Ska jag skratta eller gråta?

http://www.di.se/artiklar/2015/11/26/magdalena-andersson-jag-ar-tilltagande-oroad/

Finansminister Magdalena Andersson ”känner själv en tilltagande oro” över situationen på bostadsmarknaden.

Men herregud människa. Det är ju JUST DU OCH INGEN ANNAN som måste initiativet till att ge Finansinspektionen mandat att implementera nya regler som begränsar utlåningen.

Det är bara du som minister som kan få detta hända. Eventuellt med stöd av Riksdagen. Men utan dig händer inget! Det kommer inte att komma något från Riksbanken, Finansinspektionen, Bankerna eller attitydförändring hos låntagarna. Det måste börja hos dig, AGERA NU!

Skit i ränteavdraget, det rycker bara pengar från de som bäst behöver dem om räntorna stiger.

Amorteringskravet är bra då det får folk att ta mindre lån, då de måste lägga mindre på räntor och mer på amortering. Men genom att lägga Skuldkvotstak så når man ändå det målet, så jag tycker dem kan strunta i det också. Även där rycker det tusenlappar från dem som bäst behöver dem när räntorna stiger.

Skuldkvotstak. MYCKET bra idé. Det är inte låga räntor som är problemet. Det mår hushållen och svensk ekonomi bra av. Det är de stora lånen som är problemet. Inte idag med låga räntor, men det försätter landet i risk om de stiger. Dock klarar höginkomsttagare en högre kvot än låginkomsttagare, men det är en politiskt känslig puck

Nya låntagare JA, men vad gör vi med befintliga överbelånade låntagare? De måste åtminstone upplysas om att de inte hade fått ta samma lån idag med nya regler. Det kanske ger dem en varningsklocka? Jag har föreslagit att reglera bankerna till att årligen undersöka kunderna efter ett trafikljussystem. Grön=nemas problemas, gult=på gränsen, rött=i farozonen, man bör se över sin lånesituation.

Jag har tidigare skrivit om medlåntagare, och problemen kring detta.

http://www.di.se/artiklar/2015/11/27/barnens-bostadskop-en-foraldrafalla/

Medlåntagre, oftast föräldrarna som vill hjälpa sina barn med första bostadsköpet kan ställa till problem. Fenomenet existerar pga att barnen har för låg inkomst och/eller saknar 15% Ek när de ska köpa sin första bostad. Eftersom föräldrarna sitter med en fastighet och små eller inga lån så går de in och hjälper. Det verkar väl inte så farligt tänker nån. Problemet är om räntorna stiger. Då riskerar dem med små inkomster att inte kunna betala sina lån. Då vänder sig banken till föräldrarna. Det är nu det blir problem. Föräldrarna har hjälpt barnen utan att det egentligen har påverkat dem ekonomiskt, men nu måste de hosta upp pengar för att täcka räntekostnaderna. Många föräldrar med små lån har byggt upp en förmögenhet senaste åren i takt med att priserna gått upp. Problemet är att deras inkomster kan vara små. De hjälpte till med insatsen, men de hade aldrig planerat att behöva betala de månatliga kostnaderna. I bästa fall kan de dra ner på andra kostnader och hjälpa till, i värsta fall så ryker deras insats när banken tar över bostaden. Det är relativt enkelt att måla upp en dyster bild.

 

nya chefen för FI intervjuas

http://www.di.se/artiklar/2015/11/27/rikets-affarer-det-finns-anledning-att-vara-orolig/

 

 

 

 

 

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Ska jag skratta eller gråta?

  1. Staffan Kjellin skriver:

    Varför denna hysteri om de som har bostäder? Varför ingen empati med dem som ej kan få hyresbostäder. Lite kreativitet där vore på sin plats.

  2. Staffan Kjellin skriver:

    SEB har visat att hälften av deras bostadslån innehas av tio procent höginkomsttagare.

    Di har skrivit om att för en villa i Djursholm får du 32 villor i Töreboda. För en villa i Töreboda krävs ej så högt bolån.

  3. Staffan Kjellin skriver:

    hushållen skall amortera anses det av moraliska skäl (har man lånat amorterar man) och också av samhällpolitiska skäl (om bostadssektorn krashar får vi lida alla)

    Jag för fram Erik Selin med börsbolaget Balder (hälften hyreshus). Han har lånat miljarder och blivit miljardär själv.

    På det har han blivit beundrad fastighetsmiljardär på tio år. Hans affärside har varit att låna, köpa fastigheter, när dessa ökat, har han lånat på dessa.

    Inte ett öre har han amorterat på tio år.

    Jämför svenska familjer som köpt bostadsrätter och hus de senaste åren. De har lånat och gjort ränteavdrag.

    Har någon debattör i bostadsdebatten krävt att fastighetsbolagen skall amortera av samhällsskäl eller av moraliska skäl.

