, så är den inte på uppåtgående. men den är stabil. Check på den. Eftersom den är stabil, så är man inte nödgad att sänka.

Den sistnämnda är det viktigaste, för oavsett tullkrig och inflationsutsikter, så är det ytterst arbetsmarknaden som kommer sätta tonen. Faller jobbskapandet, typ NFP under 100k/mån, så kommer man återuppta sänknignarna. Fram tills dess sitter man säkert i båten.

Om dagen kommer när jobbet tappar, så kommer många efterkloka kunna säga att man borde sänkt för längesen. Men det är lätt med facit. Kommer inte den dagen, ja då har man agerat rätt. Det är bara dom efterkloka som kan säga så….

Jag tillhör fortfarande dom som inte tror dagens jobbskapande kommer fortgå, och när det viker kommer sänkningarna. Men NÄR, det vete tusan. Först måste vi se efterfrågan i framförallt service sektorn tappa fart. Det har vi inga bevis på ännu. Consumer confidence siffrorna är deppiga, men det har inte slagit ännu mot ex ISM Non-Mfg Business activity. I min värld handlar det om att man tittar på TV och känner sig deppig, men på kvällen går man ut och käkar. (metafor). Men en vacker dag, så borde dom konvergera. Dvs antingen blir hushållen gladare, och restaurangerna har fullbokat. Eller fortsätter hushållen att deppa, och bokningarna avtar.

Riksbanken lämnade räntan oförändrad på 2,25%. Man är nöjd med dagens nivå, och jag förstår dom. Men de har ju också iaktagit det svårprognostiserbara läget, och enligt mig ger man indikation på att det finns utrymme att sänka ytterligare. Jag tror på sämre tider, inte bättre, och därmed 2 sänkningar till. Europa mår kasst, ECB sänker, Kronan är stark, Sverige är en nettoförlorare på tullkrig, Inflationen är på väg mot målet genom lönerna, det skapas typ inga jobb, folk amorterar och sparar istället för att konsumera (mer än man gjorde innan). Det kommer finnas skäl att sänka när man finner det lämpligt. Men just nu sitter man säkert!

En rörlig bolåneränta ligger på 3,25%. Mot slutet av året skulle den kunna ligga på 2,75%. Jag skulle inte binda min ränta förrän ner mot 2,5%.

SPX kan mycket väl ta ut 5800, men knappast mer än så… på nedsidan har vi en massa stöd, med första runt 5500. … tråkig börs fram till vi får klarhet kring tullkrig och räntan bryter ner under 4%. Men det kan dröja.

I nästa vecka har vi CPI… lär inte flytta nålen mer än marginellt!

Data visar hur handeln framförallt tappar stort mellan Kina och USA. Det är inte så konstigt. Tullarna dödar effektivt all handel, och båda länderna förlorar på det. Frågan är hur USA mår. PMIs för såväl tjänste som tillverkningssektorn snurrar runt 50. Samtidigt har det inte gått många veckor, så de har kanske inte fångat tullarnas effekt ännu. Vissa lokala index har varit väldigt svaga, samtidigt som Empire och Flash PMI inte har varit det. I veckan kommer ISM Mfg som fäller avgörandet.

För FEDs del tror jag jobben är viktigast som kommer på fredag. Jobben är en sammansättning av alla varsel och alla nyanställda. Jag tror kanske inte så mycket på stora varsel, men om tullarna verkligen börjar bita, så borde man dra ner på att anställa på sina håll. Man väntar sig 130k, med ett spann på 50 till 170. Kommer siffran in klart under 100k så tror jag FED kommer öppna upp för sänkningar. I veckan har vi även core PCE som FED navigerar efter. Den borde bli okej givet att CPI siffran var bra.

En duvig FED kan tvinga ner räntan under 4% vilket hade varit bra för börsen. Sen är det upp till Trump och därmed VIX. Kan VIX tvingas ner under 20 så ska vi nog kunna ta ut SPX 5800. Men om han hittar på nåt dumt, och VIX drar, så finns det på nytt nedsida.

Veckan är speckad;

tisdag: Case Shiller, Cons Confidence, JOLTS.

onsdag: Kina PMI, ADP Employment, ECI löner, Chicago, Core PCE

Torsdag: Mfg ISM, US PMI

Fredag: Europa Mfg PMI, NFP jobb, Flash inflation från Europa

och sen alla bolagsrapporter på det!

Men viktigast är nyheter från Trump, han kan hjälpa och stjälpa….

————–tisdag

JOLTS jobb data kom precis in. Den är viktig men jag hörde att själva datan laggar annan jobbdata när det kommer till själva insamlandet. Sen är JOLTS i sig mer leading än ex NFP, då JOLT mäter förändringen av Job Openings och Quit rates, och själva logiken är att 1, företag börjar inte med att varsla vid sämre tider, utan slutar anställa, dvs drar in på job annonser och 2, folk slutar på jobbet självmant när det finns andra jobb och gå till och man får bättre betalt och inte är orolig för att man inte ska kunna få ett nytt jobb. Alltså data som ligger tidigt.

JOLTs job openings kom in på 7,19m jobb mot väntat 7,5 och fg 7,6. Sämre men inget supertapp, men det skulle kunna komma nästa månad eftersom datan handlar om MARS.

JOLTS quit rate steg faktiskt från 2,0% till 2,1%…. inte förenligt med dåliga tider. men återigen, detta är Mars. Innan handels stöket!

CB Consumer confidence kom in på 86 mot väntat 87,5 och fg 93,9… sämsta sedan Covid. Så konsumenterna är inte muntra när man frågar dom!

Sen slutligen Case Shiller bostadspriser, FÖR Februari, alltså väldigt laggande kom in på +4,5% YoY mot väntat 4,7 och fg 4,7. Detta är ingen ledande indikator på nåt sätt. Jag har hört att det är rejält stökigt numera i vissa stater på bostadsmarknaden.

Egentligen ingen data som vänder upp och ner på världen, men jag konstaterar att US10yrs är under 4,20% nu, och fortsätter datan komma in i den här riktningen, då lär FED vara duvig i nästa vecka och om dom är det är så är chanserna stora att dom sänker i juni… och sen juli, sep, nov och dec… och då ska räntan ner mot 3%.

Kalla mig ränteoptimist, men jag tror att om FED är duviga nästa onsdag så kan dom pressa ner räntan under 4%, och sänker dom 18e juni så kan vi pressar ner mot 3%. Allt detta är börspositivt allt annat lika…. men det är Trump som bestämmer!

————- onsdag och valborg

SPX ser ut att kunna fortsätta upp mot 5800. Det är i så fall ett styrketecken. Vänder det ner, på ex svag data, så väntar 5200 området. Det måste hålla för att grundtonen ska fortsätta att vara positiv, dvs räntorna har toppat ur, handelsbråket var som värst i början på april när VIX tog ut 60.

Vi sitter alltjämnt i ett läge där FED pausar och Trump förhandlar tullar. Om detta läge består så väder det snart ner igen, och fortsatt konsolidering är trolig mellan 4800-5200 och 5500-5800. Detta kräver fortsatt hög VIX och ränta. Men det finns tre alternativ till. Det första är att FED blir duviga och vi får en uppgörelse. Detta skulle driva ner vix/ränta och driva upp SPX mot 5800. Sen andra alternativet är att FED fortsätter sin paus, och Trump hittar en uppgörelse. Då fortsätter räntan att vara hög, samtidigt som VIX faller. Detta är sannolikt bra för börsen, och vi kan not ta ut 5800 även här. Sen har vi sista alternativet och det är en duvig FED och nya tullbråk. Det skickar upp VIX men drar ner räntan, alternativt upp räntan om det blir riktigt stökigt. Detta är sannolikt negativt.

