Jobben och statistiken

När politiker pratar jobbpolitik så slänger de sig med olika mått som mest gynnar deras egen agenda. För en lekman förstår jag att det känns rörigt ibland. Vad är bra och vad är dåligt.

I fredagens Di kör Jeansson en artikel där man benar ut siffrorna på ett bra sätt, och visst är det så att man kan skruva statistiken beroende på vilken bild man vill spegla, utan att ljuga.

http://www.di.se/artiklar/2015/10/1/latt-att-fuska-med-jobbmal/

Vad som gör mig förvånad är att hon inte fäster större vikt vid den allra viktigaste siffran. ANTAL Sysselsatta. Jag menar vi kan trixa och fixa med siffrorna på alla möjliga sätt, men vi kan inte tvinga företag till att anställa. Den siffran ljuger minst skulle jag säga. En ekonomi som mår bra skapar jobb, en som mår dåligt gör inte det!

Ekonomifakta har data över antal sysselsatta

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattning-per-manad/

På grafen nedan kan ni klicka på långa serien. Då ser ni att Sverige hade sin riktiga kris i början på 90-talet. Det är den typen av kris PIIGS länderna haft från och till senaste åren.

Men att Sverige har klarat sig bättre än på 90-talet behöver jag inte argumentera för. Det jag ifrågasätter är om det går bra för Sverige idag. Många hävdar det! Jag hävdar inte det. Jag hävdar istället att:

Dagens tillväxt och jobbskapande är inte på en nivå som ligger i paritet med historiska högkonjunkturer.

Senaste högkonjunkturen ägde rum mellan 2005-2008.

Antal syselsatta bottnade ur på drygt 4,3m i februari 2005 efter några år av dålig konjunktur i skuggan av IT kraschen. Antal sysselsatta toppade i juni 2008 på drygt 4,6m. Det skapades 274,300 jobb under 40 månader. Det är 82,290 jobb i års takt, eller en ökning om 1,9% om året.

Efter Lehman så försvann jobben och jobb konjunkturen bottnade i november 2009 på drygt 4,48m jobb. Jämfört med senaste aug15 siffran så har det skapats 358,870 jobb sedan dess. Alltså under 70 månader. I årstakt motsvarar det 61,520 jobb. Dvs 20,770 FÄRRE jobb om året jämfört med förra högkonjunkturen. Eller cirka 1/3 del färre jobb i årstakt. Årstillväxten har legat på 1,3%. Dvs 0,6% sämre. Årstakten i procent är alltså också 1/3 del sämre.

Visst är det ironiskt för tittar man på landets tillväxttakt nu för tiden, så ligger den också ca 1/3 lägre än under förra högkonjunkturen.

Jag tog mig friheten att räkna på hur många fler jobb som funnits om jobbskapandet varit lika starkt som under 05-08. Jo 121,158 jobb. Istället för drygt 8% arbetslöshet, så hade vi haft ca 5%. (allt annat lika alltså, den går alltid att trixa med) Men 121,000 jobb…. det är nog ingen som inte hade velat det.

Så NEJ, takten i ekonomin är inte på nivån vi är vana vid.

OVANPÅ DETTA, föreställ er att Den rörliga bolåneräntan under hela den här perioden, nov 2009 till aug 2015, varit fixerad på säg 3,5%……

Var tror ni tillväxten legat på då?

Hur många färre jobb hade skapats då?

Om jag får gissa??? Om det nu har skapats drygt 61,000 jobb om året sen -09…. så hade det kanske skapats 40,000 jobb. Dvs hälften vid förra konjunkturen,,,, och det beskriver den verkliga, underliggande, icke räntedopade, tillväxten i Sverige idag. Ett land som präglas av låg tillväxt i sina grannländer under många år.

I detta land vill många stärka överskottsmålet, dvs införa en åtstramande finanspolitik, ändra inflationsmålet, dvs införa en åtstramande penningpolitik, rycka tusenlappar från belånade hushåll i form av tvingande amorteringar, slopat ränteavdrag, fastighetsskatt osv…..

Jag säger inte att ovan åtgärder är fel i sig…. jag bara säger att man har fel om man tror att landet utan problem klarar av den typen av åtgärder i nuvarande skick?

Omvärlden, främst Europa, borde får en chans att nyktra till ordentligt innan vi gör nåt ogenomtänkt. Det är naivt att tro att vi går så jäkla bra när grannarna INTE gör det. Vi är en öppen pytte ekonomi med 9,7m människor.

