Kortsikt's Blog

Bortsett från att typ 50% av Mcap i SPX rapporterar denna vecka, och är den mest rapportintensiva veckan av alla. Så har vi alltså Räntebesked från FED, ECB och Riksbanken.

Riksbanken sänker med 25 punkter till 2,25% och säger att de håller sig avvaktande till att sänka mer då de vill se hur 175 punkters sänkning slår genom (vilket det brukar göra med ca6 månaders fördröjning med tanke på att så många har rörliga lån). Just nu står Sverige och stampar, dvs växer inte och skapar inga nya jobb (noll nya jobb mellan december 2024 och 2023). Men denna fart kan man alltid motivera är ett resultat av tidigare höga styrräntor. Frågan är vad som händer framöver? Får vi en demand push av sänkningarna eller inte? Alltså visst är många glada över att betala 3% ränta på sina bolån istället för 5%. Men det är samtidigt dubbelt så högt som för några år sedan när de betalade 1,5%. Så jag vet inte vilken fest detta skapar. Finns risk att det bara leder till högre amorteringarna istället, och då blir den ingen demand push alls. Om man tar svenskarnas samlade lån så är skillnaden på noll ränta av Riksbanken, eller 2,25% ungeför 70-100 mdr mer i räntekostnader. Å andra sidan är de samlade inkomsterna, dvs lönXanställda, ungefär lika stora jämfört med under den tiden vi hade nollräntor. Så dagens merkostnad på räntor äts upp av ungefär lika stora inkomstökningar. Så då skulle man kunna säga att Sverige har ett konsumtionsutrymme som lirar med vår tillväxt under 2016-2019 ungefär, vilket är drygt 2% mot dagens typ 0%. Så rent matematiskt skulle man kunna hävda att Riksbankens sänkningar skulle kunna ge en demand push som trycker upp tillväxten från 0 till dryga 2%. I ett sånt läge tror jag Riksbanken är nöjd med att ligga på 2,25% styrränta. Men jag är tveksam. Jag ser ett Europa som inte tar fart, hur folk har närmare till spara än konsumera…. så jag tror risken att 0% tillväxten kan hålla i sig. I denna miljö kommer företagen fortsätta som nu, dvs de vare sig höjer eller sänker priser (mätt som KPIF ex energi 3m rullande månadsdata uppräknat till årsbasis)…. och så länge som det fortsätter så kommer till slut YoY% siffran att röra sig ner mot 0% vilket gör det svårt att för Riks att ligga kvar på 2,25%. Så min spaning är att man pausar, men man lär sänka mer senare i år.

FED låter bli att sänka, men man kanske öppnar upp för sänkning redan i mars. Det ska bli väldigt intressant att höra deras take på senaste två inflations punkterna. Nu på fredag kommer core PCE, som lär landa på 0,18ish givet senaste CPI siffran på 0,23. Då är man på målet egentligen. Är 4,25% rätt styrränta då? Eller vill man se var Trumps politik gör för avtryck. Det här med att 100 punkters sänkning skulle ge en push ger jag inte mycket för. Höjningarna från 0,25 till 5,25 gav ju klart mindre åtstramning än någon drömt om…. då lär 100 sänkning knappast ge något positivt heller.

ECB kan sänka i lugn och ro från 3,0 till 2,75%. Tillväxt och inflationstakt motiverar detta! Många där ute som Riksbanken på orden om ”inga fler sänkningar i år” kan fundera på vilken situation Riks hamnar i om ECB fortsätter att sänka med 25 per möte, samtidigt som Riksbanken inte gör ett skit. Inte hållbart skulle jag säga! Jag har sagt det innan och säger det igen… Riksbanken är oberoende på pappret, men i praktiken är man tajt ihopkopplat med ECB politik. Den som säger nåt annat förstår inte det penningpolitiska systemet.

Det är också väldigt intressant att se hur ISM Services och nu senast i förra veckan PMI Services börjat komma ner, och är numera närmare än 50 än tidigare 60. Och att så få pratar om det. Ni fattar att det är USA som varit dragloket i världsekonomin senaste 1-2 åren, och det är tjänste ekonomin där som drar (även om alla tror det är Nvidia som drar deras ekonomi) då det är där jobben skapas. Vi ser nu en inbromsning där från höga nivåer, och om datan visar rätt, så kommer jobb datan att mjukna under våren. Om inte Trump trollar fram nåt annat, vilket han såklart kan göra!

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,1 mot fg 50,1. Same same. Non-Mfg PMI kom in på 50,2 mot fg 52,2. Gäsp. Jag tror på deras stimulanser, men jag tror inte dom funkar så länge som FED är hökig. De behöver en duvig FED för att deras stimulanser ska bita.

I veckan har vi även Case Shiller data, Core PCE, Cons confidence, Chicago PMI och US lönedata i form av ECI för Q4.

Jag noterar att guld, dollar och räntorna visar tydliga tendenser till lägre räntor…. det är i grunden bra för aktier givet att man inte tror på lägre vinster, dvs lågkonja. Jag är i grunden positiv så länge som SPX 5600-5700 området håller.

Ha en fin vecka!

——— mån forts

Mycket snack om Deepseek och börserna nu. Är det en blipp eller är det nåt annat. Jag noterar att efter en två veckors uppgång SPX mfl och överköpthet så krävs det aldrig mycket för att trigga lite profit taking. Även små dippar brukar inte vara över på en dag. Skulle inte förvåna mig om SPX behöver stänga gap 5870. Men sen har VIX ett jäklar gap på nedsidan som sedan ska stängas. I samband med detta kommer SPX komma tillbaka upp en bra bit. Men frågan är var vi ska sen? Jag säger att det beror på Nividas earnings revisions. I nuläget tror marknaden att de ska göra 134mdr dollar i Ebitda under 2025. Är den kraftigt ner om några månader så kommer aktien också vara det, och då kommer även stora index vara det. Hur det blir kan inte jag svara på då jag inte är tekniskt bevandrad, men det bygger inte så mycket på om Nvidias chip är bra eller inte, utan om de kan fortsätta ta så bra betalt för dom som de gör. Kommer Nvidia möta konkurrens som tvingar dom att sänka priserna? Jag vet inte, men jag kommer ihåg att man sa samma sak om Apple Iphone. Men så blev det aldrig.

—— onsdag

Riksbanken sänkte som väntat med 25 punkter till 2,25%. Men man öppnar också upp för att det kan bli fler sänkningar i år. Inföationen är man nöjd med. Det ska man vara då företagen i Sverige nu sutat höja priserna. Och med det menar jag att kpif ex energi på rullande 3m snitt är nere på noll. Anledningen till att man var lite hökig innan berodde på att man trodde att 175 punkters sänknig frigör ungefär 100mdr i konsumtionsutrymme, vilket borde ge ekonomin en rejäl knuff. Men knuffen har uteblivit så här långt. Det verkar som om hushållen istället sparar pengarna. Det är inte jättekonstigt. Ett hushåll med 4mkr i lån på rörlig ränta hade för några år sedan 50,000kr per år i rörliga kostnader. Dessa steg till 200,000kr. Nu sjunker dom till 120,000kr vilket är en lättnad, men de ser inte att de har 80,000kr att shoppa för utan en möjlighet att amortera. De har 50,000kr i råntekostnader som sin referensnivå. Inte 200,000kr. För hushåll som band sina lån 2020-21 betalade länge 50,000kr men när lånen löpte ut så hoppde det snabbt upp. För dom har det bara blivit dyrare. Så den här shopping vågen är klart tveksam. Sen är jag förste att understryka att löner är upp senaste åren, så familjen ovan med 4mkr i lån, hade tidigare 1mkr i inkomst, har cirka 1,15mkr numera. Alltså 150,000kr mer vilket efter skatt är nästan 100,000kr. Så om man har 120,000 mer i räntor så äts dom upp av högre lön. Sen har ju allt annat blivit dyrare så den högre lönen går åt!

så länge som det inte skapas jobb lär de bli tvungna att sänka igen. Men de avvaktar nog ett till två möten. Att ECB fortsätter att sänka gör det också ohållbart. Jag hade suttit på rörliga bolån och binder inte förrän ner mot 2%

case shiller visade på stabila bostadspriser. Cons confidence visade range bound nivåer sen 2022. Ingen Trump feber här inte

USA är stängt idag för att Trump svärs in som nästa president. Kvartalsrapporterna ökar i antal. På macro fronten är det lugnt. Flash PMIs på fredag är av intresse, med tanke på att lokala index har gett en splittrad bild över läget.

Efter förra veckans inflationssiffra så har 10åringen tappat från 4,8 till 4,6% och sannolikheten för en mars sänkning ökar igen. Jag är väldigt nyfiken på vad de har att säga om saken vid nästa FED möte. Jag kan krasst konstatera att core PCE för oktober kom in på 0,27% MoM siste november. Sen var det FED möte i december där man annonserade paus. Men bara två dagar senare kom core PCE för november in på 0,10% MoM. Core PCE för december kommer den siste januari, men om vi tänker att core CPI kom in på 0,23 så är det inte orimligt att anta 0,18 för core PCE. Då har vi en q4 kvartalsinflation på 0,27+0,10+0,18=0,55%. Uppräknat till årstakt blir det 2,2%. När den var där tidigare i somras var det inga problem att inta en duvig approach som senare utmynnade i en serie sänkningar. Inflationsdatan visar att vi är nära målet, och då är den stora frågan om 4,25% är rätt styrränta när man ser neutral ränta om 2,75%. Om detta håller i sig finns det stor nedsida på räntorna skulle jag säga.

Sen finns det frågetecken. Lönerna taktar nära 4% och så länge som arbetsmarknaden är stark är risken stor att de inte ger efter. Och givet att konjunkturen (dvs efterfrågan) är okej så vill företagen gärna lasta över denna kostnadsökning på priserna. Ytterst handlar detta om konjunktur utsikter, där Trumps agerande och genomslag är oerhört viktigt. Men att konjunkturen skulle vara så pass stark under våren när både finans- och penningpolitik är så stram, övergår mitt förstånd. Var ska köpkraftsökningen komma från?

Sen har jag noterat att mat och energi priser börjat röra på sig. Men jag ser inte det som en stor grej då 1, centralbanker inte tittar på dom när de försöker sätta policy (för då kan man lika gärna be regeringen höja eller sänka momsen för att skapa inflation eller deflation) och 2, mat och energi priser tenderar till mean reverta över tid.

Jag utgår från att 10yrs ska ner mot 4,5ish och känna på läget. Normalt sett är detta bra för många aktier och index som laggat. Men det viktiga är att datan kommer in på ett sätt som driver ner 10åringen ytterligare för att vi ska kunna lita på tekniska köpsignaler.

Ha en fin vecka!

———- tis

10yrs har varit nere på 4,53 och jag utesluter inte att den kan gå nån punkt till. Men det lär komma någon typ av studs. Sen blir det intressant. Ska vi ner och bryta genom för att fortsätta mot 4,15% eller ej. Man kan titta på dollarn, som uppvisar i princip samma mönster. Även SX35, svenska fastigheter, uppvisar samma mönster. Jag har en ide kring att det är brott som krävs för att SPX ska bryta upp och sätta nya rekord nivåer. Sen får ju inte tappat i räntan komma av sur data som får marknaden att ifrågasätta konjunktur. Men den risken är liten. Tittar man på VIX så verkar inte marknaden särskilt rädd. Tittar man på guldet så är det starkt, vilket pekar på lägre räntor.

Det är intressant att det sprutar nyheter och frågetecken kring vad Trump gör och säger. Men jag vill ge er alla ett råd: Håll huvudet kallt, försök inte ta hans uttalanden och försöka förstå hur det ska driva sentiment och börs åt endera håll. Du kommer bara bli tokig. Ta det lugnt, och försök förstå bakomliggande fundamenta och FRAMFÖRALLT framtida vinstutveckling i de tillgångar du funderar på att investera i. Har fundamenta, och vinster, en stark koppling till vad Trump gör, och det är svårt att bilda sig en uppfattning. Avstå från den tillgången. Du ska känna dig trygg i fundamenta, och vilket du pris du betalar. Sen kan sentiment och börs fladdra bäst fanken den vill. Får du rätt kring fundamenta, så kommer du få rätt i din investering. Trump har mycket makt, jag är skeptisk till att han faktiskt kan påverka världskonjunkturen. Han kan skapa mycket känslor och påverka sentiment och därmed rörelser. Men han påverkar knappast global BNP.

———– tors/fred

Dags för Flash PMIs idag FREDAG. Avviker dom tillräckligt mycket så kan dom flytta dollar/ränta en hel del.

Som vanligt väntas Europeisk Mfg ser risig ut, även mot US. Typ 45 mot USA 50. Och precis som i USA lyfts den europeiska ekonomin av service sektorn med siffror runt 50 mot USA 55+. Den ganska statiska skillnad ger Europeisk tillväxt på 0-1% medan USA landar på 2%+. Samma skillnad återfinns på jobbskapande där Europa ligger på nollan och USA 200k/i snitt per månad. Som en konsekvens höjer inte företagen priserna i Europa, medan i USA höjer man med ca 0,20-0,25 i månaden. Skillnaden gör att Europa ser styrräntor runt 2% som lämpliga medan i USA är det mer osäkert vad FED tycker. Är det som nu dubbelt så höga styrräntor som i USA, eller är det ner mot 3%? Det beror såklart på var 2025 tar vägen. Samma som idag. Eller ska USA accelerera sin konjunktur till följd av Trumps åtgärder? Kommer resten av världen få följa med på den här åkturen, ELLER är USAs konjunkturstyrka på BEKOSTNAD av omvärlden. Om det är det senare så är det första gången på iallafall 30 år som konjunktur pilarna divergerar. För mig som följt macro länge så känns det nästintill omöjligt att Europas konjunktur skulle bli ännu sämre, dvs recession från idag No Growth. Samtidigt som USA går från Low growth 2% till klassisk högkonjunktur +4%. Det är en skillnad som jag aldrig upplevt, och som känns i princip omöjlig med tanke på hur sammanflätade våra ekonomier och kapitalmarknader är.

Men man får lov att vara ödmjuk. Trump kan säkert göra mycket. Men högkonjunkturer har ALDRIG tagit fart när:

1, Primary Deficit varit så pass åtstramande. Jämför med Primary deficit under 20/21 som var huvudorsaken till högkonjunkturen under 2021/22 och delvis 2023.

2, När räntan inte kommer från ett stimulerande läge. Högkonjan ovan kom också ur ett läge med nollräntor efter Covid. Det var först 2022 som man började höja ordentligt. Det hade varit annorlunda om räntan sänkts kraftigt förra året. Nu blev det en mussänkning med 100 punkter (fr 5,25 till 4,25) som varken gör till eller från. Att påstå att vi går in i 2025 med en stimulerande penningpolitik är att ljuga.

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 44,1 mot väntat 42,7 och fg 42,5. Från Europa kom den in på 46,1 mot väntat 45,3 och fr 45,1. Bättte men fortsatt svag nivå!

Tysk Service PMI kom in på 52,5 mot väntat 51,0 och fg 51,2. Från Europa kom den in på 51,4 mot väntat 51,5 och fg 51,6… same same

USA Mfg Flash PMI kom in på 50,1 mot väntat 49,7 och fg 49,4.same same! Starkare än europa dock!

