Kortsikt's Blog

Gott Nytt År kära blogg vänner. Jag vill egentligen bara tacka för det gångna året, med allt stöd, intresse och initierade kommentarer. Då är det kul att skriva!

Jag får även passa på att gratulera världen till ett ganska gynnsamt ekonomiskt år. Även om inte alla har suttit på direktägande i Bitcoin och Nvidia aktier, så är stora delar av sparandet, dvs pensionskapitalet, allokerat i globala portföljstrukturer där USA och Large Tech väger tungt. Jag kan också konstatera att hushållens balansräkningar ser starka ut, givet att bostadspriserna världen över ligger kvar på höga, vilket trots stora skulder, gör att Eget Kapital ändå imponerar. Jag kan också konstatera att aldrig förr har så många haft ett jobb att gå till som under 2024, om man ser till aggregerad sysselsättning. Det har inte varit kul med höga räntekostnader, men det hade varit ännu sämre med utebliven lön. Då är det till och med slitsamt med låga räntekostnader.

För ett år sedan stod amerikanska 10-åringen i 3,8% och hade någon sagt att den stänger året på 4,6% hade jag inte trott dom. Snarare ner mot 3%. Jag trodde nämligen att USA och världsekonomin skulle bromsa in och med det skulle vi få lägre räntor. Det komiska är att detta stämmer till stor del. Amerikanska ekonomin bromsade in, man kan nästan säga att den ”nös”, varpå omvärlden fick en svårare förkylning. Den ”nysningen” manifesteras av lägre tillväxt under 2024 än under 2023, lägre jobbskapande under 2024 än 2023, lägre löneökningarna och därmed fick vi även lägre inflationstryck mätt som core PCE under 2024 än 2023. Så check på den. Analysen brast på omfattningen, då Amerikanska ekonomin bromsade in långsammare än vad jag trodde, vilket medförde att FED började sänka långt senare (september) och långt mindre (100 punkter) än vad jag trodde. Ryggraden i Amerikanska ekonomin, och resten av världen också för den delen, har varit dess starka service sektor. Som har gått som tåget, skapat nya jobb och nya inkomster att konsumera, och såklart höjda priser.

Frågan är var vi befinner oss nu? Räckte det med en nysning, och att USA ska ta nya tag uppåt och framåt under 2025, och därmed dra resten av världen ur sin förkylning? Tittar man på räntorna så kan man nästan tro det. Men jag får inte ihop det riktigt. Hur ska service sektorn accelerera från rekordhöga nivåer? Och om det är en CapEx driven uppgång (där hushåll bygger hus, och företag investerar) så brukar det vara drivet av låga räntor efter en lågkonjunktur. Räntorna är ju inte låga! Eller ska staterna driva detta? Skulderna är ju ganska höga, och stora delar dagens budgetunderskott går åt att betala räntekostnader. Det känns också knepigt. Kvar har vi Trump faktorn som såklart är svår prognostiserad. Men om han sänker skatter för att han bantat publika sektorn, så är det ett nollsummespel om man bara ser till dollar. Om han avtvingar omvärlden på tullar, så gynnar det amerikanen på bekostnad av en fattigare Europe eller Kines som i sin tur inte har råd med Apple, Nvidias, Amazone eller Metas produkter och tjänster.

Det är mänskligt att hela tiden söka efter förändring. Dvs ska USA gå från nysning till förkylning, och dra resten av världen med sig i feber, eller ska USA skaka av sig sin nysning och göra resten av världen frisk. Men det finns självklart ett case där vi bara får mer av samma, dvs USA kanske bara ska fortsätta att nysa, och låta resten av världen vara förkylda. Vissa hävdar att räntesänkningarna världen över kommer få en positiv effekt. Jag är inte lika säker. Det globala ränteläget är inte tillräckligt lågt för att ge en demand push. Å andra sidan är det kanske inte tillräckligt högt för att skapa en negativ förändring heller.

Den Amerikanska 10-åringen var nere i 3,6% i september, och soft landing caset var synnerligen intakt. Men sedan dess vann Trump och den drog 100 punkter. Spelplanen ritades om, och till och med FED signalerade att nu väljer man att pausa. Närmaste månaderna får vi se hur det här spelar ut.

Jag följer macro datan som ger en kluven bild.

ISM Service PMI visade tecken på att bromsa in från rekord nivåer vid förra mätningen. Flera lokala PMIs visar också påtaglig svaghet. Men Service PMI var samtidigt superstark. Ingen tydlig bild, och framförallt är PMIs sekundära. Det vi egentligen vill fånga är tillväxt utsikterna. För är dom svalna så lär nya jobb svalna. Det är den viktiga faktorn. Så vad jag vill säga är att bereonde på vad som händer i den amerikanska service industrin, är helt avgörande för om jobbskapandet kommer in på 50,150 eller 250k närmaste månaderna. Det i sin tur avgör om räntorna ska ligga kvar högt, eller komma ner, vilket i sin tur är helt avgörande för hur börser etc går.

Även inflationsdatan har spretat. Core CPI kom in högt på 0,30% MoM senast. Tänk er att företagen höjer så mycket varje månad under ett helt år, och FED är väääääldigt långt från målet. Samtidigt kom core PCE in på 0,10% MoM, och med samma resonemang kan man hävda att FED är klart UNDER målet. Dom kommer konvergera, var så säker. Och sättet dom gör det på är helt avgörande för räntor och börser.

Inga kioskvältare på data fronten denna vecka, så vi tar det lite lugnt och laddar batterierna inför nästa vecka.

Även om jag inte sysslar med börs prognoser brukar jag ändå få frågor om detta, och givet att jag tror mer på svagare konjunktur än motsatsen så är jag optimistisk till att råntorna ska ner, och därmed ska man äga aktier. Sen sker det alltid rekyler. Så my take är att jag är positiv till OMXs30 så länge som 2300 håller. För SPX gäller stopp 5600-5700.

Ha en fortsatt skön ledighet

FED sänker med 25 punkter på onsdag till 4,25%. Men frågan är om de annonserar en paus? Nästa möten är i januari, mars och maj. Jag anser inte att de bör pausa. Jobbskapandet senaste halvåret ligger på 120k/mån i snitt. Det är förenligt med jobbskapar takt på 1% vilket lirar med 2% BNP tillväxt. Det är en betydande nedgång mot 2021-2023, och inte en miljö där varse sig löner eller inflation frodas på lång sikt. Core PCE inflationen har under den här perioden legat mellan 2,5-3%. Att då ligga kvar på 4,25% är inte rätt. Särskilt inte när de själva gör bedömningen att en neutral ränta ligger på 2,75%. (Neutral ränta är alltså den nivå som varken stimulerar eller motarbetar inflation). Om jobbtakten däremot under nästa år börjar dra iväg igen… säg klart över 200k några månader i rad. Då är det inte rätt att fortsätta att sänka. Men där är vi inte. Tvärtom visade senaste ISM Services, dvs den del i ekonomin som växer, skapar jobb och inflation, och den kom ner från höga nivåer. Vet inte om det är början på en moderering eller ej. Men det är viktiga saker. Kanske den viktigaste.

Sen tror jag absolut att FED kommer lyfta det faktum att den fallande inflations trenden ”kom av sig” och inflationen upplevs som sticky på sistone. Det i sin tur handlar om att lönerna fastnat runt 3,5-4% vilket i grunden handlar om att Service sektorn mått bra och att USA fortfarande växer med 2%, och inte som Europa med typ 0%. Men trots detta är det fel att ligga på 4,25% när inflationen är 2,5-3%. Vissa där ute tycker felaktigt att FED ska typ ligga på 5% ränta så länge som core PCE inte går under 2%. Då ska man sänka med 300 punkter ner till 2%. Men så funkar inte begåvad penningpolitik.

Riksbanken sammanträder också i veckan, och man kommer sänka med 25 till 2,5%, och annonsera fortsatta sänkningar som det mest troliga. Avatalsrörelsen nästa år spelar roll såklart. Men det är väldigt lite som får Riksbanken att gå mot 1,75%.

Tysk Mfg Flash PMI 42,5 mot väntat 43,1 och fg 43,0. Europa kom in på 45,2 mot väntat 45,3 och fg 45,2. Fortsatt kämpigt. Tysk Service PMI kom in på 51,0 mot väntat 49,3 och fg 49,3. Från Europa kom den in på 51,4 mot väntat 49,5 och fg 49,5. Starkare, en fortsatt runt 50 nivån. Den är varken eller, men det är den som håller Europa under armarna. Precis som i USA, som förvisso även har Mag7 bolagen som rosen på tårtan. Men jag förundras ändå diskussionen där ute, där man ställer USA mot Europa. Jag håller med om att Europa är en sjuk man med strukturella problem. Jag tycker även det är fantastiskt att USA har Mag7 bolag som ingen annan. MEN, Europa växer med knappt 1% och skapar noll jobb, medan USA växer med drygt 2% och skapar drygt 100k jobb. Det är inte milsvid skillnad. Då ska man komma ihåg att USA kört budgetunderskott med 46%!!!!!! under senaste 5 åren (2020-2024) eller med ca 9% om året i snitt. Bra mycket mer än Europa och i synnerhet Sverige. Vad har man fått för det. Jävligt lite. Jag anser att Amerikanska ekonomin, rensat för Large Tech, verkar vara ganska oproduktiv, och står inte alls ut i en global jämförelse. Storheten är Large Tech… och den är inte liten. Men det är knappast mer än så. Säg att Sverige hade kört budgetunderskott på 9% varje år i 5 år. Det är ju drygt 500mdr SEK om året. Hur hade Sverige sett ut då?

Problemet med Europa är att vi växer med 0-1%, dvs ganska svag efterfrågan, samtidigt som de laggande lönerna fortfarande ligger på 4-5%. Detta gör att personal kostnaderna hos företagen stiger, samtidigt som svag efterfrågan gör att man inte kan dumpa över det på priserna. Första svaret på detta har vi redan sett, man slutar anställa. Nästa steg borde vara att trimma personal kostnaderna, vilket innebär varsel. Varsel i sin tur dödar lönetakten med viss fördröjning. ECB och Riksbanken fattar detta… och därför är fortsatta sänkningar näst intill idiotsäkra.

Empire FED kom in på 0,2 mot väntat 12,0 och fg 31,2… klart sämre. Man kan säga att den tagit sig tillbaka in i sitt 2023-24 range igen, och att förra siffran, som var exceptionellt bra, egentligen handlade om en Trump reaktion. Svårt att dra några större slutsatser på det här, mer än det jag brukar säga, dvs USA går inte in i högkonja bara för att Trump installeras. Senat det var klassisk högkonja, dvs under 2021-2023, så hade man budgetunderskott på 33%+ i ryggen.

US Mfg Flash PMI kom in på 48,3 mot väntat 49,8 och fg 49,7 Sämre, och lite märkligt är det hur denna är sämre, medan ISM Mfg slog förväntningarna. Å andra sidan ligger numera ISM och PMI i fas. Där en siffra runt 48-50 indikerar att tillverknings sektorn varken är på uppgång eller på fall.

US Service PMI kom in på 58,5 mot väntat 55,7 och fg 56,1.. klart bättre, och en siffra som pekar på att det är full fart. Detta är lite märkligt med tanke på att ISM kom in klart sämre på 52 och visar något helt annat. ISM väger alltid tyngre än PMI, men det är ändå besvärande, då det är viktigt att ha en tydlig syn över den så viktiga service sektorn. Jag kliar mig i huvudet, och tänker att är det ISM som var en outlier, och ska tillbaka till 55-60…. eller är det PMI som är laggande i bästa fall, och missvisande i sämsta fall. Det är ju enkät undersökningar trots allt

Varken ränte- eller dollar marknaden verkar ta någon större notis. Alla avvaktar vad FED har att säga på onsdag. Sannolikheten för en sänkning i januari ligger på 19%. Dvs att FED på onsdag signalerar PAUS. Gör man inte det så räntan falla snabbt mot 4% då detta inte ligger i korten.

Senare i veckan har vi Retail sales, NAHB index, Europa inflation, Core PCE samt Philly FED.

Ha en fin vecka!

———————– tors

FED sänkte som väntat med 25 punkter till 4,25%. Men drar ner antalet för nästa år från 3 till 2. Det låter kanske som en liten förändring, men det är en stor. Innan trodde marknaden att man skulle sänka med 25 punkter i januari, mars och maj, ner till 3,5% i maj. Nu vet vi att det inte blir nån i januari, och fortsätter datan att komma in som nu (mer om det nedan), så kommer man inte att sänka i mars och maj heller. Då står räntan på 4,25% i maj. Detta innebär i sin tur att 10-åringen från att vara på väg ner mot 3,25-3,5% under början av nästa år. Sannolikt kommer harva på runt 4,25-4,50. OM INTE DATAN ändrar på sig. Vad är det som menas.

Jo i huvudsak tittar FED på två saker.

Inflation, mätt som core CPI och core PCE, där den sistnämnda är målvariabel. Den vill man att den ska ”vara på väg” mot 2%. Det innebär att man vill se hur månadsdatan kommer in på 0,20% MoM eller lägre hyfsat uthålligt. För CPI gäller 0,25 eller bättre. Vi var där under sommaren, men det har avtagit under hösten och det stör dom.

Man tittar även på arbetsmarknaden. Den trendade ner från 2023 då snittet låg på klart över 200k/mån, till senaste halvåret en bit över 100k/mån. Men det har planat ut där. Jag tror att man resonerar så här; ”så länge som arbetsmarknaden skapar mer än 100k i månaden, så behöver den ingen hjälp av räntesänkningar”. Då avvaktar man. Går den under 100k vill man sänka.

Så det är två mål variabler, och numera pekar båda på att man bör PAUSA. Alltså pausar man. Pekar båda på att man bör sänka så sänker man vid nästkommande möte. Pekar de åt olika håll, så blir det svårare, men man gör en samlad bedömning.

Så den här pausen kanske börja vackla redan efter januari datan, jobben den 10jan och cpi den 15e. Eller tickar hela året på med 0,25% MoM eller högre och jobben över 100k/mån….. ja då kommer FED ”pausa” hela året.

Vad blir det? Ja då måste du svara på om USAs tillväxt planar ut runt 2%, drar iväg mot 4%, sjunker ner mot 0% eller blir kraftigt negativ. Det är en diskussion i sig. Var du landar med för svar där, avgör om du tror att nästa sänkning trots allt blir i januari eller ev i mars, eller ingen alls. Det i sin tur avgör om räntan står i 4,5% eller 3,5% till våren.

FED har heller inget emot att pausa för att se vad 1, nuvarande sänkningar på 100 punkter ger för effekt samt 2, hur ekonomin börjar bete sig efter Trump tagit makten och börjat hitta på saker.

Vad tror jag… Innan trodde jag att räntan toppade ur på 4,50 och var på väg ner. Nu tror jag den kommer harva på runt 4,25-4,50 till datan säger nåt annat. Jag är ju ingen jobb optimist för nästa halvår, jag tror mer på att under 100k är mer sannolikt än över 200k. Men risken är att den ligger kvar mittimellan, det räcker inte riktigt för att FED ska släppa pausen.

