Happy Days

Marknaden är upp efter FEDs besked. 🙂

Det som väger positivt är att:

1. Osäkerheten har försvunnit kring NÄR själva räntehöjningen ska ske.
2. Att FED vågar höja efter 6 års nollräntor, är ett styrkebesked, då det ”måste bevisa” att de känner sig konfortabla med utsikterna för den amerikanska ekonomin.
3. Deras Year end 16 prognos för Core PCE ligger på 1,6%. Dvs en bra bit från 2,0%. Infrias denna så komemr de inte behöva höja vare sig ofta, eller mycket. Typ 25 punkter i kvartalet. Detta innebär att 2-åringen kan klättra till 1,5% och 10-åringen till 2,5%. Det klarar multiplarna av.

Det som är negativt är:

1. Räntorna, främst de korta, är högre än för ett halvår sedan, vilket egentligen bara är en inprisning av det här beslutet.

Netto av det positiva och det negativa, är NETTO positivt. Därför stiger börsen. Den stiger också för att den föll inför det här beslutet.

Vi ska inte måla fan på väggen då vi ska dra nytta av marknadsoptimismen nu. Men ser man till närmaste månaderna så handlar det mycket om marknadens tro på att FEDs prognos över Core PCE kommer att infrias. En Core PCE på 1,6% förutsätter att dollarn inte försvagas mer än till 1,15 eur/usd och att lönerna inte tar fart mot 3%+ YoY (Idag 2,5%). Risken att Dollarn ska försvagas markant och därmed medföra att de importerar inflation är nog inte så hög. Däremot kan lönerna dra ordentligt. Gör någon av de här parametrarna det så kommer FEDs prognos vara äventyrad, och därmed deras ambition att höja lite och sällan. Om marknaden inser att Core PCE riskerar att bli 2% i slutet av året istället, då kommer räntorna dra då man diskonterar att FED kommer tvingas till fler och större höjningar. Detta är i så fall negativt för aktier.

Men låt oss inte bry oss om det nu…. nu är vi nettopositiva. Så länge som OMX inte stänger under 1,380 och SPX inte går under 1993 så ska man ha aktier rent tekniskt tror jag. För det första bör OMX testa fallande trenden sedan i april, och passera förra Pivot punkten på 1,546. SPX bör testa sina gamla toppar. Sen får vi se. Så Köp och var glad men håll koll på lönerna….

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Happy Days

  1. Staffan Kjellin skriver:

    Finansvärlden är inte snäll. Kan det vara så att storkapitalisterna köpt på sig Bull-derivat och så startar de handeln på morgon genom att taktisk köpa aktier och få uppgång i indexet, en dag då de flesta köpt Bear-optioner inför den ”självklara” och logiska nedgången efter ränte-beskedet. Det går att tjäna pengar på allt, verkar det som.

  2. Staffan Kjellin skriver:

    Veckan innan kraschen 19 oktober 1987 kom Veckans Affärer ut med nummer med rubriken ”Happy days are here again”.

    Det är farligt att skriva en rubrik som Ga Stan gjort ovan.

    • GaStan skriver:

      Vilken tur att jag använder den rubriken ofta då…. det kan ju inte bli Black Monday varje gång. Dessutom är jag bra tekniskt taktiskt positiv, med Stop loss. fundamentalt tycker jag inte det är attraktivt.

  3. Staffan Kjellin skriver:

    Nu går det på börsen. Det var uppenbarligen en kupp att driva upp kursen dagen efter höjningen.

    Jag har i två dagar varit på föredrag och seminarium för att höra professor Eckard Hein från Berlin, som är expert på finansiella världens påverkan på den vanliga ekonomin.

    Professor Hein slog fast att Sverige klarat sig så bra både innan kraschen 2007-2008 och även efteråt av en enda anledning, den privata konsumtionen har hållits på hög nivå. Det är vetenskapligt bevisat att utan hög privat konsumtion får ett land ingen tillväxt. Det gör det samma hur mycket regering och riksdag satsar på det allmänna, tillväxt kommer från landets privata konsumtion.