USA Service Flash PMI kom in på 52,8 mot väntat 56,5 och fg 56,8. Jag skulle säga att det hår år en skräll om det inte vore för att Ism services redan är på den här nivån. Det var alltså PMI som konvergerade mot Ism och inte tvärtom!

Många tog fasta på att Philly Fed var så otroligt stark för en dryg vecka sen. Det bekräftas inte av Flash PMI..

Ska bli oerhört intressant att se i veckan som kommer om Fed öppnar för sänkning i mars…

Jobbdatan i fredags var stark och tryckte upp 10åringen ytterligare. Det finns inte ett moln på den amerikanska konjunktur himlen. Lönetakten kom in på 0,3MoM eller 3,9%YoY, vilket lirar med 2,9% core PCE, eller 3,4% core CPI, vilket är samma som 0,25 resp 0,30 i månaden. Så senaste CPI datan kan man säga har gått hand i hand med lönetrycket. Det intressanta är att core PCE kom in på 0,10% senast. Men ISM Services Prices var väldigt hög så det ger en splittrad bild. På onsdag kommer det inflation från USA och marknaden väntar sig 0,2% MoM där smart estimaten ligger på 0,25%. Jag tror det föreligger en chans att siffran kommer in ganska light vilket skulle ge en relief åt räntor och dollar som är stretchade.

FED navigerar efter inflation, och skulle den komma in okej, så spelar inte annat data någon roll, utan då har FED möjlighet att börja sänka igen. Dock är det naivt att tro att inflationen uthålligt kan komma ner så länge som Service sektorn 1, känner stark efterfrågan, 2, anställer folk, 3, och kompenserar sig för stigande lönekostnader. Därför är inflations datan den mest prioriterade, men det ska också ses i en kontext av övrig data.

När Trump tillträdde i januari 2017 så hade dollarn stärkts till 1,05eur. Ungefär som nu. Detta gjorde honom irriterad och sa att Amerikanska företag har svårt att hävda sig i konkurrensen. Påföljande år försvagades dollarn till 1,25eur. Frågan är om vi får en repris på detta. Det kommer i så fall vara avgörande för hur man positionerar sig. Sen dagens dollar styrka är underbyggd av en spreaden av tillväxt och inflation mellan USA och omvärlden. Den var inte lika extrem 2017. Men låt säga att Trump börjar prata ner dollarn. Europa börserna handlas ex till rekord hög rabatt mot USA. Denna rabatt förklaras såklart av vinsttillväxt utsikterna för resp region där USA växer, medan Europa står och stampar. Dvs marknaden är beredd att betala väldigt mycket mer för ett bolags aktie vars vinst växer med 10% om året närmaste 5 åren, jämfört med ett bolag vars vinst växer med 0% om året. Säg att det amerikanska bolaget handlas till PE20 idag medan det Europeiska till PE12. Om 5 år, givet ovan vinst, handlas båda till PE12. Men någonstans blir rabatten så stor att man kan hävda att vinsttillväxt skillnaden är inprisad. Jag skulle säga att så länge som dollarn är stark, och räntorna inte ger efter, så kommer dagens trade vara hyfsat intakt. Men svänger det, så svänger även rabatten.

VIX gappade upp i fredags på räntans utveckling. Sådana gap brukar stängas. Jag ser också hur marknaden har ett gammalt gap som den vill stänga i SPX. Men kommer CPI siffran in på ett sätt som fäller räntorna, så kan det bli hausse igen.

Jag läser om hur många drar paralleller till 2022. Då rasade börserna. Inte pga av dåliga vinster, utan räntorna drog från 1,5% till 4% för att sen fortsätta till 5% under 2023. Nu handlas börsen högt och räntan står snart i 5%. Många drar öronen åt sig. Jag tror visst att börsen kan korrigera pga av detta, men det finns en stor skillnad. Idag taktar löner på knappt 4% och core pce på under 3%. Trenden är inte heller uppåt utan smarare sidledes. Då steg den med löner upp till 6% och inflation strax under 5% och Fed gick in i höjarfas. Idag pausar man i sin sänkar cykel. Det är stor skillnad.

I veckan har vi bortsett från CPI: US PPI, inflation från Sverige och Europa, Retail sales, Philly FED, Empire FED samt NAHB index. Nu börjar även Q4orna rulla in så smått….

————- tis

SPX gick ner och stängde gap, men så kom riskviljan tillbaka och stängde high. Kommer CPI in bra imorgon så har vi nog sett botten. Kommer den in dåligt, så kan vi nog testa 5600-5700. Jag är fortsatt positiv, mot bakgrund av att jag inte tror på dagens räntenivåer -> för att jag inte tror på inflation 2.0 -> för att jag inte tror lönetrycket består -> för att jag tror jobbskapandet kommer ner under 100k/mån i år…. och detta mot bakgrund av att finanspolitiken inte är stimulerande, för att penningpolitiken är åtstramande, och för att momentum i konjunkturen trendar nedåt sen 21/22 peak, där 23 var något sämre men fortsatt bra, och där 24 var sämre än 23. Och där jag alltså inte tror på trendskifte under 25 jämfört med 24. Trump faktorn är väl den osäkra variabeln som är svår att kvantifiera.

Sen är risknivån hög… värderingarna tål antagligen inte 5% ränta året ut. Och börsen tål inte nedrevidering av vinsterna. Så visst finns det stora krafter som skulle kunna sabba detta.

US core PPI kom in på 0,0% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,2, eller 3,5% YoY mot väntat 3,8 och fg 3,4. Bättre än väntat! Skönt för tillverkningsindustrin. Historiskt har den pendlat mellan minus -0,3 och +0,4 med ett snitt på +0,1, dvs drygt 1% på årsbasis. Dvs nästan noll inflation i producentledet, varpå denna del inte varit inflationsdrivande, utan endast lönekostnader i företag har drivit inflationen rent strukturellt. Nu senaste två åren har den kommit ner till ett intervall mellan 0 till 0,5, dvs snäppet högre än historiskt, och en årstakt på c2,5%. Detta gör att företag i tillverknings/varu sektorn ändå känner av viss kostnadsinflation, ovanpå löner, vilket de inte har kraft att kompensera ut mot kund. Därför ser vi också svag arbetsmarknad i denna sektor, då företagen måste dra ner på kostnaderna någonstans. Det är därför ISM Mfg Employment varit så svag. Tillverkningssektorn i USA, och Europa, hade mått bra av 1, lägre löneinflation och 2, lägre räntor. Men nu är det tvärtom, vilket är dåligt för dom, och bra för service sektorn. Och Servicesektorn är mycket viktigare för ekonomin totalt sett, så egentligen vill vi ha det som det är nu. Dvs hellre höga räntor, där alla har jobb och får 4% mer i lönekuvertet. Än låga räntor, ingen löneinflation, och stigande arbetslöshet.

———— onsdag

Svensk inflation kom in på 2,0% YoY mot snabbestimat 2,1 och fg 2,4%. Detta när man mäter KPIF ex energi. Alla andra mått är ointressanta! Grattis Riksbanken. Tittar man på månadsdata framträder en ännu mer disinflatorisk bild. Då var priserna upp 0,3 i december. I november var de ner -0,2 och oktober +0,2. Så för hela Q4 låg de på 0,3%…. dvs 1,2% i årstakt. Svenska företag höjer inte längre priserna. Anledningen är svagare efterfrågan. Detta trots att lönetrycket, som laggar, trycker upp personalkostnaderna. Det hade man gärna överfört till priserna, men det går inte. Därför gör man vad man kan. Man har slutat anställa. Frågan är om man tänker börja varsla? Det beror på om efterfrågan tar fart igen, vilket handlar om Riksbankens räntesänkningar biter tillräckligt mycket. Om man jämför med USA så höjer man priserna där med ca 0,25% i månaden, eller 3% om året. Man gör det för att efterfrågan är starkare där. Det gör att man kan anställa också. Vilket vi inte gör i Sverige. Men vi kanske är på väg mot USA situation, men det bygger såklart på om räntesänkningarna biter. Vilket dom gör. Men tillräckligt mycket?

Jag har hört mig för av vänner och bekanta. Om de känner sig rika igen, och tänker dra på sig spenderbyxorna? Jag vet inte om svaren är talande för hela hela befolkningen, men jag får i huvudsak två svar:

1, Att bolåneräntorna kommer ner från 5 till 3% är kanon, men det är fortfarande dubbelt så höga jämfört med när vi hade 1,5%.

2, Att räntebördan har lättat är väldigt välkommet, med tanke på hur jävla dyrt allt blivit. Pengarna går åt, och det handlar knappast om att öka konsumtionen, utan snarare enklare att bära den gamla konsumtionen.

Om detta stämmer, så borde sänkningarna inte ge någon större push. Jag har många gånger förundrats hur motståndskraftigt vi ändå var med tanke på att vi hade 5% boräntor, på en stor stock (sett till lån/inkomst), och där stor andel var rörliga 3m lån. Men det skulle kunna betyda att lika lite som vi stod emot nedgången, lika lite blir effekten på ovansidan.

Ur ett amerikanskt perspektiv har ju räntehöjningarna knappt haft någon effekt alls. Därför kan man inte heller vänta sig att sänkningar på pluttiga 100 punkter borde ha någon effekt heller.

Hursomhelst, Riksbanken kommer sänka till 2,25% i januari. Men att det ska vila på hanen året ut, känns orealistiskt. Då måste 1, räntesänkningarna ge en jäkla push åt konjunkturen + 2, Europa (med stöd av USA) måste ta fart ordentligt, tänk konjunktur som 2021/22 och 3, lönerörelsen måste landa väldigt högt i sina avtal. För mig känns inte detta så sannolikt. Snarare kommer jobbskapandet att fortsätta vara svagt, men kanske inte negativt. Samtidigt som inflationen fortsätter att röra sig ner under 2% som en rent matematisk effekt av månadsdatan i snitt fortsätter att vara låg (typ av företagen vill, men har svårt att höja priserna). Då är Riksbanken så illa tvungen att fortsätta att sänka. Det är mitt huvudbudskap.

US core CPI kom in på 0,23% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. På årsbasis kom den in på 3,2% YoY mot väntat 3,3 och fg 3,3. Bättre. Förvisso inte jättestor skillnad mot förväntningar, men skönt att den kom in på en nivå som är i paritet med målet. Dvs 0,23 uppräknat 12gånger blir c2,7 för core CPI, vilket är ca 2,2% för core PCE, vilket alltså är väldigt nära målet. Det är också samma takt som i somras som sen föranledde att FED kunde sänka i september. Det är sen takten under hösten, där den var upp mot 0,30 som gjorde att FED sen annonserade paus i december. Den här siffran är bra, samtidigt gör inte ”en svala en sommar”. Men helt klart har FED paus får sig en törn. Det blir ingen sänkning i januari, men fortsätter inflationen på den här nivån även i februari och mars, så kommer FED börja sänka igen i mars…. och då ska räntan ner en bra bit härifrån. Siffran hade även en bra sammansättning där det var core services som gjorde att den kom ner, och det är framförallt hyror och försäkringar där man börjar dra ner på prishöjningarna. Konsumenterna har fått nog. Men det är klart uppmuntrande att core Services nu lättar. Den disinflation vi sett hittills har till stor del handlat om Varu deflation.

Om jag får extrapolera vidare. ISM Services har visat att efterfrågan fortfarande är god, men att den börjar mattas av från höga nivåer. Det gör att man inte kan höja priserna som tidigare. Egentligen vill man höja priserna för att företagens största kostnadspost, dvs lönerna, ökar med ca 4% om året. Men om man inte kan höja priserna, så börjar vinsterna krympa. I en första runda gör man som i Sverige och Europa. Man slutar att anställa. Dvs om prisinflationen nu håller på att mattas av i service sektorn, så innebär det att NFP jobben kommer att komma ner under våren. Det i sin tur gör att lönetrycket avtar med viss fördröjning. Det gör också att företagen enklare kan avstå från att höja priserna, varpå inflationen kommer ner ytterligare.

En svala gör som sagt ingen sommar, men en sommar börjar alltid med EN svala. Det ska bli intressant att följa datan framöver, för något kan vara i rullning. Och om det är något i rullning så kan vi vänta oss väsentligt lägre räntor till sommaren. Det är också intressanta att senaste ISM Service Prices siffran, INTE verkar fått genomslag.

Eftersom vi nu har core CPI på 0,23 så borde core PCE kunna bli 0,17 och med tanke på att senaste siffran där var 0,10 så börjar genomsnittet göra det FED navigerar efter genast ser bättre ut. Kom ihåg att man annonserade pausen två dagar innan PCE kom in på 0,10. Det börjar ju mer och mer se ut som om de gjort fel.

Jag noterar såklart att mat och energi priserna har fått lite fart på sistone. Men det är inte dom FED navigerar efter, och de har en stark tendens att mean reverta. Mat och energi har snarare en beskattningseffekt på konsumenter, och ekonomin, då det blir mindre över till annan konsumtion, och även om dom i ren tekniskt bemärkelse skapar inflation, är de disinflatoriska över tid. Lite som att vi i Sverige tar bort räntans effekt. Annars hade det varit enkelt för Riksbanken att skapa inflation, det är ju bara att höja räntan kraftigt, så ökar boende kostnaderna, och därmed inflationen. Men den väljer vi att se bort från. Såklart. Sen finns det en stark koppling mellan CPI och CPI ex energi, och det handlar om att energi är inte bara elpris och bensin pris. Det är ju även en vara som blir dyrare att tillverka, eller hyror som höjs mot företag för att uppvärmningskostnaderna ökar. Så energi priser letar sig egentligen in överallt. Även i Core CPI. Men ofta har vi sett hur mat och energi priser drar upp, och istället för att core CPI hänger med, så svänger istället mat och energi priserna tillbaka. Det krävs en stark ekonomi för att företagen ska kunna höja priserna. Och är den svag, så får ökade energi och matpriser den effekten att konsumenten drar ner på annat, och då blir det ingen prishöjning. Detta är egentligen sunt bondförnuft. Underliggande styrka i ekonomin är som sagt helt avgörande, och den bestäms av nya jobb. Skapas det inga nya jobb, så spelar det ingen roll att energi priser drar, för de kommer inte få någon inverkan på inflationen, utan istället svänga tillbaka.

Dollarn försvagas idag, och räntan faller. Precis som det ska vara. Rent tekniskt har 10yrs en första nivå runt 4,45%. Jag tänker att den borde testas inom kort ändå. Nästa nivå är 4,15-4,20%. Den är mer svårknäckt. Men bryts den är det fritt spelrum ner till mina target nivåer under 3,50%.

SPX har inte lämnat köpsignal ännu, och har ett gap bakom sig. Men absolut har chanserna ökat att vi har sett botten. DOCK, är det inte främst SPX som bör gå, utan snarare laggards.

Empire FED kom också idag in på -12,6 mot väntat +3,0 och fg +0,2. Sämre. Den visar på ISM strax under 50. Det verkar mer och mer som om vi hade en Trump effekt/post election relief som var temporär.

Trump intar ovala office på måndag och Q4orna börjar rulla in. Det är mycket som kan påverka marknaden framöver.

——————- torsdag

Philly Fed kom in på 44,3 mot väntat -5,0 och fg -10,9… sinnessjukt stark, och man undrar lite om den är manipulerad.