Service sektorn är nyckeln… och där säger ISM och PMI olika saker… så vi får se var de tar vägen framöver!

Lite nytt läge med andra ord.

RIKSBANKEN sänker med 25 till 2,50%, men flaggar upp för att de bara ser EN sänkning till nästa år. Jag tror det handlar om två saker,

1, Man har nu sänkt med 150 punkter totalt, och man har ingen superklar vy över var konjunkturen tar vägen nästa år, utan man gärna avvakta och se lite var den här rätt stora sänkningen får för inverkan på konjunkturen. Först när man har en bättre bild, så vet man hur man går vidare

2, Om man tänker att man lyckas med målet att nå 2% inflation, vilket man i princip gjort, så är det inte fel att penningpolitiken tar en mer neutral väg, och per definition är det när inflationen och styrräntan i princip tar ut varandra. Att sänka till en ränta långt under inflationstrycket, innebär att man måste vara rätt säker på att konjunkturen behöver stimuleras. Så säker är man inte.

Vad gäller framöver, de tittar såklart på arbetsmarknad och inflationstryck. Skulle vi få negativt jobbskapande och/eller inflationstrycket med stöd av löner och konjunktur fortsätter ner långt under 2%, då kommer man behöva återuppta sänkningarna och stimulera ekonomin. Men så länge som det ser ut som idag, så är man nöjd med att sänka EN gång till ner till 2,25% och ligga kvar där.

Var tror jag? Visst får sänkningarna effekt i folks plånböcker, och ger stöd åt konsumtion, tillväxt och jobb. Men jag har väldigt svårt att se hur konjunkturen verkligen tar fart till våren. Snarare tror jag det finns nedside risker. Vi är tajt ihopkopplade med Europa, som har det motigt. Det väger nästan tyngre i min bok. Men jag är ödmjuk och vi får ta en data punkt i taget.

Som det är nu så skapas det inga jobb, och företagen har slutat höja priserna, så by definition så tycker jag att man kunde fortsätta lite till… men jag vet inte heller vad sänkningarna kommer ge för effekt på datan nästa år. Den kanske lyfter något, och då har det visat sig vara klokt att stanna på 2,25%. Eller gör den inte det, och då får man fortsätta. Visst har räntekostnaderna för hushållen etc blivit lägre. Men de är fortsatt klart högre än när vi hade nollränta. Svårt att exakt veta effekten!

—————– fre

FED har rört om i grytan. Räntan har gått till 4,6% och marknaden kan krasst konstatera att inflationstakten är för hög, som ett resultat av en hyggligt stark ekonomi, arbetsmarknad och löenbildning. Men den vilar på axlarna på service industrin, och vi får se var nästa växel ligger. Har det varit Trump effekt under november/december, som senare klingar av, och ersatts av en allt sämre konjunktur. Eller finns det utrymme för att växla upp på nytt? Jag har ju som bekant lite svårt att se var köpkraften ska komma ifrån. VI kommer inte ifrån att 1, räntorna är höga 2, primary budget deficit är historiskt lågt 3, sparkvoten är på låga nivåer. Samtidigt vilar ekonomin på en ganska stabil grund med höga tillgångspriser, aktier och fastigheter. Pengar förräntas till hög ränta. De flesta har jobb, och de får 3,5%+ påökt i lönekuvertet, och sist men absolut inte minst, det skapas fortfarande jobb. Under den senaste klassiska recessionen 2008/2009, så var det stigande räntor i kombination med hög skuldsättning på fel händer som triggade igång problemen. Men strukturellt så började ekonomin tappa jobb i januari 2008. Något som höll i sig varje månad till våren 2010. Jobbskapande är grundbulten i konjunkturutvecklingen.

Philly FED kom in på -16,4 mot väntat +3,0 och fg -5,5. Supersvagt!!!! Lirar med ISM klart under 50. Empire FED var ju också svag. Men jag blir lite undrande till Flash PMIs som i veckan kom in väldigt starkt. Det spretar ordentligt i enkät undersökningarna nu, och jag undrar vilket som egentligen visar rätt, och jag undrar hur mycket Trump glädje, eller besvikelse kanske, som påverkar dom?

Senaste två jobbsiffrorna har varit stökiga pga strejker och oväder, och jag hoppas att december siffran som kommer 10e januari ger en mer nyanserad bild. Alltså jag har ingen aning men just nu letar jag riktning. Amerikanska ekonomin har gått från att producera 250k jobb i månaden under 2023 in i 2024, för att under sista halvåret växlat ner till drygt 120k. Vad är nästa steg? Mer av samma, upp eller ner?

Vi hade inflation från Europa tidigare i veckan. Den kom in på 2,7% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,8. Det kan man ju reagera över då det är i princip samma som USA, och trots detta bedriver man helt olika penningpolitik. MEN, tittar man på månadsdatan, eller varför inte en prisgraf i absoluta termer (dvs den som ligger till grunden för % siffrorna) så har vi ingen inflation i Europa. Dvs man höjer inte längre priserna. Medan i USA höjer man dom med 0,25-0,30 i månaden (core CPI) och månad efter månad, som alltså gör att priserna är 3% högre om ett år. Medan samma beräkning för Europa visar 0% efter ett år. Vidare skapas inga jobb i Europa, medan man gör det i USA.

Retail sales kom också från USA i veckan, ex bilar ökade den med 0,2% MoM mot fg 0,2. Det är svagt. Inklusive bilar var den höga, men det finns förklaringar till det. Lite märkligt att handeln inte var starkare i November med tanke på Black week har flyttat mycket av försäljningen från Dec till Nov. Som sagt, folk i Europa och USA lägger större del av sina pengar på upplevelser, tjänster och service, än prylar. Jag behöver inte gå länge än till mig själv för att konstatera att man håller igen på shoppingen, men spenderar en hel del på resor, restaurang besök osv… och när det kommer till ungarna så spenderas det också en hel del på aktiviteter, och tjänster, och mindre på prylar. Jag handlar hellre på IKEA och har städhjälp, än handlar dyra möbler och inte har råd med städning. Alla resonerar inte så här, men fler och fler.

NAHB index kom in på 46 mot väntat 47 och fg 46… rätt inline. Bostadsmarknaden stabil. Det krävs nåt annat för att sabba den!

Core PCE kom in på 0,11% MoM mot väntat 0,17 och fg 0,3. På årsbasis kom den in på 2,8% mot väntat 2,9 och fg 2,8. Oj, klart lägre. Jag tänker att undrar vad FED hade sagt i veckan om de kände till den här siffran? Men samtidigt undrar jag hur core CPI kunde bli 0,30 och PCE nu 0,11. Det brukar diffa ca 5 punkter. Så mellanskillnaden är extrem. Har inte granskat datan, men framöver borde de konvergera. Tänk om CPI droppar rejält den 15 januari, tänk om jobbsiffran blir dålig den 10jan. Då blir den här pausen kort. Om de istället säger att det är dags att ta tag i sänkningar igen, och räntan idag är 4,5%. Vad händer då? ISM x2 Employment samt Prices pekar inte på superstarka siffror. Rörigt läge minst sagt!

Nästa vecka är lugnt på data, och många röda dagar. Ibland har det varit tomterally. Får se om FED sabba den anomalin i år.

Jag får passa på att önska er alla en riktigt God Jul och en trevlig helg!

I veckan är den stora grejen inflation på onsdag från USA. Den lär bli hyfsat inline, och jag räknar med fortsatt tryck ner på räntorna till c4% inför FED mötet nästa onsdag. Jag tror man sänker till 4,25%. Men det viktiga är vad FED säger om framtiden. Alltså, de säger att de är ödmjuka och databeroende, men de ger ändå en vink om vi kan vänta oss fortsatta sänkningar under första halvåret eller inte. Tror de på 2% tillväxt och 100k nya jobb i månaden, så kan man fortsätta sänka, och då bryter 10 åringen ner under 4%. Tycker dom ekonomin är för stark för att sänka, ja då håller sig räntan norr om 4%. Börsen kommer agera därefter.

VIX är rejält nedtryckt, så det finns ingen oro över nästa års vinstprognoser iallafall. Alltså SPX är ju märklig blandning nu. Du har en stor pjäs med Mag7 där vinstrevideringarna har varit positiva, och där bolagen frodas trots svagare tillväxt och höga räntor. Vad är rätt värdering, ja dels handlar det även för dom var räntan är, men mer viktigt är långsiktig tillväxt. Och där har vi alla rätt, eller alla fel, om man så vill. Det är ju helt subjektivt. Vad för vinster producerar Nvidia om 5 år, om 10 år? Svårt! Men tar man bort Mag7 bolagen, så framstår en mer normal bild. Där har vi bolag var vinstrevideringar inte är särkilt starka. De tampas med höga räntor och inbromsning i konjan. Europa i ett nötskal kan man säga, då vi inte har några Mag7 bolag. Men ska räntan ner till 3%, med fortsatt hyggligt positiv syn på konjunkturen. Då tänker jag mig att det är alla de här tråkmånsarna som ska göra catch up. Rotation helt enkelt. Ska räntan ner till 3% och VIX drar till 30. Då faller allt. Kommer räntan ligga kvar på 4-4,5%. Ja då är jag mer osäker, men tänker att det blir mer av samma. Kanske nån veckas vinsthemtagning.

ECB sammanträder i veckan, och de lär sänka med minst 25 alt 50, till minst 3%. Detta kan ev sätta press på RB att sänka mer än 25 nästa onsdag den 18e. Svensk styrränta kan alltså avsluta året på 2,25%. Detta borde kunna ge rörliga räntor mot 3% och då kanske man kan binda ner mot 2,5%. Det är kanske inte en så dum ide att göra i början av nästa år för delar av bolånet.

Vi har även Svensk inflation, samt PPI från USA.

Jag penslar fortfarande efter att räntan kan nå 3,3% i januari, och att detta är förenat med okej börs. Skulle inte förvåna mig om börsen toppar ur den 20e januari, lagom till Trump installeras 🙂 (detta är ingen börs prognos, det är humor så det inte leder till missförstånd)

Ha en fin vecka!

————- onsdag

US Core CPI kom in på 0,30 mot väntat 0,28 och fg 0,28. På årsbasis kom den in på 3,3 mot väntat 3,3 och fg 3,3. Bang in line skulle jag säga. Ink Energi kom den in på 0,3 mot väntat 0,3 och fg 0,2. På årsbasis kom den in på 2,7 mot väntat 2,7 och fg 2,6. Reaktionen är än så länge en axelryckning, vilket den per definition borde vara.

Kärninflationen, mätt som CPI pendlar mellan 0,25-0,30 i månadstakt, vilket i årstakt landar på 3,0-3,5%. Fritt översatt till core PCE blir det en årstakt på 2,5-3,0%. Det är där vi ligger. Ingen acceleration uppåt, ingen trend ner mot 2% heller. Inflationstakten är helt underbyggd av löner som taktar på 3,5-4,0%. Mellan åren 2010-2019 taktade lönerna på ganska jämnt runt 2,5% där de var något lägre i början av perioden, vilket utmynnade i inflation under målet, för att sen vara något högre, vilket gav inflation över målet, som till slut gav räntehöjningar. Dagens inflation är ett resultat av löner, som är ett resultat av en coctail bestående av 1, hyfsad konjunktur och efterfrågan där företag har möjlighet av höja priser 2, positivt jobbskapande 3, tajt arbetsmarknad.

Men med en inflation på 2,5-3,0% där tillväxten just nu ser ut att ligga på 2% och 100k nya jobb/mån och där pilarna inte riktigt pekar uppåt (ISM Mfg/Services New Orders + Employment) så är det inte rätt av FED att ligga på 4,50% styrränta, utan snarare en mer balanserad ränta vilket är 3%+. Då ska man komma ihåg att man bedriver INTE någon Expansiv penningpolitik förrän realräntan är under inflationen, vilket är 2,5% eller lägre. Vad jag vill säga är att FED riskerar INTE att hälla bensin på brasan om man sänker från dagens 4,5% till 3,25%.

Min konklusion av förra jobbsiffran och dagens inflation, är att FED sänker nästa onsdag till 4,25% och sänker därefter under förta halvåret med 100 punkter ner till 3,25%.

Lång och korträntor reflekterar inte detta idag. Utan borde handlas ner. Om inte dagens siffra gör det, så borde nästa FED möte kunna göra det!

———– tors

Svensk inflation kom nu på morgonen. KPIF ex energi, dvs kärninflation, kom precis in i linje med tidigare snabb estimat, dvs -0,2% MoM och +2,4YoY. Kärninflationen har YoY taktat mellan 2,0-2,4% senaste halvåret. Men det handlar mycket om baseffekten. Om man ser till månadsdatan har den under samma period pendlat mellan -0,3 och +0,4 med ett snitt på 0%. Så fortsätter denna utveckling så kommer YoY takten röra sig ner mot 0% nästa sommar. Svensk konjunktur och arbetsmarknad är numera ganska svag och aggregerat höjer därför inte företagen priserna längre. Så Riksbanken gör helt rätt i att sänka. Idag har vi ECB som om de sänker med 50 tvingar Riks att sänka med 50 i nästa vecka. Men det mest troliga är 25+25. Sett till jobbskapande och konja är det fritt fram.

Tittar man på det faktiska prisindex som ligger till grund för % datan, så visar den (och nu har jag tittat på linjen över KPI) så är den +0,7% sedan siste december 23. Dvs priserna har stått stilla i år. Som jämförelse kan man ta och titta på juni 2021 till december 2023, dvs 2,5år. Då steg samma index med 21%. En årliga inflationstakt på c8%. Då var det andra bullar.

Om man gör samma jämförelse med USA, och tar CPI ex energi, har den pendlat mellan +0,1 och 0,3 sedan juni, med ett snitt på 0,25%. Fortsätter den med 0,25 i snitt 6 månader till så ligger Core CPI på 3%. Nu tittar inte FED på CPI utan PCE, som ligger 0,5 under…. så core PCE borde kunna ligga på 2,5% till sommaren. Mot Riksbankens 0%. Men Sverige växer också med 0% och skapar inga jobb, medan USA växer med drygt 2% och skapar 100k/mån jobb.

Riksbanken säger att deras mål är att gå ner till c2% styrränta. Men om inflationen ligger på 0 i sommar, så driver dom en väldigt åtstramande politik med 2%, (2-0=2) och det är inte osannolikt att dom kan sänka ännu mer. FED däremot har inte riktigt nått målet, men är inte långt därifrån. Utifrån samma resonemang som I Sverige, är 4,5% styrränta extremt högt (4,5-2,5=2) och man borde därför gradvis sänka med 25 punkter per möte så länge som kalkylen håller. Nästa sommar, efter möte i dec, jan, mars, maj, juni, så står FED på 3,25% men med core PCE på 2,5% borde det vara en balanserad politik.