    • GaStan skriver:

      Det är äpplen och päron. Halveras fastighetsprisera och / eller räntan går till 7% kan han krävas i konkurs av banken… Vilket säkert e jättetrist… Men samna kväll som konkursen åker han hem till sin bostad och kryper ner i sängen. För hans hyresgäster händer inget heller, de kryper också ner i sängen. De har bara bytt hyresvärd!

  4. RA skriver:

    Jag hade missat denna artikel (SVD 18/11) men tycker att Ingves lyfter något väldigt intressant i denna:
    http://www.svd.se/ingves-laget-allt-farligare-for-var-dag-som-gar

    Framförallt var det följande som jag fastnade för:
    ”I Ingves scenario fortsätter priserna på bostäder att öka tills dess att utländska investerare börjar förlora förtroendet för svenska bostadsobligationer. Bankerna får då svårare att finansiera sig och hushållens boräntor stiger. När färre utländska investerare vill köpa bostadsobligationer faller också kronan i värde och inflationen stiger. Riksbanken tvingas att höja reporäntan för att hantera inflationen.”

    Tycker man ibland missar kopplingen till bostadsobligationerna i analysen och att en uppgång i dessa skulle kunna vara startskottet. Kan detta scenario gå snabbare än vad folk räknar med och att det således är den ”svarta svan” som triggar nedgången på den svenska bostadsmarknaden?

    • GaStan skriver:

      Låt oss bena ur det.

      Priserna faller kraftigt för att det finns distressed sellers, dvs säljare som är tvingade att sälja till priser de normalt sett inte skulle acceptera. Saknas det säljare i marknaden som inte är beredda att gå ner kraftigt i pris så faller inte priserna.

      De är stressade för att någon tvingar dem att sälja. Denna någon är banken. Banken vill egentligen inte tvinga dem men gör det av en anledning. Den anledningen är att lånet blivit ett non performing loan. Det har blivit det för att låntagaren inte klarar sina räntebetalningar. Bankerna är reglerade att erkänna NPLs och måste följa vissa rutiner i takt med att de uppkommer. Låntagarna klarar inte sina betalningar antingen för att de saknar inkomst, som är kopplat till arbetslöshet och recession, ELLER för att räntorna gått upp kraftigt. Många gånger händer samma sak samtidigt. Eller den ene kan utlösa den andra!

      Den ränta en låntagare betalar är kopplad till vad banken betalar för att låna upp pengarna. De lånar upp pengarna genom att sälja bostadsobligationer (korta lån finansieras av Stibor). Ligger den på noll, så kan de erbjuda en låg ränta på lånet. Som idag. Ligger den på 4%, ja då blir ditt lån betydligt dyrare.

      Detta fattar Ingves!

      När man diskuterar priset på bostadsobligationer så finns det två aspekter att ta hänsyn till. Det allmänna ränteläget, och spreadarna.

      Den första handlar om styrräntan och i sin tur om statslåneräntan. Stiger dem, så stiger även bostadsobligationerna. Ungefär lika mycket. Styrräntan är framförallt en funktion av det underliggande inflationstrycket i ekonomin. Inflationstrycket är i sin tur en funktion av tillväxt, valuta och lönebildning.

      Den andra handlar om spreadarna. Idag ser investerare, svenska som utländska, på bostadsobligationer med ungefär samma ögon som statspapper. Dvs risken för default och problem är ungefär lika låga. Därför är spreadarna låga mellan bostadsobligationer och statspapper. Om den här synen förändras, ja då vill man ha mer betalt för bostadsobligationerna. Spreadarna ökar, räntorna stiger på bostadspapper, allt annat lika.

      På senare år när centralbanker bedrivit en synnerligen stimulativ penningpolitik, så har inte bara statsräntorna sjunkigt, så har även spreadarna.

      Ingves är rädd att vi kan hamna i den omvända situationen, dvs både räntor och spreadar stiger. Det skulle då kunna innebära att dina räntekostnader blir så höga att de triggar finans och fastighetskris, som alltid leder till lågkonjunktur och stigande arbetslöshet.

      Det ena ger det andra, en positiv spiral som vi haft senaste åren, blir helt plötsligt den omvända.

      Men då tänker nån, i det läge måste ju en centralbank sänka räntan. Sant.

      Men det är inte riktigt så enkelt. Inflationen tenderar att vara hög i den här situationen. Styrräntan måste förhålla sig till inflationen. Om de skiter i det, dvs sänker kraftigt trots hög inflation, då brukar valutan kapsejsa. Det innebär att man importerar inflation, som gör det ännu svårare att hålla låga räntor. Visserligen ökar exporten om det finns efterfgan i omvärlden, men folket får det sämre med stigande priser. normalt sett vill en centralbank ha en stabil valuta, då det finns många nackdelar med en alltför svag el stark valuta. En stabil valuta kräver stabila priser och låg inflation. Därför måste centralbanker förhålla sig till i flationen även om det innebär vissa bieffekter. Det gör att centralbanken är bakbunden och kanske inte kan agera på bästa sätt om vi får en fastighetskris.