Retail sales kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,6 och fg 0,7… svagare! Men i absoluta termer inga siffror som sticker ut!

NAHB index kom in på 47 mot väntat 45 och fg 46… bättre men ingen nivå som sticker ut!

————— fredag

Veckan avslutades med inflation från Europa som visade 0,3% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4. På årsbasis kom den in på 2,7% yoy mot väntat 2,8 och fg 2,8. Helt ok. Man kan ju tro att det är i nivå med USA, men det stämmer inte. Senaste 3 månaderna har den kommit in på dec +0,3, nov -0,4 samt oktober +0,3. Sammanlagt +0,2. Det är en inflationstakt på 0,8% på årsbasis. Den samlade takten 3 månader innan dess låg på +0,2 dvs samma. Så det är +0,4 på 6 månader. Återigen 0,8% på årsbasis. ECB har likt Sverige inga problem att sänka. Givet att företagen inte verkar kunna höja priserna, samtidigt som personalkostnaderna är höga, så får det alltså effekten att sysselsättningen inte ökar. Återigen goda skäl för ECB att sänka. Datan måste förändras för att ECB ska sluta sänka. Lite motsatsen mot USA där datan måste bli bättre för att FED ska kunna sänka.

Den stora grejen i veckan var inte att inflationen kom in på 0,23 istället för 0,26 utan att förbättringen kommer från Service sektorn som hittills varit sticky.

Samtidigt kom Philly FED in extremt starkt. Å andra sidan var den extremt svag förra månaden. Även om den blev uppreviderad. Empire var inte särskilt stark. Så det är svårt att dra några slutsatser. I veckan som kommer blir därför Flash PMI intressanta. Ska bli intressant om Mfg rycker upp sig, och om Services styrka håller i sig.

Inflations datan fick räntan att vika ner sig. Det är väldigt intressant. Jag tänker att den ska testa 4,5%ish Där blir det intressant. Håller inte den väntar 4,15% och håller inte den är det raka vägen ner till 3,5%. Detta är ingen prognos, utan bara tekniska nivåer. Det kräver att datan fortsätter att komma in ok, där den viktigaste är inflation, och synnerhet service komponenten.

Guldet och SX35 är starka, det talar för att räntan ska fortsätta ner. Stockholm har potential att bryta upp om räntan fortsätter ner.

Trump tar makten på måndag, och så har vi en massa rapporter. Det kan nog bli stökigt.

Trevlig helg gott folk

FED har slutat sänka och Trump skapa högkonjunktur i USA, samtidigt som resten av världen gör motsatsen. Ser man till räntor och dollarn etc, så kan man nästan tro att det blir så. Men på fredag får vi jobb data som visar på det verkliga tillståndet i ekonomin.

I veckan har vi även ISM Non-Mfg, Inflation från Europa, ADP samt JOLTS.

Men vi har även haft en del data på sistone som jag vill uppdatera:

Chicago PMI kom in på 36,9 mot väntat 42,8 och fg 40,2… svagt, och i linje med övriga lokala index.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,1 mot fg 50,3… gäsp

Caixin Mfg PMI kom in på 50,5 mot fg 51,5… gäsp

NBS non-mfg kom in på 52,2 mot fg 50,0… ett litet ryck

Caixin services kom in på 52,2 mot fg 51,5… ett litet ryck… börjar stimulanserna bita på privat konsumtion av tjänster tro?

Case Shiller kom in +0,3% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2… ännu rekordpriser i USA. Starkt, precis som i Sverige.

Tysk final mfg pmi kom in på 42,5 inline med flash estimat. Från Europa kom den in på 45,1 mot flash 45,2…. tllverkningsindustrin i Europa mår inte prima!

Från usa kom final mfg pmi in på 49,4 mot fg 48,3… lite bättre. men kass nivå

ISM Mfg PMI kom in på 49,3 mot väntat 48,4 och fg 48,4… bättre, men svag nivå

ISM Mfg PMI Prices kom in på 52,5 mot fg 51,7 och fg 50,3… typ samma, dvs vare sig sänkningar eller höjningar av priserna i denna sektorn. Vilket handlar om att kunderna inte tål mer höjningar. Men samtidigt har man löner som ökar, vilket sätter press på företagen, som alltså borde vilja göra sig av med folk för att få ordning på siffrorna. Dock är det ingen nödsituation, men skulle efterfrågan dippa ytterligare, ja då kommer varsel.

Dito Employment kom in på 45,3 mot fg 48,1…. svagt, och bekräftar ovan resonemang

Dito New Orders kom in på 52,5 mot fg 50,4… bättre men inget avgörande. Det är ett mellanläge, och jag tror det kommer ligga kvar här en tid. Jag ser inga stora drivkrafter åt något håll.

Tysk Service PMI kom in på 51,2 mot flash 51,0… från Europa kom den in på 51,6 mot 51,4… alltså det är ingen super konja, men det är fortsatt denna del som håller Europa borta från lågkonjunktur.

US Service PMI kom in på 56,8 mot flash 58,5. INTRESSANT att den kom in så mycket sämre än estimatet. Det är ovanligt. Sen är ändå siffran stark i absoluta termer. Jag är mycket spänd på ISM som kommer imorgon.

På fredag väntas 150k nya jobb. Kommer den in under 120k så faller räntan som en sten tror jag. Kommer den in över 200k så tror jag det finns det uppsida, men framförallt lär börsen gå dåligt.

Nytt år, nya tag! Nu kör vi!

—————- tis

Många där ute gör ett stort nummer av att räntorna är UPP sedan Fed började sänka i September förra året, och detta tillhör ovanligheterna. Jag håller inte alls med. Räntan föll från 5% till 3,75 från okt23 till dec23 då man trodde FED skulle börja sänka på vårkanten. Datan gjorde att FED inte kunde fullfölja och räntan stack med 100 punkter till 4,75%. Därefter började datan komma in bättre, och räntan föll från 4,75 till 3,60% varpå FED faktiskt började sänka. Men så började datan komma in dåligt igen, varpå den nu stuckigt 100 punkter igen från 3,6 till 4,6. Om datan börjar komma in bra igen, så faller räntan med 120 punkter igen. Om den inte gör det så ligger den kvar. Det handlar inte vad FED säger och gör. FED är en funktion av datan, så därför är räntan en funktion av datan. Att FED nu säger att man pausar är Bull shit. Man har slutat sänka, för att datan inte medger det. Om datan kommer in bra, så kommer man börja igen. Gör den inte det, så fortsätter man att avvakta. Hur jävla svårt kan det vara.

Problemet i höstas var att inflationen, som tidigare trendat nedåt, planade ut runt 2,5-3%, supportat av 1, lönetryck runt 4%, som understöddes av tillräckligt stark konja och jobbskapande. Fortsätter konjan att vara stark, så är det rimligt att anta att inflationstrycket ligger kvar på 2,5-3%, och därmed får vi inga räntesänkningar. Men ger konja och jobb efter, ja då är det rimligt att anta att inflationen INTE ligger kvar på 2,5-3% utan kan fortsätta ner, och därmed kommer FED kunna börja sänka igen.

Jag vill upplysa alla att jobbskapande och bnp tillväxt har ett väldigt tajt samband. Växer ekonomin med 2% så ökar sysselsättningen med ca 1%. Det är 1,6m jobb, eller i snitt 133k/mån. Jag vill också upplysa om att Philipssambandet inte funkar lngre (dvs det mellan arbetslöshet och inflation), men det är relativt tajt om man modifierar det med jobbskapande. Dvs positivt jobbskapande i kombo med låg arbetslöshet ger ökat lönetryck. Under perioden 2010-2019 så skapades det jobb nästan varje månad, men det var först från 2017 som arbetsmarknaden började bli tajtare och lönerna rörde sig uppåt. När sen jobbskapandet upphörde, så spelade det inte heller någon roll att det var tajt arbetsmarknad, lönerna sjönk ändå. Och slutligen, perioden 2010-2019 visar ett tämligen tajt förhållande mellan löner och inflation (snitt 2,5% lönetakt utmyannde i 1,5% inflation), vilket är logiskt då företagen har en vilja att lägga över kostnadsökningar på priserna mot kund.

Idag har vi som sagt 3,5-4% lönetakt, och därför kommer inte kärninflationen ner. Denna lönetakt måste få sig en knuff, vilket den får med en svagare arbetsmarknad. Men vi måste sannolikt ner under 100k i snitt i månaden. Senaste halvåret har det taktat på runt 140k och nu på fredag väntas 150-180k. Därför är det också fullt jävla logiskt att räntan ligger högt.

Sen att den ligger på 4,6 när styrräntan är 4,25% kan man ifrågasätta. Men detta ser jag som enkel återkomst av Term premium. Dvs man får bättre betalt för att låna ut pengar längre allt annat lika. Historiskt har det inte varit ovanligt i goda tider att man får 100 punkter mer för 10 år jämfört med korta räntor. Ur det resonemanget skulle räntan kunna stiga, och det är egentligen en reflektion av

1, FED har stannat vid 4,25%

2, inflation har planat ut på 3%

3, marknaden säljer bonds och köper risk, dvs man är inte märkbart rädd för recession

4, återkomst av term premium, dvs där man får mer betalt för låna ut längre tid, vilket historiskt har varit det normala

10 åringen skulle faktiskt kunna fortsätta upp mot 5%+ ur det här perspektivet.

Men återigen… det är datan som bestämmer, och det är därför som fredagens jobbdata potentiellt kan vara så viktig. Dvs ser man till punkterna ovan så kan EN data punkt snabbt förstöra allihopa.

Från Europa kom snabb estimat över inflationen, som kom in på 2,8% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,7. Det är ju ungeför som i USA, där man har pausat. Men detta gäller inte i Europa. Där är tillväxt och jobbskapandet betydligt lägre, och den högre YoY siffran handlar till stor del om baseffekter. Tittar man på 3m rullande av månadsdatan så har vi ett lägre tryck i Europa vilket är kopplat till svagare efterfrågan. Att pristrycket inte kommer ner snabbare beror på att företagen brottas med släpande löneavtal, som gör ett kostnadstrycket är högt. Man försöker därför höja där det går, men framförallt har man slutat anställa. Blir lönerörelsen tuff i vår, så kommer det varsel. Jag tror ECB därför inte har några problem med att fortsätta ner till 2% styrränta. Det är egentligen bara ökat jobbskapndet och tillväxt som kan ändra på detta. Det är inte base case.

ISN Non-Mfg kom in på 54,1 mot väntat 53,3 mot fg 52,1… bättre än väntat och bättre än sist, men fortf en bra bit från PMI Service siffran.

dito prices kom in på 64,4 mot fg 58,2… klart högre. MEN, det är fortfarande inom intervallet senaste 2 åren, och visar att man höjer inte priserna som under 2022/2023… men att det finns ett pristryck där ute som vilar på stark efterfrågan och stigande personal kostnader.

dito employment kom in på 51,4 mot fg 51,5…. intressant. Den visar att aptiten på att anställa ökar inte. Dock inte varsel heller såklart, men i nuläget är det NFP siffror vi pratar om de ska komma in på 50k, 150k eller 250k+ där det sistnämnda kräver klart högre siffror än 50ish.

dito new order kom in på 54,2 mot fg 53,7… intressant, man har inte superhöga förväntningar att dagen höga tryck på businessen ska hålla i sig framöver.

dito biz act kom in på 58,2 mot fg 53,7… det har firats efter valet och inför jul kan man säga.

JOLTS kom in på 8,1 mot väntat 7,70m och fg 7,84 (rev från 7,74m).. en siffra som visar att det finns fler jobb att söka än väntat vilket talar för att folk vågar sluta på sina jobb för att söka ett annat med högre lön och/eller att företagen ser god efterfrågan och vill anställa. MEN, siffran är egentligen ganska rangebound med senaste månaderna. Att utropa trendskifte är för tidigt.

Så summasumarum, en siffra som talar för att den stora tjänstesektorn mår väldigt bra just nu, och höjer priserna, och då kan inte FED sänka, så att vi har en stark dollar/ränta är fullt naturligt, MEN samtidigt är New Orders och Employment inte så kul, vilket säger mer om framtiden. Så det är lite mixed bag får jag säga. Jobben blir nästa stora grej!

—————— onsdag

Snabb estimat över svensk inflation kom in lågt och KPIF ex energi visade 2,1% YoY mot fg 2,4%. Dessutom lägre än alla förväntningar. Detta ger Riksbanken stöd att fortsätta sänka vid nästa möte till 2,25% den 29 januari. Det intressanta är att man har sagt att man har som avsikt att stanna där. Man har nämligen bara flaggat för EN sänkning i år. Jag tror absolut att man flaggar för paus, men fortsätter inflationen att sjunka och arbetsmarknaden är svag, så kommer man återuppta sänkningarna. Vad man gör handlar om två saker, 1, hur mycket sänkningar på 175 punkter ger för effekt på ekonomin och 2, hur omvärldsekonomin utvecklas. Den senare punkten märker vi i realtid, medan den förstnämnda kommer med fördröjning. Så för Riksbanken blir det en sammanvägning av realtids data som inflation, jobbskapande och Omvärldskonja å ena sidan, och förståelse för hur räntesänkningar ger stöd åt efterfrågan. Efter januari mötet så kommer nästa möte 23e mars. Det är möjligt man avstår av sänka där. Mötet efter det är den 8 maj. Som sagt, jag ser inga problem för Riksbanken att fortsätta att sänka vid båda dess möten om datan ger stöd för det. En svensk ”neutral styrränta” dvs den som varken stimulerar eller bromsar inflation borde ligga runt 1,75-2,25%. Men detta är ingen exakt materia. Så om jobbskapandet är noll eller negativt, och inflationen under målet, så anser åtminstone jag att det är fel av Riksbanken att ligga på en neutral ränta. Sen finns det saker som stör såklart. 1, man vill såklart att kronan håller sig inom intervallet mot euron 2, att FED slutat sänka och kanske drar mot högkonjunktur 3, att arbetsmarknaden trots allt är stabil i sverige och inte varsel på bred front 4, att lönerna trots allt lär komma in högre än vad som är historiskt är normalt vilket företagen, givet efterfrågan, gärna dumpar över på priserna och 5, trots svagare omvärldskonjunktur så finns det inflationstendenser där ute som vi importerar till viss del. Så det är inte en clean cut. Men det är det aldrig.

ADP job kom in på 122k mot väntat 140k och fg 146k… svagare och pekar på en siffra på fredag på 125-150k kan man säga, vilket jag tror uppfattas som sämre än väntat då whispering ligger upp mot 180k. Men som sagt, historiska jämförelser mellan ADP och NFP är svåra….

————– tors

Med en 10 åring på 4,7% och en 2-åring på 4,25% så diskar marknaden att räntecykeln är slut skulle jag säga. Marknaden är verkligen svart eller vit. Därför är morgondagens jobbsiffra och nästa veckas CPI siffra så intressant. Kommer de inte väldigt svagt, vilket jag inte vet såklart, så kan det omkullkasta hela narrativet. Dvs vi kan gå från ingen sänkning, till att FED återupptar sänkningar i mars, och sen fortsätter att sänka året ut. Så svart och vit kan marknaden vara. Lynnig är kanske ett bättre ord? Skulle det ske så kan räntan alltså lätt tappa 100+ punkter på några veckor. Låter kanske omöjligt, men är det inte. Sen krävs det data som triggar en ändring, och även om jag tror på måttligt jobbskapande under första halvåret, typ 100k i snitt, så har jag ingen aning om morgondagens siffra. Mer än att ISM Employment faktorn, ADP etc pekar på en ganska måttlig siffra. Dock ingen kollaps. Time will tell!

