Det kom Amerikanska Inflationsdata för en stund sedan, och man kan konstatera att USA hade deflation förra månaden för fösta gången sedan 2009. CPI kom in på -0,1% YoY mot -0,1 väntat. Det är såklart energipriserna som bidrar till detta. Men headline CPI är som vanligt rätt ointressant. Kärninflationen kom in på 1,6% YoY, helt enligt förväntningarna och på samma nivå som sist. Detta är helt enligt FEDs förväntningar och inget man kommer agera på!
Bloggaren cornucopia brukar från tid till annan redogöra för konjunkturinstitutets indikator. Just nu säger den, let the trend be your friend, i ca 3 månader. Därefter take your Money and Run!! Det rimmar rätt väl med min tekniska syn där vi under våren ska se en topp, och därefter en större korrektion. time will tell!
http://cornucopia.cornubot.se/2015/02/konjunkturmodellen-haller-fortfarande.html
Till nåt helt annat. Vissa påstår att det går så jävla bra för Sverige, andra inte. Arbetslösheten ligger på höga 8,4%. Går det dåligt! För det första hatar jag att titta på arbetslöshetssiffran, då nämnaren, arbetskraften kan störa som attans. Får du stor invandring, ja då stiger arbetslösheten trots att jobbskapandet är bra. Sjunker arbetskraften för att folk väljer att jobba svart, förtidspensionera sig, börja plugga… pga av det är dåliga tider, då sjunker siffran och indikerar att nåt är bra, fast att det egentligen är dåligt. Nej jag föredrar att se till jobbskapandet.
Vid förra toppen 2007 så var 138 miljoner amerikaner som var reggade som anställda och betalade skatt. Idag är dem 141 miljoner. En ökning av jobben med 2,2% på nästan 8 år. USA anses vara framgångsrika, relativt sett. Hur står sig Sverige?
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattning-per-manad/
På toppen under 2007 (den var nåt högre 2008 men det gäller att jämföra rätt tidpunkt) fanns det 4,760,600 reggade knegare i Sverige. Vid senaste mätningen var dem 4,716,500. En nedgång på ca 1%. sämre än framgångsexemplet USA, men säkert bättre än de flesta länderna i Europa. En faktor som man också måste ta in i sammanhanget är att USA gått från ca 45% statsskuld/BNP till 85%. Det betyder att man kört samlade budgetunderskott på ca 40% av BNP. Sveriges statsskuld ligger idag på ca 41%, medan de låg på 38% under 2007. Säg att Sverige också skulle kört underskott på 40% av BNP under de här åren? Vad innebär det? Sverige BNP ligger på ca 3,850 miljarder kronor. 40% av den är 1,540 miljarder. En person som har 25,000 kr i bruttolön kostar ca 400,000kr om året inkl social avgifter. Vet ni hur många årslöner det blir? 1,540 mdr kr delat med 400,000kr blir 3,850,000 års löner. Uppdelat på 6 krisår, så innebär det att 640,000 människor kunde haft jobb med 25,000kr i månaden i 6 år. Det hade ju varit trevligt!!! Baksidan är att statskulden gått från 38% till 78%. Eftersom statistiken visar på att det finns 429,000 arbetslösa i Sverige så hade det funnits fler årslöner än arbetslösa :-). Å andra sidan hade det kanske tillkommit fler till arbetskraften, som under de här åren stått utanför!!!
Exemplet blir lite teoretiskt då det i praktiken troligtvis inte är genomförbart då det får negativa konsekvenser för både inflation, valuta osv…. POÄNGEN är att jag vill att alla ska förstå omfattningen av underskotten som Obama kört, och som bidragit till att bygga upp statsskulden. Ur det här perspektivet får Sverige anses ha varit väldigt framgångsrika. Det har inte skapats några jobb, men inte heller försvunnit några… samtidigt som statskulden är intakt. Det kanske inte är så jävla bra i absoluta termer, men relativt andra länder så är det väldigt bra.
En helt annan sak. Eurokrisen. Jag förstår att Tyskarna inte vill att euroländerna ska bunta ihop sina statsskulder och sen vara solidariskt ansvariga. Samtidigt är det ett problem när alla länder har en och samma valuta, men vars kostnad på statsskuld varierar. Kunde man inte skapa en gemensam Eurozone Treasury som gav ut euro bills, bonds and notes. Som i sin tur lånade ut pengarna till respektive stat.
Balansräkning steg 1. Euro treasury säljer en 10 årig obligation för 1% och tar därmed in 100eur.
Tillgång: 100 euro i cash
Skuld: 100 euro i 10-yrs-eurobond
Balansräkning steg 2. De olika Ez länderna behöver cash. Euro treasury ger dem det (till samma villkor som man lånat upp pengarna).