———————- tors

ECB sänkte som förväntat med 25 prickar 3%…. inga konstigheter, Europa växer med 1%, skapar typ inga jobb, har lite laggande löne inflation som kommer röra sig nedåt med fördröjning, industrin har det motigt, tjänsteindustring har det okej men inte mer, strukturella problem som är old news egentligen…. och där inflationen är på väg mot målet, så man kan i lugn och ro sänka ner mot 2% ish… och sen får vi se. kanske kommer behövs det mer…. vet ej, men det tar vi då!!!

US PPI kom topline högre än väntat, men kärn PPI, det som räknas, kom in på 0,2 mot väntat 0,2 och fg 0,3…. eller 3,4 YoY mot väntat 3,4 och fg 3,2… så visst tryck, men inget allarmerande. PPI påverkar SErvices väldigt lite, så det handlar om core Goods, och där går vi från ett läge med deflation, till att de slutar sänkar priserna. Det är vad man ska vänta sig. En normal konjunktur sänker inte priser… utan de är flatish…. allt det handlar om är lägre tillväxt, färre nya job, lägre löneökningar, lägre prisökningar i den dominerande tjänstesektorn… det om något tar inflationen ner mot målet i förlängningen. Inget annat!

—————– fre

Svensk data över arbetsmarknaden kom idag. Jag tittar inte på arbetslöshet, då denna siffra är ganska missvisande och ointressant. Men jag konstaterar att 5,20m människor var anställda per siste november, mot 5,26m i november förra året. Jobbskapandet är i princip flat i Sverige, vilket lirar med tillväxt runt 1%. Det är inte så kul, men det är inte recession. Givet att detta håller i sig, så kan Riksbanken fortsätta att sänka. Eftersom ECB sänkte med 25 igår till 3,0% så tror jag att Riks sänker med 25 i nästa vecka till 2,5%. Min tes har sedan varit att ECB fortsätter ner till 2% under nästa år, och Riks följer med ner till 1,75%. Men det finns röster där ute som menar att det finns en nedside risk i datan, inte tvärtom, dvs att i bästa fall fortsätter datan i Europa komma in som den gör nu. Men risken är stor att den försämras, och därför kommer inte ECB stanna på 2% (vilket per defintion inte är stimulativt om inflationen ligger kvar runt 2%) utan man kommer tvingas ner ännu lägre, och där siktar man på 1,5%. Och detta target kräver alltså inte recessions liknande data, för då kan man tänka sig ännu mer sänkningar. Givet att vår data lirar med detta, så kommer Riksbanken hålla i sin strategi och gå före ECB, och därmed nå 1,25%. Detta skulle såklart vara positivt för alla bolåneägare, då rörliga bolån borde kunna komma ner mot 2%.

Jag har inte facit men kan binda lånen ner mot 2% senare i vår, så är det förmodligen en bra ide.

När det kommer till USA är det andra bullar. Räntan har gjort en kraftig studs från 4,15 till 4,32% denna vecka. Det tycker jag är en tokig tolkning av både jobb och inflationsdata. Men men, konsensus är nu helt övertygade att FED sänker till 4,25% i nästa vecka, men pausar sina sänkningar efter det. Anledningen är att trenden när det kommer till jobb och inflation har planat ur, och de vill se var nästa steg tar vägen. Dvs jobben har trendat ner mot 100k/mån senaste halvåret, men stannat där. 100k är inte särskilt mycket, men givet en tajt arbetsmarknad, så räcker det för att upprätthålla lönerna mot 4%, och då får vi automatiskt ett inflationstryck runt 3%. Inflationen trendade även den ner från höga nivåer, men tycks ha fastnat runt 2,5-3%. Av den anledningen vill FED vänta och se om

1, jobben fortsätter runt 100k, och inflationstrycket 3%, dvs 0,25%MoM (core PCE)

2, eller jobben börjar återigen tappa och gå under 100k

3, eller jobben börjar accelerera uppåt

Om det blir (1) så borde man kunna återuppta sänkningarna och ändå röra sig med 25 per möte. Det är ändå en ganska svag konja, är 3% inflation motiverar styrränta på c3%.

Blir det (2) så är sänkningarna en no brainer.

Blir det (3) så kommer ”pausen” att hålla i sig länge, och då får vi snällt vänja oss vid räntor över 4%.

Vad kommer det att bli? Jag tror i första hand på 1, i andra hand på 2, och sist 3. Service sektorn har hållit den amerikanska ekonomin under armarna. 90% av alla är anställda där, och det är där jobben skapats, så den är avgörande. Och vid senaste ISM mätningen så visade den tecken på en första sättning från höga nivåer. Employment faktorn har också pekat på ett ganska lågt jobbskapande framöver. Om man tittar på senaste NFP jobbsiffran, och bryter ut Service jobben, så tappar den momentum,

Nästa vecka kommer Flash Service PMI. Den är intressant ur det här perspektivet.

Det viktigaste nästa vecka är FED mötet… att dom sänker är ingen nyhet. Men den stora frågan är om de signalerar paus eller inte. Blir det ingen paus, så kommer räntan tappa mot 4%. Annars lär den hovra runt 4,25 under en tid.

Trevlig helg!

Efter att Trump febern går in på sista versen, så har räntan kommit tillbaka lite, från 4,5% ner mot 4,2%. i veckan har vi viktig data, där jobben på fredag är viktigast. Detta sätter ribban för vad FED gör på december mötet den 18e, och som i sin tur avgöra om räntan ska konsolidera mellan 4,0-4,5% ett tag till, eller bryta ner under 4% och inta en fallande trend. Det i sin tur kommer vara väldigt avgörande för börsutvecklingen och vad som över- och underpresterar.

Jobbdatan kommer i absoluta termer vara stark. Det väntas 195k nya jobb, men en stor del är en mean reversion effekt från dåligt väder i oktober (-12k). Den effekten ligger på c100k. Rensat för detta kan man säga att en ”äkta” stark siffra är 250k+ och en ”äkta” dålig är under 150k. En siffra på 195k upprätthåller 3m-snittet på 100k senaste månaderna vilket är i paritet med knappt 2% BNP tillväxt.

Jag noterar att VIX rör sig ner mot nivåer där man är helt trygg kring vinst utsikter och konjunktur. Det är såklart kopplat till Trump och förväntningarna kring konjan. Att man säljer obligationer, vars ränta går upp, är också en funktion av detta. Men normal RISK-on brukar vara förknippat med Svag dollar, inte stark som på sistone. Men det handlar såklart att om att USA styrka står ut relativt resten av världen. Vi får se om veckans data skörd kan rubba det här narrativet.

Som jag sagt många gånger innan, så är det inte rimligt med en styrränta på 4,5% om inflationsutsikterna är runt 2-3%. Ta Sverige som exempel, där är det konsensus med styrränta runt 2% när inflationsutsikterna är runt 2%. En styrränta på 4,5% är egentligen bara motiverad om man tror att inflationen tar ny fart under nästa år, dvs klart över 3%, en form av inflation 2.0, vilket kräver löner på 4%+ vilket kräver jobb på 300-400k i snitt per månad, vilket alltså kräver att ekonomin växlar upp från 2 till 3-4%. Det är inte jag så säker på. Inte med hyfsat balanserad primary deficits och så höga räntor.

Kina NBS Mfg PMI kom in på 50,3 mot fg 50,1. Caixin kom in på 51,5 mot fg 50,3. Snäppet bättre. NBS Services kom in på 50,0 mot fg 50,1

Tysk Mfg PMI kom in på 43,0 mot flah 43,2. Europa kom in på 45,2 mot flash 45,2

US Mfg PMI kom in på 49,7 mot flash 48,8… klart bättre, men fortsatt runt 50. Ingen superkonja (ännu)

US Mfg ISM kom in på 48,4 mot väntat 47,5 och fg 46,5… bättre

Dito Employment kom in på 48,1 mot fg 44,4.. .bättre men fortsatt svagt

Dito Prices kom in på 50,3 mot fg 54,8.. sämre, dvs inflationstrycket är inget vi behöver oroa oss över, vilket vi vet i Goods sektorn. Där varken höjer man eller sänker priser. Det är som det var under 2010-2019. Om något så finns det krympflation, som är en diskussion i sig. Nu pratar vi pengar konsumerade. På samma tema kan man även nämna kvalitet. Dvs en vara kan ju vara väldigt mycket bättre idag än för 5 år sen trots att den kostar samma. Ska den då anses vara billigare? Vi tar den diskussionen vid senare tillfälle!

Dito New Orders kom in på 50,4 mot fg 47,1.. bättre, men ingen siffra som skakar om världen, och säger att nu jävlar är industrin raka vägen in i högkonja igen!

Räntorna är förvisso upp idag, men det är mer en reaktion på fallet från 4,50%. Så reaktionen är ganska ljummen på datan, vilket jag också tycker är rimligt!

————– tisdag

Idag har vi JOLTS, som visar andel sökande per jobb, och hur många som säger upp sig. Man kan säga så här. Om många söker ett jobb, så behöver inte arbetsgivaren trycka upp lönen i himlen för att han känner sig säker på att kunna fylla posten. Uppsägningar, ja många gånger gör man det för att byta upp sig lönemässigt. Om man inte får högre lön, stannar man kvar på samma jobb. Så denna data leder löner, som leder inflation, som leder räntorna.

Tänkte vi skulle snacka lite jobb. På fredag kommer data där man väntar sig 200k nya jobb i november. Förra månaden låg siffran på 12k. Men under den månaden hade vi strejeker och dåligt väder. Man räknar med att detta slog med c100k. Så denna månad, går dom till jobbet igen, och bidrar med 100k+. Marknaden väntar sig att det anställts ytterligare 100k. Tittar man på senaste månaderna så har snittet legat på ca 120k så det är inte så konstigt antagande. Det var egentligen bara september som förvånade med sina 250k. Något som tryckte upp räntan fr 3,6 till 4,5%. Jobb kan man dela upp i privat och offtentlig sektor. Privat kan man dela upp i tillv-industri och service. Under året har det skapats hyfsat mycket jobb i offentlig sektor. Kanske är detta ett led i Bidens försök att vinna valet. Nu borde den siffran lugna ner sig, och när sen Trump blir vald lär den bli negativ. Inom det privata har tillv industrin haft det motigt och haft ett negativt jobbskapande hela året. Precis som ISM Mfg Employment faktorn visat. Igår kom den siffran in på 48,1 så nu drar man nog ner på varsel. Å andra sidan får vi inget jobb skapande i det offentliga så de lär ta ut varandra. Kvar har vi den viktiga service sektorn. Under de goda året 2021-2023 så taktade ISM Services Employment högt och vi hade också ett extremt jobbskapande. Sen mot slutet av 2023 börjar den falla, och med den jobbskapandet i Service näringen under 2024. DEt har också medfört att löntrycket mattats av. Men senaste siffran var 53 mot att snittat runt 48. Om det är för att man planerade att återanställa alla som strejkade eller det är början på nåt nytt vet jag ej. Men jag vet att om jobbskapandet ligger kvar runt 100k, vilket är rena service jobb, då industrin + offentlig sektorn är netto noll, så är det i paritet med 2% tillväxt i USA, och gör det möjligt för FED att sänka.

Men om jobbskapandet i service sektorn växlar upp. Då är det andra bullar. JOLTS i eftermiddag är intressant, samt ISM Services imorgon… innan vi får sifrran på fredag. Men spontant skulle jag säga att kommer den in som väntat på 200k eller bättre, så borde räntorna fortsätta ner. Kommer den in på 250k+ då betyder det att jobbskapandet växlar upp, och då behöver vi vara vaksamma….

JOLTS job opening kom in på 7,74m mot väntat 7,48m och fg 7,44… en rätt stor ökning faktiskt, men inget som bryter trenden.

JOLTS quits kom in på 2,1 mot fg 1,9… vilket skulle tyda på att fler var benägna på att säga upp sig för ett annat jobb, vilket oftast är kopplat till högre lön. Samtidigt sjönk Hires till 3,3m så det tyder ju inte på att man anställer direkt.

Överlag en data punkt som pekar på en något starkare arbetsmarknad. Men trenden skulle jag säga är intakt.

Ränta är fortsatt på 4,18% så gradvis ökar sannolikheten för en december sänkning. Jag tycker det är rätt löjligt, då det krävs en extremt stark siffra för att dom inte ska sänka den 18e. Frågan är om vi får 100 punkter första halvåret nästa år eller ej. Det är det intressanta, och det kräver en ganska duvig FED, som kräver svag data….

Som jag ser det är 4% vattendelaren när det kommer till räntan. Liksom dollarn på 1,07 kanske 1,08eur.

———— onsdag

Vi har alltså ISM Services idag, jobben på fredag, US CPI den 11e och FED den 18e. Hela denna skörd av data kan alltså driva ner räntan mot 3,3% i januari. Men det krävs ännu en narrativ ändring. Blir det inte det, så kommer räntan harva vidare i ett intervall om 4-4,5%. Jag tror det senare riskerar att lägga sordin på börsen och kan få den att tappa mot SPX 5650. Medan det senare får oss att ta ut nya ATH. Det handlar om att senaste uppgången handlar till viss del om optimism kring Trump men även en positiv syn på vinster för 2025, som ofta prisas in under Q4 året innan (VIX tillbakagång visar att man har stort förtroende för vinstestimaten nästa år). Medan skulle vi få fallande räntor så är detta primärt bra för multiplarna, och driva aktier vidare. Dock sker det under rotation, där räntedrabbade papper, som gått svagt, är vinnarna. Viktiga två veckor framför oss! Många FED ledamöter har varit ute, och mer eller mindre sagt att räntesänkarspåret är intakt, men det kräver såklart stöd av data.

Kina Caixin Services kom in på 51,5 mot fg 52,0.. helt okej

Tysk SErvice PMI kom in på 49,3 mot flash 49,4 och för Europa blev det 49,5 mot fg 49,2…. som tidigare sagt, är det denna delen som håller Europeisk konjunktur och arbetsmarknad under armarna. Utan att det är nån högkonja direkt. Det är hyfsat fullt på restaurangen, fast notan är på mindre än vanligt. Som på vilken stockholmskrog som helst!

US Service PMI kom in på 56,1 mot flash 57,0.. sämre men fortsatt superbra nivå!!!

ADP kom in på 146k mot väntat 150k och fg 184 (fr233k)… siffran här ska man ta det lite lugnt med och inte dra för stora paralleller. Men vi kan konstatera att den är sämre än sist, och den senaste nedrevideringen blev rätt stor. Så om man ska dra nån slutsats så är det att NFP inte kommer överraska särskilt positivt. Men som sagt, man ska inte dra för stora slutsatser!

ISM Services kom in på 52,1 mot väntat 55,5 och fg 56,0… Oj, vilket jävla tapp. Dock fortsatt OK nivå!