    • GaStan skriver:

      Såklart Privat Konsumtion. Även privata Investeringar har drivit tillväxt i många länder. Bulken av detta är när Privata sidan bygger bostäder.

      Men Government consumption, och Investeringar, är en viktig faktor, framförallt när det är recession, och privata sidan deppar. Okej, Staten själv lyfter inte tillväxten till högkonjunkturnivåer, men den gör den MINDRE negativa, vilket också är bevisat gör det enklare för en ekonomi att kravla sig tillbaks. Så Statlig konsumtion i dåliga tider, är något bra. I alla andra tider ska ju en stat bara köra en hyfsat balanserad budget, och då spelar det ingen roll för tillväxten.

      • Staffan Kjellin skriver:

        Det var många nationalekonomer på seminariet. Båda dagarna försökte någon akademiker ta upp svenska bostadsbubbla. Professor Hein förstod inte frågan. Tog inte upp den. Min tolkning: Ingen viktig fråga internationellt.

      • Staffan Kjellin skriver:

        Detta skrev professor Harry Flam på ekonomistas.se den 19 november 2014:

        Riksbanken pekar visserligen på en snabb kredittillväxt och ökande skuldkvot. Problemet är att man bortser från att skuldkvoten varit praktiskt taget konstant sedan 2010. Genom att extrapolera de senaste tio årens utveckling– inklusive den snabba ökningen före 2010 – tio år framåt ges i stället intrycket av en skenande utveckling.

      • Staffan Kjellin skriver:

        Professor Harry Flam i inlägg Ekonomistas 19 november 2014:

        De underlag som Riksbanken har använt för sina penningpolitiska beslut i form av sina inflationsprognoser, för sin begäran om en förstärkning av valutareserven och för sitt krav om amorteringstvång ger en samstämmig bild: de är inte allsidiga, professionella och objektiva, utan verkar vara tillrättalagda för att stödja en viss uppfattning.

      • GaStan skriver:

        Jag har läst en hel del vad Flam skrivit på Ekonomistas, och jag är inte särskilt imponerad. Inte av Riksbanken heller. Faktiskt inte av någon som tvärsäkert kan uttala sig om att belåningsgraden är för hög eller ej.

        För mig är det enkelt, den som uttalar sig säkert om att Svenska hushåll har för hög belåning eller ej, är antingen Inkompetent, eller är dem kompetenta och vet om att det inte går att svara på, men gör det ändå för de finns ett politiskt intresse bakom, en second agenda helt enkelt.

        Det finns flera bevis varför det inte går att svara på:

        1. Det går inte att prognostisera framtida inflation. Vi kan gissa, men ingen vet. Den styr penningpolitiken och marknadsräntorna, som styr i sin tur låntagarnas räntekostnader och hur de klarar dem, vilket styr hur ekonomin och därmed tillväxt och arbetslöshet utvecklas, och som slutligen styr hur många som tvingas lämna hus och hem, och som därmed framtvingar en kris och krasch.

        Enkelt uttryckt, om det fanns en modell som med 100% säkerhet visar att inflationen nästa år kommer stiga till 3%, då kan du nästan vara helt säker på att vi får en djupare fastighetskris. Den modellen finns inte.

        2. Hushåll och lånedatan finns idag bara i aggregerad form, inte på individuell basis. Det går inte att dra några egentliga slutsatser baserat på aggregerad data. Detta har bla. Finansinspektionen lyft fram. Ingen kan säga idag vid varje räntenivå X så är det Y stycken låntagare som troligtvis inte klarar sin vardagsekonomi, och därmed riskerar att defaulta. Den här kunskapen är helt avgörande.

        3. Ingen vet exakt HUR MÅNGA defaultande hushåll som krävs för att framkalla en krasch. Jag menar redan idag finns det dem som tvingas sälja för att de blivit av med jobbet eller liknande men eftersom marknaden är så stark så har de inga problem att sälja.

        4. Kraschens anatomi beror både på köpare och säljare. Därför måste vi också känna till hur köpsidan mår vid varje given situation.

        Som du förstår är det många loose ends, som dessutom samkorrelerar.