Problemet är att vissa verkar vara så rädda för en framtida recession att de kan tänka sig att ta till åtgärder som skapar en recession. Jag har svårt att se logiken i detta. Jag tror också att om alla verkligen förstod att Sveriges ekonomi klarar sig bra jmf omvärlden, fast är räntedopad, och inte så stark som vi är vana vid…. så kanske de omvärderar sina ideer!

Antal sysselsatta i Sverige… graf

Namnlös2102

ps.

Man kan zooma ut ännu mer…. 1990 gick 4,5m svenskar till jobbet varje morgon. Idag, 25 år senare, går 4,6m svenskar till jobbet varje morgon. Är det något att vara stolta över? Tänk att vår ekonomi genom de här åren inte lyckats skapa fler jobb? Visst, mycket handlar om att tillverkningsjobb och industrijobb försvunnit, outsourcing, IT, blablabla har rensat bort många jobb. Det kontroversiella är att det är också samma anledning till att vi fått det bättre. Åtminstone sett till BNP capita så handlar det om produktivitetsförbättringar. Så ur det perspektivet är det ju inte så dåligt. Vi har lyckats skapa tillväxt utan att skapa några jobb kan man säga.

1992 var också ett ödesår för svensk exportindustri… då vi släppte kronan fri. Tidigare var kronan peggad, som den Kinesiska. så fort det började gå lite knaggligt för exportindistrin. Då devalverade man. Men efter Bengt Dennis gjorde den flytande så fick man börja konkurrera på egna meriter, utan dopad valuta. Det gick sådär. Jobben försvann. Vi kunde inte konkurrera.

Men det sätter också fingret på ett annat problem ingen verkar vilja ta i. De som är arbetslösa och får svårt att få jobb idag, vilka är det? Unga dvs oerfarna och outbildade dvs saknar kunskaper.

Givet ovan så verkar vi duktiga på att öka produktiviteten, dvs färre, eller åtminstone lika många, gör mer och smartare. Skapar det okvalificerade jobb som fångar upp de som inte får jobb idag. Nej inte direkt.

Jag tror Sossarna har ett gigantiskt ideologiskt problem! Det är inte Thomas Johansson, Ingenjör från KTH, 35 år, som inte får jobb. Det är killen som är 18, utrikesfödd, saknar utbildning och har svårigheter med språket som är värst ute.

I det läget sänker man ROT och RUT, och tar bort restaurang moms och andra subventioner. Sossarna säger att det inte skapat jobb. De kanske har rätt? De har också drivit på den ideologiska grejen att välbärgade minsann kan klippa gräset själva osv…. Detta kan man tycka mycket om, men en av the basics i nationalekonomi handlar om terms of trade och komparativa fördelar. Dvs om Sverige är bäst på att odla äpplen, och rätt dåliga på att odla apelsiner, och där Norge är tvärtom… då bör inte Sverige odla apelsiner, och Norge bör inte heller odla äpplen. Utan de bör byta med varandra. Det är bäst för båda. Samma gäller med jobben. En IT tekniker gör bättre i att tillbringa sin tid på jobbet, och få full lön, än att gå hem tidigt och tacka nej till lön för att han ska klippa gräset. Då är det bättre att den som är bra på att klippa gräset gör det. Men i Sosse Sverige som omgärdas sånt här av fördomar och jantelag. Man kan tycka mycket om det, men rent ekonomiskt så vete tusan om det är så smart!!!

Det är bra att vi ökar produktiviteten, men vi måste även skapa fler jobb. Även de okvalificerade. Vi vill inte bli som USA kanske, men de har faktiskt kommit längst i att banta arbetslösheten, och skapa jobb. Hur många amerikaner har inte okvalificerade jobb i servicesektorn? Jag behöver knappast säga mer?

ds

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Jobben och statistiken

    • GaStan skriver:

      Soft patch i USA, och inbromsning i Kina gör ju att tillväxtprognoserna skrivs ner… då är det svårt för kärninflationen att stiga.

      Centralbankerna, alla utom USA och indirekt Kina om man inte räknar in devalveringen, försöker försvaga valutan i syfte att skapa tillväxt, och slutligen inflation…. men normalt sett är det ett nollsummespel. Ta Sverige och dess största handelspartner Europa. Både stimulerar och vad händer med SEK/EUR… jo båda har försvagats mot dollarn, men mot varandra har inte hänt mycket.

      Sen ska man komma ihåg att en centralbanks prognoser inte är renodlade prognoser, som alla andra progoser. Jag menar säg att Riksbanken sänker räntan och lanserar QE i syfte att påverka inflation och tillväxt….. och sen samtidigt lägger de en prognos som säger att de INTE väntar sig högre inflation. Det hade ju sett ganska konstigt ut och sänt fel signaler till marknaden.