—————- fre

Dags för lite skolbänks resonemang. De flesta tror att det här med konjunktur och ekonomi är ganska stabila saker. Svåra att få i rörelse. Jag hävdar motsatsen, och tänkte redogöra med ett väldigt basic exempel.

Vi tar Sverige som ex, finns idag drygt 5 miljoner anställda. Ponera att Sverige har stark tillväxt, som för något år sedan, med drygt 3%. Efterfrågan ökar och företag anställer. Kopplingen mellan jobbskapande och tillväxt ligger på bnp – 1% om man ser till långa tidsserier. Så om Sverige växer med 3% så skapas det 2% nya jobb. Dvs 100,000 nya jobb.

Man kan säga att den nominella köpkraften ökar med 2% med de nya jobben. Men så tillkommer löneökningar som berör alla. Låt säga att de ligger på 3%. Alltså ökar nominella köpkraften med 5%. Folk sätter i regel sprätt på sina pengar givet att de inte är oroliga för något, som ex att bli av med jobbet.

Men 100,000 nya jobb är en nettosiffra. Dvs skillnaden mellan nya jobb och folk som slutat på sina jobb. I goda tider är det förhållandevis många som slutar sina jobb och tar ett nytt. Dels för att det finns jobb att ta, och dels för att det är ett effektivt sätt att få upp lönen mer än den gamla arbetsgivaren erbjuder. Men det krävs i regel hyfsat bra tider.

Så siffran 100,000 är snarare en funktion av:

Helt nya jobb: +100,000

Folk som slutat och tagit ett nytt jobb: +50,000

Folk som sagt upp sig för att ta ett nytt jobb: -50,000

Folk som blivit uppsagda: 0

=100,000

När nominell köpkraftsökning historiskt legat på den här nivån, så har företagen sålt mer i volym, då priserna aggregerat inte ökat med lika mycket. Man upplever goda tider

Men så kommer någon typ av demand shock som gör att företagen generellt får mindre att göra. Vissa mer, andra mindre. Det kan vara att räntorna höjs som slår mot konsumtion, eller sämre konja utanför landets gränser som påverkar oss. Lite det som började hända under förra året.

Då kan det blir så här:

Helt nya jobb: 50,000 (sjunker från perioden innan, drivet av att företag känner av svagare efterfrågan)

Folk som slutat och tagit ett nytt jobb: 0 (nu blir det svårare att byta då det finns färre jobb, och svårare att prata upp lönen)

Folk som sagt upp sig för att ta ett nytt jobb: 0 (en funktion av ovan)

Folk som blivit uppsagda: -50,000 (de företag som mår sämst av inbromsningen gör sig av med folk)

Netto: 0 (ner från 100,000)

Därtill sjunker löneökningarna från 3 till 2% eftersom folk rör sig mindre mellan jobb och driver upp lön.

Alltså ökar nom köpkraft med 0+2=2%. Ner från 5%.

Aggregerat en ökning från förra perioden men inte lika mycket. Eftersom prishöjningarna och ökning av nom köpkraft ökar ungefär lika mycket så ökar alltså inte föräljningsvolymer. Företagen upplever att efterfrågan sjunker. Detta upplevde till stor del Sverige förra året.

Nästa period:

Helt nya jobb: 0 (eftersom volymerna inte ökar, och företag känner av sämre tider slutar man att anställa)

Folk som slutat och tagit ett nytt jobb: 0 (nu blir det svårare att byta då det finns färre jobb, och svårare att prata upp lönen)

Folk som sagt upp sig för att ta ett nytt jobb: 0 (en funktion av ovan)

Folk som blivit uppsagda: -100,000 (fler företag mår sämre av förra perioden och uppsägningar ökar)

Netto: -100,000

Lönerna ökar fortfarande med 2%

Nu sjunker den nominella köpkraften med 2% av färre jobb, men ökar med 2% pga löner. Totalt 0%.

Eftersom inflationen ökar något, men det finns 0% mer pengar, så sjunker volymerna, och nu blir företagen riktigt oroliga. Ovan skulle kunna vara den perioden vi är på väg in i.

Men samtidigt har Riksbanken sänkt räntan från 4 till 2,5% och det kommer en till i januari till 2,25% vilket gör att bolåneräntorna går från 5% till 3%.

Om räntehöjningar tidigare gav en demand shock, så ger detta motsatsen, som kan motverka ovan scenario.

Jag tror räntesänkningarna hjälper. Jag vet att många tycker det är skönt. Men samtidigt har folk blivit försiktiga då företagen inte går lika bra, och de känner sig berörda av situationen under 22/23 när räntekostnaderna steg. Det är som att krisinsikten kommer med en fördröjning. Man kunde tro att det skulle bli störda när räntekostnaderna låg på 5% men det är först nu som man dragit åt bromsen. Blivit insiktsfulla att skulderna är rätt höga, särskilt när räntan drar. Sen har vi en okej omvärldskonjunktur, börserna har inte kraschat, fastighetspriserna står sig. Detta bidrar också till att man ser på världen och sin ekonomi hyfsat ljust. Det hade varit värre om det var motsatsen.

Poängen med det här är dock, att det är relativt små tal som ”ruckar systemet” och den stabilitet som vi tror oss se hävdar jag är en villfarelse. Sen säger jag inte med detta att vi är på väg mot recession eller nåt annat. Det är inte poängen, utan bara att ”systemet” är inte så stabilt som många vill tro.

I eftermiddag kommer jobb siffror från USA…

NFP kom in på 256 mot väntat 160k och fg 212k (nedreviderat fr227k)… en väldigt stark siffra, starkare än whispering och högsta estimatet. Visserligen nedrevidering av förra men relativt lite. Tittar man på Private NFP, dvs ex Publika sektorn, så landade den på 223k mot fg 182k. Även detta var starkt. Tittar man på Private Non Mfg (dvs ex Mfg) så landade den på 236k mot fg 157k. Stark service industri alltså!

Lönerna kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4. På årsbasis kom den in på 3,9 mot väntat 4,0 och fg 4,0…. mjukare, men lönetakten ligger på 4% vilket genererar inflation på 2,5-3%. Det är inte mycket att snacka om.

Jag bryr mig inte särskilt mycket om vare sig offentliga sektorn eller tillverkningssektorn. Det är service/tjänsteindustrin allt handlar om, och den mår uppenbarligen rätt bra. Efterfrågan från kunderna är god, man fortsätter att anställa, och löneökningarna är historiskt höga, men givet efterfrågan så dumpar man över detta på kunderna. Så enkelt är det!

Sen blir man lite undrande, arbetslösheten kom in på 4,1 mot fg 4,2. ISMx2 Employment visar inte på särskilt stor aptit på att anställa. ADP kom in svagt. Jolts data visar att trenden är nedåt. Så det finns faktorer som pekar på andra hållet.

Men ser man till dagens data så pekar det mesta på att inflationen biter sig kvar på 3% och är egentligen inte på väg nånstans. Då måste FED driva en åtstramingspolitik, och det gör man med räntor över inflation och Neutral ränta, som alltså ligger runt 2,75-3%. Givet att man då ligger på 4,25% styrränta så verkar det ganska rationellt att pausa. Ingen räntehöjning i januari alltså. Nästa potentiella sänkning ligger i mars. Men då krävs det att datan ändrar form. Och då har vi även Trump vid spakarna så det är klart osäkert.

Räntan då? Well, korträntor ligger kvar på 4,25ish. Medan 10åringen skulle kunna fortsätta upp. Det är alltså inte ovanligt med en spread givet 1, stark konjunktur 2, term premium 3, inflationsutsikter 4, risk aptit (man säljer bonds).

Börsen då? Jag har svårt att se att dagens multiplar skulle vara opåverkade av högre långräntor. Därför är en negativ börsreaktion av vänta. Ska bli intressant att se om senaste veckornas stödnivåer håller nu.

Sen ska man komma ihåg att FED kalibrerar även efter inflation som kommer nästa vecka. ISM Service Prices visade på att man hade aptit på att höja priser i december. Samtidigt var core PCE senast så låg som 0,10. Så det ska bli intressant.

Sen ska man komma ihåg att väldigt mycket av ovan är diskat i marknaden om man ser till dollar och ränta. Det är snarare börserna som har vägrat att anpassa sig efter räntan, vilket gör aktieriskpremien rekord låg. Men än så länge har vi inte fått något ”2022 läge”. Vad hände då? Jo på toppen då var marknaden helt okej med att handla SPX till PE22 när långräntan stod i 1,5%. Men när man insåg att räntan skulle till 4,5%+ så dammade man på börsen ner till PE16. Idag är vinsterna är högre, men PE ungefär samma. Så skulle marknaden få för sig samma sak så finns 25-30% nedsida fundamentalt. Jag tänker SPX 4800. MEN, jag är inte beredd att positionera mig för detta förrän vi bryter ner under 5600-5700. Anledning:

1, Primary deficit stimulerar inte tillräckligt, och jag ser inte hur det ska förändras.

2, Trump kan göra mycket, men inte så mycket som krävs för att göra en radikal förändring

3, Räntorna påverkar folk och corp capex och skuld negativt

4, ISMx2 New Order imponerar inte på mig

5, ISMx2 Employment imponerar inte.

Detta gör att jag tror inte på att jobbskapandet kommer hålla i sig. Det kommer sämre data. Med detta kommer sämre löneanspråk samtidigt som företagen får det allt tuffare att höja priserna. Inflationen har planat ut på 3%, men jag tror fortsatt på att den snarare ska ner mot 2% än upp till 4%. Med detta kommer räntesänkningarna att återupptas, och då sjunker räntorna, vilket kommer ge stöd åt multiplarna.

Men som sagt, börsen är dyr, och bryter vi 5600-5700 så hoppar jag av. För du vill inte sitta med ner till 4800 eller lägre.

I nästa vecka har vi inflation.

Trevlig helg

Gott Nytt År kära blogg vänner. Jag vill egentligen bara tacka för det gångna året, med allt stöd, intresse och initierade kommentarer. Då är det kul att skriva!

Jag får även passa på att gratulera världen till ett ganska gynnsamt ekonomiskt år. Även om inte alla har suttit på direktägande i Bitcoin och Nvidia aktier, så är stora delar av sparandet, dvs pensionskapitalet, allokerat i globala portföljstrukturer där USA och Large Tech väger tungt. Jag kan också konstatera att hushållens balansräkningar ser starka ut, givet att bostadspriserna världen över ligger kvar på höga, vilket trots stora skulder, gör att Eget Kapital ändå imponerar. Jag kan också konstatera att aldrig förr har så många haft ett jobb att gå till som under 2024, om man ser till aggregerad sysselsättning. Det har inte varit kul med höga räntekostnader, men det hade varit ännu sämre med utebliven lön. Då är det till och med slitsamt med låga räntekostnader.

För ett år sedan stod amerikanska 10-åringen i 3,8% och hade någon sagt att den stänger året på 4,6% hade jag inte trott dom. Snarare ner mot 3%. Jag trodde nämligen att USA och världsekonomin skulle bromsa in och med det skulle vi få lägre räntor. Det komiska är att detta stämmer till stor del. Amerikanska ekonomin bromsade in, man kan nästan säga att den ”nös”, varpå omvärlden fick en svårare förkylning. Den ”nysningen” manifesteras av lägre tillväxt under 2024 än under 2023, lägre jobbskapande under 2024 än 2023, lägre löneökningarna och därmed fick vi även lägre inflationstryck mätt som core PCE under 2024 än 2023. Så check på den. Analysen brast på omfattningen, då Amerikanska ekonomin bromsade in långsammare än vad jag trodde, vilket medförde att FED började sänka långt senare (september) och långt mindre (100 punkter) än vad jag trodde. Ryggraden i Amerikanska ekonomin, och resten av världen också för den delen, har varit dess starka service sektor. Som har gått som tåget, skapat nya jobb och nya inkomster att konsumera, och såklart höjda priser.

Frågan är var vi befinner oss nu? Räckte det med en nysning, och att USA ska ta nya tag uppåt och framåt under 2025, och därmed dra resten av världen ur sin förkylning? Tittar man på räntorna så kan man nästan tro det. Men jag får inte ihop det riktigt. Hur ska service sektorn accelerera från rekordhöga nivåer? Och om det är en CapEx driven uppgång (där hushåll bygger hus, och företag investerar) så brukar det vara drivet av låga räntor efter en lågkonjunktur. Räntorna är ju inte låga! Eller ska staterna driva detta? Skulderna är ju ganska höga, och stora delar dagens budgetunderskott går åt att betala räntekostnader. Det känns också knepigt. Kvar har vi Trump faktorn som såklart är svår prognostiserad. Men om han sänker skatter för att han bantat publika sektorn, så är det ett nollsummespel om man bara ser till dollar. Om han avtvingar omvärlden på tullar, så gynnar det amerikanen på bekostnad av en fattigare Europe eller Kines som i sin tur inte har råd med Apple, Nvidias, Amazone eller Metas produkter och tjänster.

Det är mänskligt att hela tiden söka efter förändring. Dvs ska USA gå från nysning till förkylning, och dra resten av världen med sig i feber, eller ska USA skaka av sig sin nysning och göra resten av världen frisk. Men det finns självklart ett case där vi bara får mer av samma, dvs USA kanske bara ska fortsätta att nysa, och låta resten av världen vara förkylda. Vissa hävdar att räntesänkningarna världen över kommer få en positiv effekt. Jag är inte lika säker. Det globala ränteläget är inte tillräckligt lågt för att ge en demand push. Å andra sidan är det kanske inte tillräckligt högt för att skapa en negativ förändring heller.

Den Amerikanska 10-åringen var nere i 3,6% i september, och soft landing caset var synnerligen intakt. Men sedan dess vann Trump och den drog 100 punkter. Spelplanen ritades om, och till och med FED signalerade att nu väljer man att pausa. Närmaste månaderna får vi se hur det här spelar ut.

Jag följer macro datan som ger en kluven bild.

ISM Service PMI visade tecken på att bromsa in från rekord nivåer vid förra mätningen. Flera lokala PMIs visar också påtaglig svaghet. Men Service PMI var samtidigt superstark. Ingen tydlig bild, och framförallt är PMIs sekundära. Det vi egentligen vill fånga är tillväxt utsikterna. För är dom svalna så lär nya jobb svalna. Det är den viktiga faktorn. Så vad jag vill säga är att bereonde på vad som händer i den amerikanska service industrin, är helt avgörande för om jobbskapandet kommer in på 50,150 eller 250k närmaste månaderna. Det i sin tur avgör om räntorna ska ligga kvar högt, eller komma ner, vilket i sin tur är helt avgörande för hur börser etc går.

Även inflationsdatan har spretat. Core CPI kom in högt på 0,30% MoM senast. Tänk er att företagen höjer så mycket varje månad under ett helt år, och FED är väääääldigt långt från målet. Samtidigt kom core PCE in på 0,10% MoM, och med samma resonemang kan man hävda att FED är klart UNDER målet. Dom kommer konvergera, var så säker. Och sättet dom gör det på är helt avgörande för räntor och börser.

