Tiderna förändras

Priset på olja är viktigt! USA är fortfarande världens största konsument av olja. Även om energikostnaden utgör en mindre del av jänkarnas plånbok så är det fortfarande en viktig del, som vid en prisuppgång slår negativt mot privatkonsumtionen, allt annat lika. Hur mycket de importerar påverkar också bytesbalansen och därmed dollarn.Utöver priset naturligtvis. En annan viktig aspekt är deras försvarspolitik. Den har de senaste 20 åren till stor del handlat om att direkt, eller indirekt, trygga energiförsörjningen.

Men den här balansen är inte statisk. I början av 70 talet producerade man 10 miljoner fat om dagen, och importerade typ 2 miljoner. Om vi för enkelhetens skull säger att konsumtion=produktion + import, så konsumerade man 12 miljoner fat om dagen.

Men mycket har hänt! För 10 år sedan producerade man endast 5 miljoner själv, dvs en halvering på 35 år. Samtidigt importerade man 11 miljarder. En mycket kraftig ökning. Konsumtionen hade ökat till ca 16 miljoner.

Men något har hänt de senaste 10 åren. Den egna produktionen har gått upp till 8 miljoner, och importen har trillat ner till 8 miljoner. Det innebär också att konsumtionen stannat upp på 16 miljoner.

Att man inte ökar konsumtionen är något positivt (inte minst för miljön) så länge som det inne implicit betyder att ekonomin står still och stampar, vilket tyvärr är i princip vad den gjort senaste 10 åren. Säg att USA växer i genomsnitt med 3% om året de kommande 10 åren, dvs ekonomin ökar sin storlek med 1/3 del. Kan man fortsätta att konsumera 16 miljoner om dagen?

Vissa bedömare menar att Usa kan öka den inhemska produktionen upp till 10-11miljoner om dagen. Om vi ska ligga kvar på 16mln i konsumtion, då borde importen kunna komma ner till 5-6 mln om dagen. Dvs samma nivåer som på 70/80-talet. Importen har alltså potential att sjunka ytterligare från dagens 8mln till 5-6mln.

Det hade varit positivt då försvarspoltiken hade kunnat förändras. Visserligen tror jag USA kommer fortsätta ha ett stort försvar, men de kanske inte behöver rycka ut i fält lika ofta? Då hade man sparat både liv och pengar. Pengar som hade hjälpt budgeten.

Handelsbalansen, och därigenom, bytesbalansen borde också bli bättre, vilket är bra för dollarn.

En stark budget, innebär mindre nyemitteringar av statspapper av US Treasury.

Allt detta är positivt för dollarn. Enda frågetecknet är i så fall vad FED gör med sina statspapper, men det har vi avhandlat tillräckligt på andra ställen.

Men det finns även ett annat scenario, som säger att USA inte tillräckligt klimatsmarta, dvs att energi konsumtionen kommer att stiga i takt med BNP, dvs om BNP ökar med 33% kommande 10 åren så ökar konsumtionen från 16 till 21. Så även om man ökar inhemska produktionen till 11mln, så måste 10 mln importeras.

Det är ju rätt stor skillnad att gå från dagens importerade 8 mln till 10 mln i ett negativt scenario, jämfört med att gå ner till 5mln i ett positivt scenario.

Nu är detta starkt förenklat. Vi har ju inte diskuterat prisbilden. En kraftig uppgång på priset skulle ju helt slå mot förbättringen om vi får ett 5mln scenario, precis som ett 10mln scenario kanske inte är så negativt om priserna faller kraftigt. Prisförändringar påverkar dessutom utbud och efterfrågan i sig…. och bakgrunden till prisförändringen är också viktig. Är den orsakad av förändringar i utbud eller efterfrågan. Vad händer med Kina? Kina är världens näst största konsument, och jag har sett siffror på 11 mln fat om dagen (jämfört med USAs 16). Men den största delen är importerad, varpå Kina sägs ha gått om USA i mängden importerat. Den trenden lär fortsätta. Så frågan är om det är Kina om 10 år som ska invadera Iran för att de strular till Kinas energiförsörjning. Det känns ju lite långsökt faktiskt.