      Sen vet vi att penningpoltik har begränsadeeffekter för att stimulera. Den fungerar bättre för att kyla ner.

      Sen tror jag ändå att den hade haft effekt. Låt säga att Riksbanken legat rock steady på 2% styrräntan i Sverige senaste 6 åren. Då hade 1, räntorna i snitt legat 200 punkter högre överallt, och kronan hade varit väsentligt starkare. Jag tror att då hade vi sett väsentligt lägre tillväxt än den vi haft senaste åren…

      Så när journalister säger, titta, penningpolitiken biter inte för att vi har svag tillväxt och låg inflation… så skulle jag säga, det biter visst…. det skulle varit ännu sämre utan den.

  1. Fredde skriver:

    Tillväxtmotorn i amerikansk industri tänker jag bottnar i ett stort antal små och medelstora företag.

    Med stor risk för att generalisera (lite allvar och lite skämt) tror jag att vi svenskar rör oss mindre utomhus på vardagarna om man jämför med andra länder vilket gör det svårt för små lokala butiker/affärer att överleva. Här går man hem kl 17.00, lagar spagetti med köttbullar och tittar på aktuellt? Kanske har vi under en lång tid favoriserat industri/storföretag istället för att göra det enklare för egna företagare.

    En hög marginalskatt har ju också gjort att det knappast går att arbeta ihop en förmögenhet som skulle räcka för att starta eget. Följden blir att vi istället för att förhandla om högre löner (som skulle räcka som insats till ett eget företag på sikt) väljer fler ”skattefria” semesterdagar och kanske 35 timmars vecka.

    I Danmark tror jag till exempel man istället för att ha en hög marginalskatt har en högre skatt på viss lyxkonsumtion (tex fina bilar). Dom har betydligt fler småföretag men sämre bilpark. I Sverige antar jag dock vi gör allt för att stora företag som tex Volvo ska gå bra och inte flytta tillverkningen utomlands

    Du hade lite statistik på antal anställda men hur ser löneutvecklingen per capita ut på lite sikt? Har en känsla av att den inte alls gått upp på samma sätt

    • GaStan skriver:

      Tillväxtmotorn i amerikansk industri tänker jag bottnar i ett stort antal små och medelstora företag.

      Varför då?

      Med stor risk för att generalisera (lite allvar och lite skämt) tror jag att vi svenskar rör oss mindre utomhus på vardagarna om man jämför med andra länder vilket gör det svårt för små lokala butiker/affärer att överleva. Här går man hem kl 17.00, lagar spagetti med köttbullar och tittar på aktuellt? Kanske har vi under en lång tid favoriserat industri/storföretag istället för att göra det enklare för egna företagare.

      Absolut, men det är ju inget nytt. Så har det ju alltid varit så det är inget som påverkar tillväxt siffrorna.

      En hög marginalskatt har ju också gjort att det knappast går att arbeta ihop en förmögenhet som skulle räcka för att starta eget. Följden blir att vi istället för att förhandla om högre löner (som skulle räcka som insats till ett eget företag på sikt) väljer fler ”skattefria” semesterdagar och kanske 35 timmars vecka.

      Visst, men vi har valt en solidarisk modell. Dvs på ett eller annat sätt måste du betala för vägar, dagis och sjukvård. Antingen genom skattsedelen eller privat. Vi tar ut hög skatt för att alla medborgare ska få tillgång till en bra välfärd. Nackdelen är att det är svårt att bli rik på lön. Ingen lön, ingen insats till att investera i kapital, inget kapital ingen chans att bygga förmögenhet. Svenskarna tror att de är rika för att prislappen är hög på huset, men den förmögenheten går inte att realisera förrän de dör eller flyttar till en hyreslägenhet. Vilket knappast är definitionen på förmögenhet. Vissa säger, men om huset är värt 5mkr kan jag låna 4kr. Men om du är förmögen, dvs tillgångar minus skulder är på plus, då ska du knappast behöva låna för att utnyttja din förmögenhet.

      I Danmark tror jag till exempel man istället för att ha en hög marginalskatt har en högre skatt på viss lyxkonsumtion (tex fina bilar). Dom har betydligt fler småföretag men sämre bilpark. I Sverige antar jag dock vi gör allt för att stora företag som tex Volvo ska gå bra och inte flytta tillverkningen utomlands

      Danmark har det största skattetrycket i världen

      https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_tax_revenue_as_percentage_of_GDP

      Du hade lite statistik på antal anställda men hur ser löneutvecklingen per capita ut på lite sikt? Har en känsla av att den inte alls gått upp på samma sätt….