Dito Employment kom in på 51,5 mot fg 53,0… ingen uppväxling av jobb här inte. nivån runt 50 visar på att nettoskapandet av jobb ligger på 0-100k. Givet att Offentliga jobb och industri ger netto noll, så är det härifrån jobbskapandet måste komma, om vi ska tro att lönerna tar fart igen, och tvingar upp inflationen på ett sätt som tvingar FED att avbryta sänkningarna.

Dito Prices kom in på 58,2 mot fg 58,1….. men fortsatt tryck på priserna, och det handlar fortsatt om att 1, personalkostnaderna fortf ökar på ett sätt som gör att man vill ta ut högre priser och 2, efterfrågan från kunderna är fortfarande så god ATT man faktiskt KAN höja priserna.

Dito Biz Act kom in på 53,7 mot fg 57,2… en klar sättning, fast från hög nivå. Det visar att Efterfrågan från kunderna faktiskt har sina gränser!

Dito New Orders kom in på 53,7 mot fg 57,4… och om Biz Act beskriver nuläget, så ger new order en hint om framtiden, och den förväntas gå samma väg. Dvs avmattning från hög nivå.

Vad som händer framöver, givet att efterfrågan kommer ner från höga nivåer, är att man kommer 1, anställa färre och 2, på sikt få svårare att höja priserna. Alltså pekar dagens data på att jobbskapandet INTE tar fart närmaste månaderna utan tvärtom kan mattas. Med det mattas löner, och med det inflationen. Att företagen även tvingas till lägre prishöjningar gör sitt.

Jag är den förste att skriva under på att Trump ev kan skapa högkonja, men vad jag inte skriver under på är att han skulle ha något större ekonomiskt inflytande under första halvåret. Tidigast kommer hans politik att synas i datan under andra halvåret, och mer troligt under 2026.

Dagens data gör mig stärkt i min tro att USAs tillväxt växlat ner strukturellt, vilket alltså påverkar jobb, löner och slutligen inflation. Detta gör att FED kan sänka vid varje möte framöver. Där anser jag att räntemarknaden har haft fel, genom att handla upp räntan till 4,5%. I första hand borde den röra sig mot 4%. En sänkning i december är mycket sannolik.

Men fredagens jobb data trumfar alltid ovan data… så det är på fredag det avgörs. Men detta är ett steg i rätt riktning.

Alltså, dagens data säger att räntan ska ner, och börsen ska upp!

————— tors

ISM Services kom in och gav marknaden en riktigt reality check! 10yrs som var uppe på 4,27 och vände ner på kvällen till 4,17%. Om jobbdatan kommer in okej imorgon, så räknar jag med att 4% bör testas inom kort. Därefter får CPI den 11e och FED den 18e göra sitt, om vi ska bryta ner under 4% och stänga året på 3,6-3,8%. Eller studsa tillbaka mot 4,5%.

Snab estimat över svensk inflation om nu på morgonen in på KPIF 1,9% YoY eller 0,5 i månadstakt. Men det var en funktion av energi priser skulle jag säga. Ex energi kom den in på 2,4% eller minus -0,2 i månadstakt. Inflation i Sverige är inget problem, och Thedeen kan utan bekymmer sänka ner till neutral styrränta om c2%. Sen om han gör det med 50 punkter i taget, eller 25…. det låter jag vara osagt. Det spelar inte så stor roll. Givet svag arbetsmarknad och okej krona (rel Euron) kan han motivera 50.

——– fred

Jobb siffran från USA kom in på 227k mot väntat 200k och fg 36k (uppreviderat fr 12k). Kan verka stark vid första anblick men var ganska inline, och sammansättningen är svag. Government job var 33k i november och 38k månaden innan. De kommer inte fortsätta växa så här av olika skäl. Så tittar man på privata sektorn så var det drygt 200k och typ noll förra månaden. Tittar man i tillverknings sektorn skapades det 22k men försvann 48k månaden innan. Detta är en sektor där det varit nettovarsel i år men där man nu kan tänka sig att det planar ut om man ser till ISM Mfg. Det innebär att i servicesektorn skapades det c170k jobb förra månaden, och +50k månaden innan. Lägger man ihop dom blir det 220k jobb under två månader, eller ca 110k per månad. Vad vi ser är alltså en gradvis inbromsning bland jobben i tjänstesektorn, och det är vad hela ekonomin handlar om, eftersom man kan utgå från att Government och Industrijobben tillsammans borde ligga runt netto noll framöver.

Min konklusion är att Service sektorn fortsätter att uppvisa svaghet, och det bara är en tidsfråga innan vi har jobbskapande under 100k. Svag arbetsmarknad bekräftas även av trenden på Quit rates och Job openings som visar på kärvare tider.

Lönerna kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4. Det var 4e månaden i rad som de kom in på 0,4. Fortsätter det i 8 månader till så kommer lönerna takta nästan 5%. Men det kommer inte att hända, för lönerna laggar styrkan i arbetsmarknaden. Lönerna YoY visade på 4%. ECI datan som kommer kvartalsvis, och som FED fäster större vikt vid, visar på löner runt 3,2-3,6% i årstakt. Jag tror verklig lönetakt ligger idag på 3,5-4% och det i sig motiverar CPI på 3-3,5 och PCE på 2,5-3%.

Men givet den avtagande styrkan i tjänstesektorn (se ISM Service i veckan), som helt dominerar amerikanska ekonomin, så kommer lönerna röra sig ner mot 3% nästa år, och i förlängningen dra core PCE ner mot målet om 2%:

Att FED ska ligga på 4,5% styrränta när inflaitonen ligger runt 2,5-3% och trenden dessutom är i rätt riktning så kan man i lugn sänka med 25 punkter per möte, och därmed ligga runt 3,25% nästa sommar, och ändå har marginal ner mot inflationen. Om något så finns det goda chanser att man sänker under andra halvåret ner mot 2%. Men vi tar ett steg i taget.

FED bör enligt mig enkelt kunna sänka med 25punkter den 18e december till 4,25%, och enligt mig bör räntan kunna röra sig ner mot 4% rätt enkelt i närtid. Detta i sin tur är positivt för aktier.

Jag vill inte att 10åringen stänger ovan 4,24%.

Om FED penslar en någorlunda duvig bild av framtiden, så borde räntan gå ner under 4% fram till årsskiftet, och detta borgar alltså för en hyfsat stark avslutning på börsåret, allt annat lika!

Trevlig helg!

Guldet har varit starkt en vecka (indikation på att räntorna ska ner), guldet spikade ner i fredags (som en funktion av svag euro), tryck ner på räntorna börjar komma nu….. och laggards som ex OMX visar lite framfötterna! Är det upptrappningen inför nästa rörelse som handlar om att Trumpismen fades away, och att det väntar en jobb siffra som skakar liv i verkligheten. Flash Services var ju stark i fredags, MEN tydligen var sysselsättnings komponenten svag. Lite som att de som svarade på enkäten sa att ”JA nu när Trump blivit vald så blir det fart på ekonomin, men vi tänker inte anställa någon”.

En ränta på 4,30% så borde man ha dollarn i 1,08eur. Vi är på 1,046…. så det är väldigt mycket post-election Trump inbyggt i den starka dollarn idag.

Veckan är lugn på data, vi har Case Shiller, CB cons conf, Chicago PMI, Inflation från EU och core PCE från USA. Inget av det är avgörande.

Det skulle inte förvåna mig om vissa laggards (till SPX/NDX) ska göra lite catch-up. Sen får nästa fredags jobb siffra bestämma, om vi ska ner och sätta nya bottnar…. eller fortsätta upp och utmana gamla höjder. Vattendelaren är räntan, ska den ligga norr eller söder om 4%. Vilket bygger på om FED kommer sänka eller inte nästa år (med 25 punkter per möte, eller avvakta). Vilket bygger på om inflationsdatan ska röra sig ner mot 2% eller ej (core pce snitt 0,17% MoM). Vilket bygger på om lönerna ska röra sig sakta ner mot 3% i årstakt (snitt 0,25% MoM för NFP eller 0,7-0,8% QoQ för ECI). Vilket bygger på om det är en stark arbetsmarknad eller ej (snitt 100k eller sämre, eller 250k+ i snitt för NFP), vilket bygger på om USA växer med 2% eller sämre, eller 4%+. Så ser jag kopplingsschemat. Trump kommer såklart att rivstarta i januari, men det är tidigast mot slutet av året som vi ser effekterna av hans politik.

Ha en fin vecka!

———– tisdag

Case Shiller kom in lite sämre än väntat… men fortfarande 4,6% YoY och nytt rekord. Bostadspriserna mår bra…

CB Consumer Confidence kom in på 111,7 mot väntat 111,3 och fg 109,5…. alla är glada!

————- onsdag

Core PCE kom in på 0,3% MoM (0,27 egentligen) mot väntat 0,3 och fg 0,3. På årsbasis kom den in på 2,8 YoY mot väntat 2,8 och fg 2,7. Inline. Eftersom core CPI låg på 0,28 så borde PCE ligga på ca 0,23. Men det är avrundningsfel. Nu har den taktat runt 2,6-2,8 senaste månaderna, vilket förklaras väldigt väl av lönetryck runt 3,6-3,8%. Det i sin tur förklaras av tajt arbetsmarknad OCH starkt jobbskapande. Givet att jobbskapandet inte växlar upp (vilket det gör om BNP växlar upp från drygt 2% till drygt 4%) så borde lönerna kunna röra sig ner mot 3% vilket gör att 2% core PCE är inom räckhåll nästa år. MEN, det bygger alltså på att jobbskapandet inte växlar upp från snitt 100k/mån till 300k/mån.

Dagens siffra var hyfast inline, vilket marknadens reaktion visar, där räntan fortsätter ner och dollarn är hyfsat svag!

Nu laddar jag upp inför ISM i första hand…. dvs om BNP tillväxten ska upp från 2 till 4% så kommer den inte göra det om inte ISM x2 New orders drar rätt upp i taket. Men som jag sagt många gånger, jobbdatan nästa fredag är svinviktig.

Jag ser ränta på 4% som vattendelare, under den så är det samma sak som att marknaden tror att FED kommer fortsätta sänka. Över 4%, är samma sak som att de sänkt för sista gången!

————— fredag

Flash Core Inflation från Europa kom in på 2,8% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,7. Headline ligger på 2,3 mot väntat 2,3 och fg 2,0. Kärninflationen i USA och Europa ligger på i princip samma nivå, båda uppbackade av förhöjd löneinflation. Skillnaden mellan Europa och USA är att Europa inte växer, att arbetsmarknaden står stilla, och att lönerna som laggar jobb+tillväxt mycket sannolikt kommer ner närmaste året, och därmed avtar inflationstrycket. I USA däremot, är tillväxt och jobb starkare, och risken är att lönerna inte växlar ner, och därmed är inte inflationsutsikerna lika tydliga. Detta i sin tur göra att ECB i lugn och ro kan fortsätta sänka ner mot 2%. Medan FED står och väger om man ens kan gå ner från 4,50 till 3,25%. Amerikanska ekonomin är alltså inte bara relativt sett starkare, den gör det dessutom under en styrränta på 4,50% medan Europa knappt hanterar 3,25% styrränta. Och Svenska ekonomin är sämst av alla, och vi står på 2,75%. Men det är ju också därför som Thedeen sänkt mest. Han är av goda skäl mest orolig över jobb och konjunktur, och minst orolig över inflation.

Chicago PMI kom in på 40,2 mot väntat 44,0 och fg 41,5… sämre och svag nivå. De lokala indexen spretar ganska rejält nu, och det är svårt att få en klar bild. ISM Mfg i nästa vecka blir intressant. Sen ska man komma ihåg att det är Service sektorn allt handlar om. Och den kommer nästa onsdag.

Nästa vecka blir avgörande, med viktig data, som bestämmer om räntan ska ner och testa 4%, och i förlängningen fortsätta ner, ELLER, konsolidera mellan 4 och 4,5%. Det är helt avgörande. Ska den fortsätta mellan och 4 och 4,5 så innebär det att årets vinnare har fortsatt potential, men också en korrektionsrisk, medan resten fortsätter att gå dåligt. Tänkt typ, OMX flat, Nvidia upp eller ner, beroende på sentiment. Om räntan faller under 4 så räknar jag med rotation. Jag tänker inte att Nvidia behöver gå särskilt dåligt, typ konsolidera, men pengarna flödar in laggards som OMX. Så egentligen vill vi ha under 4%. MEN, vi vill inte se en så dålig jobb siffra att marknaden blir rädd för konjunktur och vinstprognoser, genom att VIX drar över 20. Då blir det inte kul för nån. Denna risk är dock liten. Jag tänker typ en siffra på 200k+ och då stannar räntan norr om 4%, eller kommer den in på 150k eller sämre och då bryter vi ner under 4%.

Trevlig helg!

Att valet är över, och Trump blev vald, förklarar en del av dollar styrkan. Jag skulle säga att den borde stå i 1,07eur, istället för närmare 1,05. Men den stora förklaringen till varför den inte står i 1,12eur är räntans utveckling från 3,6 till 4,5. Den i sin tur är kopplad till att marknaden inte tror att FED kommer kunna sänka mer. Det i sin tur är kopplat till förväntat inflationstryck, som är kopplat till förväntat lönetryck, som är kopplat till arbetsmarknad och konjunktur. En stark konjunktur gör det omöjligt för FED att fortsätta sänka, resonerar man.

Historiskt har Dollarn stärkts efter val. Men effekten brukar klinga av. Att VIX trilla i backen handlar också om att valet är bakom oss. Den effekten brukar också avta. Nu är det tillbaks till makro ritbordet. Är FED klara eller ej? Jag skulle säga att det till 100% handlar om jobben. Kommer de in på 100k eller sämre, ja då fortsätter man sänka och då ska räntan ner. Då har marknaden fel. Blir det klart bättre så avvaktar man. Det är intressant hur Septembers starka jobb siffra fick räntorna att stiga. Men oktobers svaga siffra togs med en axelryckning. November är superviktig.

I förra veckan kom detaljhandel från USA. Den kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,8 från tidigare 0,4. Vet inte riktigt var upprevideringen kom ifrån, men den är kraftfull. Siffran såg stark ut, men lyfter man bort bilar var den inte särskilt stark, och tittar man på det som heter Retail Control så var den rätt svag.

Empire NY Fed, som mäter aktiviteten bland tillverkande bolag, och industri, i New York området kom in på 31,2 mot väntat -0,7 och fg -11,7. En sinnnessjukt stark siffra som pekar på att ISM borde dra mot 60+. Det finns ju en Trump effekt här som är svår att sätta en siffra på. Vi får inte glömma att det är enkäts data vi pratar om, men det ska bli intressant att se hur resten av de olika PMIs kommer in framöver. Till slut måste marknaden skaka hand med verkligheten, och då är jobbsiffran avgörande.

I veckan som kommer väntar Philly FED, Flash PMIs samt NAHB index… rätt lugnt! Ska bli intressant att se var SPX tar vägen efter gapet är stängt.