Jag är i grunden optimist, och det är jag för att jag tror räntorna ska ner och att Trump inte kommer vara arkitekten bakom en vinst recession. Men tycker man ska teckna ”hemförsäkring” åt portföljen. Sen hur man gör det är upp till var och en. Den försäkringen stängs vid 5800+. Det är en låg kostnad för en försäkring, där både 4800-5200 och 4100 trots allt ligger i vågskålen.

Det pratas mycket om att aktiesparande är bra på lång sikt. Att man aldrig ska sälja och så vidare. Läste en artikel där man tittade på börsen senaste 25 åren. Det är lång tid. Typ över halva pensionstiden.

Nu daterar ju detta IT-bubblans topp, vilket är en extrem. Och jag tror det är få som gjorde All-in då och sen inte rört sitt kapital.

Men trots detta är en tillbakabick intressant om det visar sig att man köper vid fel tillfälle.

MSCI World (Nordamerikan, Europa, Japan osv) är upp 6% om året sedan dess inkusive utdelningar. Ganska klent ändå.

USA är upp 9% om året ink utdelning, medan Europa och resten av världen är upp 3%. Dvs som svensk och haft ett ”home bias” senaste 25 åren har INTE varit smart.

Utan utdelningar är USA upp 7% om året, och Europa och övriga 0%. Totalt 3,5% för hela världen utan utdelning. Utdelningar har spelat stor roll av total avkastningen. Rättare sagt 2,5/6=42% av total avkastningen.

USA Exklusive US Large Tech är upp 2% om året ex utdelning. 4% ink utdelning.

Världen utan US Large Tech är upp 1% i pris, och 3,5% ink utdelning.

Dvs om du köpte en Europa fond gick det dåligt, om du köpte en global fond men undvek tech gick det dåligt, om du undvek utdelningar gick det dåligt.

Senaste 25 åren, om du inte varit exponerad mot US Tech, har aktiemarknaden gett en ganska medioker avkastning. Du kunde lika gärna suttit på obligationer typ. Sen är jämförelsen kanske irrelevant, då väldigt få gjorde All-In just då. Bara det faktum att det finns perioder, där aktier även på lång sikt, avkastat ganska dåligt, och det handlar om att man köpt vid fel tidpunkt.

Sensmoral, är att aktiemarknaden inte alltid är attraktiv. Inte ens på lång sikt. Pallar du inte analysera värdering, sprid dina investeringar. Sälja då? Jo det är som bekant inte alltid attraktivt. Men om du inte pallar analysera läget, och psyke för trading, sitt still i båten. Global fond är ingen holy grail, men du får inte full exponering mot de som går dåligt. Men inte dom bra heller. För de flesta är det svårt att veta vilken som är bra och dålig, så då funkar global fond. Kom ihåg att återinvesterade utdelningar är otroligt viktigt för total avkastningen över tid. Kanske ska man undvika bolag som INTE delar ut ELLER köper tillbaka aktier i sitt pensionssparande. Avgiften spelar en jävla roll på 25 års sikt.

Kina Mfg PMI kom in på 49,0 mot väntat 49,8 och fg 50,5… sämre men ingen ko på isen

Kina Non-Mfg kom in på 50,4 mot fg 50,8… stabilt

Caixin Mfg PMI kom in på 50,4 mot väntat 49,8 och fg 51,2… bättre

Kina har ingen tull frossa ännu

ADP privata jobb kom in på 62k mot väntat 115k och fg 147k (nedreviderat fr 155). Mycket svagt!!! Sen ska man inte dra för snabba slutsatser på hur ADP guidar NFP, men en svag siffra är en svag siffra, och någonstans handlar det om samma sak, dvs hur många människor varslades i april och hur många fick ny jobb. Min tes, och har varit länge, att det är framförallt nya jobb som ska tappar fart som en konsekvens av sämre efterfrågan, när inkomsterna inte 1, ökar lika fort längre och 2, inte räcker till lika mycket längre. Denna siffra gör NFP på fredag väldigt spännande. Räntorna fortsätter ner, och ligger nu på 4,15%… det är helt rationellt!

ECI, Employment cost index, kom in på 0,9% QoQ mot väntat 0,9 och fg 0,9. Steady as a rock. Uppräknat till årlig löneinflation, så landar vi på 3,6%. Vilket ger 2,6% core PCE rent strukturellt. Det är där vi är. Det varken har tagit fart uppåt, eller nedåt. Frågan är vad som gäller framöver. Stabilt, upp eller ner? Jag har hela tiden hävdat att svalnar arbetsmarknaden av, typ jobbskapande går ner under 100k/mån i snitt, då kommer även denna att mjukna, och då närmar vi oss förutsättningarna för FED att nå sitt inflationsmål. Detta är mitt base case… men vi är inte där ännu. Jag tror vi behöver en rejäl konjunktur boost för att sätta fart på lönerna uppåt. Detta är väldigt osannolikt. Så jag säger Ner i första hand, stabilt i andra, och upp som sista. För några månader sedan var många oroliga att vi var på väg in i ett inflation 2.0. Det var aldrig jag, och när jag ser dom här, så stärker det min tro ännu mer!

Chicago PMI kom in på 44,5 mot väntat 45,5 och fg 47,6… svagt. Pekar på en svag ISM Mfg imorgon!

Core PCE kom in på 0,0% MoM mot väntat 0,1 och fg 0,4. YoY landade på 2,6% mot väntat 2,6 och fg 2,8. Prishöjningarna från Q1 har upphört. Helt enligt plan. Ser man till lönetakten, så ligger nu alltså Core PCE helt i tandem med denna. Så my take är stark ekonomi, god efterfrågan, men då även stark arbetsmarknad och lönebildning, eller svag ekonomi, och motsatsen. Handelskriget leder till svag ekonomi, och således motsatsen.

Summerar man dagens data, så pekar allt på nya räntesänkningar i när tid.

——————— onsdag extra om Trumps planer

Är Trump missförstådd? Både Ja och Nej. Här är min senaste teori kring det som händer….

Amerikanska konsumenten är kuvad, eller åtminstone typ 70-80% av befolkningen, som inte blivit väsentligt rikare av 1, Börs uppgång 2, ägare i vinst genererande bolag, 3, har typ av jobb som ger riktigt bra betalt, 4, äger sin bostad som värderas till ATH 5, inte har några lån utan tvärtom likviditet som ger god ränta.

OM priserna skulle höjas med tarifferna, så lär försäljnings volymerna tappa stort. Vissa varor måste dom ha, och där tvingas dom köpa, men det ger negativt utslag på andra varor. Pengarna räcker inte till. Importören är den som betalar tariffen, och han vill överföra det på konsumenten men det går i princip inte. Importörerna är inte heller så lönsamma att de kan ta kostnaden själva då det gröper ut stora delar av vinsten och tvingar dom till nedskärningar. Så egentligen vill dom att de utländska exportörerna tar smällen genom sänkta priser, men på många håll fungerar inte det då marginalerna är för tunna.

Alltså avstannar handeln med nuvarande upplägg!

Om man tittar på ett lands BNP ekvation, så bidrar export positivt, och import negativt. Förenklat kan man säga att importen gynnar ett annat lands export och bnp. Någons import är någon annans export. Någons export, är någon annans import. Summerar man all handel i världen så blir summan noll. Så i teorin så skulle inte ett total stopp i världshandeln påverka global bnp.

Men så funkar det inte. För det första finns det ju relativa vinnare och förlorare i den här kalkylen. Någon som har mer import än export, gynnas mer av minskad handel, än någon med mer export än import. Men vi pratar inte om vinnare, utan mindre förlorare.

Anledningen är att om USA slutar köpa Scania lastbilar av oss, och vi slutar köpa Harley Davidson motorcyklar av USA, så påverkas vi båda negativt. Om vi sedan leker med tanken att USA inte har någon egen lastbilstillverkning och vi har ingen egen motorcykel tillverkning, så kommer inte bortfallet att fångas upp av någon inhemsk vara, utan det ger en allmän nedgång, Det påverkar sen den egna befolkningen som slutar handla annat. Visserligen drabbas USA mindre än Sverige, men båda kommer vara stora förlorare.