Tillgång: 50eur fordran på Grekland. 50eur i fordran på Portugal = 100m eur Fordran
Skuld: 100 euro i 10-yrs-eurobond
Utfasning av dagens statskulder skulle ske gradvis. På sikt skulle troligtvis snitträntan gå ner från dagens där alla har olika finansieringskostnad. En annan viktig aspekt är att skulden bara inte är solidarisk till hela Europa, utan varje land har sin egen skuld. Men de drar nytta av den gemensamma upplåningen. Visst för Tyskland och några starkare stater hade upplånignen blivit marginellt högre. Men det är inte där skon klämmer. Den klämmer i att man inte vill ta över ett annat lands skulder, ett land som dessutom varit oansvarigt i sin ekonomiska politik. Jag tror det här skulle varit bra… vad tror ni?
Oljan studsade upp idag, och först trodde jag det handlade om att dollarn försvagats. Men så var icke fallet. Analytiker säger att det beror på att Saudi säger att efterfrågan har börjar att lyfta. Även stark data från Kina gav luft under vingarna. Trevligt! Det var längesen man talade om efterfrågan… det har mest varit en utbud- och valuta diskussion. Hursomhelst, oljan ser ut att kunna gå till 70-72. SL 57-58.
Ryssland och Ukraina konflikten är inte kul, även om den just för tillfället verkar gå i rätt riktning. Personligen tror jag inte att Putin nöjer sig med Krim, utan vill ha land mellan Ryssland och Krim så att han inte lämnar det som en avskuren holme. Det betyder att han kommer vilja ha delar av östra Ukraina. Men det är jag som spekulerar. Dagens sanktionerna biter på Ryssland, men verkar inte tillräckligt kraftiga för att få Putin att överge sina planer. Vet ni vad som hade skickat tillbaks dem till stenåldern? Jo, om Europa upphör att köpa olja och gas av dem. Det anses inte vara möjligt då det inte finns några alternativ för Tyskland och stora delar av Östeuropa. Men finns det verkligen inga alternativ, eller är det bara så att merkostnaden anses bli för hög? Jag vet inte! Men det hade varit intressant att veta OM det går, och i så fall vad merkostnaden hade blivit om vi ersatt alla ryska inköp med olja och gas från andra länder. Den merkostnaden kan ställas i relation vad en militär konflikt med Ryssland skulle kunna kosta i framtiden, sett till vapen, människoliv och troligtvis lägre tillväxt?
Jag lyssnade på P1 Ekonomiekot där man diskuterade hushållens skulder. Det är alltid intressant!
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/504912?programid=3626&playepisode=504912
Jag uppmärksammade främst två saker. Den första var att trots att Fi och Riksbanken uttalar sig med väldig tyngd så är dataunderlaget långt ifrån optimalt. Detta går tillbaks till att man tog bort förmögenhetsskatten 2007, och därmed slutade ta in viktiga uppgifter på det individuella planet. Den andra faktorn var riskerna med kraftiga åtgärder. Säga vad man vill, men många av åtgärderna, ex borttagande av ränteavdraget, slår mot alla. Vettigt belånade som Överbelånade. Problemet med åtgärderna är att de riskerar att slå så pass brett att de blir ett problem för hela ekonomin. Detta är ingen nyhet. Jag har länge konstaterat att ÖVERbelåning inte är ett aggregerat problem. Det är ett problem på individnivå, och ska angripas därefter. Varför ska vi ge oss på någon som har 1 mkr i lön, 1 mkr i lån som han amorterar på och som har ett hus som är värt 10 mkr. Det är helt onödigt. Det skadar bara svensk ekonomi. Det är ju inte målet! Vad regeringen borde kräva in, genom Fi, är att bankerna regleras att ta in en stresskalkyl över varje låntagare. Bortsett från den uppenbara fördelen att vi får reda på hur många som är RÄTT belånade respektive ÖVER belånade, så har bankerna en chans att inleda en diskussion med de ÖVER belånade att deras situation är risky och inte hållbar. Antingen bör man lägga upp en betydligt mer aggressiv amorteringsplan, altenativt bör de överväga ett nytt boende. Kan man på sikt få bort den här gruppen så tar man bort en stor del av risken i systemet, vilket måste vara målet? Visst, vid en djup recession, då folk blir arbetslösa, får vi också problem… men det får även dem som bor i hyresrätt. Personligen är ju mitt förslag på stresskalkyl följande:
”Kvar att leva på kalkyl med god marginal, där man kalkylerar med 5% ränta och slopat ränteavdrag.”