NAHB index kom in på 46 mot väntat 43 och fg 43. Bättre! Men, senaste två åren har den pendlat mellan 32 och 56 utan att det har betytt jättemycket, så jag ser det nog lite som en axelryckning.

——– tors

Känns som att SPX och VIX vill stänga sina gap, vilket innebär någon dags svaghet till. Sen får vi se. Tror som sagt jobb siffran är avgörande.

Philly FED kom in på -5,5 mot väntat 8,0 och fg 10,3… klart sämre. Rätt intressant hur den spretar så mot Empire tidigare i veckan. Men man ska inte dra på för stora växlar. Är fortsatt inom intervallet senaste två åren. Ska bli intressant med Flash PMIs imorgon!!!

———– fredag

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 43,0 mot väntat 43,2 och fg 43,0. Från Europa kom den in på 45,2 mot väntat 46,0 och fg 46,0. Tillverkningssektorn hackar som vanligt. Tyska Services kom in på 49,4 mot väntat 51,6 och fg 51,5. Från Europa kom den in på 49,2 mot väntat 51,6 och fg 51,5. Klart sämre. Att Europa hackar vet vi sen länge. Men det är en sammansättning av en svag tillverkningsindustri, och en ljummen service sektor. Service sektorns styrka är ANLEDNINGEN till att Europa inte är i recession. Service sektorn gör att arbetslösheten inte ökar, utan står och stampar. Men denna siffra är en avvikelse mot tidigare data som legat kvar över dock. Dock inte med så stor marginal. Marknaden hickade till på detta, dvs EU räntor föll och Euron försvagas. Detta för att marknaden är nu rädd att även servicesektorn ger vika och går samma öde till mötes som industrin. Då växer inte Europa med 0-1% i årstakt längre, utan då är vi på väg in i negativa tal, dvs recession. Hamnar vi i recession, så kommer inte ECB sänka gradvis med 25 punkter i taket, utan öka takten. Därför faller räntorna, och givet dess realation mot exemplevis US räntor, så försvagas Euron, och Dollarn stärks som en konsekvens av Europa. Jag tycker inte det hade varit fel om ECB anammade samma strategi som Riksbanken, dvs man inser att givet konjunkturutsikter så är inflationen på, eller på väg mot målet, och då kan man lika gärna neutralisera penninpolitiken, vilket per definition är att gå från positiva till neutrala realräntor, vilket på ren svenska är ”sänk till 2%”. Sen hur snabbt man gör det, spelar ju inte så stor roll. Man kan göra det ganska snabbt faktiskt. Som det är nu ligger en Europeisk 10 åring på 2,25% och en Amerikansk 4,4%… tro fan att Dollarn är stark.

Vissa har noterat att löneläget är högt i Europa. Särskilt i Tyskland, och att detta skulle innebära ett problem för inflaitons utsikterna. Inte en chans säger jag. Lönerna är laggande, och givet pristrycket vi har haft, och att företagen faktiskt uppvisar fina vinster, och att de flesta har jobb, så ställer man upp höga krav som man driver genom. MEN, företagen som är helt rationella, skickar vidare detta till priserna. Men eftersom efterfrågan redan är ganska svag. Kom ihåg att Europa nu taktar runt 0% tillväxt, så kan man inte höja priset på en vara där efterfrågan är på nedgång. Då sjunker bara efterfrågan ännu mer. Så vad tvingas företagen göra istället. Skära på personalkostnader. Varsla. Det är detta som är pest eller kolera sitatuonen. Desto större lönekrav fack och andra får genom, desto större mer varsel nästa år. Detta blir lite av en ”rättvisefråga”. Dvs om avtalade löner blir höga, så blir fler varslade. Dom är förlorar. Medan de som har jobbet kvar, är vinnare. Men om löneläget blir lägre, så blir färre varslade, dvs färre förlorare, och de som har jobbet kvar, blir mindre vinnare. Så låga lönekrav är det ”mest rättvisa” paradoxalt nog. Man kunde tänka att den tredje gruppen (kapitalägarna) borde dra sitt strå till stacken, dvs ge upp vinster istället. Men så fungerar det inte i en marknadsekonomi. Blir recessionen riktigt illa, så är det få företag som kan skydda sina vinster, trots kostnadsbesparingar, och då får man tvärtom ge bort gångna års vinster. Så det är inte så att kapitalet inte får någon pina alls. Det får man, och ibland händer det att företag går i konkurs. Då tappar de inte bara inkomst på kapital (vinster), utan även hela insatsen.

Från USA kom flash Mfg PMI in på 48,8 mot väntat 48,8 och fg 49,5… Trumpismen har inte fått något inverkan på Tillverkningsindustrin ännu. Med andra ord kan vi vänta oss fortsatta varsel, och uteblivna prisökning. En axelryckning med andra ord.

US Service Flash PMI kom in på 57,0 mot väntat 55,2 och fg 55,0… väldigt stark från en redan stark nivå. Får se om ISM Services bekräftar detta. Men givet styrkan här, så kan man tänka sig fortsatt prishöjningar, inga varsel, och uppåtrisk för lönerna. Men som sagt, ISM är viktigare, och viktigast av allt är jobbdatan. Jag kan inte nog understryka detta.

Jag noterar att Guldet är starkt…. pekar på lägre räntor i USA, frågan är om jobbdatan kan få fart på detta…

Att dollarn är så stark, tolkar jag i dagsläget inte som att räntorna där ska upp, för att FED ska sluta sänka, eller rent av sänka, utan mer en funktion av ett svagt Europa.

Frågan är….. säg att Europa växer med 0% och Kina below trend…. kan USA växla upp från nuvarande 2 till 4%. Om det händer, drar det med sig övriga världen. Eller är det mest sannolika, att oddsen att USA ska växla upp ganska låga. Återigen… jag tror jobbdata den 6 dec, kommer bli ett hand shake med verkligheten, som ställer nuvarande Trump-fever på sin spets.

Jag vill påminna alla om att Europa är världens sjuke man, och USA är motsatsen. Och vi vet till stor del varför. Nämligen hur mycket budgetunderskott, dvs ökning av statsskuld, man haft i USA senaste åren relativt Europa, OCH Large Tech. Konkurrenskraften och värdeskapande runt Hermes slipsar, järnmalm och parmesan ost, är inte lika punchy. MEN, och detta är viktigt, USA kan relativt Europa växa snabbare, MEN att det skulle vara outright recession i Europa, och högkonja i USA, utan en längre tid, är åtminstone ur ett historiskt perspektiv helt osannolikt. Och ska man vara ärlig, om man lyfter bort Large Mega Tech och några andra bolag, som gynnats av IRA och annat, så är inte tillväxt, vare sig sett till Revenues eller Vinster, särskilt imponerande i USA.

SPX har stängt sitt gap på ovansidan, men har ett nedtill. Tror chanserna är rätt stora att det ska täppas till, precis som VIX gapet, innan vi återupptar trenden.

Trevlig helg!

Det är mycket snack kring att räntorna nu styrs av Trumps kommande politik, likviditet och annat. I min bok styrs alltid räntorna över tid av inflationstrycket. Ligger det på 2% så har jag svårt att se räntor på +4%. Ligger det på 4% har jag svårt att se räntor på 2%. Anledningen är primärt två…. 1, FED navigerar sin styrränta efter inflation för att därmed erbjuda marknaden en viss typ av real ränta, som i sin tur handlar om de vill stimulera eller bromsa den ekonomiska utvecklingen. 2, Egentligen behövs inte FED, jag vågar påstå att ligger inflationstrycket i USA på 2% och man kan köpa en obligation som ger 4% om året, så kommer varenda rationellt sund kotte över en sån obligation. Annars är man bra dum i huvudet. Eftersom alla borde vilja köpa den, och ingen vill sälja den, så borde priset gå upp, vilket är samma sak som att räntan pressas ner. Om inflationen är 4% och obligationen ligger på 2% händer samma sak fast tvärtom. Därför är inflationsdatan så viktig, och den kommer på onsdag.

Jag hävdar att räntan nu är på bullshit nivåer. Lönerna ligger på 3,2% och Core PCE ska därmed pressas mot 2,2% över tid, och då borde US10yrs stå i 3,2%. Give and take. Övertyga mig att det skapas 250k/mån jobb i månaden kommande 12m, dvs 3miljoner jobb, och då tror jag det finns en uppsides risk i kalkylen, och klart högre räntor. Men pratar vi 100k eller färre…. då ska räntan ner, och det är där vi är nu! Sen händer såklart inte detta över en natt.

Trump har lovat tillväxt, skattesänkningar, tariffer och protektioism. Samtidigt ska folk bli realt rikare, genom att han ska få ner inflation och räntor. Är det någon vänlig själ som kan visa mig den ekonomiska ekvationen här?

Thedeen är ute och sågar förslaget om ändrat amorteringskrav. Det är nästan som att man hör ett eko från Ingves, eller när han själv var chef för Finansinspektionen en gång i tiden. Jag har bara EN fråga till dom som kommer med det nya förslaget. I Norge och Danmark tar man bostadslån på i regel 30 år. Man betalar samma summa varje månad. Dvs rak annuitet. Den enda skillnaden är att man i Norge har rörlig ränta och amortering. Dvs när räntan är hög betalar man mer ränta och mindre amortering, och när räntan är låg gör man tvärtom. Fast månadskostnaden är alltid den samma. I Danmark är ränta och amortering samma varje månad. Det går också att lägga om lånet. Dvs när räntan är låg går det att omförhandla lånet och få en lägre månadskostnad. Fast på bekostnad av att lånet blir större och tar längre tid att amortera. Om räntan är hög, har man chans att lägga om det till högre månadskostnad. Å andra sidan blir lånet mindre och kommer kunna amorteras av snabbare. Man kan säga mycket om den här modellen, men 1, danskar och norrmän är mindre skuldsatta, sett till inkomst/lån och 2, på ålderns höst är de skuldfria och 3, de tar inte smällen när räntor drar. De här punkterna tycker jag är ganska eftersträvansvärda.

Men I Sverige tänker vi inte så, och nu tar vi ett steg ytterligare bord från detta. Den stora vinnaren på förslaget är bankerna, för deras tveklöst största intäkt är nämligen räntenettot från bostadsutlåning. Utan den så hade inte bankerna varit någonting. Det är inte höga räntor som skapat detta. Då bankerna skiter i om räntorna är höga eller låga, de bryr sig bara om mellanskillnaden mellan in och utlåning. Dvs när ditt lån låg på 1% så lånade man upp pengar till 0% ränta. När ditt lån låg på 5% så lånade man upp till 4%. Det enda dom är intresserade av är att öka utlåningen. Det är deras enda sätt att öka vinsterna. Så denna utredning går helt i händerna på bankerna. Man kan ju undra om de inte har ett korrupt finger med i spelet. För vad som händer nu är att hushållens skulder kommer öka. Sannolikt ökar även bostadspriserna. Och då tänker nån att då ökar förmögenheten vilket måste vara bra. Ur ett samhällsperspektiv, så är det en nollsummespel, då din förmögenhet inte är riktigt förrän du säljer och betalar tillbaka lånet. Men då måste köparen av din bostad gå till samma bank och ta ett lån, för att ge dig pengarna. Bankerna är dom stora vinnarna på det här. Man hävdar att det är förstagångsköpare och andra som har det svårt. Vad sägs om att lyfta 85% till 100% lån så att alla kan köpa. Fast kräva att lånet amorteras fram till deras pension, likt dansk och norsk modell. Då hade inte unga skuldsatt sig så, och bostadspriserna hade anpassat sig efter vad folk kan betala, inte tvärtom.

I veckan har vi även inflation från Sverige och Europa, PPI, Retail sales och Empire från USA.

I övrigt noterar jag att Dollar är stark nu under 1,07eur vilket är i paritet med ränta på 4,50%…. men räntan stängde på 4,3% i fredags. Får se vem som tar nästa steg här. Inflation på onsdag är avgörande.

Jag noterar också gap i VIX och SPX…. de kommer att täppas till. Dock kan det ta tid. Frågan är om det är dålig data och Risk Off som triggar det, och allmän sell off. Eller nån typ av Rotations trade ur SPX/NDX/Mag7 in i annat?

Jag noterar också att Guldet tagit stryk efter Trump, plus det här med uppressade räntor. Jag vill se förnyad styrka igen, samtidigt som räntorna tappar.

Stay tuned!

————— tis

Känns stretchat. Räntan gick från 3,6 till 4,5 och dollar styrkan hängde på. Normalt sett gillar inte marknaden detta, men ändå handlas vi på ATH med gap i både SPX och VIX. Alla rapporter som dimper ner i lådan, osar Trump Bullish. Känns strechat. Jag tycker vi ska tillbaka till ritbordet med inbromsande konja, lägre inflation, räntesänkningar, och en ränta som trillar tillbaka. Tycker att SPX borde stänga gap och ta ut 5650-5700. Men visst kan det vara bull i en vecka eller två till, och vi kan ju nå både 6100 till 6300 innan dess. Men bara känns fel.

————- ons

Core PCE kom in på 0,28 mot väntat 0,29 och fg 0,3. Inline. YoY kom den in på 3,3 mot väntat 3,3 och fg 3,3. Headline kom in på 2,6 mot fg 2,4. Även den inline. Jag skulle säga att core CPI ligger kring 3% medan core PCE taktar runt 2,5%, och löner 3,5%. Detta lär vara intakt så länge som det skapas ca 100k jobb i månaden och ekonomin växer med drygt 2%. Finns ingen anledning för FED, precis som Riksbanken, att ligga på 4,5% styrränta utan man kan gå gradvis fram med 25 punkter i månaden. Räknar med 3,25% nästa sommar, givet att ekonomin håller sig där. Att 10-åringen då ska ligga på 4,3% är inte rimligt. Ge det lite tid, så tror jag den ska ner mot 3,3%. Som det är nu är den felprisad.

Inflationstrycket i USA är inte ett bekymmer för FED. Jag anser att det är bullshit att räntan ligger över 4%.

Det här med räntan ÄR viktigt. Låt säga att räntemarknaden idag gör en prognos på framtida inflation och FEDs agerande. Dvs att inflationen kommer 2.0 och FED tvingas avbryta sina sänkningar. Samtidigt är Riksbanken duvigare än någonsin. Fortsätter detta, kommer en redan rekord stark dollar bli ännu starkare mot kronan. Det gör i förlängningen att vi importerar inflation, får sämre export och tillväxt. Det är inte en gynnsam situation för vad FED vill åstadkomma. Men jag tror risken för detta är rätt liten, för jag tror att inflationen ska ner. Inte minst för att Trump har sagt att han vill få ner inflation och räntor. Då han vet att hans väljare lider av det. Ingen av dom tycker det är kul att gå till shoppingcentret och betala allt högre priser på varor och tjänster, samtidigt som de drar det på sitt kreditkort vars räntekostnad är högre än någonsin. Det är bara rika och välutbildade, som kan skita i det för de har både ökade inkomster från kapital och arbete. Sen kommer Trump vilja få ner skatteutgifterna för sina väljare, men på ett sätt som inte upprätthåller inflation och räntor, dvs genom att hämta in pengarna från Tairffer och minskade kostnader på sånt han inte tycker är viktigt.