Många talar om potentialen för USA att exportera olja. Men till alla dem säger jag bara, ”även i ett positivt scenario så måste landet importera 4-5 miljoner fat om dagen”. Varför ska man exportera mer då? USA har långt kvar till att bli en nettoexporttör… om någonsin!

Så det är komplicerat. Men allt annat lika, så är det positivt 1, desto mer USA lyckas producera själva och 2, desto mer klimatsmarta de kan bli. Obama verkar ju ha fattat detta också 🙂

Namnlös1805

Vad handlar det om i pengar, dvs skillnaden att importera 5mln fat om dagen, eller 10 mln om dagen. tja skillnaden 5mln fat om dagen är ca 1,825,000,000 fat om året, dvs styvt 2 MILJARDER fat om året. Säg att ett fat kostar 100 dollar. Då blir det 182,5 miljarder dollar om året. Hur ska man relatera till detta? Tja, FEDs QE program ligger ju på 55mdr i månaden, så vi talar om 3 månaders obligationsköp drygt. Va är det inte mer tänker någon kanske? Tja, det är inte oljepengarna som är små utan QE köpen som är stora. För USA, och omvärlden, är det en jäkla skillnad om man tvingas importera 5 miljoner fat om dagen, ELLER 10 miljoner fat om dagen!!!

Helst av allt vill man nog inte importera något alls.

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Tiderna förändras

  1. fredde skriver:

    Lars EO Svensson: Debatten om penningpolitiken blir hetare, och även internationell
    http://ekonomistas.se/2014/04/22/debatten-om-penningpolitiken-blir-hetare-och-aven-internationell/

    • GaStan skriver:

      TACK, jag ska sätta mig in i detta!

      Men Svenssons huvudpunkt om jag inte är fel på det, är väl att riksbanken borde varit ännu mer stimulerande i sin penningpolitik än vad man varit. Konsekvenserna av deras, relativt omvärldens hökaktiga politik, har medfört att inflationen är för hög, arbetslösheten är för hög och kronan är för stark (vilket missgynnar exporten) än vad den skulle varit om de bedrivit en ännu mer duvaktig, expansiv, politik.

      Det stämmer kanske?

      Dock måste jag säga att inflationsmåtten känns konstiga. Det mesta av det jag konsumerar en vanlig månad känns som att det är väsentligt dyrare än för ett år sedan. Kanske inte mina bolånekostnader och elen då… samt några till 🙂 Men generellt sett. Ser man dessutom över en femårs period så tycker jag att det allra mesta har blivit dyrare. Det känns inte heller som att löneutvecklingen i landet har kompenserat för detta. Men detta är en parentes.

      Bakgrunden till Riksbankens agerande verkar vara. 1. De verkar inte nöjda med den låga inflationen. Där råder inga motsättningar. men vad gäller arbetslösheten verkar de mer se strukturella problem än cykliska. Dvs de är matchningssvårigheter på arbetsmarknaden. Ett problem som knappast Riksbanken kan råda bot på. Huruvida detta är sant vet jag inte. Men de har nog en poäng, även om det inte är hela sanningen.

      Riksbanken är ju även bekymrade av hushållens skuldsättning. Kanske mer ökningstakten än nivån. Även om båda är ett problem. Vissa hävdar att Riksbanken inte ska bekymra sig om detta. De har poänger. Men det är inte svart och vitt.

      Vad gäller belåningen så lär vi få svar på det den dagen rörliga boräntor ligger på 5%. Då får vi se vilka som badat utan badbyxor, och dess konsekvenser på Sveriges ekonomi.