      Sverige är speciellt på två sätt när man gör internationella jämförelser. Hyresmarknaden är reglerad, så den går inte att benchmarka. stor del av lönerna sätts kollektivt, med hänsyn till Riksbankens prognoser och politik. Andra löner förhåller sig till de här lönerna. I andra länder är det rena marknadskrafter som driver lönerna, och centralbanken tar in lönedatan som en viktig faktor när de försöker förstå inflationsutsikterna. I Sverige är det nästan tvärtom!!! nästan…

      • fredde skriver:

        Hur menar du att små och medelstora företag inte skulle påverka tillväxt- siffror? Du som brukar fråga dig vad som krävs för att ekonomin ska ”kännas” bra.. ett ökande egenföretagande skulle ligga överst på min lista eftersom det är här innovation, tillväxt och nyanställningar är som störst (även om det idag skulle vara från från en liten bas)

      • GaStan skriver:

        Josåklart du har rätt… jag bara läste lite snabbt, och tänkte lite långsamt. Klart att småföretagen är superviktiga. Dessutom är USA en service/tjänstekonomi, och allt annat lika brukar det typiska småföretaget var just i den sektorn… så klart det är viktigt!!!

  2. RA skriver:

    Det finns en del data på SCB kring reallöneutveckling inom industrin för arbetare och tjänstemän (sträcker sig dock bara till 2013). Enligt denna har reallönerna ökad rätt så kraftigt för både arbetare och tjänstemän inom industrin sedan 1990. Tyvärr har jag inte hittat något för t.ex. service och tjänstesektorn.

    Se http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/22678/Allmant/Sveriges-ekonomi/Aktuell-Pong/31243/EK0203/70534/

    • GaStan skriver:

      Intressant, även om jag sett en del av detta innan.

      Man kan sammanfatta så här:

      Företagen har inte behövt höja lönerna nominellt i Sverige pga av att:

      inflationen på många varor och tjänster aggregerat har varit låg
      jobbskatteavdrag
      fallande räntekostnader

      Ovan har gjort att även om du bara fått nån ynka procent mer i lön, så är du ändå rikare då du har råd med mer.

      MEn jag tror ingen hade tackat nej till högre lön om de hade haft möjligheten 🙂

      Men då har arbetslösheten varit för hög, svårt att byta jobb och därmed byta upp sig lönemässigt, och en allmänt sätt ”arbetsgivarnas marknad” som gör att folk är ”tacksamma” för sin anställning även UTAN löneökning.

      Så nominellt har det varit kass, men realt har det varit bra.

      Men i takt med att konjunkturen tuffar så på blir det oftast tajtare på arbetsmarknaden. Jag skulle säga att den är väldigt mycket tajtare nu, än i oktober 2009. Då skulle företagen kunnat sänka lönerna och folk hade ändå inte sagt upp sig 🙂

      Men i takt med att den blir tajtare så kommer också de högre lönerna. De högre lönerna sipprar ner i form av konsumtion och gör din latte, hårklippning och service på bilen dyrare. Inflation. Detta måste Riksbanken förhålla sig till så de höjer räntan.

      Detta kommer också ge stöd åt LO att vara tuffare i nästa förhandling… och då kommer de nominella ökningarna att fortsätta. Dock i paritet med inflationen.

      Realt under den här tiden så är jag helt övertygad att det blir sämre än innan. Kanske inte i början, då priserna är trögrörliga. Men sen drar de fortare än lönerna. Realt och nominellt byter plats kan man säga.

      Vilket är bäst? Realt såklart. Vem vill ha 10% mer lön om allt blir 20% dyrare?

      Jokern i Sverige är det rörliga bolåneberget. Högre räntor borde slå rakt ner på konsumtionen och bromsa ekonomin. Som i sin tur håller tillbaks tillväxt, löner och inflation, varpå räntorna faller tillbaks…. en inbyggd broms och gas kan man säga!!!

      Det är många som hävdar att Lehman var en räddning för oss. Dvs under sommaren 2008 så var de rörliga bolåneräntorna uppe på 6% och det knarrade rejält tydligen. Men så small Lehman och vips nollade alla centralbanker sina räntor. Sån relief för att alla belånade hushåll i Sverige…. och om det ni var så, så kan man ju undra med högre fastighetspriser och en ännu större lånestock…. hur skulle vi klara 6% idag…. inte så bra!!!

      Hur rimmar det med att bankerna säger att de både har livrem och hängslen när de lånat ut pengar?????

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.