Dagens skörd

Om grekland tvingas till default sägs det att risken att Portugal och Irland också åker med är skyhög. Det känns inte otänkbart. Problemet är inte Grekland+Portugal+Irland. De är för små i sammanhanget… det är de potentiella effekterna av spridningseffekterna!

Ska man tro nedan chart var det toppen på 4 dollar gallon vi såg för ett par veckor sedan och det finns en hel del att ta på nedsidan. Jag tror vi underskattar det postiva det för med sig för den Amerikanska konsumenten om så var fallet!

CreditSuisse skriver i en rapport att banklånen (officiella + inofficiella) i förhållande till BNP i Kina är för högt. Detta syns inte i den officiella datan då lånen inte ligger i ”bankens balansräkning”. Detta är en gammal story som det skrevs mycket om för ca 1 år sedan och även innan dess! Det låter allvarligt men jag har svårt att bedöma omfattningen.

Först måste vi bena ut ett par saker.. den datan jag har tagit del av från tid till annan visar att;

Household debt/GDP och household debt/Income fortfarande är låg i Kina på aggregerad nivå.. även om vissa regioner är överhettade.

Kinesen har en av världens högst Savings ratio… jag förstår honom. De har inte det social trygghetsnätet. I EM marknader är sparkvoten normalt sett högre av den anledningen. Kinesen har primärt sina besparingar i form av cash på banken. Inte som vissa tror i aktier, som man försöker sprida i media. DEtta gäller en viss grupp i vissa regioner.

Public External debt/GDP, dvs vad staten lånat från utlandet är obefintlig.

Det är tvärtom, Sov Wealth funds är enorma att det är Kina som lånat ut till omvärlden. Består fortfarande främst av dollar treasurybonds.

På statlig nivå ligger public debt/GDP på en mycket låg nivå.Jag har hört 20-30%/BNP

Problemet tycks finnas inom två området. Företag och ”kommun”.

1, Företag i framförallt bygg- och fastighetssektorn har gasat på och sitter på mycket banklån.
2, Kommuner har investerat i infrastruktur men även social housing (för de som är fattiga), men eftersom de inte har varit så stadda i kassan så har de använt land som eget kapital,, och sen har banken fått bidra med cashen. Ofta på 50/50 grunder.

Hur omfattande detta är vet jag inte. Det är inte heller alla regioner som berörs.

Just i alt 2, så har man skapat en SPV (special purpose vehicale) med kommunen där lån och land ligger. Lånen är alltså inte upptagna på balansräkningen i banken.

Det är så att man får en deja vu av det som hände i USA, med en stor skillnad. Bakom en kinesisk kommun står en stark stat. Bakom den amerikanska banken stod först ingen. Staten/FED gick in till slut… med tryckta pengar. De som investerat i CDOs fick ta smällen. Allt det där känner vi till! Det finns många likheter, och olikheter. Inte sagt att det inte kan bli ugly dock.

Finns två orosmoment. Vad är värdet på tillgångarna i SPV? Borde ligga i bankens intresse att LTV (loan to value) är okej. Å andra sidan är det svårt att värdera en motorväg. Nej, detta borde vara ett mindre problem. Det viktigaste är att SPV klarar sina räntebetalningar till banken… gör de inte det, blir värderingen också per automatik tveksam. Hur läget exakt är svårt att säga…. men frågan är inte om pappa staten griper in i SPVs om det blir ugly?

Det finns ett annat sätt att se det. Historiskt, när ett land vill bygga en bro eller motorväg så går inte det nybildade företaget till banken och lånar pengar. Från börjar startade man inte ens ett bolag utan staten bara byggde bron. Nu ligger den såtminstone i ett bolag, för att göra det lättare för contractors att skicka fakturorna :-). Upplåningen skedde genom staten. I sveriges fall kommer pengarna från Riksgälden. Riksgälden emiterar obligationer och växlar, i utbyte mot cash. Sen måste de betala ränta på obligationen. De gör inte det med intäkter från broföretaget, utan från skattemedel. Värdet på bron är helt ointressant. Min poäng är att det här med SPV, kommuner och banker är bara ett annorlunda, mer marknadsorienterat upplägg. Hade pappa staten varit skral i kassan och haft mkt lån hade jag varit rädd… nu är det annorlunda. Men jag känner fortfarande inte till hur omfattande det är!