Problemet är också de integrerade leveranskedjorna, där Amerikanska varor, säg en Tesla, innehåller Japanska batterier, och där batteri celler och komponenter i sin tur kommer från Kina. Mycket av USAs import är helt nödvändig för att de amerikanska hjulen ska snurra. Det är inte bara gula gummi ankor från Kina

Jag tror faktiskt inte det är vad Trump vill åstadkomma, utan följande

1, tvinga Amerikaner att i större utsträckning köpa amerikanska substitut där det går. Det är förmodligen inte så mycket, men på marginalen hjälpa amerikanska företag. Men det handlar om att få varor idag som inte är konkurrenskraftiga på pris eller kvalitet, att närma sig de importerade.

2, locka till sig utländska tillverkare till USA. Det är inte så att de ska tillverka Nike skor, men där det ”make sense” vill man locka till sig utländska företag, och då stannar jobb och skatteintäkter i USA, varpå vinster skeppas till utlandet.

3, USA är trots att världens största och köpstarkaste kund och marknad. Alla vill egentligen sälja till dom, och Trump hoppas kunna ta ut en liten större tariff intäkt (netto). Jag tror vi pratar nån procent, vilket översatt till pengar kanske är 200-300mdr dollar. Inte jättemycket i den stora världshandeln, men ganska mycket i förhålllande till budgetunderskottet som han vill få bort.

4, På marginalen göra amerikansk export mer attraktiv, genom att i vissa fall förhandla ner tullar som utländska importörer betalar.

5, Även om det är Amerikanska Importörer som de facto betalar tullen, så hoppas han att de kan sätta viss press på det utlänska företaget som säljer dom och låta dom ta smällen. Dvs inte prishöjning mot amerikansk konsument, eller pressad amerikansk importör. Det gör att Scania kanske går lite sämre, vilket påverkar svenska aktieägare, skatteintäkter till svenska staten, svenska jobb osv, men då blir det i slutändan svenska regeringen som får låna upp pengar och köra budgetunderskott för att hjälpa svenska ekonoomin. Något USA gjort i årtionen, samtidigt som export Sverige hållit fast vid paradgrenen att köra balanserad budget och liten skuld. Nu får Scania svettas om de vill sälja lastbilar till USA, och svenska regeringen, eller svenska folket om du så vill, får betala priset.

Så de här 5 punkterna är egentligen det han vill åstadkomma, vilket inte är så rationellt.

Att döda världshandeln, och knuffa in alla i recession inklusive dom själva… makes no sense! I synnerhet inte för honom själv!

Men som sagt, det går inte att få bekräftat, utan vi får fortsätta med ovissheten. Det ska bli intressant att se hur tariff diskussionerna landar i sommar….. det är en sak som är säker!!!

—————— torsdag

Röd dag för vissa, men inte macro datan

US Mfg PMI kom in på 50,2 mot flash 50,7 och fg 50,2… sämre men stabil trots allt

US Mfg ISM kom in på 48,7 mot väntat 48,0 och fg 49,8.. bättre men sämre än senast. Dock en nivå som är okej. Inget fritt fall i industrin ännu.

Dito Prices kom in på 69,8 mot fg 69,4… fortsatt högt pristryck

Dito Employment kom in på 46,5 mot fg 44,7… bättre men väldigt svag nivå

Dito New Orders kom in på 47,2 mot fg 45,2.. bättre men fortsatt svag nivå. Dock förvånar denna. Om det blir ett stopp i industrin, pga tullarna, så borde denna fortsatt dippa men gjorde inte det.

Alltså datan från tillverknings sektorn är inte bra, men den är inte värre än hösten 2022. Så än så länge har inte tullbråket slagit undan benen helt. Det kanske kommer. Men just nu kämpar man på….

Ur ett tillväxt perspektiv och inflations perspektiv anser jag att FED kan sänka om man vill, eller avstå. Det går att motivera bägge två. Nu står beslutet och faller med jobbskapandet. Kommer det in under 100k så borde man slå på en duvig ton på onsdag, annars kan man vänta lite till!

————- fredag

Tysk mfg pmi kom in på 48,4 mot flash 48,0 och från europa kom den in på 49,0 mot flash 48,7. Snäppet bättre, ingen tullfrossa ännu. Samtidigt är nivån runt 50 så det är ingen högkonja på nåt sätt. Fortsatt mellanläge, där riskerna är på nedsidan

Flash Inflation kom in på 2,7% YoY mot väntat 2,5 och fg 2,5. Högre men ingen fara, ECB kan sitta lugnt i båten.

US jobb NFP kom in på 177k mot väntat 130k och fg 185k (nedreviderat fr 227k). Klart bättre än väntat, samtidigt som nedrevieringen var rejäl. Så summan av dom två var rätt inline. Många befarade klart sämre siffror, givet svaghet i JOLTS och ADP, men hittills har man fortsatt anställa trots oro kring tullarna. En ekonomi som skapar ca 180k nya jobb i månaden ger ca 2,2m om året, vilket är jobbtillväxt på ca1,4%, vilket lirar med en ekonomi som växer med 2,4%. Det är ganska anmärkningsvärt då GDPnow ex guld visar på klart större svaghet. Samtidigt har vi PMIs runt 50 och det lirar snarare med 2% tillväxt. Så GDPnow och de flesta prognos makare ligger klart lägre än vad Inköpschefer de facto svara i enkäterna, och antalet jobb som skapas. Jag har länge trott på jobb under 100k, men har hittills haft fel. Men det kanske kommer. Det beror lite på om vi får en handelskris eller ej. Än så länge är det mest rubriker i tidningarna. Realekonomiskt har vi inga bevis. Tittar man på datan så divergerar den med rubrikerna. Det är en ganska intressant slutsats.

Lönerna kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Sett till YoY kom den in på 3,8 mot fg 3,8%. Sett till ECI så taktar som på 3,6%, och jag tror faktiskt att dom kommer leta sig ner mot 3% senare i år. Vilket lirar med 2% målet.

Så ur ett löne- och inflationsperspektiv, så finns det ingen anledning för FED att ligga med så höga räntor. Men om man ser till styrkan i ekonomin och arbetsmarknaden, så finns det inga större behov av att stimulera. Kontentan av detta är att de inte är nödgade att sänka just nu. Det ska bli intressant att se hur som resonerar på onsdag.

Hade jobbsiffran kommit in på 77k istället för 177k. Då hade en sänkning varit kristall klar. Nu är jag mer osäker.

Räntorna studsar lite efter att ha tappat från 4,60 till 4,12…. det är helt okej. Jag tror dom konsoliderar fram till på onsdag. Då är det upp till FED. Ger dom ett duvigt budskap, då kan vi se räntorna ner mot 3,7% i maj. Gör dom inte det så blir det konsolidering.

Intressant är också ISM Non.mfg nästa vecka. Om man ser till jobbsiddan så skapas det inga jobb i vare sig offentliga som tillverkningssektorn. Allt kommer från Service sektorn. Så jag inbillar mig att så länge som efterfrågan där är hygglig, så är risken stor att man fortsätter att anställa där, och då fortsätter jobb datan att komma in starkt. Och så länge som den gör det, så är risken stor att FED håller inne med sina sänkningar. Dvs räntorna blir sticky norr om 4%. Men sviker efterfrågan i service sektorn, då sviker jobben och då börjar FED sänka. Och då faller räntorna. Efterfrågan i service industrin är KEY, och den avgör om räntorna ska vara fortsatt höga, eller falla.

