Vad är dem oddsen?
I Di och överallt haglar kritiken över minusräntorna. Nu senast frågar man 79 personer ur näringslivet, som sågar Riksbankens politik. Problemet är att hela debatten baseras på en kompetensnivå som är sorgligt låg.
Jag skulle vilja ställa frågorna lite annorlunda: JA el NEJ räcker som svar.
1. Hade det varit bättre för Sveriges tillväxt (dvs skulle den varit högre) om ett 3 månaders bolån hade kostat 3,5%+ om året? Både sett till senaste åren, och framöver.
2. Hade det varit bättre för Sveriges tillväxt (dvs skulle den varit högre) om Euron stått i 8 kronor? Både sett till senaste åren, och framöver.
3. Om man kan välja mellan två alternativ. 1. Utlåningen till hushåll stannar upp tvärt, samtidigt som dagens räntekostnader är intakta. eller 2. Utlåningen till hushåll stannat upp tvärt, samtidigt som räntekostnaderna för hushållen stiger kraftigt. Vilket är att föredra? (underförstått, det finns metoder att strypa/bromsa utlåning utan att 1, röra räntan och 2, utan att påverka hushållens räntekostnader)
4. Vad ligger full sysselsättning på i Sverige idag?
5. Är jobbskapandet för högt idag (definierat som antal nyskapade jobb jmf med befintlig jobb stock)?
6, Är dagens tillväxt skadlig för Sverige?
7, Det är framförallt inhemsk konsumtion som drivit på senaste tidens tillväxt i Sverige. Hade den varit densamma med väsentligt högre räntor
8. Är löneinflationen, både inkl och exkl kollektivavtalen, för hög i Sverige idag?
9. Är dagens inflation, både headline som kärninflation skadligt hög idag?
10. Hade inflationen varit högre idag om räntorna varit väsentligt högre?
11. Hade inflationen varit högre idag om Euron kostat 8kr?
12. Vet du vad Realräntespreaden är för något? Är den på en bra nivå?
13. Ett pensionsbolag som köper en 1 årig obligation idag får ingen avkastning. Om räntan stiger till 3%, så kommer avkastningen stiga på ALLT NYTT de köper. Men om räntan stiger till 3% så kommer de BEFINTLIGA obligationerna med längre löptider, 3-10 år, att gå ner kraftigt. Aktiemarknaden får också problem. Dels för att multiplarna allt annat lika blir lägre vid ett högre ränteläge, och dels kan vinsterna också potentiellt bli lägre om hushållen lägger mer pengar på räntekostnader än konsumtion. Är det någon som exakt kan säga vad nettoeffekten blir på portföljen? Det räcker att svara JA el NEJ
14. Tillväxten senaste åren har varit låg. Centralbankerna beskylls för att driva en verkningslös penningpolitik. Går det att säga säkert att det inte varit etter värre, dvs arbetslöshet över 10% och noll till negativ tillväxt, om Riksbanken, legat på en styrränta på 2-3% flat senaste 5 åren?
15. Är dagens tillväxt skadlig för Sverige?
16. Man säger att bankerna inte kan agera i nuvarande klimat. Är det inte så att en bank tjänar pengar på mellanskillnaden mellan in-och utlåning?
17. Man kritiserar centralbanker för att bedriva en politik som straffar sparare och gynnar konsumtion. Är inte det vad all penningpolitik handlar om? Dvs i goda tider, bromsa ekonomin genom att missgynna konsumtion, och i dåliga tider gynna konsumtion?
18. Vår penningpolitik sägs skada sparare. Hur tror ni det ackumulerade värdet på Svenska aktier, räntebärande tillgångar, skog, mark och fastigheter har utvecklats senaste 7 åren, som kantats av denna kritiserade penningpolitik. Svara bara bra eller dåligt.
19. Vilket är bäst, en penningpolitik som strävar efter att påverka tillgångspriser negativt, eller positivt?
Inte Ja el Nej frågor.