      Detta gör Ingves orolig.

      Medicinen mot detta är inte penningpolitik, det vet Ingves också.

      Medicinen är att all låntagare har rätt nivå på sina lån. Definitionen av det är att man klarar högre räntor.

      Ingves, liksom jag, är oroliga att många inte har detta.

      Att straffa dem med slopat ränteavdrag och amorteringskrav är inte rätt väg att gå.

      Huvudproblemet är att vissa, långt ifrån alla, har för stora lån. Detta måste lösas, för att vi inte ska vara oroliga.

      Som bonus, om alla har rätt nivå på lånen, är att vi vet att priserna på bostäder är korrekta, då de speglar disponibel inkomster och egna kapitalet i vår ekonomi.

  5. Staffan Kjellin skriver:

    Jag håller med signaturen RA att Ingves uttalanden i ovanstående SvD-artikel är en game changer av högsta potens.

    För första gången sedan krisen började i augusti 2007 säger Ingves att det är bankerna som är problemet. För första gången skyller han inte på bolånetagarna,

    – Vi tycker inte att det är lämpligt att bankerna ska kunna pantsätta sina egna bostadsobligationer hos oss, vi kommer att kräva obligationer från två andra emittenter, säger Ingves.

    I åtta år (inklusive den dag som i dag är, har bankerna kunnat lämna in eget utgivet skuldebrev ((säkerställd bostadsobligation). Egna utgivna säkerställs bostadsobligationer, har emottages av Riksbanken med öppna armar. Fattar alla att det är två parter som borde vara oroliga i dag på grundval deras handlande sedan 2007.

    Undra på att Riksbanken hittills skyllt på bolånetagarna och fått alla att tro (inklusive Ga Stan) att det bolånetagarna som har problemet.

    Att Ingves vågar fråga om bankerna verkligen kommer att ge utdelning nästa år är fullständig omvändelse av Ingves. Han påpekar att soliditeten är 4 procent.

    • GaStan skriver:

      Du måste vara naiv om du tror att bankerna kan få problem utan att låntagarna får det!

      Men visst har bankerna en stor del av skulden.

      Men för mig är det av underordnad betydelse, om det är låntagaren som har tagit för stora lån eller det är banken som lånat ut för mycket….

      Den dagen 200,000 låntagare inte klarar betala sin månatliga räntekostnad…. Då är vi all smoked, och då är det en klen tröst att försöka skylla på vems felet är!

  6. Staffan Kjellin skriver:

    Det finns tre anledningar till att befintliga bostäder i Sverige skulle falla i pris:

    1) antalet bostäder skulle öka kraftigt!

    2) att räntorna skulle stiga, trots att bankerna i Sverige redovisar 94 procent skulder i sin balansräkning.

    3) Att socialdemokraterna , miljöpartiet, Vänsterpartiet och folkpartiet skulle genomföra minskat ränteavdrag. Skuldlånetak plus amorteringskrav är redan genomfört.

    • GaStan skriver:

      1,inte säkert. Många är fast i klassiskt utbud efterfråge tänk. Dvs öka utbudet så sjunker priset. I detta sammanhanget fungerar det inte så riktigt. Priserna på Östermalm kommer inte sjunka för att man bygger nya lägenheter en timme från sthlm city.

      Bostadsbrist råder ja. Bland arbetslösa och de med små inkomster, bla studenter och unga. De med goda inkomster och lite undanstoppat har inga problem.

      Är det någon som är så jävla korkad att de tror att för att man bygger lite lägenheter utanför stan så kommer det pressa ner priserna inne i stan. Det kommer inte hända. Varför erkänner inte politikerna. Det är en klassfråga, de med bra lön och ek kan skaffa sig en bostad, de som inte har det kan inte.

      Lek med tanken att det finns 10 pers som letar bostad. Det finns 9 bostäder. Den finaste bostaden går till den med störst inkomst, den näst finaste till den med näst störst inkomst. Den med lägst inkomst blir utan. Ett byggbolag får inte ihop kalkylen till den med lägst inkomst. Här behövs en typ av social housing project, som staten står för. Bygger ett byggbolag en lyxig lägenhet, så blir det konkurrens, och den sämsta lägenheten sjunker marginellt i pris. Den utan inkomst kan fortfarande inte köpa.

      2, stigande räntor sänker priserna ja, det har jag sagt hela tiden

      3, åtgärder sänker priserna då de slår mot plånböckerna, exakt på samma sätt som högre räntor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s