Inga kioskvältare på data fronten denna vecka, så vi tar det lite lugnt och laddar batterierna inför nästa vecka.

Även om jag inte sysslar med börs prognoser brukar jag ändå få frågor om detta, och givet att jag tror mer på svagare konjunktur än motsatsen så är jag optimistisk till att råntorna ska ner, och därmed ska man äga aktier. Sen sker det alltid rekyler. Så my take är att jag är positiv till OMXs30 så länge som 2300 håller. För SPX gäller stopp 5600-5700.

Ha en fortsatt skön ledighet

FED sänker med 25 punkter på onsdag till 4,25%. Men frågan är om de annonserar en paus? Nästa möten är i januari, mars och maj. Jag anser inte att de bör pausa. Jobbskapandet senaste halvåret ligger på 120k/mån i snitt. Det är förenligt med jobbskapar takt på 1% vilket lirar med 2% BNP tillväxt. Det är en betydande nedgång mot 2021-2023, och inte en miljö där varse sig löner eller inflation frodas på lång sikt. Core PCE inflationen har under den här perioden legat mellan 2,5-3%. Att då ligga kvar på 4,25% är inte rätt. Särskilt inte när de själva gör bedömningen att en neutral ränta ligger på 2,75%. (Neutral ränta är alltså den nivå som varken stimulerar eller motarbetar inflation). Om jobbtakten däremot under nästa år börjar dra iväg igen… säg klart över 200k några månader i rad. Då är det inte rätt att fortsätta att sänka. Men där är vi inte. Tvärtom visade senaste ISM Services, dvs den del i ekonomin som växer, skapar jobb och inflation, och den kom ner från höga nivåer. Vet inte om det är början på en moderering eller ej. Men det är viktiga saker. Kanske den viktigaste.

Sen tror jag absolut att FED kommer lyfta det faktum att den fallande inflations trenden ”kom av sig” och inflationen upplevs som sticky på sistone. Det i sin tur handlar om att lönerna fastnat runt 3,5-4% vilket i grunden handlar om att Service sektorn mått bra och att USA fortfarande växer med 2%, och inte som Europa med typ 0%. Men trots detta är det fel att ligga på 4,25% när inflationen är 2,5-3%. Vissa där ute tycker felaktigt att FED ska typ ligga på 5% ränta så länge som core PCE inte går under 2%. Då ska man sänka med 300 punkter ner till 2%. Men så funkar inte begåvad penningpolitik.

Riksbanken sammanträder också i veckan, och man kommer sänka med 25 till 2,5%, och annonsera fortsatta sänkningar som det mest troliga. Avatalsrörelsen nästa år spelar roll såklart. Men det är väldigt lite som får Riksbanken att gå mot 1,75%.

Tysk Mfg Flash PMI 42,5 mot väntat 43,1 och fg 43,0. Europa kom in på 45,2 mot väntat 45,3 och fg 45,2. Fortsatt kämpigt. Tysk Service PMI kom in på 51,0 mot väntat 49,3 och fg 49,3. Från Europa kom den in på 51,4 mot väntat 49,5 och fg 49,5. Starkare, en fortsatt runt 50 nivån. Den är varken eller, men det är den som håller Europa under armarna. Precis som i USA, som förvisso även har Mag7 bolagen som rosen på tårtan. Men jag förundras ändå diskussionen där ute, där man ställer USA mot Europa. Jag håller med om att Europa är en sjuk man med strukturella problem. Jag tycker även det är fantastiskt att USA har Mag7 bolag som ingen annan. MEN, Europa växer med knappt 1% och skapar noll jobb, medan USA växer med drygt 2% och skapar drygt 100k jobb. Det är inte milsvid skillnad. Då ska man komma ihåg att USA kört budgetunderskott med 46%!!!!!! under senaste 5 åren (2020-2024) eller med ca 9% om året i snitt. Bra mycket mer än Europa och i synnerhet Sverige. Vad har man fått för det. Jävligt lite. Jag anser att Amerikanska ekonomin, rensat för Large Tech, verkar vara ganska oproduktiv, och står inte alls ut i en global jämförelse. Storheten är Large Tech… och den är inte liten. Men det är knappast mer än så. Säg att Sverige hade kört budgetunderskott på 9% varje år i 5 år. Det är ju drygt 500mdr SEK om året. Hur hade Sverige sett ut då?

Problemet med Europa är att vi växer med 0-1%, dvs ganska svag efterfrågan, samtidigt som de laggande lönerna fortfarande ligger på 4-5%. Detta gör att personal kostnaderna hos företagen stiger, samtidigt som svag efterfrågan gör att man inte kan dumpa över det på priserna. Första svaret på detta har vi redan sett, man slutar anställa. Nästa steg borde vara att trimma personal kostnaderna, vilket innebär varsel. Varsel i sin tur dödar lönetakten med viss fördröjning. ECB och Riksbanken fattar detta… och därför är fortsatta sänkningar näst intill idiotsäkra.

Empire FED kom in på 0,2 mot väntat 12,0 och fg 31,2… klart sämre. Man kan säga att den tagit sig tillbaka in i sitt 2023-24 range igen, och att förra siffran, som var exceptionellt bra, egentligen handlade om en Trump reaktion. Svårt att dra några större slutsatser på det här, mer än det jag brukar säga, dvs USA går inte in i högkonja bara för att Trump installeras. Senat det var klassisk högkonja, dvs under 2021-2023, så hade man budgetunderskott på 33%+ i ryggen.

US Mfg Flash PMI kom in på 48,3 mot väntat 49,8 och fg 49,7 Sämre, och lite märkligt är det hur denna är sämre, medan ISM Mfg slog förväntningarna. Å andra sidan ligger numera ISM och PMI i fas. Där en siffra runt 48-50 indikerar att tillverknings sektorn varken är på uppgång eller på fall.

US Service PMI kom in på 58,5 mot väntat 55,7 och fg 56,1.. klart bättre, och en siffra som pekar på att det är full fart. Detta är lite märkligt med tanke på att ISM kom in klart sämre på 52 och visar något helt annat. ISM väger alltid tyngre än PMI, men det är ändå besvärande, då det är viktigt att ha en tydlig syn över den så viktiga service sektorn. Jag kliar mig i huvudet, och tänker att är det ISM som var en outlier, och ska tillbaka till 55-60…. eller är det PMI som är laggande i bästa fall, och missvisande i sämsta fall. Det är ju enkät undersökningar trots allt

Varken ränte- eller dollar marknaden verkar ta någon större notis. Alla avvaktar vad FED har att säga på onsdag. Sannolikheten för en sänkning i januari ligger på 19%. Dvs att FED på onsdag signalerar PAUS. Gör man inte det så räntan falla snabbt mot 4% då detta inte ligger i korten.

Senare i veckan har vi Retail sales, NAHB index, Europa inflation, Core PCE samt Philly FED.

Ha en fin vecka!

———————– tors

FED sänkte som väntat med 25 punkter till 4,25%. Men drar ner antalet för nästa år från 3 till 2. Det låter kanske som en liten förändring, men det är en stor. Innan trodde marknaden att man skulle sänka med 25 punkter i januari, mars och maj, ner till 3,5% i maj. Nu vet vi att det inte blir nån i januari, och fortsätter datan att komma in som nu (mer om det nedan), så kommer man inte att sänka i mars och maj heller. Då står räntan på 4,25% i maj. Detta innebär i sin tur att 10-åringen från att vara på väg ner mot 3,25-3,5% under början av nästa år. Sannolikt kommer harva på runt 4,25-4,50. OM INTE DATAN ändrar på sig. Vad är det som menas.

Jo i huvudsak tittar FED på två saker.

Inflation, mätt som core CPI och core PCE, där den sistnämnda är målvariabel. Den vill man att den ska ”vara på väg” mot 2%. Det innebär att man vill se hur månadsdatan kommer in på 0,20% MoM eller lägre hyfsat uthålligt. För CPI gäller 0,25 eller bättre. Vi var där under sommaren, men det har avtagit under hösten och det stör dom.

Man tittar även på arbetsmarknaden. Den trendade ner från 2023 då snittet låg på klart över 200k/mån, till senaste halvåret en bit över 100k/mån. Men det har planat ut där. Jag tror att man resonerar så här; ”så länge som arbetsmarknaden skapar mer än 100k i månaden, så behöver den ingen hjälp av räntesänkningar”. Då avvaktar man. Går den under 100k vill man sänka.

Så det är två mål variabler, och numera pekar båda på att man bör PAUSA. Alltså pausar man. Pekar båda på att man bör sänka så sänker man vid nästkommande möte. Pekar de åt olika håll, så blir det svårare, men man gör en samlad bedömning.

Så den här pausen kanske börja vackla redan efter januari datan, jobben den 10jan och cpi den 15e. Eller tickar hela året på med 0,25% MoM eller högre och jobben över 100k/mån….. ja då kommer FED ”pausa” hela året.

Vad blir det? Ja då måste du svara på om USAs tillväxt planar ut runt 2%, drar iväg mot 4%, sjunker ner mot 0% eller blir kraftigt negativ. Det är en diskussion i sig. Var du landar med för svar där, avgör om du tror att nästa sänkning trots allt blir i januari eller ev i mars, eller ingen alls. Det i sin tur avgör om räntan står i 4,5% eller 3,5% till våren.

FED har heller inget emot att pausa för att se vad 1, nuvarande sänkningar på 100 punkter ger för effekt samt 2, hur ekonomin börjar bete sig efter Trump tagit makten och börjat hitta på saker.

Vad tror jag… Innan trodde jag att räntan toppade ur på 4,50 och var på väg ner. Nu tror jag den kommer harva på runt 4,25-4,50 till datan säger nåt annat. Jag är ju ingen jobb optimist för nästa halvår, jag tror mer på att under 100k är mer sannolikt än över 200k. Men risken är att den ligger kvar mittimellan, det räcker inte riktigt för att FED ska släppa pausen.

Service sektorn är nyckeln… och där säger ISM och PMI olika saker… så vi får se var de tar vägen framöver!

Lite nytt läge med andra ord.

RIKSBANKEN sänker med 25 till 2,50%, men flaggar upp för att de bara ser EN sänkning till nästa år. Jag tror det handlar om två saker,

1, Man har nu sänkt med 150 punkter totalt, och man har ingen superklar vy över var konjunkturen tar vägen nästa år, utan man gärna avvakta och se lite var den här rätt stora sänkningen får för inverkan på konjunkturen. Först när man har en bättre bild, så vet man hur man går vidare

2, Om man tänker att man lyckas med målet att nå 2% inflation, vilket man i princip gjort, så är det inte fel att penningpolitiken tar en mer neutral väg, och per definition är det när inflationen och styrräntan i princip tar ut varandra. Att sänka till en ränta långt under inflationstrycket, innebär att man måste vara rätt säker på att konjunkturen behöver stimuleras. Så säker är man inte.

Vad gäller framöver, de tittar såklart på arbetsmarknad och inflationstryck. Skulle vi få negativt jobbskapande och/eller inflationstrycket med stöd av löner och konjunktur fortsätter ner långt under 2%, då kommer man behöva återuppta sänkningarna och stimulera ekonomin. Men så länge som det ser ut som idag, så är man nöjd med att sänka EN gång till ner till 2,25% och ligga kvar där.

Var tror jag? Visst får sänkningarna effekt i folks plånböcker, och ger stöd åt konsumtion, tillväxt och jobb. Men jag har väldigt svårt att se hur konjunkturen verkligen tar fart till våren. Snarare tror jag det finns nedside risker. Vi är tajt ihopkopplade med Europa, som har det motigt. Det väger nästan tyngre i min bok. Men jag är ödmjuk och vi får ta en data punkt i taget.

Som det är nu så skapas det inga jobb, och företagen har slutat höja priserna, så by definition så tycker jag att man kunde fortsätta lite till… men jag vet inte heller vad sänkningarna kommer ge för effekt på datan nästa år. Den kanske lyfter något, och då har det visat sig vara klokt att stanna på 2,25%. Eller gör den inte det, och då får man fortsätta. Visst har räntekostnaderna för hushållen etc blivit lägre. Men de är fortsatt klart högre än när vi hade nollränta. Svårt att exakt veta effekten!

—————– fre

FED har rört om i grytan. Räntan har gått till 4,6% och marknaden kan krasst konstatera att inflationstakten är för hög, som ett resultat av en hyggligt stark ekonomi, arbetsmarknad och löenbildning. Men den vilar på axlarna på service industrin, och vi får se var nästa växel ligger. Har det varit Trump effekt under november/december, som senare klingar av, och ersatts av en allt sämre konjunktur. Eller finns det utrymme för att växla upp på nytt? Jag har ju som bekant lite svårt att se var köpkraften ska komma ifrån. VI kommer inte ifrån att 1, räntorna är höga 2, primary budget deficit är historiskt lågt 3, sparkvoten är på låga nivåer. Samtidigt vilar ekonomin på en ganska stabil grund med höga tillgångspriser, aktier och fastigheter. Pengar förräntas till hög ränta. De flesta har jobb, och de får 3,5%+ påökt i lönekuvertet, och sist men absolut inte minst, det skapas fortfarande jobb. Under den senaste klassiska recessionen 2008/2009, så var det stigande räntor i kombination med hög skuldsättning på fel händer som triggade igång problemen. Men strukturellt så började ekonomin tappa jobb i januari 2008. Något som höll i sig varje månad till våren 2010. Jobbskapande är grundbulten i konjunkturutvecklingen.

Philly FED kom in på -16,4 mot väntat +3,0 och fg -5,5. Supersvagt!!!! Lirar med ISM klart under 50. Empire FED var ju också svag. Men jag blir lite undrande till Flash PMIs som i veckan kom in väldigt starkt. Det spretar ordentligt i enkät undersökningarna nu, och jag undrar vilket som egentligen visar rätt, och jag undrar hur mycket Trump glädje, eller besvikelse kanske, som påverkar dom?

Senaste två jobbsiffrorna har varit stökiga pga strejker och oväder, och jag hoppas att december siffran som kommer 10e januari ger en mer nyanserad bild. Alltså jag har ingen aning men just nu letar jag riktning. Amerikanska ekonomin har gått från att producera 250k jobb i månaden under 2023 in i 2024, för att under sista halvåret växlat ner till drygt 120k. Vad är nästa steg? Mer av samma, upp eller ner?

Vi hade inflation från Europa tidigare i veckan. Den kom in på 2,7% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,8. Det kan man ju reagera över då det är i princip samma som USA, och trots detta bedriver man helt olika penningpolitik. MEN, tittar man på månadsdatan, eller varför inte en prisgraf i absoluta termer (dvs den som ligger till grunden för % siffrorna) så har vi ingen inflation i Europa. Dvs man höjer inte längre priserna. Medan i USA höjer man dom med 0,25-0,30 i månaden (core CPI) och månad efter månad, som alltså gör att priserna är 3% högre om ett år. Medan samma beräkning för Europa visar 0% efter ett år. Vidare skapas inga jobb i Europa, medan man gör det i USA.

