I måndags gick jag in i Morningstar och valde den breda kategorin Globala Aktiefonder. Den var per helåret upp 5,8%. Samtidigt var MSCI World, utdelningar återinvesterade, upp med 7,3%. Skillnad 1,5%. Visst, alla fonder hade inte rapporterat in per den siste. Några fonder är även aktiva i Utvecklingsmarknader som inte fångas upp av detta index.

Men, give and take, kan man säga att Globala aktiefonder går som index minus avgifter. I år igen. Det är inte så konstigt, det är faktiskt hur det brukar vara. Så återigen kan man slå fast att antingen ska du ha en billig indexfond, eller ska du ha en förvaltare som visat vad han går för, i alla typer av marknader.

Svenska Fonder har gått upp med 13,5% förra året. Men det är stor skillnad mellan dem som kör små och medelstora bolag, och de som kör stora. Den förra kategorin var bara upp 8%. SIX PRX som förvisso är dominerat av stora bolag var upp 10,5% förra året. Carnegie småbolagsindex var upp typ 30%.

Så man kan säga så här, en bra storbolagsfond var upp 15%. En bra småbolag var upp minst 30%. Sen kan du bilda dig en egen uppfattning om din förvaltare gjort ett bra eller dåligt jobb. Att bara säga att han var duktig för att han låg i småbolag är inte rätt analys. Det kommer en dag när han får betala tillbaks detta, då kursuppgångar och värderingar i vissa småbolag nu för tiden inte klarar en mer utdragen baisse.

Oavsett om någon annan förvaltar dina pengar eller du förvaltar dina pengar själv så är det också ett fint tillfälle att utvärdera dig så här i början av året. Hur gör man då? Det är inte mycket enklare än man tror att få en mellan tummen och pekfingret bild av läget:

Jo, räntebärande placeringar gav ungefär 0% förra året (en mix av statspapper och företagsobligationer). En generell aktieplacering gav ca 10%. (mix av globalt, Tillväxtmarknader och Sverige).

Vilken snitt vikt hade din portfölj förra året. Låg du ca 50% i räntor och 50% i aktier? Ja då gick marknaden 0,5X0 + 0,5X10 = 5%….. så snabbanalysen kan sammanfattas till att om din portfölj inte steg med minst 10% förra året, så gjorde du eller din rådgivare ett rätt mediokert jobb. Så ta nu reda på hur du legat i år och var lite självkritisk.

Svårigheterna är inte analysen, svårigheten är att ha ”våga” göra analysen. Många tror nämligen de är proffs, eller åtminstone har en rådgivare som är det. Kan vara jobbigt att ta reda på fakta då!

Allt är relativt. Många är imponerade över USAs återhämtning sedan Lehman kraschen. USA har varit en konjunkturellt ankare under de här åren hävdar man, och det jag kan inte säga emot. Jobbskapandet har varit imponerande. MEN, det har kostat. Idag har USA en statsskuld på ca 100% BNP, 2007 låg den på 40%. Detta handlar om att man haft budgetunderskott på ca 60% av BNP under åren 2008-2015, där merparten låg under 08-13. Men det handlar alltså om ett snitt på 60%/8år= 7,5% budgetunderskott per år. Dvs man har tagit in 100$ varje år, och spenderat 107,5… i 8 år!!! Föreställ er var USA hade varit om man a la svensk modell hårdnackat försökt köra en balanserad budget. Världen hade sett VÄLDIGT annorlunda ut. Ingen tycker detta är ett problem idag. Tvärtom. Räntekostnaden på skulden idag är typ lägre vad den var 2007, då skulden var mindre än hälften så stor. 25 miljoner jobb har skapats. Svårt att klaga då, hehe. Baksidan av myntet är att man med en statsskuld på 100% inte kan köra några större underskott, även om det skulle behövas. Drar räntekostnaderna av någon anledning, så måste man höja skatter, eller minska på utgifterna. Det spelar ingen roll vem som är president. Han måste förhålla sig till detta. Sen är det klart, en republikan sänker hellre välfärden än höjer skatten, och en demokrat gör tvärtom. Det är vad president valet egentligen kokar ner till, om du frågar mig.

Ur det här perspektivet är det ändå anmärkningsvärt hur låg tillväxten varit senaste 10 åren

Sen ska man vara lite självkritisk. 3% tillväxt idag är lika mycket i absoluta termer som 6% på 70-talet när den amerikanska ekonomin bara var hälften så stor. På samma sätt kan man resonera om Kina, 5% tillväxt idag, är lika mycket som när landet växte med 10% för 10 år sedan.

Smart Beta.

Är det någon som hört talas om detta. Bland institutioner är detta väl bekant uttryck, men det börjar även sprida sig bland Retail.

Jag läste precis om följande produkter

http://www.investerarbrevet.se/mobile_fb.aspx?a=MTIyOA==-/3JP3dfE76g=

Alternativ till index produkter och aktiva fonder är enkelt.

1. Index har sina brister. Per definition överviktar man bolag som är högt värderad och haft starkast utveckling. Det finns liksom inget som säger att det bolaget med störst börsvärde är det som ska utvecklas bäst. Avgiften är dock låg.

2. Med punkt 1 i bakhuvudet så blir man frestad att tänka att Aktivt förvaltade fonder är bättre, men tyvärr så går de som grupp som index minus avgifter i bästa fall. Dessutom är avgiften hög.

Förutom alla fonder som tar betalt för att vara aktiva, men inte är det. Så finns det en stor andel fonder som verkligen är aktiva. Detta innebär att de avviker från index. Bland de här finns fonder som presterar klart bättre, och klart sämre.