Samtidigt är det styrkan i service sektorn som håller i gång ekonomin, och detta krävs för att vinstestimaten inte ska krokna. Detta är viktigt för börsen. Så det blir en balansgång. Vi vill ha ner räntorna, men vi vill upprätthålla vinstestimaten. Vi vill ha en svalare service sektor, men vi vill ändå att den inte pyser ihop fullständigt.

FED i nästa vecka! Kan dom trolla fram en vit kanin som lyfter oss till SPX 5800, för att därefter rekylera mot 5300?

Ha en riktigt fin helg alla!

Precis när alla trodde att Trump lärt sig en läxa för en vecka sen, då ränte- och valuta marknaden tvingade honom att delvis backa från sina tullar, så avfyrar han en ny bomb. Han säger sig vilja sparka Powell och tvinga FED till räntesänkningar. Kan han det?

Det legala ramverket runt centralbanker är starkt. Inte bara i USA. Det finns en logisk förklaring till detta, och det är för att folkvalda, kortsiktiga, populistiska politiker inte ska ha makt över penningpolitiken, på ett sätt som kan skada landet. Som ex, en politiker vill göra sig populär genom att gasa med expansiv penning och finanspolitik, på ett sätt som långsiktigt skadar landet genom att i förlängningen skada förtroendet för valutan. När världen sen inte vill/vågar äga en valuta, så faller allt. Kom ihåg att värdet på sedel är bara vad ”vi och alla är överrens om vad värdet är och vad man kan köpa för den”. Egentligen finns det ju inget värde. Förtroende är inte bara viktigt, det är avgörande. Fråga Turkarna hur kul dom tycker det är när ingen vill ha deras valuta. Politikerna äger makt över finanspolitiken, dvs budget och statsskuld. Men inte valutan, och därigenom räntan. Man kan tycka lite si och så hur duktiga centralbanker är på att sköta sitt jobb. Men tro mig, du vill inte att folkvalda politiker ska ha makten istället.

Den amerikanska konstitutionen skyddar FED på ett bra sätt. Presidenten tillsätter ledamöter, men kan inte ”fire them at will”. Systemet skyddar FED. Men presidenten kan sparka centralbanks chefen om det finns ”cause” för det. Det har tidigare funnits dispyter mellan presidenten och FED, men det har aldrig lett till att man sparkat CB chefen och tagit makt över policyräntan. Därmed har aldrig ”cause” prövats rättsligt. Men presidenten har de facto makt att sparka honom. Men om han gör det, så kommer FED hävda att det inte finns rättslig grund för detta, dvs cause, och då kommer det att prövas av Federal domstol. Sen är det alltså upp till domstol att bedöma om ”casue” är giltig eller ej. Det är där slaget avgörs. Definitionen av ”cause” är hyfsat flummig, men den bygger inte på att ”policy disagreement”, utan ”serious misconduct”. Om vi tänker oss att en domstol och domaren ändå är objektiv och inte beroende av Trump, så har jag mycket svårt att tro att en domstol kommer fram till nåt annat än policy disagreement, vilket alltså inte räcker som skäl. Det kan man ju tycka är bra i så fall. Men om det skulle gå så långt så skulle Dollarn stå i 1,25eur och räntan över 5%. Börserna skulle falla ytterligare 20% härifrån. VIX 80+.

Jag tror så här, Trump kommer inte kunna ta makten över FED och policy räntan. Jag tror inte att Trump tror det heller. Men jag tror Trump vill göra sitt yttersta för att sätta press på FED att sänka räntan. Och om räntan trots detta inte sänks, så är det i varje fall inte Trumps fel, utan FEDs, och då kan han spotta på FED. Och om FED faktiskt sänker, för att datan får dom att göra det, så kan Trump ta credit för att drivit FED i rätt riktning. Så Trump har inget att förlora på den här cirkusen. Han har allt att vinna faktiskt.

Men jag ser ett annat potentiellt problem. Som ni vet anser ju jag att FED borde sänka räntan. Det tyckte jag innan Trump kom till makten, och jag tror ännu mer på det idag. Att Trump nu ligger på kan till och med göra det svårare för Powell att agera, då det kan uppfattas som att han går Trumps ärrenden. Det finns en risk att FED behåller räntan på dagens nivå längre än de borde pga av detta problemet. Detta är oroande. Dock är det inte base case. Jag tror nämligen att FED är professinella, dom navigerar efter jobb skapande och inflation…. och kommer dom inte som jag tror de kommer att göra, så kommer man inleda sänkningar igen. Och då får Trump rätt, utan att egentligen haft något med det att göra.

Trump skapar nu återigen oro i marknaden, som visar sitt missnöje, genom svag dollar och stigande räntor.

Vi får se var det här tar vägen. Jag kan konstatera att VIX håller på att stänga sitt gap på 37, vilket i grunden är bra. Sen efter detta vill jag att den börjar jobba sig ner mot nästa gap, 23. Detta kräver såklart optimism, som jag inte riktigt vet var den ska komma ifrån, mer än att tiden brukar läka en del sår. Räntan idag stiger som sagt, men vi är inte på 4,60% ännu som för nån vecka sen. Verkar som om marknaden hittills tar detta FED bråket med ro. Kanske för många innerst inne vet att Trumps väg till att få kontroll över styrräntan är lång. För att inte säga nästan omöjlig. En rörelse ner på VIX får gärna gå i samklang med att vi bryter ner under 4,25%.

FEDs nästa möte är 7 maj om två veckor. Jag anser att det finns goda chanser för ett duvigt besked då. Jag säger det mot bakgrund av senaste inflationsdatan. Även Philly FED i förra veckan var katastrof. Fritt fall, den kom in på -26,4 mot väntat 2,0 och fg 12,5. Det är nivåer som lirar med fritt fall i ISM, tidigare sett vid recessioner. Men vi såg även nivån under sent 2022. Då blev det ingen recession under 2023. Men det är stökigare nu, minst sagt. Närmaste två veckorna har vi en del data, som kan få FED att överväga orden ”vi överväger att börja sänka räntan mot bakgrund av försämrade konjunktur utsikter”.

ECB sänkte till 2,25% styrräntan. Samma som Riks. Man gjorde klart att kojunktur och inflationsnivån gör det möjligt för dom att fortsätta att sänka. Jag förstår dom! Det intressanta är Riksbanken, de verkar tro att den lilla öppna svenska ekonomin ska ta fart, utan att någon annan gör det, helt utan anledning. Som jag sagt flera gånger, jag tror det bara är en tidsfråga innan Riksbanken återupptar sänkningarna.

I veckan har vi Flash estimat över PMI i världen. Ska bli intressant att se hur de lirar med Philly! Annars ganska lugnt på data fronten. Q1orna rullar in. Lite ointressant, egentligen bara deras syn på tullarnas inverkan som är av intresse.

Hade inget av det här med Trump hänt hade jag sagt att FED är på väg att återuppta räntesänknignar, att 10åringen borde stå i ca 3,6-3,7, att vinst estimaten håller hyggligt, och allt detta är bra för börsen. Men det är en ”allt annat lika” syn som är rätt ointressant idag. Tyvärr. Jag konstatera att SPX håller sig inom sitt konsoliderings intervall, men att köparna behöver komma in snart igen.

Jag ser goda chanser för studs upp mot SPX 5800, men vi behöver VIX ner mot 23 och 10åring under 4% igen….. och detta kräver ju nästan mirakel från nyhetsfronten och Trump. Han har makten att skapa detta. Men om han gör det…. det vete tusan.

Mina tankar går egentligen inte till alla macro och börs nördar där ute nu för tiden… utan alla amerikaner. Även dom som röstade på Trump. Jag undrar hur det känns nu för tiden. Det kan ju få ett lyckligt slut, men just nu måste det kännas bra jävla konstigt.