Retail sales kom också från USA i veckan, ex bilar ökade den med 0,2% MoM mot fg 0,2. Det är svagt. Inklusive bilar var den höga, men det finns förklaringar till det. Lite märkligt att handeln inte var starkare i November med tanke på Black week har flyttat mycket av försäljningen från Dec till Nov. Som sagt, folk i Europa och USA lägger större del av sina pengar på upplevelser, tjänster och service, än prylar. Jag behöver inte gå länge än till mig själv för att konstatera att man håller igen på shoppingen, men spenderar en hel del på resor, restaurang besök osv… och när det kommer till ungarna så spenderas det också en hel del på aktiviteter, och tjänster, och mindre på prylar. Jag handlar hellre på IKEA och har städhjälp, än handlar dyra möbler och inte har råd med städning. Alla resonerar inte så här, men fler och fler.

NAHB index kom in på 46 mot väntat 47 och fg 46… rätt inline. Bostadsmarknaden stabil. Det krävs nåt annat för att sabba den!

Core PCE kom in på 0,11% MoM mot väntat 0,17 och fg 0,3. På årsbasis kom den in på 2,8% mot väntat 2,9 och fg 2,8. Oj, klart lägre. Jag tänker att undrar vad FED hade sagt i veckan om de kände till den här siffran? Men samtidigt undrar jag hur core CPI kunde bli 0,30 och PCE nu 0,11. Det brukar diffa ca 5 punkter. Så mellanskillnaden är extrem. Har inte granskat datan, men framöver borde de konvergera. Tänk om CPI droppar rejält den 15 januari, tänk om jobbsiffran blir dålig den 10jan. Då blir den här pausen kort. Om de istället säger att det är dags att ta tag i sänkningar igen, och räntan idag är 4,5%. Vad händer då? ISM x2 Employment samt Prices pekar inte på superstarka siffror. Rörigt läge minst sagt!

Nästa vecka är lugnt på data, och många röda dagar. Ibland har det varit tomterally. Får se om FED sabba den anomalin i år.

Jag får passa på att önska er alla en riktigt God Jul och en trevlig helg!

I veckan är den stora grejen inflation på onsdag från USA. Den lär bli hyfsat inline, och jag räknar med fortsatt tryck ner på räntorna till c4% inför FED mötet nästa onsdag. Jag tror man sänker till 4,25%. Men det viktiga är vad FED säger om framtiden. Alltså, de säger att de är ödmjuka och databeroende, men de ger ändå en vink om vi kan vänta oss fortsatta sänkningar under första halvåret eller inte. Tror de på 2% tillväxt och 100k nya jobb i månaden, så kan man fortsätta sänka, och då bryter 10 åringen ner under 4%. Tycker dom ekonomin är för stark för att sänka, ja då håller sig räntan norr om 4%. Börsen kommer agera därefter.

VIX är rejält nedtryckt, så det finns ingen oro över nästa års vinstprognoser iallafall. Alltså SPX är ju märklig blandning nu. Du har en stor pjäs med Mag7 där vinstrevideringarna har varit positiva, och där bolagen frodas trots svagare tillväxt och höga räntor. Vad är rätt värdering, ja dels handlar det även för dom var räntan är, men mer viktigt är långsiktig tillväxt. Och där har vi alla rätt, eller alla fel, om man så vill. Det är ju helt subjektivt. Vad för vinster producerar Nvidia om 5 år, om 10 år? Svårt! Men tar man bort Mag7 bolagen, så framstår en mer normal bild. Där har vi bolag var vinstrevideringar inte är särkilt starka. De tampas med höga räntor och inbromsning i konjan. Europa i ett nötskal kan man säga, då vi inte har några Mag7 bolag. Men ska räntan ner till 3%, med fortsatt hyggligt positiv syn på konjunkturen. Då tänker jag mig att det är alla de här tråkmånsarna som ska göra catch up. Rotation helt enkelt. Ska räntan ner till 3% och VIX drar till 30. Då faller allt. Kommer räntan ligga kvar på 4-4,5%. Ja då är jag mer osäker, men tänker att det blir mer av samma. Kanske nån veckas vinsthemtagning.

ECB sammanträder i veckan, och de lär sänka med minst 25 alt 50, till minst 3%. Detta kan ev sätta press på RB att sänka mer än 25 nästa onsdag den 18e. Svensk styrränta kan alltså avsluta året på 2,25%. Detta borde kunna ge rörliga räntor mot 3% och då kanske man kan binda ner mot 2,5%. Det är kanske inte en så dum ide att göra i början av nästa år för delar av bolånet.

Vi har även Svensk inflation, samt PPI från USA.

Jag penslar fortfarande efter att räntan kan nå 3,3% i januari, och att detta är förenat med okej börs. Skulle inte förvåna mig om börsen toppar ur den 20e januari, lagom till Trump installeras 🙂 (detta är ingen börs prognos, det är humor så det inte leder till missförstånd)

Ha en fin vecka!

————- onsdag

US Core CPI kom in på 0,30 mot väntat 0,28 och fg 0,28. På årsbasis kom den in på 3,3 mot väntat 3,3 och fg 3,3. Bang in line skulle jag säga. Ink Energi kom den in på 0,3 mot väntat 0,3 och fg 0,2. På årsbasis kom den in på 2,7 mot väntat 2,7 och fg 2,6. Reaktionen är än så länge en axelryckning, vilket den per definition borde vara.

Kärninflationen, mätt som CPI pendlar mellan 0,25-0,30 i månadstakt, vilket i årstakt landar på 3,0-3,5%. Fritt översatt till core PCE blir det en årstakt på 2,5-3,0%. Det är där vi ligger. Ingen acceleration uppåt, ingen trend ner mot 2% heller. Inflationstakten är helt underbyggd av löner som taktar på 3,5-4,0%. Mellan åren 2010-2019 taktade lönerna på ganska jämnt runt 2,5% där de var något lägre i början av perioden, vilket utmynnade i inflation under målet, för att sen vara något högre, vilket gav inflation över målet, som till slut gav räntehöjningar. Dagens inflation är ett resultat av löner, som är ett resultat av en coctail bestående av 1, hyfsad konjunktur och efterfrågan där företag har möjlighet av höja priser 2, positivt jobbskapande 3, tajt arbetsmarknad.

Men med en inflation på 2,5-3,0% där tillväxten just nu ser ut att ligga på 2% och 100k nya jobb/mån och där pilarna inte riktigt pekar uppåt (ISM Mfg/Services New Orders + Employment) så är det inte rätt av FED att ligga på 4,50% styrränta, utan snarare en mer balanserad ränta vilket är 3%+. Då ska man komma ihåg att man bedriver INTE någon Expansiv penningpolitik förrän realräntan är under inflationen, vilket är 2,5% eller lägre. Vad jag vill säga är att FED riskerar INTE att hälla bensin på brasan om man sänker från dagens 4,5% till 3,25%.

Min konklusion av förra jobbsiffran och dagens inflation, är att FED sänker nästa onsdag till 4,25% och sänker därefter under förta halvåret med 100 punkter ner till 3,25%.

Lång och korträntor reflekterar inte detta idag. Utan borde handlas ner. Om inte dagens siffra gör det, så borde nästa FED möte kunna göra det!

———– tors

Svensk inflation kom nu på morgonen. KPIF ex energi, dvs kärninflation, kom precis in i linje med tidigare snabb estimat, dvs -0,2% MoM och +2,4YoY. Kärninflationen har YoY taktat mellan 2,0-2,4% senaste halvåret. Men det handlar mycket om baseffekten. Om man ser till månadsdatan har den under samma period pendlat mellan -0,3 och +0,4 med ett snitt på 0%. Så fortsätter denna utveckling så kommer YoY takten röra sig ner mot 0% nästa sommar. Svensk konjunktur och arbetsmarknad är numera ganska svag och aggregerat höjer därför inte företagen priserna längre. Så Riksbanken gör helt rätt i att sänka. Idag har vi ECB som om de sänker med 50 tvingar Riks att sänka med 50 i nästa vecka. Men det mest troliga är 25+25. Sett till jobbskapande och konja är det fritt fram.

Tittar man på det faktiska prisindex som ligger till grund för % datan, så visar den (och nu har jag tittat på linjen över KPI) så är den +0,7% sedan siste december 23. Dvs priserna har stått stilla i år. Som jämförelse kan man ta och titta på juni 2021 till december 2023, dvs 2,5år. Då steg samma index med 21%. En årliga inflationstakt på c8%. Då var det andra bullar.

Om man gör samma jämförelse med USA, och tar CPI ex energi, har den pendlat mellan +0,1 och 0,3 sedan juni, med ett snitt på 0,25%. Fortsätter den med 0,25 i snitt 6 månader till så ligger Core CPI på 3%. Nu tittar inte FED på CPI utan PCE, som ligger 0,5 under…. så core PCE borde kunna ligga på 2,5% till sommaren. Mot Riksbankens 0%. Men Sverige växer också med 0% och skapar inga jobb, medan USA växer med drygt 2% och skapar 100k/mån jobb.

Riksbanken säger att deras mål är att gå ner till c2% styrränta. Men om inflationen ligger på 0 i sommar, så driver dom en väldigt åtstramande politik med 2%, (2-0=2) och det är inte osannolikt att dom kan sänka ännu mer. FED däremot har inte riktigt nått målet, men är inte långt därifrån. Utifrån samma resonemang som I Sverige, är 4,5% styrränta extremt högt (4,5-2,5=2) och man borde därför gradvis sänka med 25 punkter per möte så länge som kalkylen håller. Nästa sommar, efter möte i dec, jan, mars, maj, juni, så står FED på 3,25% men med core PCE på 2,5% borde det vara en balanserad politik.

———————- tors

ECB sänkte som förväntat med 25 prickar 3%…. inga konstigheter, Europa växer med 1%, skapar typ inga jobb, har lite laggande löne inflation som kommer röra sig nedåt med fördröjning, industrin har det motigt, tjänsteindustring har det okej men inte mer, strukturella problem som är old news egentligen…. och där inflationen är på väg mot målet, så man kan i lugn och ro sänka ner mot 2% ish… och sen får vi se. kanske kommer behövs det mer…. vet ej, men det tar vi då!!!

US PPI kom topline högre än väntat, men kärn PPI, det som räknas, kom in på 0,2 mot väntat 0,2 och fg 0,3…. eller 3,4 YoY mot väntat 3,4 och fg 3,2… så visst tryck, men inget allarmerande. PPI påverkar SErvices väldigt lite, så det handlar om core Goods, och där går vi från ett läge med deflation, till att de slutar sänkar priserna. Det är vad man ska vänta sig. En normal konjunktur sänker inte priser… utan de är flatish…. allt det handlar om är lägre tillväxt, färre nya job, lägre löneökningar, lägre prisökningar i den dominerande tjänstesektorn… det om något tar inflationen ner mot målet i förlängningen. Inget annat!

—————– fre

Svensk data över arbetsmarknaden kom idag. Jag tittar inte på arbetslöshet, då denna siffra är ganska missvisande och ointressant. Men jag konstaterar att 5,20m människor var anställda per siste november, mot 5,26m i november förra året. Jobbskapandet är i princip flat i Sverige, vilket lirar med tillväxt runt 1%. Det är inte så kul, men det är inte recession. Givet att detta håller i sig, så kan Riksbanken fortsätta att sänka. Eftersom ECB sänkte med 25 igår till 3,0% så tror jag att Riks sänker med 25 i nästa vecka till 2,5%. Min tes har sedan varit att ECB fortsätter ner till 2% under nästa år, och Riks följer med ner till 1,75%. Men det finns röster där ute som menar att det finns en nedside risk i datan, inte tvärtom, dvs att i bästa fall fortsätter datan i Europa komma in som den gör nu. Men risken är stor att den försämras, och därför kommer inte ECB stanna på 2% (vilket per defintion inte är stimulativt om inflationen ligger kvar runt 2%) utan man kommer tvingas ner ännu lägre, och där siktar man på 1,5%. Och detta target kräver alltså inte recessions liknande data, för då kan man tänka sig ännu mer sänkningar. Givet att vår data lirar med detta, så kommer Riksbanken hålla i sin strategi och gå före ECB, och därmed nå 1,25%. Detta skulle såklart vara positivt för alla bolåneägare, då rörliga bolån borde kunna komma ner mot 2%.

Jag har inte facit men kan binda lånen ner mot 2% senare i vår, så är det förmodligen en bra ide.

När det kommer till USA är det andra bullar. Räntan har gjort en kraftig studs från 4,15 till 4,32% denna vecka. Det tycker jag är en tokig tolkning av både jobb och inflationsdata. Men men, konsensus är nu helt övertygade att FED sänker till 4,25% i nästa vecka, men pausar sina sänkningar efter det. Anledningen är att trenden när det kommer till jobb och inflation har planat ur, och de vill se var nästa steg tar vägen. Dvs jobben har trendat ner mot 100k/mån senaste halvåret, men stannat där. 100k är inte särskilt mycket, men givet en tajt arbetsmarknad, så räcker det för att upprätthålla lönerna mot 4%, och då får vi automatiskt ett inflationstryck runt 3%. Inflationen trendade även den ner från höga nivåer, men tycks ha fastnat runt 2,5-3%. Av den anledningen vill FED vänta och se om

1, jobben fortsätter runt 100k, och inflationstrycket 3%, dvs 0,25%MoM (core PCE)

2, eller jobben börjar återigen tappa och gå under 100k

3, eller jobben börjar accelerera uppåt

Om det blir (1) så borde man kunna återuppta sänkningarna och ändå röra sig med 25 per möte. Det är ändå en ganska svag konja, är 3% inflation motiverar styrränta på c3%.

Blir det (2) så är sänkningarna en no brainer.

Blir det (3) så kommer ”pausen” att hålla i sig länge, och då får vi snällt vänja oss vid räntor över 4%.

Vad kommer det att bli? Jag tror i första hand på 1, i andra hand på 2, och sist 3. Service sektorn har hållit den amerikanska ekonomin under armarna. 90% av alla är anställda där, och det är där jobben skapats, så den är avgörande. Och vid senaste ISM mätningen så visade den tecken på en första sättning från höga nivåer. Employment faktorn har också pekat på ett ganska lågt jobbskapande framöver. Om man tittar på senaste NFP jobbsiffran, och bryter ut Service jobben, så tappar den momentum,

Nästa vecka kommer Flash Service PMI. Den är intressant ur det här perspektivet.

Det viktigaste nästa vecka är FED mötet… att dom sänker är ingen nyhet. Men den stora frågan är om de signalerar paus eller inte. Blir det ingen paus, så kommer räntan tappa mot 4%. Annars lär den hovra runt 4,25 under en tid.

Trevlig helg!

Efter att Trump febern går in på sista versen, så har räntan kommit tillbaka lite, från 4,5% ner mot 4,2%. i veckan har vi viktig data, där jobben på fredag är viktigast. Detta sätter ribban för vad FED gör på december mötet den 18e, och som i sin tur avgöra om räntan ska konsolidera mellan 4,0-4,5% ett tag till, eller bryta ner under 4% och inta en fallande trend. Det i sin tur kommer vara väldigt avgörande för börsutvecklingen och vad som över- och underpresterar.

Jobbdatan kommer i absoluta termer vara stark. Det väntas 195k nya jobb, men en stor del är en mean reversion effekt från dåligt väder i oktober (-12k). Den effekten ligger på c100k. Rensat för detta kan man säga att en ”äkta” stark siffra är 250k+ och en ”äkta” dålig är under 150k. En siffra på 195k upprätthåller 3m-snittet på 100k senaste månaderna vilket är i paritet med knappt 2% BNP tillväxt.