—————– tors

Svensk inflation kom idag… den är ju rätt ointressant numera då det kom snabbestimat redan en vecka innan. Informationen är redan känd kan man säga. Men hursomhelst, som väntat, kom kärninflationen in på 2,1%. Medan headline kom in på 1,6%. Thedeen behöver inte tänka på inflationstrycket. Däremot skapas det inte längre jobb i en ekonomi som inte växer. Därför kan han röra sig rätt snabbt ner mot en neutral styrränta, som givet inflation runt 2%, är runt 2%. Han ligger idag på 2,75% och jag tror att han fortsätter att röra sig ner mot 1,75-2,25 hyfsat snabbt. Hur snabbt han går fram styrs mer av kronan. Så länge som den inte står över 12eur kan han röra sig framåt ganska snabbt. Sen har vi lönerörelsen, men den blir vad det blir. Är konjunkturen stark, så kommer företagen lägga över ökningarna på priserna, och då finns risken längre fram att inflationen börja stiga igen. Den tiden den sorgen. Eller är konjunkturen ungefär som nu, och då är snarare risken stor att företagen får hantera det genom kostnadssidan, dvs genom varsel. Vi får helt enkelt se var lönerörelsen landar. Han behöver inte tänka så mycket på det nu!

Pågår en diskussion där ute vad som är Neutral ränta i USA. För det första kan man undra vad som avses? Neutral ränta är alltså en ränta som vare sig stimulerar eller motarbetar tillväxt, och därmed arbetsmarknaden och inflation. Men vad driver inflation? Jag skulle säga rent strukturellt över tid lönerna. Därför pratade man tidigare om Philips sambandet. Detta samband utgick från arbetslösheten. Att det finns en neutral nivå på arbetslöshet. När den är under den så är arbetsmarknaden tajt, och då driver detta löner, som driver inflation. När den är över så är det slack, och då får vi ingen inflation. Detta samband har brutit samman skulle jag säga. Idag är det en funktion av tajthet på arbetsmarknaden OCH jobbskapande (som är helt korrelerat med tillväxt). Inflation kräver löner, men löner kräver en tajt arbetsmarknad OCH god tillväxt (dvs det skapas jobb). En otajt arbetsmarknad, som den vi hade 2009-2017 gav inga stora löner trots stabilt jobbskapande. 2017-2019 blev arbetsmarknaden tajt, och det fortsatt skapas jobb, och då började lönerna öka. Sen kom Covid, och trots rätt tajt arbetmarknad var det inga stora lönerörelser. Lönerna kom senare med tillväxt.

Så frågan är om USA har en neutral styrränta på 2,5 eller 4,5%? Idag är inflationen ner från topparna, för att lönerna är ner från topparna, och lönerna har mattats för att arbetsmarknaden har mattats, och jobbskapandet sjunker för att 5,25% styrränta faktiskt innebär en broms. Jag tror att ligger FED kvar på 4,50% så kommer det att pressa ner tillväxten ytterligare. Alltså är det inte en neutral nivå. Eftersom det kommer sätta press på jobb, löner och senare inflation. Sen om Trunp pungslår Kineser mfl på tariffer, och sen skickat ut pengarna till medborgarna i form av skattesänkningar. Då kan det kicka igång tillväxt. Men inte pga att 4,5% är en neutral styrränta. En neutral ränta måste bedömas i en neutral milljö.

Personligen tror jag fortfarande att styrräntor runt 2%, när inflationen är runt 2%, varse sig stimulerar till sparande eller konsumtion. Då en real ränta runt 0% ger varken eller goda skäl. Således borde tillväxten och jobbskapande bli balanserat i en sån miljö. Därmed borde även lönerna blir det, och således inflationen. Men detta blir ett väldigt teoretiskt resonemang, för det kräver i klinisk miljö, som aldrig förekommer. Lyckas Trump med sitt ”paket” så får vi nåt annat. Lyckas han bli ovän med Kineserna över Taiwan och starta ett krig där, samtidigt som Putin tar chanser att smörja till ett ensamt Europa. Samtidigt som Iran blivit kompisar med Saudi, och väljer att trycka dit judarna en gång för alla. Ja då har vi ju en ganska oklinisk miljö 🙂

Jag anser att lönerna idag motiverar inflation mellan 2-3%. Givet att det står sig. Dvs att det inte börjar skapas 250k i snitt per månad och lönetakten växlar upp, så anser jag att FED i första hand kan sänka ner mot 3%. Där och då får man utvärdera datan och säga, ska vi ligga kvar här, eller ska vi fortsätta mot 2%. För Europas del gäller typ samma sak, fast där är målräntan snarare 2%.

By the way, kom jobb och bnp data från Europa. jobb ökade med 1% YoY, fast 0,,2 QoQ. Båda bättre. BNP ökade med 0,9 yoy och 0,4 QoQ. Jobbskapandet ser ut att takta runt 0,8-1% i årstakt. Vilket normalt sett kräver 1,8-2% från BNP. BNP ser ut att takta 0,9-1,6. Jag skulle säga att Europa växer med drygt 1%. USA med 2%, och Sverige runt Nollan. Det är världen vi lever i, och den påminner rätt mycket om 2010-2019. Inte recession, inte högkonja.

Kvar på veckan har vi PPI, Retail och Empire…

———- fredag

US core PPI kom igår in på 0,3% mot väntat 0,3 och fg 0,2. På årsbasis kom den in på 3,2 mot väntat 3,1 och fg 2,9, uppreviderat fr 2,8. En notch högre. Inga nyheter egentligen. Allt inom ramen -0,5 till +0,5 är acceptabelt, och är i linje med åren 2010-2019 när inflationen i Goods sektorn var minimal. I mångt och mycket ser jag tillverkningssektorn, globalt, som en återgång till hur det var tidigare. Dvs Företagen höjer knappt priserna, och man tjänar pengar framförallt genom effektivitet och Volym försäljning. PPI runt 3% är högt men handlar också om baseffekten. Om man tittar på priskurvan har den planat ur sen i somras. Det innebär att YoY siffrorna kommer se riktigt bra ut, typ ner mot noll, nästa sommar.

Empire FED Pmi kom in på XX mot väntat -0,7 och fg -11,9

Retail Sales kom in på XX mot väntat +0,3 och fg 0,4

Helt sjukt att dollarn tangerade 1,05eur igår. Detta är i paritet med 5% ränta, vilket i princip bygger på att FED kommer få höja igen, vilket bygger på att core PCE som idag taktar runt 2,7 skulle vara på väg upp mot 4% igen, som bygger på att lönerna som idag ligger på 3,7 ska dra mot 5%, vilket skulle krävas, och nu höftar jag, att jobbskapandet börjar komma in runt 300k+ i snitt i månaden väldigt snart igen, vilket alltså kräver BNP tillväxt upp mot 4%+…… och detta inom ett halvår typ. Jag säger inte att Trump inte kommer kunna växla upp tillväxt i USA på sikt. Det får vi se helt enkelt. Men att USA ska ta fart igen… det vill jag se mer bevis för. I första hand vill jag se ISMx2 New orders drar över 60, både för services och Mfg, samtidigt som Employment faktorn hänger med. Innan dess räknar med 2% tillväxt och 100k nya jobb i månaden, löner på 3,5 och core pce på 2,5. I det sistnämnda kan FED sänka med 25 per möte, i det första är risken stor att man behöver höja igen.

Många är kritiska där ute. Sällan blir det som massan vill. Vi har presidentval i USA, med förhöjd VIX som resultat. Oavsett vem som vinner så ska kanske VIX ner, och då brukar marknaden har svårt för att falla. Säsongsmässigt är detta också en stark period. Men det handlar i grunden om att man nu sneglar på nästa år, och då gäller det att marknaden litar på prognoserna. Vi har även FED möte, där FED eventuellt kan ingjuta tro och hopp i marknaden att sänkarcykeln är intakt, vilket borde kunna sätta press på räntorna. Även detta är positivt. Dollarn är överköpt, vilket både har varit Trump drivet, VIX drivet och data drivet. Den har visat vissa tekniska metkroks tendenser, och kan den fortsätta så är även det positivt.

Men det oväntade kan hända, och gör det rätt ofta. Så man får vara lyhörd. Jag är väldigt förvånad över hur räntorna inte vände ner efter förra veckans data. Dagens räntor diskar en sänkning till, men sen är det stop. Får vi en situation där räntan drar vidare, dollarn stärks till nya nivåer, där VIX skenar uppåt… ja då är det rätt kört. På nedsidan har vi stöd vid 5650 i första hand. Därefter ser jag 5400 och därefter 5100 resp 4800. Det är så jag rent tekniskt penslar på nedsidan. På ovansidan ser jag i första hand 6000-6100.

Fredagens reaktion var ju rätt märklig. Räntan steg, dvs man sålde obligationer. Samtidigt var Dollarn svag. Detta är i min bok Risk-On behaviour. Om man vill vara lite optimistisk så kan man ju tänka att oktober har handlar om död sänkar cykel och stökigt val. Men om allt detta snart är över…. ja då kanske man bara ska jacka på risk igen.

För mig är den enskilt viktigaste faktor konjunktur läget i Amerikanska Service sektorn. Har vi underskattat styrkan där så kan vi mycket väl ligga kvar med räntor över 4% en bra bit in i nästa år. Har vi överskattat styrkan där, så kan vi vara på väg mot recession. Och allt därimellan. Det är där efterfrågan finns, det är där jobben finns och skapas, och det är denna del som håller USA, och därmed resten av världen under vingarna.

Idag har vi PMIs från Europa, imorgon Service PMI från USA, och sen samma från Europa på onsdag. Både Riksbanken och FED väntas sänka på torsdag. På tisdag är det ödesval i USA, kanske vet vi redan då vem som vinner. Kanske inte. Det där med politik är ju vanskligt. Det kan ju bli allt från clean cut victory till inbördeskrig.

Stay tuned!

Tysk Mfg PMI kom in på 43,0 mot fg 42,6. Europas motsvarighet kom in på 46,0 mot fg 45,9. Svagt, men ändå inte riktigt recessions svagt om jag får säga det själv!

———— tis

Avtalsrörelsen har smugit igång i Sverige. För två år sedan krävde man 4,4% per år i löneökning, under 2 år. Den landade på 4,1 + 3,3. Dvs 3,7% i snitt per år. Eller 70 punkter under vad man begärt. Nu begär man 4,2%. Får man samma denna gång, dvs 4,2 minus 70 punkter= 3,5% per år? Eller kanske 3,9% första året, och 3,1% andra året? Jag vet inte…. men vad jag vet är att relationen mellan löner och inflation i Sverige är ganska stabil, sett till rullande 3 års takt. Skillnaden ligger på ca 100 punkter. Dvs om lönerna kommer in +3% 3 år i rad, är det rimligt att anta att den genomsnittliga kärninflationen har legat på c2%. Om avtalsrörelsen landar i 3,9+3,1 så skulle jag gissa att inflationen har svårt att röra sig ner mot målet i närtid, medan den har det i förlängningen. Anledningen till att inflationen inte är lägre idag, än vad förra avtalsröresen 3,3 motiverade, är att den faktiska inflationen i Sverige under de gångna två åren har legat på ca 3,9%. För att nå inflationsmålet behöver vi komma längre ner. Vilket kräver lägre löner. Å andra sidan har många blivit realt fattigare under dom åren, och vill bli kompenserade. Å andra sidan, blir lönerna för höga så kommer företagen bara försöka överföra detta på priserna, och då blir vi ändå inte realt rikare. Och finns inte efterfrågan där att det går att höja priser, ja då kommer det i första hand leda till färre nya jobb, och i andra hand ökade varsel. Givet Svenskarnas skuldsättning, sett till både storlek och bundenhet, så har vi mer att vinna på att få ner bolåneräntorna, och paradoxalt nog så kan lägre lönekrav medverka till detta. Till hela vänster falangen vill jag hälsa att om ni är rädda att pengarna hamnar i fickorna hos kapital ägarna istället. Se till att höja skatten på utdelningar och kapitalvinster istället. Att gå via lönerna är mycket osmartare. Det leder bara till ökad inflation, eller varsel, och därmed ökade kostnader för samhället.

Kina Caixin Mfg Services kom in på 52,0 mot fg 50,3… bättre men inget signifikant.

US PMI Services kom in på 55,0 mot fg 55,3… stabilt!

US ISM Services kom in på 56,0 mot väntat 53,8 och fg 54,9.. klart bättre!

Dito Employment kom in på 53,0 mot fg 48,1… klart bättre. Men kom ihåg, nivån är inte i paritet med att man anställer. Den är i paritet med att man inte gör så mycket alls. Betänk då senaste två NFP siffrorna, där man tittar på NFP Privata sektorn, dvs -28k och + 192k dvs totalt 160k eller snitt 80k per månad. MEEEEEN, där jobb i Tillverkningsindustrin minskade med ca 40k, så snittet i Service sektorn ligger på 100k+ i månaden (160+40=200/2=100). Så siffrorna hänger ihop…. ovan data på 53,0 resp 48,1, typ snitt runt 50 lirar med 100k nya jobb i tjänstesektorn. Gör vi samma analys för ISM Mfg hamnar vi på samma slutsats. Så, i denna miljö, dvs där många förvisso har jobb, fast där det är svårt att få ett nytt jobb, så kan man inte ställa krav på löner som tidigare. Så lönerna borde kunna komma ner, och med dom trycket på företagen att höja priserna.

Dito Prices kom in på 58,1 mot fg 59,4… typ samma som sist, och visar på att man fortfarande tyngs av höga personalkostnader och vill fortfarande överföra kostnadsökningen där på kunderna i form av högre priser.

Dito New Orders kom in på 57,4 mot fg 59,4… fortsatt mycket att göra. God efterfrågan, gör att man kan fortsätta att höja priserna…. men i takt med att lönerna rör sig nedåt nästa år, så minskar trycket.

Dito Business Activity kom in på 57,2 mot fg 59,9… samma analys som föregående.

Jag skulle säga att siffran visar på fortsatt stark Service sektor. Det är denna som håller amerikanska ekonomin under armarna, vilket är tur för att 80% av jobben finns här. Men det är också här som inflationen skapas. Dock går det långsamt.

Så glöm Recession, men Glöm därför att FED ska börja sänka mer än annonserat. Men vi har ingen högkonja med 100k nya jobb i månaden. Varav det försvinner 20k från industrin, så nettot är 80k i privata sektorn, och resten av Val dopade jobb i offentliga sektorn.

Jag säger 25 punkter per möte…. precis som annonserat.

Gör man det så ska inte 10-åringen ligga på 4,3%….. det övergår mitt förstånd. Sen om det handlar om Liquidity aspekter, eller att Trump kommer att sänka skatter och köra upp starkskulden i taket… det vet jag inte… men jag anser att det är mer rimligt med en 10åring på 3,3 än 4,3%. Givet datan iallafall!