Detta var kommunerna alt 2 potentiellt problem eller ej?.. företagen då? De skapar jobb och har belånade aktieägare. Om de faller skapas också problem! Inom den här gruppen är troligtvis inte SPVs, vad jag hört, inte lika vanligt.

Även här är bankerna intresserade av LTV, och att räntorna betalas i tid. Hittills har NPL, dvs kreditförlusterna, inom bankerna varit ok, vilket skulle kunna tolkas som om de här kunderna trots allt betalar i tid.

Klart att det kan bli ugly, men med en stark och rik stat, känns det lättare.

SEn är det frågan om stimulus fungerar, som en av våra bloggvänner var inne på…

Stimulus att sänka räntorna och få vanliga kineser att köpa en bil, tv eller ta ett kreditkort borde fungera även om de gillar att spara. Krävs att de har jobb naturligtvis!

Jag kan hålla med att stimululs i Investeringar, som ex infrastruktur, känns farligt om de inte behövs. Men är vi verkligen så säkra på att HELA Kina är överinvesterat i termer av Infrastruktur? Jag vet inte!

Sen har vi Gov stimulus… dvs där staten tom. kan göra med budget underskott för att stimulera. Detta är inte investeringar utan statlig konsumtion… där finns mer att göra.

Annars handlar ju mycket om att få Kinesen att konsumera mer… det säger de ju själva i sin 5 års plan.

Men det finnns svårigheter också.. problemet är att bedöma omfattningen.

Man skulle vilja ta alla statliga lån, kommunala (SPV inkluderade) och baka ihop.. och sen se sista datan över vad marknadspriset på Sov wealth funds ligger på för att förstå hur nettoskulden ser ut för Kinesiska staten. Det har fortfarande ingen rapport lyckats visa! Jag menar, tänk om Kinesiska staten teoretiskt kunde lyfta över alla banklån och ge dollar i utbyte… och ändå ha cash över. Hur mycker credit/gdp har man då för mycket av?

Ett långt större problem är det faktum att ska Kina växa så lär deras bond portfolio krympa. Dvs när en US obligation löper ut så väljer de att inte rulla över, utan casha hem. På sikt måste ngn annan köpa obligationerna från US. FED kan ju inte göra det i all tid. Amerikanska banker? Har de krutet?

Vad händer med marknadsräntan då?

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Dagens skörd

  1. fredde skriver:

    ”In the end, greece will not be allowed to fail”:
    http://video.cnbc.com/gallery/?video=3000028928

  2. fredde skriver:

    David Rosenberg – Another Recession Ahead?:
    http://video.cnbc.com/gallery/?video=3000028404

    • GaStan skriver:

      Tack

      hans prognos kan mycket väl bli rätt, men det är likförbaskat ett bet, även om det ett kvalificerat sådant.

      Vad jag lärt mig genom åren är hur de här proffsen, visserligen rätt ofta får rätt, men det är otroligt svårt att tjäna pengar på deras uttalanden, och säg att den som har haft rätt i 3 fall av 4, har hans placeringsråds utfall varit 50/50.

      Att få rätt om saker och ting i framtiden är inte samma sak som att tjäna pengar.

      Även om det är kul att få rätt så är det fortfarande ” han som har mest pengar när han dör, som vinner”

      Lite skämt, lite allvar

      Vi får se var den här black swan liknande grek historien slutar nu…

      Personligen tror jag den konjunkturella utvecklingen i kina och usa, har större betydelse för börsutvecklingen de kommande 6-12 månaderna

      Trevlig kväll

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.