USAs uppgång och fall

Precis som jag har varit inne på måste de rikaste i USA betala mer skatt för att bygget inte ska rasa samman. Det är i så fall den mest lindriga och smidiga lösningen om vi får tro forskaren nedan;

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3789432.ece

Särskilt är detta relevant med tanke på att USAs statskuld idag delas av hela folket, men har bara gynnat några få, dvs primärt två grupper: 1, Rika amerikaner och 2, Utlänningar som exporterat saker till USA och gjort vinst på det (primärt Japaner och Kineser). Den senare kategorin kommer vi inte riktigt åt utan den kommer balansera sig självt. Kvarstår gör rika amerikaner. De måste betala högre skatt, jag kan faktiskt inte se någon annan lösning!

Läs gärna

https://kortsikt.com/2013/10/24/jag-har-andrat-mig-jag-vill-visst-vara-socialist/

Alternativet skulle kunna bli inbördeskris, hur osannolikt det än låter. Det alternativet är sannolikt sämre, även för de rikaste, än att betala något högre skatt.

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till USAs uppgång och fall

  1. Ej politiskt möjligt skriver:

    Högre skatt i USA är dock politiskt omöjligt. Republikanerna kommer att blockera alla sådana förslag och nästa president lär med hög sannolikhet bli republikan. Vad händer då enligt din modell?

    • GaStan skriver:

      Du har klart en poäng… njae i så fall går det åt h-e.

      Enda trösten skulle vara att de utan pengar är fler än de med pengar, alltså kan folket, i teorin, rösta in ledare som beskattar de rika. Obama gick ju faktiskt till val lite på det för en herrans massa år sedan!

    • GaStan skriver:

      Jag är så trött på diskussionen kring huruvida Svensson är överbelånad eller inte,..,. alla, som jag hittills lyssnat på, tänker fel.

      Man pratar mycket om en prisbubbla. Fastighetspriserna är i stor utsträckning irrelevanta. För det första måste du betala ränta på lånet du har, oavsett om priset på kåken halveras eller dubblas. Givet att du alltid måste ha någonstans att bo så är det inga ”äkta” vinster eller förluster du gör. Jag menar om du säljer din bostad för att flytta till en ny, inom samma område, så lär den nya bostaden också ha gått upp eller ner lika mycket. Visst, en kraftig nedgång kommer sätta press på confidence som slår mot ekonomin då hushållen konsumerar mindre. Men det är inte det diskussionen handlar om.

      Diskussionen handlar ju om svenska hushåll är överbelånade eller ej. Då handlar det egentligen bara om Lån i förhållande till Disponibel inkomst. Släpp fastighetspriserna!!!!

      Sen finns det stora problem när man tar Sveriges samlades lån till hushållen och ställer den mot den samlade disponibelinkomsten. Snittet beskriver inte den sanna bilden. Det finns nämligen många 40-talister som är helt obelånade, och många 60/70-talister som har mycket lån. Så ett snitt av de här båda beskriver en person som inte finns…. lite hårddraget. En annan aspekten är skillnaden mellan bundna och rörliga lån. Någon har kanske rätt mycket lån, men har bundit alltihop på 5 år. Det betyder att drar räntan i väg så skulle han få problem om han hade rörligt lån. På samma sätt kan någon som har ”lagom” med lån få problem om hon sitter på rörliga lån samtidigt som räntan dubblas.

      Nej för att verkligen förstå komplexiteten borde man göra följande:

      Finansinspektionen borde kunna kräva av bankerna, åtminstone en gång om året att de gör en körning.

      I den här körningen tittar man på alla bolånekunder, tar deras senaste taxerade inkomst från skattemyndigheten.

      Ex.

      Kalle och Lisa tjänar 25,000 kr vardera i månaden. Disponebelinkomst = 35,000kr

      Lån på lägenhet 2mkr, 1mkr rörligt, 1 mkr bundet på 3 år till 3,5%. (om förfallodagen på det bundna är 1 år eller mindre så klassas det som rörligt). Rörliga lån sätts till 5%.

      Scenario bolånekostnad. (1mkr * 5%)+(1mkr * 3,5%)= 7,083kr i månaden.

      7,083kr / 35,000kr= 20,2%

      Det kan ju verka ok. Men säg att de hade haft en dispinkomst på 100,000kr i månaden och la 30% på räntor. Är de i riskzonen, njae de har 70,000kr över varje månad. Kalle och Lisa har över ca 28,000kr. Absolut beloppen är intressanta. Därför måste man räkna fram en schablon vad varje person behöver för att klara sig en månad, exkl boendekostnader. Säg 10,000kr.

      I exemplet med Kalle och Lisa borde kvoten vara (35,000-10,000-10,000) /7,083kr = 2,1 Detta betyder att deras räntekostnader kan dubblas utan att de får problem.

      Om de haft 100,000 i disp inkomst, och 30,000kr i räntor, hade kvoten blivit:

      (100,000-20,000)/ 30,000kr = 2,7

      Så även om räntekostnad utgör större % av disp inkomst, så är de i en bättre sits än i första fallet.
      Sen hade banker och bolåneinstitut rapportera in till Finansinspektionen.

      Kategori A. Kunder, i antal samt % + total lånesumma över 3 = dvs i princip riskfria

      Kategori B. Kunder, i antal samt % + total lånesumma över mellan 2-3 = god marginal

      Kategori C. Kunder, i antal samt % + total lånesumma mellan 1-2 = tajt marginal

      Kategori D. Kunder, i antal samt % + total lånesumma under 1= helt klart i riskzonen

      Först då skulle vi få en tydlig bild över hushållens skuldsättning. Sen kan man fråga sig, hur många kunder i kategori D vill vi ha i Sverige. When the shit hits the fan så kommer de få det tufft, och det kommer innebära spridningseffekter till kategori A-C. Vill vi tillåta att bankerna lånar ut till kategori D överhuvudtaget? Visst man kan sätta amorteringskrav på dem, men samtidigt är det den kategori med minst utrymme att amortera.

      Fastighetspriserna då? Vad spelar det för roll för personer i Kategori A, om de har lån som överstiger husets värde. Vad spelar det för roll för personer i kategori D om de har lån som vida understiger husets värde. Värdet på fastigheten är irrelevant.

      Sen skulle det vara intressant att veta om senaste årens lånetillväxt faktiskt har inneburit att kvaliteten på stocken har gått ner, dvs har Kategori C och D ökat i antal, summa och % osv … på bekostnad av A och B…. eller har de varit relativt stabila? Jag menar även om kategori D är försvinnande liten idag, så är det kanske den som har starkast ökningstrend. Det skulle därför kunna vara alarmerande.

      Wake up and smell the coofee säger jag till media, riskbanken, bankerna och Fi….

      Vad spelar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.