Varken dollarn el räntor reagerar…. Ingen tänker på nåt annat än valet nu!

—————— Onsdag

Trump vinner. VIX faller och SPX drar…

Trump väntas sänka skatter, vilket gynnar företag och deras vinster, varpå börser följer vinstutvecklingen.

Räntan då? Trump talar om skattesänkningar, vilket leder till budgetunderskott, vilket leder till 1, tillväxt och 2, ökad statskuld, SAMT protektionism. Allt detta riskerar att upprätthålla och till och med elda på inflationen. Och därmed omöjligöra FEDs sänkar planer. Och därmed upprätthålla höga räntor.

Samtidigt, har han gått till val på att göra hushållen REALT rikare igen. Något han gjorde 2016-2020 men som Biden misslyckats med 2020-2024 (orkar inte gå in på skälen här och nu). För att lyckas med det så måste han få ner inflationen. Först då blir hans väljare realt rikare, samtidigt som deras räntekostnader på kreditkort, billån etc blir lägre.

Därför är det tveksamt att han kommer bedriva en politik som upprätthåller inflation…. det är ett motsatsförhållande i vad han säger vad han vill göra, och vad han vill åstadkomma.

Om jag får gissa så kommer marknaden till slut lämna det här valet bakom sig, och fokus på nytt riktas mot jobbdata, inflationsdata och vad FED säger och gör.

Från Tyskland kom Service PMI in på 51,6 mot fg 51,4 och från Europa blev det 51,6 mot fg 51,2. Detta är motorn i vår ekonomi. Dock är det inte högkonjunktur på nåt sätt. Jag skulle säga att Europa växer någonstans runt 0-1%. Och vi blir successivt hjälpta av låga energi priser, samt räntekostnader. För mig påminner det hela om 2010-2019.

Imorgon kommer Riksbanken och FED….

VIX gappar ner, SPX gappar upp…. Dollarn och Räntan är på en av de mest stretchade nivåerna senaste 5 åren sett till överköpthet. Believe me, detta kommer mean reverta!!!! Imorgon FED, sen Inflation i nästa vecka. Fokus kommer ställas om! Senast gick räntan från 3,75 till 4,75% och alla var skeptiska. Helt plötsligt var den på 3,60% och alla var duviga. Nu är den på 4,50% och alla är skeptiska. Kommer den att stå i 3,35% om några månader? Vad sitter vi och säger då? Eller har Trump ritat om hela kartan. Och i fall, kommer data och FED inte spela nån roll….

I oktober 23 stod räntan i 5%, och SPX 4100. Då låg PE på 19

I april 24 stod räntan i 4,75% och SPX stod i 5000. Då låg PE på 20

Nu står räntan i 4,50% och SPX 5900 och baserat på vinstprognoserna nästa år har vi PE 21.

Vad kan man dra för slutsatser av detta? Om räntan går till 4% så ska vi till PE 23. Om den går till 5% ska vi till PE 19. Det är 10% upp eller ner.

Vad händer om räntan dyker till 3,5% på en duvig FED…. då ska vi har PE 25. Det är 20% till….

Ja, och detta förutsätter ju oförändrade vinst estimat. Det kan man inte vara säker på…. men det skulle vara en klassisk melt up…. innan vad? Inflationen kommer tillbaka pga Trumps politik…. eller recession.

———– fredag

Svensk snabb estimat över inflation kom in på 2,1% YoY mot fg 2,0. Inflationen är i schack. Skönt för Riksbanken. Det är inte så märkligt givet att konjunkturen och arbetsmarknaden står och stampar. Det är egentligen bara lönetrycket, och kommande avtalsrörelse, som har en uppside risk där. Men det krävs en starkare konjunktur för att företagen ska lyckas med att rulla över ökade personalkostnader, på priserna. Lyckas dom inte det, så leder egentligen bara stora löneökningar till varsel. Å andra sidan kan konjunkturen kanske hålla sig och till och med bli lite bättre i takt med att hushållens räntekostnader sjunker. I ett sånt läge kanske företagen rullar över lönekostnaderna på priserna, och då riskerar inflationen lyfta igen. En sansad avtalsrörelse hade varit bäst för landet. Jag skulle säga 3+3 under två år. Risken är att den hamnar högre.

Riksbanken sänkte med 50 punkter ner till 2,75% och flaggar för ytterligare sänkningar ner mot 2,25%. Jag tror dessutom att det kan bli både en och två sänkningar till under våren om inte konjunkturen visar framfötterna. Att sänka som dom gör är logiskt. Ligger inflationen på 2% så är alla räntor över den nivån att betrakta som en åtstramningspolitik. Detta är helt ologisk med tanke på att ekonomin inte växer och det inte skapas jobb. Jag trodde tidigare att man ville gå mer gradvis ner mot 2%, men de facto att konjan står stilla gör att man istället snabbar på takten. Kronan är återigen och snuddar på tidigare topnivåer mot euron. Jag tror inte Riks vill se den svagare än 12 euro. Men än då länge är det ingen ko på isen.

Som sagt, 2,25% till våren är kassaskåpssäkert. Men det kan även bli 1,75%. BLir det recession blir det ännu mer. Tar konjan fart, det skapas jobb, lönerna kommer in högt,…. ja då är risken att vi får inflation 2.0 och det kommer man tvingas tillbaka till höjningar. Där är vi inte ännu. Men för alla med bolån behöver man vara observant på detta. Att binda delar av sina lån mot 2,5% kanske inte är en dum ide.

FED sänkte med 25 punkter till 4,50%. Att 10-åringen ligger på samma nivå indikerar att det inte skulle bli fler sänkningar. Det känns orimligt. Okej jag fattar att det har med Trump att göra:

1, proteknisiom, tariffer leder till inflaiton 2.0

2, budgetunderskott ger tillväxt, och som också riskerar upprätthålla inflation genom att arbetsmarknadnen kommer vara stark, och då avtar inte lönerna.

3, marknaden kräver en risk premie för att numera köpa obligationer av staten Så även om FED sänker, så handlar obligationer till en högre nivå.

Alla dom här faktorerna stämmer förvisso, men känns inte trovärdiga om ni frågar mig.

Jag tror att räntorna kommer att anpassa sig efter FED, som i sin tur anpassar sig efter inflationsdatan, som i sin tur är en funktion av konjunktur, löner och arbetsmarknad. Trump lär inte kunna ändra detta på kort sikt.

Alltså, ECI visade att lönerna taktade 0,8% QoQ i Q3. Det är 3,2% i årstakt. Tidigare två gånger har de legat på 0,9. Det är 3,6% i årstakt. Jag tror ärligt att lönerna ligger där nånstans. Vi vet att det är lönedriven service inflation som håller uppe inflationstakten. Men givet lönerna så borde inflationen hålla sig runt 2-3%. Att FED, likt Riksbanken, skulle stanna vid 4,50% styrränta givet inflationstrycket, är att fortsätta bedriva en extremt restriktiv penningpolitik. När USA då växer med c2% och skapar 100k nya jobb i månaden så är inte det rimligt. Vad som är mer rimligt utifrån detta är att FED fortsätter sänka med 25 per möte, och borde därmed röra sig ner mot 3,25% nästa sommar. Skulle bilden förändras, ja då förändras detta. Men det är vad vi har att jobba med just nu.

Jag tror det finns mycket goda chanser att räntorna rör sig nedåt igen. Jag tror mer på 3,5% än 5% om man säger så. Sen kanske de kan konsolidera ett tag innan det börjar hända saker. Tajming är omöjligt att veta.

I nästa vecka har vi inflationsdata….

Börstrenden är uppåt, men jag tror SPX och VIX behöver stänga sina gap.

Trevlig helg

Veckan är full av makro. Visst, det är fullt möjligt att SPX ska ner och samla kraft vid 5,650 men så länge som den håller är oddsen goda att vi nåt 6000+. Det handlar självklart om Dollarn och Räntan har kraft att reversa senaste veckornas hökiga rörelse. En reversering kan ta oss mot 4% resp 1,10eur. Jag tror oddsen är goda rent tekniskt. Sen får jobbdatan på fredag sätta riktning. Valet nästa vecka är inte oviktigt heller. Men om det inte spårar ut, så finns det goda chanser att risk rabatten i marknaden ska ner. Osäkerheten försvinner ju, allt annat lika. Vi har ju även FED möte… och det ska bli intressant att se hur de ser på senaste tidens jobb-, löne- och inflationsdata.

På tisdag mjukstartar vi med JOLTS, Consumer confidence, Case Shiller, På onsdag blir det ADP. Rätt lugnt fram tills dess. På Torsdag blir det Kina PMI, inflations från EU, US ECI, Chicago PMI samt Core PCE, och sen kröner vi allt med PMIs/ISM Mfg samt jobbdata på fredag. Inte illa. Jag kommer att rapportera så gott jag bara kan!

Skeptikern noterar att SPX handlades högt i fredags men stängde low. VIX stängde på high, Dollarn low och Räntan på high. Så visst tror jag 5650 kan utmanas. Bara det att Dollarn och räntan är stretchade, och en hel del är inprisat, och det krävs rätt lite för att dom ska gå åt andra hållet, och gör dom det, så kan börsuppgången snabbt få bränsle igen. Framförallt av alla dom aktierna som inte levererat senaste veckorna.

Ha en fin vecka

————- torsdag

Case Shiller US bostadspriser kom in på +0,4% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,3. Starkt och upp c5% YoY och en ny ATH… Det är som i Sverige ungefär. Fast i USA är styrräntan 4,75 mot här 3,25% och konjunkturen starkare.

CB Cons Confidence in 108,7 mot väntat 99,5 och fg 98,7… starkt. Ingen deppig konsument här inte. Sen undrar man…. enligtTrumps anhängare, halva befolkningen, är USA i kris tack vare Biden… Ändå säger konsumenterna att det är väldigt bra!

JOLTS job openings kom in på 7,44m mot väntat 8,0 och fg 7,66 (nedreviderat från 8,0). En väldigt svag siffra. Som jag brukar säga, dåliga tider är alltid förknippade med ökade varsel, men dåliga tider börjar alltid med att företagen slutar anställa. En del av detta är färre jobb annonser.

Noterar att flash estimat över BNP visar på +0,9 YoY i Europa för Q3. Svagt men ingen recession. Men i den miljön är inte heller tillräckligt stark för att skapa nya jobb. Både tyskland och sverige uppvisade -0,2 resp -0,1 vilket by definition är recession. Dock ingen sån som känns. Europa varken växer eller krymper. Draghis analys är rätt. Men lösningen är inte i första hand att kasta pengar på problemet, i synnerhet inte statliga sådana. Det skapar varken några Nvidia eller BYD. Skapades av sådana företag kommer från annat håll. Sen när de börjar nå kritisk massa, och bevisat att deras affär håller, så kan den behöva hjälp av kapital marknaderna för att accelerera sin affär. Där kan statliga medel ibland behövas. Men jag tänker att vi redan har en fungerande modell där. Jag tänker typ Svensk Exportkredit, som hjälper mindre företag att nå ut i världen med sina produkter. Eller varför inte AP-fonder, som investerar i våra Private Equity bolag, som i sin tur har experter som gör små fina svenska bolag, större snabbare. Ni fattar!

ADP jobb kom in på 233k mot väntat 114k och fg 159k (uppreivderat fr 144k). En väldigt stark siffra! Sen har den varit opålitlig guide för NFP, men jag brukar snarare se till vad som är förväntat. Dvs om ADP slår förväntningarna med 119k jobb, så är det sannolikt att NFP också gör det med bred marginal. Intressanta med ADP är att det endast är jobb i PRIVATA sektorn. Inga offentlig anställda. Detta är viktigt, eftersom Trump anhängare är snabba på att dissa jobbdatan för att vara inflaterad av Bidens hittepå jobb. Denna siffra visar att det INTE bara är sådana jobb. Gräver man lite djupare, så visar den att jobb i tillverkningsindustrin MINSKADE vilket alltså är helt i linje med vad ISM Mfg datan har visat under en längre tid. Däremot skapas det en jävla massa jobb i Service industrin, som dominerar amerikansk ekonomi. Företagen hade aldrig anställt, om det inte fanns efterfrågan. Det är också i denna del som lönetrycket är högt, vilket alltså läggs på priserna mot kund, och därmed skapar det inflationstryck som vi har idag. Så visst är det välkommet med en robust ekonomi. Men det medför kanske samtidigt att FED inte kan sänka räntan.

USA växte med 3% YoY under Q3. I min bok skapar en sån ekonomi 2% nya jobb, eller 3,2m nya om året, eller 267k i snitt per månad. Så det är snarare de gamla jobb siffrorna ner mot 110k som stack ut. Min tanke då, var att de gav en sann bild över tillväxt, dvs ner mot 1,5-2%. Jag är fortsatt kritisk till att USA ska kunna växa med 3% i årstakt framåt, och därmed skapa 267k nya jobb i månaden när 1, styrräntan är 4,75% 2, Europa och Asien bromsar in och 3, Finanspolitiken är historiskt åtstramande (sett som primary deficit). Så NEJ, jag tror inte på 3% och 3,2m nya jobb närmaste året. Men jag tror inte heller på -3% och -3,2m varsel, heller.

Kina NBS Mfg PMI kom in på 50,1 mot fg 49,8. Non-Mfg kom in på 50,2 mot fg 50,0. Stabilt och tråkigt. Ska bli intressant att se hur rådande stimulans runda ska få fort på ekonomin. Det har fungerat historiskt.

Flash EU inflation visade 2,0% YoY mot väntat 1,9 och fg 1,7. Kärn inflation 2,7 mot väntat 2,6 och fg 2,7… nåt sämre, men ECB kan fortsätta sänka i lugn och ro. Ekonomin växer med 0,9% och skapar inga nya jobb. Lönerna kommer ner nästa år, och med dom inflationen. ECB kommer fortsätta ner till 2%.

US Core PCE kom in på 0,3% MoM (eller 0,25 för att vara exakt) mot väntat 0,3 och fg 0,2 (uppreviderat från 0,1). Jag skulle säga att siffran är helt som väntat, vilket inte är så konstigt då vi hade core CPI för några veckor sen. FED har en bit kvar till målet. Men denna siffra motsäger ingen sänkning. Frågan är utsikterna

ECI, Employment Cost Index, kom in på 0,8 QoQ mot väntat 0,9 och fg 0,9, vilket är vääldigt bra. NFP timlöner låg i Q3 på 0,2% + 0,4 + 0,4 = 1,0%. JAg var rädd att vi skulle landa där idag. Istället blev det 0,8, dvs en tiondel bättre. Detta är stor skillnad!! Om lönerna ökar med 1% i kvartalet, så ökar de med 4% på ett år. Då har vi 3% inflation. Om lönerna ligger på 0,8 fyra kvartal i rad, så har 3,2% löner, och 2,2% inflation. Jag skulle säga att det förstnämnda gör det svårt för FED att sänka, medan det andra gör att man enkelt kan sänka. Stor skillnad alltså. Gräver man lite i siffrorna så ser man att offentliga sektorn driver lönerna, medan den privata inte gör det. Det är också positivt.