Noterar också att Kina inte viker ner sig en tum. Min magkänsla är att det finns fler ronder att gå där…. vid första anblick så köper usa mer av kina, så upphör all handel har kina per definition mest att förlora. Men den analysen är inte fullständig. Kina är inte beroende av amerikanska varor el tjänster, men är ganska beroende av att sälja till usa. Men det utgör bara 12% av exporten så de står inte och faller med den marknaden. Men det känns.

I usa utgör kinesisk export 8% av total export. Så usa står inte och faller med den heller. Den stora frågan är egentligen, hur beroende är usa av sin kinesiska import? Eller rättare sagt, kan usa hitta substitut till kinesiska varor, eller där det inte går eller blir för dyrt, vad får det för konsekvenser? Jag misstänker att vissa industrier får rätt stora problem utan access till kinesiska varor. Därmed kan det i slutändan svida mer för amerikansk del, även om dom per defintion har ett handelsunderskott!

10% tullar ligger fast, dollarn har försvagats med 10%. I ett nafs har all import blivit 10% dyrare samtidigt som deras export har fått problem. Jag är väldigt nyfiken på ISM och jobbdatan framöver. Jag förstår inte hur den ska fortsätta att vara stark. Är det någon som har en annan teori?

Hoppas ni har haft en fin påsk!

————- tis

VIX tog nästan ut sitt gap på 37 igår, och SPX är nere i stödområdet 4800-5100. Kan vi få lite sinnesro plus att marknaden börjar tro på en duvig FED om två veckor, finns det ändå chanser att röra sig upp mot 5500 och kanske ännu högre samtidigt som VIX stänger gap på 23, och räntan bryter ner under 4,25 och tar sig mot 4% och lägre. Jag skissar fortfarande efter 1, räntesänkning 18e juni samt 2, hyfsad tull uppgörelse mot slutet av juni när 90 dagars fristen löper ut. Då är glaset halvfullt snarare än halvtomt. Men detta bygger till stora delar på förhoppningar. Fortsätter det att vara brunt, så är risken stor att vi bryter ner under 4800-5100 och då väntar 4100ish. Det går inte att utesluta att vi når 4100 i sommar/tidig höst, som ett resultat av att handelsbråket INTE landar i nåt bra, utan bara kraftigt minskad handel överallt. Risken är stor. Men inte självklar.

Det finns en bild som jag tycker hade varit ganska rationell, och det är:

USA importerade förra året varor och tjänster för 4,100mdr dollar. 800mdr är tjänster som är svåra ta in tull på. 3,300mdr är varor. Samtidigt drog man in 88mdr i tariff intäkter. 2,7% alltså. Om Trump till slut får in 10% på allt och alla, från dagens 2,7% så innebär det 10% X 3,300mdr = 330mdr. En ökning från 88mdr, dvs med drygt 250mdr dollar. Det är ökning som världen skulle kunna svälja, utan att sätta mottulllar. 250mdr borde då inte läggas på priserna mot slutkonsument. Vilket jag inte tror kommer hända för efterfrågan är redan svag. Tullen delas mellan importör och exportör. Helst exportören. Då påverkas inte Amerikansk ekonomi alls, bortsett från att Trump drar in 250mdr till statskassan, för att minska på budgetunderkottet som idag är 1,700mdr varav 1,000 i räntekostnader. Ett budgetunderskott och statsskuld, som lyfts till långsiktigt ohållbara nivåer. Något amerikaner levt gott på trots att det är lånta fjädrar. Något även vi i lilla Sverige levt gott på när vi exporterat till USA. Samtidigt som Sverige kört balanserad budget och amorterat på statsskulden. Nu är det hög tid att det blir tvärtom tänker Trump. Om Scania får gå ner i pris på lastbilen enligt kalkylen ovan, så kanske de tvingas varsla lite personal för att bibehålla vinsterna. Men då är det hög tid för svenska staten att spendera lite lånta fjädrar. Det är ju vad USA gjort i alla år. Nu är det vår tur. Samma gäller för försvaret. VI ska amortera på statskuld, inte spendera nåt på försvar, men ändå ha USA som försvarar oss? Tänk om!!! Nu är det vi som ska bygga statskuld, bygga försvar, och köpa amerikanskt försvarsmateriell. Då kan också USA tänka sig att försvara Sverige vid angrepp. Helt orimligt är det kanske inte. Bara synd att Trump måste välja så knäppa metoder för att nå sina mål? Om det nu är hans mål. Det vet man inte säkert.

Imorgon eftermiddag komma Flash PMI estimat från USA. Det är veckans viktigaste. Sen måste jag säga att jag har varit besviken på PMI rätt länge nu. Tycker dom ligger en månad senare än ex ISM.

————- onsdag

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 48,0 mot väntat 47,6 och fg 48,3. Från Europa kom den in på 48,7 mot väntat 47,5 och fg 48,6. Bättre än väntat men lika svag som senast. Men trots allt bättre än förra årets Sub-45. Europeisk industri har ryckt upp sig från vara på randen på recession. Men det är inga happy times. Tysk och Europeisk service sektor kom in på 48,8 resp 49,7 mot fg 50,9 resp 51,0. Sämre. Bilden där är den motsatta mot industrin, dvs man har landat från en tidigare stark nivå. Det är inga kris tider, men det är sämre än innan. Totalt sett är Europa vare sig i hög- el låg konja, låg tillväxt, inget jobb skapande, men inte heller något inflationstryck. Och sen har vi ett tullhot hängande över oss. Som förvisso kanske öppnar upp andra dörrar. Svårt att säga. ECB kan fortsätta att sänka med 25 per möte.

Frågan är om Riksbanken bara kan pausa. Visserligen visade svensk jobb data igår framfötterna. Första gången på länge. Men det är knappast en begynnande hög konja som väntar. Företagen står inför hyfsat höga löneökningar i år, vilket inte kan överföras på priserna eftersom efterfrågan är svag. Då tar dom ut det via personalkostnaderna istället. Jag tror Riksbanken måste fortsätta att sänka i efter sommaren.

Pratas en del om DEATH CROSS där ute. Brukar vara en kortsiktig köpsignal. Alla är rädda nu. Antingen sitter folk kvar i sina possar. Eller har man sålt av rädsla. Några satt utanför tidigare, men vågar inte riktigt gå in. Jag tror vi kan få nån typ av uppgörelse kring tullarna när 90 dagar löper ut i juni, och FED kanske sänker räntan. Detta kan få ner VIX mot 20 och räntan under 4%. Det är positivt och kan trycka upp SPX mot 5800. Då kommer tongångarna låta mer positivt. De som aldrig sålt andas ut. De som sålde low, kanske börjar köpa igen. Och de som låg i cash grämer sig men kanske vågar köpa. Risken är då, vilket vi kommer prata mycket om, är att vi får en grund recession ändå, och vinsterna ska ner, och då kanske SPX tar en ny runda ner under 4800. Vilket skapar ännu mer pain. Jag säger så här, för jag ska tro på recession så måste NFP bli negativ och/eller New order verkligen etablera sig ner mot 40 och helst lägre. Där är vi inte ännu….

Rent teknisk kan man se hur SPX tog en etta ABC ner från 6150 till 4800, sen tvåa upp till 5500 som även var Fib50%. Med detta skulle vi vara inne i trean som tar oss till 4100. Känns ju trist, men får vi en härdsmälta på handelsfronten så är det möjligt, och då kan man alltid hävda att den tekniska set uppen fanns där. Men jag mer på goda nyheter, där 5500 kan brytas, och då havererar den tekniska baisse setuppen. Då ska vi snarare upp mot 5800, och sen konsolidera, och man kan i efterhand konstatera att 4800 var botten och köpläge mitt i all skit. Stop loss nivån på 4800-5100 ska man ta på allvar! Ingen kan tyvärr säga vad det blir, då vi inte vet hur Trump kommer agera. Bara spekulera.