20. Varför vet 79 personer ur näringslivet bättre än Riksbanken vilken penningpolitik som är bäst för Sverige?
21. Många talar om att en normal räntenivå hade varit bättre. Vilken ränta är det, och på vilket sätt är den normal?
22. Många är rädda för att negativa räntor gör att investeringskalkyler byggs upp antagande om för låga räntor. Om räntan stiger går det åt skogen. Varför kommer räntan att stiga?
23. Många tycker att vi finanspolitikiskt borde satsa mer. Investera och utnyttja det låga ränteläget. Varför ska staten låna upp pengar billigt och ta upp statsskulden, medan privata aktörer ska akta sig för att låna pengar billigt, då dagens räntor inte sägs vara uthålliga?
24. Många menar att rädslan för deflation är överdriven. Om folk har sina löner relativt intakta samtidigt som priserna på varor och tjänster minskar så ökar ju deras köpkraft. Det är väl bra? Men om priserna på allt sjunker, vad händer med företagens försäljning då? Vad händer med företagets vinst, om lönerna samtidigt står stilla eller ökat lite. Vad är det mest troliga att företag gör då till slut?
25. På deflationstemat. Om du har Lån, samtidigt minskar värdet på dina pengar. Vad händer med lånet då över en 30 års period? Är det bra eller dåligt?
26. Många menar att inflationen är otidsenlig, och styrräntan borde kopplas till BNP Tillväxt. Efter en recession brukar tillväxten vända upp kraftigt. Ofta driven av lageruppbyggnad och låga baseffekter. Precis i det skedet när ekonomin börjar resa sig, ska man höja kraftigt då? I slutet av en lågkonjunktur, så brukar tillväxten plana ut. Också pga höga baseffekter. Är det rätt att hålla en låg ränta då?
Detta är bara några frågor jag gärna skulle vilja ha svar på för att få en nyanserad debatt.
Det värsta jag vet är folk som bara hittar fel. Det bästa jag vet är folk som hittar lösningar.
Kanske det är hög tid att den här mångåriga ”såga riksbanken” debatten övergår till en annan form…. dvs en ”den här penningpolitiken föreslår jag istället” debatt….
Kortsikt's Blog 
Träffsäkra och mycket kloka frågeställningar som vanligt! Reagerade över detta också när jag slog upp DI i morse.
De har ju ”tips-brevlåda” som man kan vända sig till – jag citerar från framtiden av dagens tidning: ”hörgärna av dig med tips och åsikter till minusranta@di.se.”
haha ja det vore kanske på sin plats. Kanske du kan posta inlägget då jag gärna vill behålla min anonymitet?
Absolut – jag skickar dem en länk till inlägget!
Så där – nu har jag mailat dem!
Har pensionärerna och pensionsfonden vunnit på noll-räntan. George Celente är amerikansk framtidsguru varnar för att den låga räntan är de rikas senaste rån mot medelklassen. Sedan 2007-2008 har de medelklassen förlorat 50 procent av deras aktieförmögenhet . Lurade av bankrådigvare och media att sälja!
Nu är ”etablissemanget” igång med att ta deras framtida pensioner också. Vad blir det för avkastningen på pensionärernas inbetalade pensionspengar med noll-ränta.
”De som redan förlorat mycket kommer att förlora allt”, säger Celente i bloggar och USA-TV.
Ja domedagsprofeter finns alltid, och avgifter äter upp mycket…
Men faktum är att ett globalt ränteindex, typ Barclays, i sek och ett globalt aktieindex, typ msci world ntr, i sek har gått extremt bra senaste 7 åren. Det är först senaste året avkastnibgen planat ur… Och nollräntorna kommer göra att räntebärande papper inte kommer avkasta något längre…..
Men höjs räntorna så kommer avkastnibgen för korta räntefonder bli bättre, medan de som sitter på långa kommer få sämre avkastnibg under en period
Varför utgår inte RB mer utifrån utlåning och hur penningmängden utvecklas i Sverige? Hade de gjort det är det uppenbart att vi inte stod eller står inför någon deflationsspiral. Ponera att vi får en inflation som inte är lönedriven, kanske p.g.a ökade arbetskostnader I utlandet eller p.g.a. högre råvarupriser. Vad ska du Riksbanken ta till, för att samtidigt behålla sin trovärdighet? Om en normalränta enligt Riksbanken är 4% vid 2% inflation, vilket de ofta uppger, förstår jag inte hur de ska kunna gå upp till en sådan reporänta i den miljö vi nu befinner oss i. Det kan inte vara meningen att Riksbanken ska ha minusränta samtidigt som vi har en lånetillväxt på 8% i landet. Jämför med lånetillväxten i Europa så förstår jag varfö ECB har slängt in allt de har. Men det förklarar inte RB:s hantering.