Chicago PMI kom in på 41,6 mot väntat 47,0 och fg 46,6….. väldigt svag, och pekar på en svag ISM Mfg imorgon. Samtidigt är det en siffra som är inom intervallet senaste två åren. Så jag drar inga större slutsatser från detta.

—————– Fredag

Kina Caixin Mfg PMI kom in på 50,3 mot fg 49,3… lite bättre

NFP jobben kom in på 12k mot väntat 113k och fg 223 (reviderat från 254k)… klart sämre, och snittet trillar ner mot 117k senaste två månaderna. Dagens siffra är ju såklart starkt påverkad av dåligt väder. Men jag vågar påstå att jobbskapandet ligger ner mot 100k i snitt. Då ska man komma ihåg att det är starkt påverkat av att det skapats ovanligt många jobb i offentliga sektorn. Sen om man lyfter på huven ytterligare så går det att konstatera att det försvinner jobb i tillverkningsindustrin, medan det skapas jobb i service sektorn. Jag skulle säga att jobbskapandet är i nivå med 2% BNP tillväxt. Ingen högkonja, ingen recession. Med den här typen av jobbskapande borde det inte vara några problem för FED att fortsätta sänka.

Timlönerna kom in på 0,4 mot väntat 0,3 och fg 0,3… Förra månaden reviderades ner från 0,4 till 0,3. Det är bra. Nu kom den senaste in på 0,4 men risken är stor att även denna nedrevideras. Jag tror lönerna ligger runt 3,5% i årstakt och kommer om ett år ligga ännu lägre. Det är starkt laggande faktor. Detta medför att inflationen kan etablera sig strax över 2%.

Ur ett FED perspektiv är jag nöjd med dagens jobb data. Det borde egentligen bara vara en tidsfråga innan räntan är under 4% igen.

US Mfg PMI kom in på 48,5 mot fg 47,8

ISM Mfg kom in på 46,5 mot väntat 47,6 och fg 47,2… sämre

Dito Prices kom in på 54,8 mot fg 48,3… ett hopp upp, men jag tolkar det som om man åtminstone inte behöver sänka priser för att möta efterfrågan. Efterfrågan är inte stark, men den är inte så svag att man måste rabattera….

Dito Employment kom in på 44,4 mot fg 43,9… som sagt, här försvinner det jobb. Dock är det inte en viktig sektor för amerikanska ekonomin. Och med försvinner, pratar vi alltså inte om varsel på bred front. Det handlar mer om att efterfrågan har mattats, man kan inte längre höja priserna. Så bruttovinsterna har stagnerat, varpå man sitter med löner som växer med 4%+. Detta hanterar man genom att trimma kostnader. Personalkostnader alltså!

Dito New Orders kom in på 47,1 mot fg 46,1…. som sagt, eferfrågan är klen, och kommer fortsätta att vara det. Men ingen recession.

Nästa vecka har vi valet, FED möte, PMIs från service sektorn. Många är inne på att börsen har handlats upp på förväntningar om att Trump blir vald, och att vi får en Sell on facts situation. Jag säger inte emot. Däremot tror jag inte nedgången behöver bli så kraftfull. SPX 5650ish är ett första stöd. 5400 kommer längre ner. Däremot kan vi få lite faktor/style rotation om räntorna pressas ner, och VIX kommer ner efter valet.

Spännande vecka blir det i varje fall! Trevlig helg.

Det är många viktiga frågor som hänger i luften, och där många drar paralleller till ekonomin och börsutvecklingen. Men jag skulle säga att de flesta av dom är icke frågor faktiskt. Mellanöstern är ju jättekritiskt, men oljan handlas inte på en nivå där man är orolig, och därför spelar denna faktor inte in. Valet i USA är ju på många sätt viktigt, men om det skulle finnas en oro för att valutgången sabbar ekonomin så skulle inte VIX vara där den är. Rapportsäsongen har hittills varit stark, och inte resulterat i några större revideringar.

Det enda som jag ser har varit avgörande är hur Dollarn gått från 1,12eur till 1,08eur, vilket är en funktion av att räntan stack från 3,5 alt 3,6 (beroende på om man tittar på 2yrs alt 10yrs) till 4,10 resp 4,15%. Detta är inte rädsla för konjunktur, och risk off. Detta är en hökig signal där man gärna köper dollar och sätter in dom på ett amerikanska bankkonto, för där får man bra ränta. Man får det för att FED kommer kunna sänka i november och kanske december, sen är det stopp. Detta i sin tur handlar om att det skapas 250k jobb i månaden, och löner växer med 0,5%. I den miljön går det inte att sänka nästa år. I grunden handlar detta om att amerikanska ekonomin är stark, till skillnad från omvärlden.

Vi skulle alltså kunna hamna i en situation där ECB sänker till 2% medan ECB står kvar på 4,25%. Då pratar vi Dollarn ner mot par 1,0eur igen. Men vi behöver inte gå så långt i tanken just nu….

Frågan i det korta perspektivet är om räntorna kommer att stabiliseras runt 4% och Dollar runt 1,07-1,10eur… som en konsekvens av stark ekonomi, stark arbetsmarknad, högt lönetryck, och en inflation som inte orkar nå målet? Kanske, men jag tror inte det. Jag tror 250k/0,5% förra månaden är en outlier, och att vi ska ner till 100k/0,3% igen. Detta är den viktigaste faktorn på börsen just nu. Och vi får besked 1 november. 7 november får vi räntebesked från FED, och 5 november är det President Val i USA, även om det inte är säkert om vi utfallet förrän veckan efter.

Men redan nästa fredag, om jobbdatan kommer ner, så kan räntorna och dollarn vara på väg åt andra hållet.

Denna vecka är det lugnt, Flash PMIs från hela världen är i fokus, och i synnerhet Service sektorn som håller både Europa och USAs arbetsmarknad, och därmed lönebildning och inflation, under armarna. Det är en balansgång. Vi vill inte hamna i recession, och därför måste den vara stark. Men om den är så stark som den har varit så är det inte säkert att vi kan få ner räntorna, för det är där inflationen ytterst skapas.

Ha en fin vecka!

————- tisdag

FED kommer sänka till 4,50 vid nästa möte. Men sen då? Vad krävs för att man ska sänka räntan? Vad krävs för att man ska sluta?

För att man ska fortsätta krävs att inflationen rör sig mot målet, dvs Core PCE mot 2%, vilket alltså är 0,17% i snitt per månad. Låt säga 0,2 i snitt. För core CPI pratar vi 2,5 och lönerna 3,0%. Snittmånaden bör alltså ligga på 0,21 för Core CPI samt 0,25% för löner. Problemet har alltså inte varit inflationsdatan på sistone, även om den till viss del är i överkant me några punkter. Problemet är att senaste två lönemätningarna som legat på 0,4 resp 0,5. Vi vill att lönerna kommer in på 0,2 och 0,3. Inte högre. Att den höga lönedatan dessutom backas upp av två starka jobbsiffror på 150 + 250 dvs snitt 200k gör inte saken sämre.

Jag säger så här; för att räntorna ska ner igen, så måste marknaden börja tro på räntesänkningar nästa år, och för detta krävs jobbsiffror runt 0-150. Då kommer man börja tro på lägre löner, och därmed lägre lönedriven inflation, och därmed räntesänkningar. Så visst är inflationsdatan viktig absolut. Och visst är lönedatan viktig, men viktigast är att jobben kommer ner, då kommer resten att anpassa sig. Dvs fortsätter jobben att komma in på 200k+, då stannar räntan 10yrs på 4-4,5%. Kommer de in på runt 100k, då faller vi under 4% igen, och rör oss sannolikt mot 3% i förlängningen. Kommer in jobben starkt, då är risken att lönerna fortsätter runt 4-5% i årstakt, och då finns det inte en chans att vi når inflationsmålet. Kommer jobben in svagt, är det precis tvärtom!

————– torsdag

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 42,6 mot väntat 40,8 och fg 40,6. Från Europa kom den in på 45,9 mot väntat 45,3 och fg 45,0. Snäppet bättre, men patienten är fortfarande sjuk. Motsvarande för Service sektorn kom in på 51,4 mot väntat 50,6 och fg 50,6 samt 51,2 mot väntat 51,5 och fg 51,4. Stabilt men ingen högkonjunktur. Europa står och stampar, men vi har ingen recession. I den miljön skapas inga jobb, och därför borde lönerna lugna ner sig nästa år, och därmed borde inflationstrycket ha potential att ta sig från höga 2%ish ner mot målet. ECB och Riksbanken kan i lugn och ro sänka gradvis med 25 punkter per möte. För att de ska öka takten, krävs att service sektorn säckar ihop. Det måste bli tomt på restaurangerna. Där är vi inte ännu. Egentligen en ganska angenäm situation, där folk i princip behåller jobbet, samtidigt som räntebördan lättar. Om vi lyckas undvika recession, handlar mycket om vilket väg USA tar och kanske även hur konflikterna utvecklas i världen. Men låt säg att vi gör det, så kan räntorna framåt nästa sommar vara nere på 2%, varpå de borde kunna ge konjunkturen en knuff under andra halvåret, och in i 2026. Sen har Europa strukturella problem. Det är en analys i sig. Nu har jag bara utgått från räntans förutsättningar.

US Mfg Flash PMI kom in på 47,8 mot väntat 47,5 och fg 47,3… bättre. Amerikansk tillverkningsindustri har ingen högkonja, men det hackar inte som i Europa. Amerikanska ekonomins relativa styrka håller i sig.

US Service Flash PMI kom in på 55,3 mot väntat 55,0 och fg 55,2… styrkan håller i sig i service sektorn. Det pekar på att företagen kanske fortfarande anställer där, vilket innebär starka jobb siffror nästa fredag. Det är inte ett 1-1 samband såklart, men ni förstår kopplingen. Stark konjunktur och arbetsmarknad, innebär förhöjt lönetryck, vilket innebär att inflationstrycket riskerar att ligga kvar, vilket alltså försvårar för FED att inleda en cykel av sänkningar.

Tittar man på dagens data, så är det fritt fram för ECB att fortsätta att sänka, medan det kan bli allt svårare för FED. Detta gör att räntespreaden vidgas på ett sätt som stärker dollarn. Här och nu försvagas dollarn. Vi får se hur det utvecklas framöver, men det kan vara så att rörelsen från 1,12 till nästan 1,07 tar höjd just för detta. En ränta på runt 4,2% diskar ju faktiskt att man skrotar sänkningarna nästa år. Så en hel del är taget.

Sen får vi se hur inflationsdatan blir framöver. Den kan mjukna trots detta. Bara att rent strukturellt, är lönetrycket högt, så tenderar företagen att vilja dumpa över det på priserna givet att efterfrågan finns där. Och det är faktiskt det vi sett när vi tittar på core service CPI/PCE.

Jag noterar att räntan och dollarn är väldigt stretchade för tillfället. De kommer revertera. Det är inte det intressanta. Utan var de tar vägen efter det. Kommer räntan fortsätta att hålla sig på 4%+ och Dollarn 1,10eur eller starkare? Eller var senaste veckornas rörelse bara en korrektion i rådanade duviga trend? Nästa veckas jobb siffra kommer sannolikt ge svar på det. Sen har vi såklart ISMx2 och inflationsdata som spelar in. Men det intressanta är att Duvighten som rådde efter FED sänkte 50 punkter förbyttes till hökighet. VIX exempelvis har hållit sig hyfsat på mattan. Att den är förhöjd beror sannolikt på valet. Hade vi inte haft valet hade den lika gärna kunnat ligga på 12-14. Det är marknadens sätt att säga att man INTE är rädd för att vinstprognoserna nästa år inte ska stämma. Men det är bara ena sidan av myntet. Ränta+Dollar ger en fingervisning om det är starka vinster och höga räntor. Eller starka vinster och låga räntor. Det är helt avgörande för vad som kommer att dra börsen.

———— fredag

Rapportperioden är hittills hyfsat stark. Men det är ingen nyhet. Rapporterna visar läget över juli-sep, och jag skulle säga att ISM mfl redan gav en bild över den ekonomiska situationen under april-juni. Precis som att vi vet att nästa runda rapporter, dvs Q4, som rapporteras i januari-februari, kommer vara hyfsat solida givet ISM/PMIs som vi har idag. Rapporternas värde på aggregerad nivå handlar snarare om vilka marginaler som levereras. Sen på individuell bolagsnivå, är har ju alltid rapporten en nyhetsvärde. Bolagens guidance har också visat sig vara viktigt för aktiekursen, men min erfarenhet är att VD i regel INTE har någon spåkula, utan att guidande är väldigt präglat av nuläget. När jag var ung analytiker, så gav min mentor mig ett enkelt råd ”Aktiepriset är oftast den som är bäst på att prognostisera framtida vinster”. Han bevisade detta genom att visa grafer över enskilda aktier och dess vinstkurva. Oftast leder aktiepriset vinsten med ca 6 månader. Jag har fortsatt att använda mig av denna regel i mitt yrke. Dvs jag matchar aktiepriset och vinstgrafen på varandra, och då kan man nästan se visuellt vad priset säger om vinsterna 12m framåt. Utifrån den vinsten går det sen att röra sig baklänges, och få fram Revenues, och sen kan man föra ett resonemang huruvida marknaden har rätt eller fel. Oftast när det är allmänt baissig börs, då uppstår bra lägen. Är det haussig börs och aktien ändå tappar, då har marknaden oftast fått upp nåt på kornet och man bör vara aktsam. Samma mentor lärde mig även att titta på ”shareholder yield”. Dvs man tar utdelning + återköp och får fram en yield. Genom att sen titta på den historiska yieldkurvan, både absolut, men även mot peers alt index, så får man en grov uppfattning om värderingen. Sätter man sen samma de här bägge analyserna, som är otroligt enkla att göra, så hamnar man oftare rätt än fel. Sen är det ganska kortsiktig materia. Det säger inget om bolaget och aktiens medellånga- och långsiktiga potential. För detta krävs en djupare analys såklart.

Jag noterar att Dollarn försvagades igår, trots ganska bra data. Som sagt, jag tror Dollarn kan studsa mot 1,10eur och Räntan gå mot 4% inom kort, och kanske VIX ta nya steg mot 15ish. Vilket i sig är börspositivt. Det kommer en hel del data i nästa vecka, där fredagens ISM och jobbdata är viktigast, som kan få oss att dra dit. Sen är det frågan om det stannar där eller drar vidare. Veckan efter det har vi Valet och FED möte, och veckan efter det inflation. Avgörande läge. Jag tror att så länge som SPX 5,650 håller så har vi goda chanser att nå 6000-6100 i november.

Trevlig helg!