US Mfg Flash PMI kom in på 50,7 mot väntat 49,1 och fg 50,2… bättre än väntat men samma nivå som sist ungefär

US Service Flash PMI kom in på 51,4 mot väntat 52,5 och fg 54,4… betydligt sämre än väntat och sen sist.

Vi har senaste månaderna sett en viss uppryckning i industrin, men samtidigt ingen stark nivå i absoluta termer. I den viktiga service industrin har vi sett en snabb försämring. Samtidigt är nivån inte särskilt alarmernade ännu. Intressant är att nivåerna idag, för båda sektorerna, ligger på ungeför samma nivå som Europa, och i Europa har vi länge sett noll tillväxt. Medan USA var ett snäpp bättre. Detta snäppet bättre börjar nu i allt större utsträckning eroderas.

Vad betyder detta? Jo innan såg jag Europa som mellan 0-1% tillväxt och USA 1-2%. Nu har risken ökar väsentligt till Noll tillväxt för båda. Hittar man ingen bra lösning på handelskriget, är recessionsrisken, dvs negativ tillväxt och jobbskapande uppenbar.

I den här miljön gör ECB helt rätt att gå mot styrräntor under 2%. USA borde åtminstone ligga under 3% styrränta. 4,25% är trams!

Min konklusion är att FEDs paus var innan allt stök kanske motiverad. Men just nu känns det som om de ligger efter. De är reaktiva nu. Inte proaktiva.

Sen måste jag säga att US PMI ovan är bättre än vad många lokala index, som Richmond, Philly etc flaggat för. Det gör mig väääääääldigt nyfiken på kommande ISM siffror…..

Tryck nedåt på räntorna idag… en stängning under 4,25% är välkommen! Som sagt, datan på sistone motiverar inte nivåer över 4%. Det är bara Trump som lyckas med det! Hörde förresten att han inte haft en tanke på att sparka Powell…. vilket kul kille!

————– tors

Noterar att OMX, precis som SPX, tagit ut sin Fib50% nivå. Det är dags för lite rekyl. Men sen har vi ett avgörande. Blir det fortsatt tullkrig, ingen bra uppgörelse i juni, FED är hökig, datan flirtar mer med recession och så vidare finns risken att inte 4800-5100 stödet håller, och håller inte det väntar 4100. Då ska även Stockholm ner 25% härifrån. Sista chansen att sänka risken i portföljen med andra ord. Detta är dock inte mitt base case, utan det är snarare att FED är duvig och handelskriget får ett bättre utfall så att vi efter viss rekyl kan ta ut 5800, vilket sker i samklang med VIX ner mot 20 och fallande räntor. I samband med detta minskar risken för 4100 och recession, men den kan inte uteslutas. Som jag sagt tidigare är 20%+ korrektioner köplägen, utanför dom få gångerna det blir recession. Dom är även köplägen även om det blir recession, men det tar längre tid för portföljen att återhämta sig. Men eftersom risken finns där, så är det nog många som vill och borde teckna en hemförsäkring om huset börjar brinna, och det är egentligen vad jag talar om här. Visst kan man vänta in ”säljsignal, men som ni såg under första veckan i april så går det fort när det brallar på. Och om man säger att brott av 4800 är en säljsignal, så hinner man i praktiken först sänka risken när vi är nere på 4600.

—— fre

10yrs snuddar vid 4,25%, VIX snuddar vid stöd, SX35 petar på motstånd, OMX har tagit ut Fib50, SPX likaså. Avgörande nivåer. En bra nyhet och vi kan få ett brott, en dålig och vi vänder ner igen. Trump bestämmer…. som vanligt. …. suck! Om inte han hinner hitta på nåt, så har vi en hel skörd av viktig data i nästa vecka, där jobbsiffrorna sticker ut som viktigast. En svag siffra, som i grunden kanske inte handlar om stora varsel (för det tror inte jag på ännu) men där företagen börjar dra åt sig öronen där det kommer till att rekrytera….. skulle i mitt tycke vara den sista pusselbiten FED behöver för att kunna börja prata om räntesänkningar igen den 7e maj.

Jag står fast vid min syn. Jag tycker det är galet att FED i detta läge bedriven en så åtstramande penningpolitik. Löneläget ligger på c3,6%, vilket gör att den lönemotiverade inflationen borde hamna på runt 2,6%. Ur mitt perspektiv är en styrräntan högre än 2,6% åtstramande, och i det här läget där de flesta bedömare tror på BNP tillväxt i år ner mot nollan, så borde FED inta en mer neutral policy, vilket i min bok ligger på cirka 2,75%. De är såklart rädda att en sänkning från 4,25 till 2,75 skulle vara att hälla bensin på inflationsbrasan, men jag hävdar att det har varit en brasa, men den har i princip slocknat, och det är deras jobb att då hälla på lite bensin. Sen hävdar vissa att tarifferna trycker upp priserna, men jag skulle säga att det är likställt med att oljepriset skulle hoppa upp från 65 till 130 (pga av en supply chock, inte demand drivet) vilket gröper ut köpkraft och bromsar ekonomin och i det läget ska inte en centralbank strama åt, utan faktiskt kunna skilja på vad som är vad, och därmed stötta ekonomin. Många blandar ihop det här med penningpolitik och inflation, men det är inte så svårt egentligen. En stark ekonomi, med hög efterfrågan, driver upp priser, behövs kylas ner. Motsatsen behöver supporteras. Ibland innebär det att stigande inflationsdata faktiskt inte är ett resultat av stark ekonomi och då behöver man förstå det. Precis som att svag inflationsdata inte alltid behöver stöttas. Under 2010-2019 så kan vi krasst konstatera att svag inflationsdata inte alltid var ett resultat av en svag ekonomi, och att det därför var fel med låga styrräntor. Men detta gäller även på andra hållet. Det här är så basic att jag är helt säker på att FED och andra centralbanker förstår detta. Däremot kan jag inte förstå varför de uttalar sig ibland som om de inte visste.

Jobben nästa vecka är den ultimata termometern på ekonomin. Är den svag, så lär den inte bli starkare kommande månader, och då behöver FED agera nu. Är den stark, ja då kan vi konstatera att det här med tarifferna i mångt och mycket är en medial grej, som egentligen inte påverkat ekonomin. Jag har svårt att tro på det senare, men fan vet.

Ha en riktigt fin helg!

US10yrs drar från 3,90 till 4,60%, dvs obligations priserna faller brant för att marknaden säljer. Detta samtidigt som Dollarn drar till 1,15eur från 1,09. En försvagning alltså, för att marknaden dumpar Dollar. Detta är i sig inga konstigheter. Det har hänt många gånger tidigare, och kallas ofta för RISK ON – beteende. Dvs ”världen är en riskfri plats, och konjunkturen är stark”, varpå man säljer det mest riskfria som finns, och Dollar växlas till annan valuta. Problemet är att världen knappast är en RISK ON plats just nu. Då skulle VIX stå i 10. Inte 30-60.

Så vad som hänt är att kapitalmarknaderna för första gången gett fingret åt USA. Man har behandlat dess obligationer och valuta, som en andrahandens banan-republik. Senast jag såg det hända i västvärlden var i Storbrittanien 2022 där Premiärminister Lizz Truss annonserade en kris budget där hon ville öka på spending samtidigt som hon ville sänka skatter, vilket innebar att Pundet föll till lägsta nivån mot dollarn någonsin. Det blev aldrig som hon ville, utan tvärtom blev hon avsatt efter 2 månader på PM posten. Kapitalmarknaden höll i yxan.

Nu tvingade kapitalmarknaden Trump att backa genom sätta alla tullar utom de kinesiska på 90 dagars respit. Bortsett från bashöjningen på 10%. När det kommer till Kina så satte man elektronik som undantag.

För att blåsa faran över så behöver vi se VIX under 30 i första hand, och under 20 i andra hand.