Amortering ska rekommenderas till dem med över 50% loan/value, men absolut inget måste då det viktiga för att de inte ska behöva tvångs sälja sin bostad är att kravet ovan efterlevs. Däremot ska man ”sälja” in det som ett vettigt sparande. (Men det vill väl inte bank jävlarna då de tjänar pengar på utlånade pengar, samt folks fondsparande… amortering får rakt motsatt effekt)
Läste förresten att IS tjänade multum på att sälja olja illegalt. Finns tydligen smugglare som specialiserat sig på att föra ut oljan. Jag blir lite förbannad. Visst IS och smugglare är vad dem är, men Vilka är det som köper olja av smugglarna? Dem vill jag sätta dit, alternativt sälja billig olja till! Säga vad man vill om IS, men de är ju rätt framgångsrika och verkar inte vara något man kommer få bort i en handvändning… men ärligt, är inte en av huvudskälen, bortsett från deras fanatisk och framgångsrika PR maskin, till detta att de har en stark finansiering tryggad. Det måste man ju för fasen kunna göra någonting åt?
Trevlig kväll!
Apropå hushållens skulder, den svenska ökningen bör också haft en positiv effekt på sysselsättningen, det är pengar som sipprat ut i ekonomin. Hur mycket har jag inget bra resonemang kring dock, klart att statliga utgifter har en större effekt.
Expansiv finanspolitik är erkänt bra i dåliga tider. Det är ju logiskt, om man beskattar befolkningen med 100, men samtidigt spenderar 110, så blir det ju effekt. Sänker du räntan till noll, men ändå vill ingen låna och investera eller konsumera, utan spara… ja då händer ju inte ett skit.
Vad gäller skuldökningens effekt på ekonomin i stort är mitt svar faktiskt NJAE.
Skuldökningen är en konsekvens av lägre bolåneräntor, som i sin tur inneburit att fastighetspriserna gått upp.
När fastighetspriserna går upp i förhållande till din skuld så förbättras den upplevda förmögenheten. Det gör att consumer confidence stärks, vilket normalt sett är bra för konsumtion.
Men det bygger också på att hushållet har pengar att handla för. Dvs bara för att villan stiger i värde med 100,000kr så har inte hushållet de pengarna att konsumera. Men de senaste åren har de lägre räntorna gjort att många har mer över i börsen vid månadens slut. En del går till sparande/amortering, och en del går såklart till ökad konsumtion.
Men att skuldpengarna går ut i ekonomin köper jag inte riktigt. De upplånade pengarna används vid köp av bostad. Det är säljaren som får pengarna. Men säljaren måste ha någonstans att bo, och den nya bostaden har också gått upp i pris så pengarna går oftast in i bostaden.
Vinsterna är låtsas vinster. Skulderna är högst verkliga.
Det är egentligen bara intressant att titta på de som lämnar bostadsmarknaden, dvs de som avlider. Huset säljs och pengarna går till arvingarna, som oftast amorterar eller sparar. Så att säga att det växande skuldberget har gått rakt ut i konsumtion stämmer inte riktigt. De flesta pengarna snurrar inom den befintliga bostadsstocken. Rent teoretiskt kan man säga att när någon dör och arvingarna amorterar så avspeglas det av de unga människorna som köper sin första bostad. De tar ut varandra till stor del.
Det ska också sägas att Byggföretag som bygger hus och lägenheter tjänar pengar, och får betalt med bolånepengar. Pengarna går till löner och företagens vinster. Så visst finns det en del som når ekonomin.
Även Byggmaterial firmor tar del av bolånepengarna när det renoveras etc… och även det påverkar ekonomin positivt.
Men detta är ganska marginellt. De flesta bolånepengarna når inte ut i ekonomin.
Anledningen till att lånen växer är att räntan går ner så folk har råd att låna mer. När lånen sväller så lägger folk upp mer pengar på bordet vid en budgivning, och därmed går priserna upp.
Låt oss bara hoppas att folk har marginal att klara av högre räntor…för de kommer i takt med högre inflation, som kommer med högre löner, som kommer med en bättre arbetsmarknad, som kommer med en bättre konjunktur……
Men det behöver inte bli imorgon, det blir troligtvis längre fram!
Intressant analys från Greenspan
http://www.cnbc.com/id/102460898
Tack Fredde,
Ibland får jag bara en känsla av att väst, främst Europa och USA, har nått en sån mognad, att det går liksom inte att återvända till gamla tillväxt normer. Visst, bilen, mobilen, tv osv är bättre än för 5 år sedan. Men vi växer inte. Det är inte som i Indien där en familj tack vare jobb och bättre löner kan köpa en bil för första gången… det skapar tillväxt. Men hemma i Sverige… vi kan inte äta oss mer än mätta.