Och det är klart att tillväxten varit mindre med en högre ränta. Men det finns ju ingen långsiktighet i det RB sysslar med nu. Och att alltid sträva efter maximal kortsiktig tillväxt har väl sällan visat sig vara framgångsfaktor? Fråga Grekland, Irland eller Spanien.
Jo men den tanken lockar. Logiken finns ju där. Ökningen av M0, dvs monetära basen är ju per definition inflation. Dvs om man dubblar den, samtidigt som underliggande värde inte växer, så borde ju värdet på en krona halveras. Lite som en aktiesplit. Bara för att det finns dubbelt så många aktier så har ju inte värdet dubblats.
Historiskt, eller rättare sagt under 1900-talet så fanns det en stark koppling mellan länder som ökade sin monetära bas kraftigt , M2 rättare sagt, och hade hög inflation. Det har också funnits en stark historisk koppling mellan länder som ökar sin skuldsättning (antingen staten i form av budgetunderskott eller hushåll i form av banklån) också har hög tillväxt. Hög tillväxt och ökad skuldsättning, har också korrelerat med ökning av M2. Ökad M2 ger slutligen högre inflation. Det hänger ihop och är logiskt!
Men sedan mitten på 90-talet har den kopplingen blivit mer diffus.
Det handlar om två saker skulle jag säga. Globalisering och Asset Inflation (i motsats till pris inflation)
Kina och Asiens intåg har gjort att världen kunnat växa, varpå M2 ökat, men priserna har inte rört sig. Sen har vi centralbankernas agerande, som tryckt upp penningmängden, men skapat asset inflation. Inte pris inflation.
I Sverige har vi en variant. Dels är vi ju påverkade av Globaliseringen senaste 15 åren. Det gör att inflationen är strukturellt låg.
Men utlåningen har varit kraftig och M2 har hängt med till viss del. Du tror att det leder till högre inflation. Det tror inte jag.
Anledningen är var utlåningen kommer ifrån. Den kommer inte från Staten, den kommer inte från Företag. Den kommer från hushåll, och 95% är bostadslån. Tittar man på bostadslånen så går 90% till lån i befintliga hus. Väldigt liten del går till nybyggnation. 8% lånetillväxt. Rensar man bort lånen som går till befintliga bostadsrätter och hus, så tror jag den landar på högst 2%.
Monetära basen ökat med utlåningen men pengarna går inte ut i ekonomin och till slut driver priser.
Föreställ dig en marknad där inget byggdes nytt, och det inte gick att hyra. Det enda alternativet som fanns var att köpa befintliga hus och bostadsrätter. När någon säljer sin bostad, tar de pengarna och skjutsar in i en ny. Den säljaren tar sina pengar och skjutsar in i en ny. De enda som är nettosäljare är gamla människor som dör. Deras pengar går till deras barn som amorterar på sina lån. Samtidigt flyttar deras barn (alltså barnbarnen till dem som dör) ut och köper en lägenhet, och måste låna pengar. Teoretiskt blir det en sluten karusell där lånen, och därmed priserna, ökar fast där pengarna aldrig går ut i ekonomin. Går de inte ut i ekonomin så driver de inte konsumtion, och därmed inte tillväxt och inflation. I praktiken är det inte riktigt så här. Men nästan.