Vad forskningen har listat ut är att bland ”de aktiva vinnarfonderna” så är det oftast EN faktor som förklarar en väldigt stor del av överavkastningen. Dvs förvaltaren kan ha legat tungt i aktier med hög direktavkastning, eller legat i en positiv trend (dvs momentum), eller kanske spelat rätt på motsatsen dvs (contrarian), aktier av Value karaktär, aktier av Growth karaktär, Stora bolag, små och medelstora bolag, Defensiva aktier, Cykliska aktier osv osv osv. Förvaltaren kanske inte ens själv känner till att han har stor exponering mot en viss faktor. Det bara blev så. Hans stockpicking utmynnade i detta.

Man har också upptäckt att förvaltare oftast är bra på en viss typ av inriktning, ta Value som ex, och när Value går starkt så går även hans fond starkt, och vi investerare blandar då ihop hans förmåga att alltid leverera överavkastning med att han är skicklig Value investerare. Tids nog kommer en tid där Value går dåligt, och hans stjärnglans falnar.

Då anser man att man betalar ett rätt högt pris för en duktig value investare, när man trodde man fick en allväders förvaltare som kontinuerligt slår index.

Därför har det vuxit fram en ny typ av index, sk smarta beta index fonder. En sådan kan vara en fond som bara screenar fram Value aktier. En annan screenar bara fram Högutdelande aktier och bygger en fond av dem. Indexerat och billigt.

Detta är något som är smart och vettigt, men problemet kvarstår. Du vet inte vilket Smart Beta index som är smartast närmaste året? Den Smarta analysen behöver du göra själv.

Å andra sidan är du medveten om denna problematik, vilket många inte är som sitter i en korkad indexprodukt eller en aktiv fond som bara slår marknaden när dess investeringsprofil/faktor går bra.

Annonsen ovan med de nya fonderna gör mig irriterad. Annonsen är utformat som om de här bägge faktorer ALLTID slår marknaden. Det gör dem inte. Det är inte de här bägge faktorerna som är smarta. Det är du som måste vara det.

Momentum.

Problemet med momentum strategin är att den fungerar bara så länge den fungerar. 🙂
Den dagen fonden måste sälja en aktie, och ta in en annan, så är det för att aktien fonden haft gått sämre än marknaden under rätt lång tid, och därför faller ut från screeningen, och den aktien som väljs in är den aktien som gått starkt, men som fonden inte haft. Momentum fungerar rätt bra på kort sikt, vilket i bland kan sträcka sig flera år, men måste ses över ännu längre sikt, och då brukar det bli rätt mediokert. Contrarian fungerar inte heller.

Utdelning.

Yield är något vi jagat i många år nu. Men vi ska vara medvetna om att aktier med hög direktavkastning oftast går sämre än marknaden när räntorna stiger. Vilket dem inte gjort på lång tid. Dock ska man komma ihåg att de här aktierna oftast står sig bättre än marknaden i baisse.

Utdelning som fenomen, i ett 30 årigt sparande, är dock viktigt. De senaste 80 åren har SPX avkastat 10% om året. 3% av dem kommer från utdelning. 3/10=30%. Dvs 30% av totalavkastningen kommer från utdelning. Inte oviktigt.

Dock är det positivt att det börjar komma en del smarta index produkter till Retail, som substitut till vanliga index produkter och aktiva fonder.

Men man ska vara medveten om att ingen faktor fungerar hela tiden. Så det gäller fortfarande att välja rätt.

Nu till en hela annan grej.

Avkastningens anatomi.

Hade en diskussion i julas med en vän. Han har hoppat av marknaden helt och väntar nu på krasch. Han menar att det spelar ingen roll om den kommer i år, eller om 5 år. Han resonerade så här.

Jag har ett avkastningskrav på aktier på 15% per år. Jag tror att nästa krasch kan uppmäta 50%.

Om kraschen kommer om 2 år, dvs 1 år av uppgång, och sen 1 år av krasch, så måste årets uppgång uppmäta
(100 X 1,15^2)/0,5=260… som ger (260/100)-1=160%

Dvs om 100kr växer med 160% i år, så blir dem 260kr, därefter kraschar börsen med 50%, och jag har efter två år 130kr. Således har jag fått ca 15% om året.

Hur troligt är det med 160% uppgång i år. Noll i sannolikhet.

Säg att kraschen kommer år 3, vilken årlig uppgång krävs närmaste 2 åren?

(100 * 1,15^3)/0,5=ca 290… som ger (290/100)-1=190% dividerat med 2 år= ca 95% uppgång PER år närmaste 2 åren.

Säg att kraschen kommer år 4 eller år 5. Vad krävs för årlig uppgång då? Jo ca 63% om året närmaste 3 åren, alt ca 55% om året närmaste 4 åren.

Inte så troligt faktiskt.

Men det finns ett valid mot argument.

OAVSETT när du gör den här analysen så kommer du komma fram till ovan. Dvs även när du gjorde den i Mars 2009, eller mars 2003 så kommer du ställa stora krav på den årliga uppgången om du tror att 50% kraschen väntar inom nåt eller några år. Det kommer troligtvis göra att du aldrig vill ge dig in i marknaden.

Till och med om drog ut det på 20 år, dvs 19 års uppgång, och krasch år 20. Så måste du kräva ca 17% årlig avkastning i 19 år för att sen få 15% årlig avkastning trots kraschen år 20.

Detta lär oss något.

Att stå utanför krascher är viktigt för total avkastningen

Den här analysen är rätt dålig då den oftast kommer peka på att läget inte är tillräckligt attraktivt.

Att 15% krav på årlig avkastning är högt. Redan vid krav om 10% avkastning ser siffrorna genast mer rimliga ut.

Ska du ändå tänka så här, gör det efter en lång uppgång.

Happy trading.

I veckan fokuserar vi på Kinensisk data….. to be cont.