Jag noterar att VIX rör sig ner mot nivåer där man är helt trygg kring vinst utsikter och konjunktur. Det är såklart kopplat till Trump och förväntningarna kring konjan. Att man säljer obligationer, vars ränta går upp, är också en funktion av detta. Men normal RISK-on brukar vara förknippat med Svag dollar, inte stark som på sistone. Men det handlar såklart att om att USA styrka står ut relativt resten av världen. Vi får se om veckans data skörd kan rubba det här narrativet.

Som jag sagt många gånger innan, så är det inte rimligt med en styrränta på 4,5% om inflationsutsikterna är runt 2-3%. Ta Sverige som exempel, där är det konsensus med styrränta runt 2% när inflationsutsikterna är runt 2%. En styrränta på 4,5% är egentligen bara motiverad om man tror att inflationen tar ny fart under nästa år, dvs klart över 3%, en form av inflation 2.0, vilket kräver löner på 4%+ vilket kräver jobb på 300-400k i snitt per månad, vilket alltså kräver att ekonomin växlar upp från 2 till 3-4%. Det är inte jag så säker på. Inte med hyfsat balanserad primary deficits och så höga räntor.

Kina NBS Mfg PMI kom in på 50,3 mot fg 50,1. Caixin kom in på 51,5 mot fg 50,3. Snäppet bättre. NBS Services kom in på 50,0 mot fg 50,1

Tysk Mfg PMI kom in på 43,0 mot flah 43,2. Europa kom in på 45,2 mot flash 45,2

US Mfg PMI kom in på 49,7 mot flash 48,8… klart bättre, men fortsatt runt 50. Ingen superkonja (ännu)

US Mfg ISM kom in på 48,4 mot väntat 47,5 och fg 46,5… bättre

Dito Employment kom in på 48,1 mot fg 44,4.. .bättre men fortsatt svagt

Dito Prices kom in på 50,3 mot fg 54,8.. sämre, dvs inflationstrycket är inget vi behöver oroa oss över, vilket vi vet i Goods sektorn. Där varken höjer man eller sänker priser. Det är som det var under 2010-2019. Om något så finns det krympflation, som är en diskussion i sig. Nu pratar vi pengar konsumerade. På samma tema kan man även nämna kvalitet. Dvs en vara kan ju vara väldigt mycket bättre idag än för 5 år sen trots att den kostar samma. Ska den då anses vara billigare? Vi tar den diskussionen vid senare tillfälle!

Dito New Orders kom in på 50,4 mot fg 47,1.. bättre, men ingen siffra som skakar om världen, och säger att nu jävlar är industrin raka vägen in i högkonja igen!

Räntorna är förvisso upp idag, men det är mer en reaktion på fallet från 4,50%. Så reaktionen är ganska ljummen på datan, vilket jag också tycker är rimligt!

————– tisdag

Idag har vi JOLTS, som visar andel sökande per jobb, och hur många som säger upp sig. Man kan säga så här. Om många söker ett jobb, så behöver inte arbetsgivaren trycka upp lönen i himlen för att han känner sig säker på att kunna fylla posten. Uppsägningar, ja många gånger gör man det för att byta upp sig lönemässigt. Om man inte får högre lön, stannar man kvar på samma jobb. Så denna data leder löner, som leder inflation, som leder räntorna.

Tänkte vi skulle snacka lite jobb. På fredag kommer data där man väntar sig 200k nya jobb i november. Förra månaden låg siffran på 12k. Men under den månaden hade vi strejeker och dåligt väder. Man räknar med att detta slog med c100k. Så denna månad, går dom till jobbet igen, och bidrar med 100k+. Marknaden väntar sig att det anställts ytterligare 100k. Tittar man på senaste månaderna så har snittet legat på ca 120k så det är inte så konstigt antagande. Det var egentligen bara september som förvånade med sina 250k. Något som tryckte upp räntan fr 3,6 till 4,5%. Jobb kan man dela upp i privat och offtentlig sektor. Privat kan man dela upp i tillv-industri och service. Under året har det skapats hyfsat mycket jobb i offentlig sektor. Kanske är detta ett led i Bidens försök att vinna valet. Nu borde den siffran lugna ner sig, och när sen Trump blir vald lär den bli negativ. Inom det privata har tillv industrin haft det motigt och haft ett negativt jobbskapande hela året. Precis som ISM Mfg Employment faktorn visat. Igår kom den siffran in på 48,1 så nu drar man nog ner på varsel. Å andra sidan får vi inget jobb skapande i det offentliga så de lär ta ut varandra. Kvar har vi den viktiga service sektorn. Under de goda året 2021-2023 så taktade ISM Services Employment högt och vi hade också ett extremt jobbskapande. Sen mot slutet av 2023 börjar den falla, och med den jobbskapandet i Service näringen under 2024. DEt har också medfört att löntrycket mattats av. Men senaste siffran var 53 mot att snittat runt 48. Om det är för att man planerade att återanställa alla som strejkade eller det är början på nåt nytt vet jag ej. Men jag vet att om jobbskapandet ligger kvar runt 100k, vilket är rena service jobb, då industrin + offentlig sektorn är netto noll, så är det i paritet med 2% tillväxt i USA, och gör det möjligt för FED att sänka.

Men om jobbskapandet i service sektorn växlar upp. Då är det andra bullar. JOLTS i eftermiddag är intressant, samt ISM Services imorgon… innan vi får sifrran på fredag. Men spontant skulle jag säga att kommer den in som väntat på 200k eller bättre, så borde räntorna fortsätta ner. Kommer den in på 250k+ då betyder det att jobbskapandet växlar upp, och då behöver vi vara vaksamma….

JOLTS job opening kom in på 7,74m mot väntat 7,48m och fg 7,44… en rätt stor ökning faktiskt, men inget som bryter trenden.

JOLTS quits kom in på 2,1 mot fg 1,9… vilket skulle tyda på att fler var benägna på att säga upp sig för ett annat jobb, vilket oftast är kopplat till högre lön. Samtidigt sjönk Hires till 3,3m så det tyder ju inte på att man anställer direkt.

Överlag en data punkt som pekar på en något starkare arbetsmarknad. Men trenden skulle jag säga är intakt.

Ränta är fortsatt på 4,18% så gradvis ökar sannolikheten för en december sänkning. Jag tycker det är rätt löjligt, då det krävs en extremt stark siffra för att dom inte ska sänka den 18e. Frågan är om vi får 100 punkter första halvåret nästa år eller ej. Det är det intressanta, och det kräver en ganska duvig FED, som kräver svag data….

Som jag ser det är 4% vattendelaren när det kommer till räntan. Liksom dollarn på 1,07 kanske 1,08eur.

———— onsdag

Vi har alltså ISM Services idag, jobben på fredag, US CPI den 11e och FED den 18e. Hela denna skörd av data kan alltså driva ner räntan mot 3,3% i januari. Men det krävs ännu en narrativ ändring. Blir det inte det, så kommer räntan harva vidare i ett intervall om 4-4,5%. Jag tror det senare riskerar att lägga sordin på börsen och kan få den att tappa mot SPX 5650. Medan det senare får oss att ta ut nya ATH. Det handlar om att senaste uppgången handlar till viss del om optimism kring Trump men även en positiv syn på vinster för 2025, som ofta prisas in under Q4 året innan (VIX tillbakagång visar att man har stort förtroende för vinstestimaten nästa år). Medan skulle vi få fallande räntor så är detta primärt bra för multiplarna, och driva aktier vidare. Dock sker det under rotation, där räntedrabbade papper, som gått svagt, är vinnarna. Viktiga två veckor framför oss! Många FED ledamöter har varit ute, och mer eller mindre sagt att räntesänkarspåret är intakt, men det kräver såklart stöd av data.

Kina Caixin Services kom in på 51,5 mot fg 52,0.. helt okej

Tysk SErvice PMI kom in på 49,3 mot flash 49,4 och för Europa blev det 49,5 mot fg 49,2…. som tidigare sagt, är det denna delen som håller Europeisk konjunktur och arbetsmarknad under armarna. Utan att det är nån högkonja direkt. Det är hyfsat fullt på restaurangen, fast notan är på mindre än vanligt. Som på vilken stockholmskrog som helst!

US Service PMI kom in på 56,1 mot flash 57,0.. sämre men fortsatt superbra nivå!!!

ADP kom in på 146k mot väntat 150k och fg 184 (fr233k)… siffran här ska man ta det lite lugnt med och inte dra för stora paralleller. Men vi kan konstatera att den är sämre än sist, och den senaste nedrevideringen blev rätt stor. Så om man ska dra nån slutsats så är det att NFP inte kommer överraska särskilt positivt. Men som sagt, man ska inte dra för stora slutsatser!

ISM Services kom in på 52,1 mot väntat 55,5 och fg 56,0… Oj, vilket jävla tapp. Dock fortsatt OK nivå!

Dito Employment kom in på 51,5 mot fg 53,0… ingen uppväxling av jobb här inte. nivån runt 50 visar på att nettoskapandet av jobb ligger på 0-100k. Givet att Offentliga jobb och industri ger netto noll, så är det härifrån jobbskapandet måste komma, om vi ska tro att lönerna tar fart igen, och tvingar upp inflationen på ett sätt som tvingar FED att avbryta sänkningarna.

Dito Prices kom in på 58,2 mot fg 58,1….. men fortsatt tryck på priserna, och det handlar fortsatt om att 1, personalkostnaderna fortf ökar på ett sätt som gör att man vill ta ut högre priser och 2, efterfrågan från kunderna är fortfarande så god ATT man faktiskt KAN höja priserna.

Dito Biz Act kom in på 53,7 mot fg 57,2… en klar sättning, fast från hög nivå. Det visar att Efterfrågan från kunderna faktiskt har sina gränser!

Dito New Orders kom in på 53,7 mot fg 57,4… och om Biz Act beskriver nuläget, så ger new order en hint om framtiden, och den förväntas gå samma väg. Dvs avmattning från hög nivå.

Vad som händer framöver, givet att efterfrågan kommer ner från höga nivåer, är att man kommer 1, anställa färre och 2, på sikt få svårare att höja priserna. Alltså pekar dagens data på att jobbskapandet INTE tar fart närmaste månaderna utan tvärtom kan mattas. Med det mattas löner, och med det inflationen. Att företagen även tvingas till lägre prishöjningar gör sitt.

Jag är den förste att skriva under på att Trump ev kan skapa högkonja, men vad jag inte skriver under på är att han skulle ha något större ekonomiskt inflytande under första halvåret. Tidigast kommer hans politik att synas i datan under andra halvåret, och mer troligt under 2026.

Dagens data gör mig stärkt i min tro att USAs tillväxt växlat ner strukturellt, vilket alltså påverkar jobb, löner och slutligen inflation. Detta gör att FED kan sänka vid varje möte framöver. Där anser jag att räntemarknaden har haft fel, genom att handla upp räntan till 4,5%. I första hand borde den röra sig mot 4%. En sänkning i december är mycket sannolik.

Men fredagens jobb data trumfar alltid ovan data… så det är på fredag det avgörs. Men detta är ett steg i rätt riktning.

Alltså, dagens data säger att räntan ska ner, och börsen ska upp!

————— tors

ISM Services kom in och gav marknaden en riktigt reality check! 10yrs som var uppe på 4,27 och vände ner på kvällen till 4,17%. Om jobbdatan kommer in okej imorgon, så räknar jag med att 4% bör testas inom kort. Därefter får CPI den 11e och FED den 18e göra sitt, om vi ska bryta ner under 4% och stänga året på 3,6-3,8%. Eller studsa tillbaka mot 4,5%.

Snab estimat över svensk inflation om nu på morgonen in på KPIF 1,9% YoY eller 0,5 i månadstakt. Men det var en funktion av energi priser skulle jag säga. Ex energi kom den in på 2,4% eller minus -0,2 i månadstakt. Inflation i Sverige är inget problem, och Thedeen kan utan bekymmer sänka ner till neutral styrränta om c2%. Sen om han gör det med 50 punkter i taget, eller 25…. det låter jag vara osagt. Det spelar inte så stor roll. Givet svag arbetsmarknad och okej krona (rel Euron) kan han motivera 50.

——– fred

Jobb siffran från USA kom in på 227k mot väntat 200k och fg 36k (uppreviderat fr 12k). Kan verka stark vid första anblick men var ganska inline, och sammansättningen är svag. Government job var 33k i november och 38k månaden innan. De kommer inte fortsätta växa så här av olika skäl. Så tittar man på privata sektorn så var det drygt 200k och typ noll förra månaden. Tittar man i tillverknings sektorn skapades det 22k men försvann 48k månaden innan. Detta är en sektor där det varit nettovarsel i år men där man nu kan tänka sig att det planar ut om man ser till ISM Mfg. Det innebär att i servicesektorn skapades det c170k jobb förra månaden, och +50k månaden innan. Lägger man ihop dom blir det 220k jobb under två månader, eller ca 110k per månad. Vad vi ser är alltså en gradvis inbromsning bland jobben i tjänstesektorn, och det är vad hela ekonomin handlar om, eftersom man kan utgå från att Government och Industrijobben tillsammans borde ligga runt netto noll framöver.

Min konklusion är att Service sektorn fortsätter att uppvisa svaghet, och det bara är en tidsfråga innan vi har jobbskapande under 100k. Svag arbetsmarknad bekräftas även av trenden på Quit rates och Job openings som visar på kärvare tider.

Lönerna kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4. Det var 4e månaden i rad som de kom in på 0,4. Fortsätter det i 8 månader till så kommer lönerna takta nästan 5%. Men det kommer inte att hända, för lönerna laggar styrkan i arbetsmarknaden. Lönerna YoY visade på 4%. ECI datan som kommer kvartalsvis, och som FED fäster större vikt vid, visar på löner runt 3,2-3,6% i årstakt. Jag tror verklig lönetakt ligger idag på 3,5-4% och det i sig motiverar CPI på 3-3,5 och PCE på 2,5-3%.

Men givet den avtagande styrkan i tjänstesektorn (se ISM Service i veckan), som helt dominerar amerikanska ekonomin, så kommer lönerna röra sig ner mot 3% nästa år, och i förlängningen dra core PCE ner mot målet om 2%:

Att FED ska ligga på 4,5% styrränta när inflaitonen ligger runt 2,5-3% och trenden dessutom är i rätt riktning så kan man i lugn sänka med 25 punkter per möte, och därmed ligga runt 3,25% nästa sommar, och ändå har marginal ner mot inflationen. Om något så finns det goda chanser att man sänker under andra halvåret ner mot 2%. Men vi tar ett steg i taget.

FED bör enligt mig enkelt kunna sänka med 25punkter den 18e december till 4,25%, och enligt mig bör räntan kunna röra sig ner mot 4% rätt enkelt i närtid. Detta i sin tur är positivt för aktier.

Jag vill inte att 10åringen stänger ovan 4,24%.

Om FED penslar en någorlunda duvig bild av framtiden, så borde räntan gå ner under 4% fram till årsskiftet, och detta borgar alltså för en hyfsat stark avslutning på börsåret, allt annat lika!

Trevlig helg!