Många säger, helt felaktigt, men titta på SVeriges tillväxt, den är hög. titta på Stureplan, där råder högkonjuktur. Det är pga av höga fastighetspriser! Detta är fel. DEt är inte så att värdet på lägenheten ökat med 100,000kr och vips åker du på semester. De pengarna får du aldrig se. Däremot har du tagit ett lån en gång i tiden och kalkylerat med 5% ränta, vilket kanske motsvarar en räntekostnad på 10,000kr säger vi. Men idag betalat du 1,5%, dvs 3,000kr.Du känner dig rik då du har 7000kr mer i månaden än vad du tänkt dig. Många shoppar upp de här pengarna. Men det är inte värdeökningen som gör att du känner dig rik. Din cashflow är ju kopplad till din inkomst. Den sätter taket. Hade räntorna legat kvar på 5% men fastighetspriserna ändå gått upp kraftigt, så hade du inte kunnat ändra din livsstil.
Ökade arbetskostnader i utlandet skulle kunna leda till att varor blir dyrare att importera. Absolut. Men om lönerna drar i vissa av de h’r länderna så lär inflationen dra, och då drar även räntorna. Då är risken stor för valutaförsvagning i de här länderna. Så även om priset på varan i lokal valuta går upp, så kanske den i kronor inte går upp så mycket! Dessutom är resursutnyttjadet på en sån nivå idag att detta inte är ett problem, ännu!
Tack för svar. Jag tycker att mycket av ditt resonemang bekräftar min ståndpunkt, även om jag inte riktigt hänger med I alla svängar 🙂 .
RB:s mål är ju prisstabilitet, prisstabilitet är definierat som 2 %. Jag menar är att agerandet nu på lång sikt riskerar den finansiella stabiliteten och prisstabiliteten mer än om de hade tittat på fler saker än bara stirra på tiondelars inflation, och anpassat penningpolitiken därefter. Jag tror att RB blivit känsliga för den kritik som de tidigare fick utstå för att ha för hög ränta för några år sedan, och att de pga. att FI fick ansvar för finansiell stabilitet bestäms sig för att öka inflationen till vilket pris som helst, trots att KPIF nu faktiskt ligger på 1,5%. Sedan har vi ju agerandet från ECB som inte direkt bromsar :)Lite som att:
”Vi har ju inget att förlora på att göra allt som vi bara kan, det värsta som kan hända är att vi får lite hög inflation efter flera år av för låg inflation. Eventuella bieffekter är ju inte heller vårt ansvar, så nu kör vi och visar hur handlingskraftiga vi är”
Eftersom FI inte har mandatet/möjlighet idag att släcka skuldhungern kommer detta inte att sluta lyckligt. Och jag tror att RB missbedömt den skuld som de kommer få när röken lagt sig. Frågan är bara hur lång tid det tar innan ledamöterna I RB känner detsamma och börjar darra på manschetten. Jag tror vi börjar närma oss ett sådant läge snart, man ska komma håg att det ändå är människor som ska stå bakom beslut som får väldigt stora konsekvenser, vissa kanske börjar fråga sig om de är helt rätt ute och hur den framtida karriären kan påverkas om det visar sig att de gamblar för mycket.
Stort tack för väldigt bra blog och gillade verkligen din intervju i Börspodden.
1. Om man ser till de 2 faktorer som RB ska hålla koll på, nämligen
a, inflation
b, arbetsmarknaden
Så kan man konstatera att kärninflationen ligger kring 1,5%. Det är inte lågt, men det är inte över målet heller.
Ser man till arbetsmarknaden så bör man se till kombinationen av 3 faktorer, arbetslöshet, jobbskapande samt löneinflation.
Ser man till alla de här så är det fullt förståligt att RB driver en expansiv penningpolitik. Tillväxten i landet är hög. Men arbetsmarknaden är inte överhettad och har mer att ge. Detsamma går att säga om inflationen.
Definitionen av expansiv penningpolitik är negativ realränta. Slarvigt uttryckt som styrränta minus kärninflation. Dvs -0,5 – 1,5= -2%.
Men även vid +1,4% Styrräntan så skulle man kunna hävda att politiken är expansiv…
så frågan är alltjämt, HUR expansiv.
Jag tycker det är dumt att blanda in RB politik innan, för då tyckte de även att de hade ett ansvar över utlåning. Detta motiverade högre räntor. Nu har man släppt detta. Det är bra.