Ser man till Räntorna som numera ligger på 4,50%, så borde de vara under 4% om man ser till förra veckans CPI och PPI data.

Jag tror inte Trump har något mot en svag dollar. Den gör mycket nytta. Men räntan stör honom. FED blir bakbunden att agera vid ett sånt här tillfälle. Det kan till och med gå så långt att det tvingar FED att höja räntorna. Men där är vi inte ännu på långa vägar.

Vi får se vad veckans tull nyheter blir och dess inverkan på marknaden.

Jag kan bara konstatera att SPX i 100% av fallen har stängt högre 12 månader senare efter att VIX varit över 50. Det är ju bara en statistik, och framtiden bryr sig inte om statistik utan bara om fundamenta. Och i det här fallet stavas Trump fundamenta, inte statistik. Problemet med det är att om Trump backar ner från handelskriget så visade det sig att statistik fungerade. Gör han inte det, så kommer det vara glömt att det fanns statistik som sa något, och man kommer hittat ny statistik. Det gör man alltid.

Men givet att USA har 35trn dollar i statsskuld, och BNP är 30trn. Räntekostnaderna på statsskulden belastar med 4% av BNP. Finansiering är en angelägen sak, och kostnaden för finansiering är angeläget.

I veckan har vi räntemöte för ECB där man lär sänka med 25 punkter fr 2,5 till 2,25%. Samma nivå som för Riksbanken. Man lär fortsätta att sänka med 25 vid varje möte ner till minst 1,75%. Många tror på 1,50%. Kronan kommer till slut bli väldigt stark mot Euron om Riks sitter kvar på sin paus. Samtidigt som vi har 180mdr i export till USA, som riskerar åka på en smäll. Först nu med 10%, sen kanske mer. Jag tror inte Riksbanken kommer kunna pausa särskilt mycket längre. Särskilt inte när det börjar bli allt er uppenbart att en stor del av räntesänkningarna leder till ökad amortering, och inte ökad konsumtion och nya jobb. Tvärtom lär det bara bli ännu sämre på arbetsmarknaden när företagen måste höja lönerna med 3,4+3% närmaste två åren, samtidigt som man inte har möjlighet att skicka vidare ökningen på priserna eller sälja mer i volym. Arbetsmarknaden har hittills varit stabil, dvs det har inte netto varken försvunnit eller tillkommit nya jobb, sett till YoY%. Men om den blir negativ, då har inte Riks något att sätta emot.

Börsmässigt då? Well i ett positit klimat skulle SPX kunnat testa 5600-5800. Det betyder egentligen inte nåt utan kanske är en chans att ta ner risk, dvs köpa hemförsäkring. På nersidan ser jag 5000-5100 som ett viktigt stöd nivå. Jag har inte facit över handelskriget, ingen annan heller. Men så länge som det pågår, så tänker jag mig denna dryga 10% konsolidering. Vilket är historiskt brett intervall, men nu för tiden fullt rimligt.

Räntan är det jag följer närmast. Den borde vara klart under 4% Inte 4,5%. VIX likaså, men den är lynnig.

Senare i veckan har vi US retail sales, Empire FED, Inflation från EU, NAHB index, Philly Fed, samt Q1orna som börjar rulla in, och ECB mötet. Tbc……

Empire FED kom in på -9,1 mot väntat -14,5 och fg -20,0. Bättre! Nivåer under -40 är förenade med recession i NY området. Dagens nivåer är inget anmärkningsvärt utan range bound med hur det sett ut sedan hösten 2022. Vissa indikatorer pekar på att tillväxten i usa nu taktar runt 0%. De må vara hänt. Jag tror på 1-2% för helåret. Oavsett vad är det tillräckligt svagt för att trycka ner NFP mot noll. Den siffran väntar jag fortfarande på…. och om inte FED ändrar sig då och häver sin paus…. då äter jag upp min hatt

—————– ons

Guld noterar nya högsta nivåer. Man prisar in stora fall i realräntan. Antingen genom kraftig uppgång i inflation, vilket jag inte tror på. Eller stora fall i räntan, vilket är desto mer sannolikt. Men jag tror mer och mer på att den stora resan i guld är över. Jag tror mer på bra ränta på bankboken, alt obligationer i så fall.

VIX nu på 33 har ett gap på 37 som jag tror är på väg att stängas. Sen hoppas jag vi tar nya tag mot nästa gap vid 23. Allt detta borde ske i samklang med Kina och tulldiskussionerna. SPX borde kunna hålla sig ovan 5100 tänker jag. Ska bli intressant att se om vi i nästa fas orkar gå ner och etablera oss under Vix 20. Detta borde ske under formerna att räntemarknaden nyktrar till. Den amerikanska risk premien försvinner. Vilket kräver rätt riktning på tull diskussionen. Dvs att marknaden prisar in att när tullar träder i kraft om 90 dagar, dvs i sommar, så är det på bra nivåer som ekonomierna kan absorbera. I ett sånt läge kommer SPX att utmana 5500-5800! ELLER, så får vi mer sånt skit som vi hade för en vecka sen…. och då är det ner i avgrunden igen. Det beror på vad Trump känner för!

Från Europa kom inflationen in på 2,5 % YoY mot väntat 2,4 och fg 2,4.. sämre, men månadssiffran var bättre. Fattar inte riktigt hur det går ihop? Anyhow, Europa har inga problem med inflation. Punkt!

US Retail Sales kom in på 4,6% YoY mot fg 3,1%. På marginalen bättre, men fortsatt ingen nivå att hurra för. Ser man till real försäljning, dvs rensat för inflation, eller Volym om ni så vill, så ligger man runt nollan och gjort länge. Lirar med Mfg PMI på 45-50, och svag tillverkningssektor i resten av världen. I världen säljs inte FLER prylar sett till YoY. Det som drivit tillväxt, jobb, löner, inflation, räntor är Service/Tjänstesektorn. Världsekonomin är idag ”gear_ad” mot vad som händer där. Skulle den få sig en knäck på allvar, såväl i USA eller Europa, då väntar sämre tider. Men även lägre inflation och räntor. Ibland kan jag tycka det är onödigt stort snack om tullar på varor.

NAHB index kom in på 40 mot väntat 37 och fg 39.. bättre än väntat och förra gången, men fortsatt svag nivå. Får se hur senaste rörelserna på räntemarknaden slår genom på fastighetsmarknaden… not fun!

————– torsdag

Powell pratade igår, och sa att det finns en chans att de tvingas välja mellan sina dubbla mandat. FED har två mandat. 1, upprätthålla ett inflationsmål om 2% och 2, upprätthålla en välmående arbetsmarknad. Ibland när dom, och andra experter, pratar om dom här målen så är det som om dom var helt väsensskilda. Så var det igår. Powell menade att handelskriget kan leda till stigande inflation, från idag där den redan är för hög. Vilket alltså skulle få dom att vilja HÖJA räntan i teknisk bemärkelse. Men att handelskriget även skulle medföra sig svag till negativ tillväxt, vilket översatt till arbetsmarknaden skulle innebära negtivt jobbkapande och stigande arbetslöshet, dvs bort från målet, och därmed en anledning att SÄNKA. Åhh nej vad jobbigt. Detta är rätt så mycket bullshit faktiskt!