Guldet har varit starkt en vecka (indikation på att räntorna ska ner), guldet spikade ner i fredags (som en funktion av svag euro), tryck ner på räntorna börjar komma nu….. och laggards som ex OMX visar lite framfötterna! Är det upptrappningen inför nästa rörelse som handlar om att Trumpismen fades away, och att det väntar en jobb siffra som skakar liv i verkligheten. Flash Services var ju stark i fredags, MEN tydligen var sysselsättnings komponenten svag. Lite som att de som svarade på enkäten sa att ”JA nu när Trump blivit vald så blir det fart på ekonomin, men vi tänker inte anställa någon”.

En ränta på 4,30% så borde man ha dollarn i 1,08eur. Vi är på 1,046…. så det är väldigt mycket post-election Trump inbyggt i den starka dollarn idag.

Veckan är lugn på data, vi har Case Shiller, CB cons conf, Chicago PMI, Inflation från EU och core PCE från USA. Inget av det är avgörande.

Det skulle inte förvåna mig om vissa laggards (till SPX/NDX) ska göra lite catch-up. Sen får nästa fredags jobb siffra bestämma, om vi ska ner och sätta nya bottnar…. eller fortsätta upp och utmana gamla höjder. Vattendelaren är räntan, ska den ligga norr eller söder om 4%. Vilket bygger på om FED kommer sänka eller inte nästa år (med 25 punkter per möte, eller avvakta). Vilket bygger på om inflationsdatan ska röra sig ner mot 2% eller ej (core pce snitt 0,17% MoM). Vilket bygger på om lönerna ska röra sig sakta ner mot 3% i årstakt (snitt 0,25% MoM för NFP eller 0,7-0,8% QoQ för ECI). Vilket bygger på om det är en stark arbetsmarknad eller ej (snitt 100k eller sämre, eller 250k+ i snitt för NFP), vilket bygger på om USA växer med 2% eller sämre, eller 4%+. Så ser jag kopplingsschemat. Trump kommer såklart att rivstarta i januari, men det är tidigast mot slutet av året som vi ser effekterna av hans politik.

Ha en fin vecka!

———– tisdag

Case Shiller kom in lite sämre än väntat… men fortfarande 4,6% YoY och nytt rekord. Bostadspriserna mår bra…

CB Consumer Confidence kom in på 111,7 mot väntat 111,3 och fg 109,5…. alla är glada!

————- onsdag

Core PCE kom in på 0,3% MoM (0,27 egentligen) mot väntat 0,3 och fg 0,3. På årsbasis kom den in på 2,8 YoY mot väntat 2,8 och fg 2,7. Inline. Eftersom core CPI låg på 0,28 så borde PCE ligga på ca 0,23. Men det är avrundningsfel. Nu har den taktat runt 2,6-2,8 senaste månaderna, vilket förklaras väldigt väl av lönetryck runt 3,6-3,8%. Det i sin tur förklaras av tajt arbetsmarknad OCH starkt jobbskapande. Givet att jobbskapandet inte växlar upp (vilket det gör om BNP växlar upp från drygt 2% till drygt 4%) så borde lönerna kunna röra sig ner mot 3% vilket gör att 2% core PCE är inom räckhåll nästa år. MEN, det bygger alltså på att jobbskapandet inte växlar upp från snitt 100k/mån till 300k/mån.

Dagens siffra var hyfast inline, vilket marknadens reaktion visar, där räntan fortsätter ner och dollarn är hyfsat svag!

Nu laddar jag upp inför ISM i första hand…. dvs om BNP tillväxten ska upp från 2 till 4% så kommer den inte göra det om inte ISM x2 New orders drar rätt upp i taket. Men som jag sagt många gånger, jobbdatan nästa fredag är svinviktig.

Jag ser ränta på 4% som vattendelare, under den så är det samma sak som att marknaden tror att FED kommer fortsätta sänka. Över 4%, är samma sak som att de sänkt för sista gången!

————— fredag

Flash Core Inflation från Europa kom in på 2,8% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,7. Headline ligger på 2,3 mot väntat 2,3 och fg 2,0. Kärninflationen i USA och Europa ligger på i princip samma nivå, båda uppbackade av förhöjd löneinflation. Skillnaden mellan Europa och USA är att Europa inte växer, att arbetsmarknaden står stilla, och att lönerna som laggar jobb+tillväxt mycket sannolikt kommer ner närmaste året, och därmed avtar inflationstrycket. I USA däremot, är tillväxt och jobb starkare, och risken är att lönerna inte växlar ner, och därmed är inte inflationsutsikerna lika tydliga. Detta i sin tur göra att ECB i lugn och ro kan fortsätta sänka ner mot 2%. Medan FED står och väger om man ens kan gå ner från 4,50 till 3,25%. Amerikanska ekonomin är alltså inte bara relativt sett starkare, den gör det dessutom under en styrränta på 4,50% medan Europa knappt hanterar 3,25% styrränta. Och Svenska ekonomin är sämst av alla, och vi står på 2,75%. Men det är ju också därför som Thedeen sänkt mest. Han är av goda skäl mest orolig över jobb och konjunktur, och minst orolig över inflation.

Chicago PMI kom in på 40,2 mot väntat 44,0 och fg 41,5… sämre och svag nivå. De lokala indexen spretar ganska rejält nu, och det är svårt att få en klar bild. ISM Mfg i nästa vecka blir intressant. Sen ska man komma ihåg att det är Service sektorn allt handlar om. Och den kommer nästa onsdag.

Nästa vecka blir avgörande, med viktig data, som bestämmer om räntan ska ner och testa 4%, och i förlängningen fortsätta ner, ELLER, konsolidera mellan 4 och 4,5%. Det är helt avgörande. Ska den fortsätta mellan och 4 och 4,5 så innebär det att årets vinnare har fortsatt potential, men också en korrektionsrisk, medan resten fortsätter att gå dåligt. Tänkt typ, OMX flat, Nvidia upp eller ner, beroende på sentiment. Om räntan faller under 4 så räknar jag med rotation. Jag tänker inte att Nvidia behöver gå särskilt dåligt, typ konsolidera, men pengarna flödar in laggards som OMX. Så egentligen vill vi ha under 4%. MEN, vi vill inte se en så dålig jobb siffra att marknaden blir rädd för konjunktur och vinstprognoser, genom att VIX drar över 20. Då blir det inte kul för nån. Denna risk är dock liten. Jag tänker typ en siffra på 200k+ och då stannar räntan norr om 4%, eller kommer den in på 150k eller sämre och då bryter vi ner under 4%.

Trevlig helg!

Att valet är över, och Trump blev vald, förklarar en del av dollar styrkan. Jag skulle säga att den borde stå i 1,07eur, istället för närmare 1,05. Men den stora förklaringen till varför den inte står i 1,12eur är räntans utveckling från 3,6 till 4,5. Den i sin tur är kopplad till att marknaden inte tror att FED kommer kunna sänka mer. Det i sin tur är kopplat till förväntat inflationstryck, som är kopplat till förväntat lönetryck, som är kopplat till arbetsmarknad och konjunktur. En stark konjunktur gör det omöjligt för FED att fortsätta sänka, resonerar man.

Historiskt har Dollarn stärkts efter val. Men effekten brukar klinga av. Att VIX trilla i backen handlar också om att valet är bakom oss. Den effekten brukar också avta. Nu är det tillbaks till makro ritbordet. Är FED klara eller ej? Jag skulle säga att det till 100% handlar om jobben. Kommer de in på 100k eller sämre, ja då fortsätter man sänka och då ska räntan ner. Då har marknaden fel. Blir det klart bättre så avvaktar man. Det är intressant hur Septembers starka jobb siffra fick räntorna att stiga. Men oktobers svaga siffra togs med en axelryckning. November är superviktig.

I förra veckan kom detaljhandel från USA. Den kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,8 från tidigare 0,4. Vet inte riktigt var upprevideringen kom ifrån, men den är kraftfull. Siffran såg stark ut, men lyfter man bort bilar var den inte särskilt stark, och tittar man på det som heter Retail Control så var den rätt svag.

Empire NY Fed, som mäter aktiviteten bland tillverkande bolag, och industri, i New York området kom in på 31,2 mot väntat -0,7 och fg -11,7. En sinnnessjukt stark siffra som pekar på att ISM borde dra mot 60+. Det finns ju en Trump effekt här som är svår att sätta en siffra på. Vi får inte glömma att det är enkäts data vi pratar om, men det ska bli intressant att se hur resten av de olika PMIs kommer in framöver. Till slut måste marknaden skaka hand med verkligheten, och då är jobbsiffran avgörande.

I veckan som kommer väntar Philly FED, Flash PMIs samt NAHB index… rätt lugnt! Ska bli intressant att se var SPX tar vägen efter gapet är stängt.

NAHB index kom in på 46 mot väntat 43 och fg 43. Bättre! Men, senaste två åren har den pendlat mellan 32 och 56 utan att det har betytt jättemycket, så jag ser det nog lite som en axelryckning.

——– tors

Känns som att SPX och VIX vill stänga sina gap, vilket innebär någon dags svaghet till. Sen får vi se. Tror som sagt jobb siffran är avgörande.

Philly FED kom in på -5,5 mot väntat 8,0 och fg 10,3… klart sämre. Rätt intressant hur den spretar så mot Empire tidigare i veckan. Men man ska inte dra på för stora växlar. Är fortsatt inom intervallet senaste två åren. Ska bli intressant med Flash PMIs imorgon!!!

———– fredag

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 43,0 mot väntat 43,2 och fg 43,0. Från Europa kom den in på 45,2 mot väntat 46,0 och fg 46,0. Tillverkningssektorn hackar som vanligt. Tyska Services kom in på 49,4 mot väntat 51,6 och fg 51,5. Från Europa kom den in på 49,2 mot väntat 51,6 och fg 51,5. Klart sämre. Att Europa hackar vet vi sen länge. Men det är en sammansättning av en svag tillverkningsindustri, och en ljummen service sektor. Service sektorns styrka är ANLEDNINGEN till att Europa inte är i recession. Service sektorn gör att arbetslösheten inte ökar, utan står och stampar. Men denna siffra är en avvikelse mot tidigare data som legat kvar över dock. Dock inte med så stor marginal. Marknaden hickade till på detta, dvs EU räntor föll och Euron försvagas. Detta för att marknaden är nu rädd att även servicesektorn ger vika och går samma öde till mötes som industrin. Då växer inte Europa med 0-1% i årstakt längre, utan då är vi på väg in i negativa tal, dvs recession. Hamnar vi i recession, så kommer inte ECB sänka gradvis med 25 punkter i taket, utan öka takten. Därför faller räntorna, och givet dess realation mot exemplevis US räntor, så försvagas Euron, och Dollarn stärks som en konsekvens av Europa. Jag tycker inte det hade varit fel om ECB anammade samma strategi som Riksbanken, dvs man inser att givet konjunkturutsikter så är inflationen på, eller på väg mot målet, och då kan man lika gärna neutralisera penninpolitiken, vilket per definition är att gå från positiva till neutrala realräntor, vilket på ren svenska är ”sänk till 2%”. Sen hur snabbt man gör det, spelar ju inte så stor roll. Man kan göra det ganska snabbt faktiskt. Som det är nu ligger en Europeisk 10 åring på 2,25% och en Amerikansk 4,4%… tro fan att Dollarn är stark.

Vissa har noterat att löneläget är högt i Europa. Särskilt i Tyskland, och att detta skulle innebära ett problem för inflaitons utsikterna. Inte en chans säger jag. Lönerna är laggande, och givet pristrycket vi har haft, och att företagen faktiskt uppvisar fina vinster, och att de flesta har jobb, så ställer man upp höga krav som man driver genom. MEN, företagen som är helt rationella, skickar vidare detta till priserna. Men eftersom efterfrågan redan är ganska svag. Kom ihåg att Europa nu taktar runt 0% tillväxt, så kan man inte höja priset på en vara där efterfrågan är på nedgång. Då sjunker bara efterfrågan ännu mer. Så vad tvingas företagen göra istället. Skära på personalkostnader. Varsla. Det är detta som är pest eller kolera sitatuonen. Desto större lönekrav fack och andra får genom, desto större mer varsel nästa år. Detta blir lite av en ”rättvisefråga”. Dvs om avtalade löner blir höga, så blir fler varslade. Dom är förlorar. Medan de som har jobbet kvar, är vinnare. Men om löneläget blir lägre, så blir färre varslade, dvs färre förlorare, och de som har jobbet kvar, blir mindre vinnare. Så låga lönekrav är det ”mest rättvisa” paradoxalt nog. Man kunde tänka att den tredje gruppen (kapitalägarna) borde dra sitt strå till stacken, dvs ge upp vinster istället. Men så fungerar det inte i en marknadsekonomi. Blir recessionen riktigt illa, så är det få företag som kan skydda sina vinster, trots kostnadsbesparingar, och då får man tvärtom ge bort gångna års vinster. Så det är inte så att kapitalet inte får någon pina alls. Det får man, och ibland händer det att företag går i konkurs. Då tappar de inte bara inkomst på kapital (vinster), utan även hela insatsen.

Från USA kom flash Mfg PMI in på 48,8 mot väntat 48,8 och fg 49,5… Trumpismen har inte fått något inverkan på Tillverkningsindustrin ännu. Med andra ord kan vi vänta oss fortsatta varsel, och uteblivna prisökning. En axelryckning med andra ord.

US Service Flash PMI kom in på 57,0 mot väntat 55,2 och fg 55,0… väldigt stark från en redan stark nivå. Får se om ISM Services bekräftar detta. Men givet styrkan här, så kan man tänka sig fortsatt prishöjningar, inga varsel, och uppåtrisk för lönerna. Men som sagt, ISM är viktigare, och viktigast av allt är jobbdatan. Jag kan inte nog understryka detta.

Jag noterar att Guldet är starkt…. pekar på lägre räntor i USA, frågan är om jobbdatan kan få fart på detta…

Att dollarn är så stark, tolkar jag i dagsläget inte som att räntorna där ska upp, för att FED ska sluta sänka, eller rent av sänka, utan mer en funktion av ett svagt Europa.

Frågan är….. säg att Europa växer med 0% och Kina below trend…. kan USA växla upp från nuvarande 2 till 4%. Om det händer, drar det med sig övriga världen. Eller är det mest sannolika, att oddsen att USA ska växla upp ganska låga. Återigen… jag tror jobbdata den 6 dec, kommer bli ett hand shake med verkligheten, som ställer nuvarande Trump-fever på sin spets.

Jag vill påminna alla om att Europa är världens sjuke man, och USA är motsatsen. Och vi vet till stor del varför. Nämligen hur mycket budgetunderskott, dvs ökning av statsskuld, man haft i USA senaste åren relativt Europa, OCH Large Tech. Konkurrenskraften och värdeskapande runt Hermes slipsar, järnmalm och parmesan ost, är inte lika punchy. MEN, och detta är viktigt, USA kan relativt Europa växa snabbare, MEN att det skulle vara outright recession i Europa, och högkonja i USA, utan en längre tid, är åtminstone ur ett historiskt perspektiv helt osannolikt. Och ska man vara ärlig, om man lyfter bort Large Mega Tech och några andra bolag, som gynnats av IRA och annat, så är inte tillväxt, vare sig sett till Revenues eller Vinster, särskilt imponerande i USA.

SPX har stängt sitt gap på ovansidan, men har ett nedtill. Tror chanserna är rätt stora att det ska täppas till, precis som VIX gapet, innan vi återupptar trenden.

Trevlig helg!