      Helt klart är att det finns en grupp i samhället som borde ha betydligt mindre lån, om några! De kan orsaka problem. lösningen är inte att alla låntagare ska amortera ner skulden. Detta är inte ett problem som mäts i agregerad form, utan på individ basis. Överbelåning handlar om att inte klara av sin ekonomi vid normaliserade räntor. De individernas skuldsättning bör justeras idag, medan det är möjligt. De här problemen löses av bankerna själva, kanske genom ”rekommendationer” från FI. Inte genom grova åtgärder som Penningpolitik eller lagstadgad amortering som slår mot alla, även de som inte behöver amortera.

      Låt mig återkomma när jag läst på!

      • fredde skriver:

        Problemet är nog att Svensson tittar på riksbankens mål om ett fast penningvärde (prisstabilitet) och tycker att KPI varit högre än målet och vill därför sänka räntan. Ingves tittar på riksbankens mål om ett säkert och effektivt betalningsväsende (finansiell stabilitet) och ser hög skuldsättning som problem om räntan i framtiden behöver normalisas.

        Larry Summer sätter nog huvudet på spiken när han tycker att centralbanker inte tillräckligt planerar för och förstår det han kallar secular stagnation, alltså strukturellt låg tillväxt och inflation (kanske till och med deflation) trots expansiv penningpolitik med historiskt låga räntor.

        Situationen blir inte direkt bättre med ett svenskt valår där båda sidor vill ta ansvar för ekonomin genom överskottsbudgetar och finansiering av alla förslag krona för krona trots att budgetunderskott kanske hade varit en bättre finanspolitik.

      • GaStan skriver:

        Haha det var länge sedan någon svensk tog ordet budgetunderskott i munnen som något positivt. Well done. Svenska politiker ser inte skillnaden mellan privat skuld och statlig skuld.

        Sverige skulle verkligen klara av att köra underskott i syfte att få igång ekonomin om man ville. Däremot tror jag inte det är nödvändigt, men skule däremot arbetslösheten börja stiga igen samtigt som deflationen biter sig kvar i nåt el några kvartal. Ja då är det en självklarhet att vi bör köra underskott….men det kommer bli en svår, padagogisk, puck för politikerna att börjar tala om detta. Precis som du säger är vi dömda till om det blir tuffa tider, att inte ha någon stimulerande finanspolitik. Visst, vi kan få en stimulerande penningpolitik, men problemet i dåliga tider är att ingen bryr sig om låga räntor, för ingen vill låna. Bortsett från lån till bostad, men det driver dessvärre inte konjunkturen, annat än indirekt om det håller uppe consumer confidence för att priserna på fastigheter hålls uppe. Men vad spelar det för roll om folk mister jobbet. OM, vilket alltså inte troligt, regeringen skulle vilja köra underskott så är det fint i vårt land att finanserna är så starka att inte ens Riksbanken behöver köra QE utan Riksgälden kan finansiera sig mkt billigt på privatmarknaden…

        ps. Lika expansiv som en stat bör vara när privata sektorn är svag, lika bromsande måste den vara när privata sektorn är stark. Annars bygger du bara upp skuld varje gång det är dåliga tider. Till slut blir skulden för stor. Inte stor i bemärkelsen att du aldrig skulle klara av att betala räntan, för det problemet har inte en stat som äger sin egen valuta, som ex Sverige, utan så stor att när räntorna är höga, så blir räntebetalningarna för höga, och slår mot budgeten i fel läge. Vilket gör att om du inte rättar till så börjar marknaden misstro dig och kronan börjar falla, vilket leder till svag tillväxt, importerad inflation, högre räntor och sämre tider. Så visst spelar skulden en roll, och räntan. Men en stat kan använda det mycket mer dynamiskt än ett hushålls Balans- och Resultaträkning. Dagens alternativ, där vi inte tillåter oss själva en expansiv finanspolitik, gör att dalarna blir mycket djupare. ds.

  2. fredde skriver:

    Rättelse: Svensson menar självklart att KPI/inflationen varit lägre än målet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.