1, det är inte två helt olika mål. dom är kusiner. Inflation är över tid strukturell förankrad i lönebildningen. Detta då löner utgör den största kostnadsposten i en tjänste/service driven ekonomi, och företagen kompenserar för löneökningar genom att höja priserna. Detta är möjligt, eftersom alla företag är exponerade mot löneinflation, alla försöker kompensera för denna faktorn, och konsumenterna möter upp prishöjningarna ganska bra eftersom de fått löneökning. Så hänger det samman. Bevis, mellan 2010-2019 ökade lönerna med i snitt 2,5% om året, den genomsnittliga inflationen låg på 1,5%. Skillnaden är 100 punkter. Nu under 2020-2025 har det varit turbulent men kopplingen har fortsatt fungerat ganska bra. Philips sambandet, dvs att X arbetslöshet ger Y inflation är dödförklarat. Men jag skulle säga att X löner ger Y inflation. Och löneinflationen är svårare att plotta, men har i modern tid varit en funktion av Tillväxt X och Sysselsättningsgrad Y. Dvs om arbetsmarknaden är tajt, och tillväxt god, då får vi stigande löner. Men är tillväxten stark, men inte arbetsmarknaden tajt, ja då händer inget. Är arbetsmarknaden tajt, typ som nu, men tillväxten låg, då blir inte heller lönerna höga.

Så ur ett FED perspektiv, så fokuserar dom på 1, inflaiton, som drivs av löner, som ytterst drivs av tillväxt och sysselsätning och 2, arbetsmarkaden, dvs tillväxt.

Så om konjunkuren nu surnar till pga handelskrig, så kommer jobbskapandet att falla. Då vill man sänka.

Men sen hävdar dom att priserna stiger, men då säger jag, JA, kanske i teknisk bemärkelse. Men svag arbetsmarknad gör att lönebildningen svalnar, och med den inflationen. Dessutom säger jag, man kan inte höja priserna om det inte är kunder i butiken.

Det är dörför jag blir så sur på Powell korkade approach. Han menar extreeemt simplistiskt att ökar tullarna så ökar priserna.

Jag säger så här:

Antingen surnar konjunkturen till med tullarna. Då märker butikerna att efterfrågan försvinner. De vill beställa samma eller färre varor till samma eller lägre pris. När de inser att priset är mycket högre pga Tariff, så beställer man ingenting. För de fattar att de få kunderna som snurrar runt knappt vill betala dagens pris. Om man dessutom höjer det, så vill ingen betala. Alltså upphör handeln, med varor som prishöjs, och då har vi knappast ett problem med inflaiton. Svårare tider gör att företag sänker priserna för att möta svag efterfrågan, och de säljer inget med negativ bruttovinst, alltså kommer de bara sälja varor som går att köpa in till ett pris som möjligör detta.

Leder handelskriget till sämre tider, då behöver vi inte vara rädda för inflation.

Däremot behöver vi vara rädda för att företag inte vill anställa (längre), och fler vill Varsla folk (än tidigare). Det gör att NFP, som är en NETTO siffra mellan nyrekryterade, och nyvarslade, ganska snabbt vänder ner.

Detta borde vara FEDs base case, och då ligga på 4,25% styrränta är galet. Särskilt när core PCE ganska snart kan nå 2%.

Eller slutar detta handelskrig med en realekonomisk axelryckning. Och då kanske efterfrågan fortsätter att vara hyfsad. Företag vill inte sparka folk, de vill fortsätta att anställa. Lönetrycket upprätthålls, prishöjningar och inflation likaså. Och då har vi positiva NFP siffror men även förhöjt inflationstryck. FED bör sannolikt sitta kvar på 4,25% och sin paus.

Personligen tror jag att vi var på väg mot sänkningar, och sämre tider, men icke reccession, FÖRE Trump kom till makten. Nu tror jag ännu mer på detta case. Men det har även inneburit att recessions risken har ökat mot tidigare. Men inflation i den här miljön…. alltså GLÖM. I en butik som är gles på kunder, så hävdar stagflations förespråkarna att man måste HÖJA priserna. Jesus, butiken vill sänka priserna för att möta kunderna. Om du som leverantör då säger, tyvärr, pga handelskriget har jag nu höjt priset. Då kan jag meddela att får EXAKT NOLL beställningar. Vakna!

10 åringen har lugnat ner sig mot 4,3%. Diskar vare sig höjning eller sänkning. Nya heta diskussioner kan såklart driva upp den mot 4,4+. Medan positiva tongångar borde trycka ner den under 4%, där den hör hemma givet inflationsdatan. Jag tror fortsatt på sänkning i sommar och duvig guidning innan dess, och nivåer ner mot 3-3,5%. Men det får inte vara som senaste två veckorna där hela systemet sätts ur spel. Men jag tror Trump lärde sig en läxa. Jag har hört att 1/3 del av den amerikanska statskulden ska refinansieras i höst. Det är 10-13trn vilket kan ställas mot BNP 28. Ganska viktigt för Trump om han kan refinaniera den till 3 eller 5%.

Bara för att ta en svensk jämförelse. Vår BNP är på 6,000mdr SEK. Låt säga att vi stod inför samma refinansierng. Dvs ca 2,000mdr skulle refinansieras i höst. Om vi gör det till 5% så landar räntekostnaderna på 100mdr om året. Gör vi det till 3% så är det 60mdr. Det är 40mdr skillnad. Kanske inte låter super mycket, men om man tänker att man kunde skicka ut besparingen till varje arbetande svensk, dvs c5 miljoner, så är det 8000kr/året. I en familj med två arbetande vuxna, så är det 16,000kr. Ger ändå ett visst stöd får man ju säga. Och detta är BARA för att man lyckades refinansiera delar av skulden till lite lägre ränta.

Sen kan man ju alltid hävda att Trump alltid kan öka budgetunderskottet och statsskulden, och skjuta problemen på framtida generationer. Absolut, men det börjar bli mindre och mindre populärt. Faktum är att statsskulden är ju någon annans tillgång. Man klagar över stigande statsskuld, samtidigt är statsobligaitoner det finaste och tryggaste man kan äga. Det är ju en rätt ironisk bild många har. Anyhow, obligationerna ligger som regel i stora pensionsportföljer, och dagens höga räntor ger höga kuponger, som alltså bygger på dom här pensionsportföljerna, och gör framtida pensionärer rikare. Och framtida pensionärer är alltså dagens unga. Och då samtidigt säger man att dagens unga får bära lasten av dagens oansvariga politik. Nu vill jag inte att ni ska slita ert hår för att lista ut vilket som blir rätt. Utan bara krasst konstatera, att så länge som USA har en livskraftig, produktiv, och stark ekonomi (till skillnad från Afrikanska länder som inte producera något som någon vill köpa typ) så kommer dom att reda sig. Men har dom INTE det i framtiden, så spelar det liksom ingen roll om statskulden är låg el hög, räntan är låg el hög. Det är därför som det här Tech kriget är så jävla viktigt. USA måste bara ha ledartröjan på sig där. Alltså, USA får gärna köpa BMW och Audi av oss, och vi Apple, Netflix, Facebook, Google av dom. Men USA stör ihjäl sig på att Kina INTE konsumerar Facebook och Google utan kör sina egna grejor. Samtidigt som USA köper en jävla massa grejor av Kineserna, OCH dessutom gör ansspråk på att ta Taiwan med deras halvledartillverkning, vilket egentligen är en liten skit-ö, men avgörande för USAs Tech dominans. Att de ovanpå detta senaste 30 åren har medvetet hållit sin valuta svag, och därmed dopat exporten på bekostnad av andra länder. Det gör honom fly förbannad. Jag förstår det. Man kan undra varför inte Europa tycker så… jodå, det tycker vi med, men 1, har vi ingen ledande Tech industri som är långsiktigt hotad och 2, så säljer vi en jävla massa varor till Kina. Så vi har våra bevekelsegrunder. Vi är oroade över Putins planer. Men de berör egentligen inte USA, bortsett från 1, Europa handlar ändå av USA och vi riskerar bli en dålig kund om vi drar krig över oss och 2, Ryssland vill egentligen att vi köper all vår energi av dom, och det vill såklart inte USA. Så egentligen är Ryssland Europas problem, inte USA. Men i förlängningen är det även USAs. Men jag förstår att dom hellre ser Kina som sitt primära problem.

Next up ECB och Philly Fed