        Därför går det alltså inte att säga om belåningen är för hög eller inte. Man skulle kunna göra grund simuleringar om man hade underlaget. Men det finns inte.

        Sen är det viktigt vad vi definierar som FÖR HÖG belåning. Min definition är att den kommer leda till en bank- och fastighetskris. Om den inte gör det så undrar jag varför vissa ändå tycker den är för hög.

        För att summera, frågan är för komplex. Därför är det många som inte förstår och förenklar, och tror de sitter på svaren. Eller är de bara korkade. Men det är för komplext, vi saknar data och vi klarar inte att förutspå framtida inflationstakt.

        De som tvärsäkert uttalar sig, oavsett vad de tror, bevisar egentligen bara att de inte förstått hela bilden.

        Sen måste jag ju säga att jag personligen har en bad feeling, men det handlar om tre saker:

        1. Undersökningar visar att många hamnar snabbt i svårigheter vid en rätt måttlig ränteuppgång

        2. Det finns en klar risk, att inflationen kan komma att bli högre närmaste åren, detta trots globalisering och digitalisering.

        3. Om priset på en bostad är lån+ek, där ek styrs av köparens försäljning, som i sin tur styrs av lån+ek, så har priserna varit helt beroende av ökad utlåning. Ökade priser = ökad utlåning. Det går inte att få ihop det på annat sätt. En bostad kan aldrig bli dyrare än den som har mest ek+lån. Dvs lån. Storleken på ett Lån är en funktion av disponibel inkomst och lånelöfteskalkyl. Visst har disp inkomsterna blivit något högre senaste åren. Det finns även dem som går från hyresrätt till att köpa. Men framförallt tror jag lånelöfteskalkylerna beviljar större lån. Detta är en riskfaktor. Men jag har inga bevis.

        Det är inte en prognos, men punkt 1 och 2, kan leda till problem. Men det går inte att bevisa.

        I efterhand däremot, då är det VÄLDIGT ENKELT att slå fast vad som gick fel. Dvs då kan man säga att Inflationen gick till X, räntorna gick till Y, tillväxten bromsade in till Z, arbetslösheten steg till A, Antal forcerade låntagare steg till B, Bankernas kreditförluster blev C, bostadspriserna föll med D…. men det går alltså inte att säga på förhand.

        och nej, sådana som KTH professorn som baissat Stockholms fastighetmarknad sedan 15år kommer jag inte ge cred, då även en trasig klocka visar rätt två gånger om dygnet!

      • Staffan Kjellin skriver:

        Intressant resonemang från Ga Stan!

  4. Staffan Kjellin skriver:

    Professor Hein menar att det finns bara tre klasser i dagens finansiella samhälle samhälle. Det är rentiers, capitalists/manager och workers. Det är bara capitalists/manager som har den djuriska driften att föra samhället vidare.

    Detta sa han ej men jag för resonemanget vidare

    1) det finns rentier som ej jobbar utan lever på egen förmögenhet ( har gynnats av det finansiella samhället som vi haft sedan 2007 när centralbankerna tog över).

    2) pensionärerna. Rentier utfört arbete under livet. Ej gynnade.

    3) sjukpensionärernas (ej gynnade)

    4) arbetslösa (ej gynnade)

    5) politikerna (mycket gynnade)

    6) politisk tillsatta tjänstemän (mycket gynnade)

    Kapitalisterna/företagsledarna (de som fört samhållet framåt) mycket gynnade. De har en inre motor som för sig själva och samhället framåt.

    Arbetarna, alla som får lön (mycket gynnade i Sverige genom Anders Borgs jobbavdrag) men ej i USA eller övriga världen.

  5. Staffan Kjellin skriver:

    Det finns två grupper rentierer jag glömde

    7) Socialbidragstagare (gynnade eftersom de ej bidrar i samhället med arbete)

    8) flyktingar (första åren innan de börjar jobba är de mycket gynnade och lever på andras pengar).

    Vi lever alltså i dag i den finansiella tidsåldern, med vilket menas att det är centralbanker, banker, förmögna familjer som styr och sätter agenda, ej politikerna eller arbetarrörelsen som under 1900-talet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s