Nu är det som du säger Fi som tagit över den bollen…. men den kastas över på politikerna.
http://www.di.se/artiklar/2016/5/11/ledare-stoppa-det-nya-taket-for-bostadslanen/
För det första hade det räckt med EN reglering. Reglera lånelöfteskalkylen. Jag har skrivit mycket om det här
Min syn på de 3 regleringarna kraven är följ:
85%. Idiotisk. Säg att en familj vid tillfälle X köper en bostad för 3mkr. Då anser man att 2,55mkr är rätt nivå på lånen. Om samma familj köper bostaden ett år senare, där priset kan vara 2,5 mkr alt 3,5mkr så anser man att 2,1 resp 3mkr är rätt nivå på lånet. Men om de köpte för ett år sedan så tycker man det är helt ok med 2,55mkr, oavsett om marknaden gått upp eller ner. Men en ny köpare måste förhålla sig till förändringen. Det enda den här regeln gör är att låsa ut folk som inte har EK att sätta in. EK är oftast att man haft en bostad innan. Så alla unga, oavsett inkomst, blir utelåsta. Det är knas!
Amorteringskravet. Jag har alltid hävdat att låntagarna bör ha rätt nivå på lånen från början. Sen är det upp till dem om de vill amortera eller ej. Det är ju upp till dig om du vill konsumera upp din lön varje månad, eller spara större delen av den. Amortering är sparande. Det ska vara frivilligt.
6X Disp inkomsten. Nu börjar vi närma oss det som är viktigt. Lån rel värde är ointressant, då den som har 2mkr i lån, vars hus är värt 10mkr, kan få problem när räntorna drar… samtidigt som en annan person lätt kan betala räntan på en lån på 4mkr även om huset är värt 2mkr.
Inkomsten är det som ska betala din boendekostnad. Lånet får aldrig vara större än att du kan dra runt hushållet även vid ett högre ränteläge. Problemet med att sätta &X disp inkomst är att den slår orättvist.
Två hushåll, ett som har en lön f skatt på 60,000 och ett på 120,000 som båda lånar maximalt 3mkr resp 6 mkr har över 29,500kr i månaden resp 59,000kr när räntan är 5%. Det första hushållet får en mycket tajtare ekonomi än det andra. Det första hushållet borde därför inte få låna så mycket som de kan, medan det senare hushållet får låna mer.
Detta problem skulle man kunna lösa genom att reglera lånelöfteskalkylen.
Sen kan jag tycka att bankerna borde införa dynamiska amorteringskrav ovanpå detta. Inte för att hushåll med rätt nivå på lånen egentligen behöver amortera, utan för att det finns bara en sak som är värre än att vara fattig. Det är att ha varit rik, och sen bli fattig. Många hushåll shoppar loss idag för pengar de egentligen planerat att betala ränta för. Dvs de tog ett lån och kalkylerade med 5%, men betalar 1,5%. Happy Days. Om räntan går upp till 5% så får de dra ner på konsumtion, vilket slår mot tillväxt och gör folk deppigare. Trots att det från början var tänkt att betala så mycket i räntor. Bättre om banken säger, vi drar lånet X 5% varje månad. Är räntan 1,5% så går 30% av summan till räntekostnader, och resten till amortering. Drar räntan till 4% så går 80% till räntekostnader, och resten till amortering. För hushållet spelar det ingen roll. De vet varje månad vad Disp inkomsten är minus bankens avdrag. De anpassa sin ekonomi därefter.
Men detta är bara vad jag tycker… och det verkar jag ju rätt ensam om ibland!
Trevligt med en saklig debatt i en fråga som förmodligen inte kommer att få något svar.Det nuvarande ränteläget är inte sunt i det långa loppet då spänningarna på bostadsmarknaden befinner sig minst ett antal standardavvikelser från vad som kan betraktas som ett normalläge(vilket alla vet) men det är inte Rix fel på något sätt, de har gjort vad de kan göra med de mandat de har plus det faktum att det egentligen är ett globalt problem.
Det krävs så oerhört mycket mer från våra politiker som tyvärr saknar kompetensen alternativt inte ser problemen.
Nu känns det ändå som att Théeden har hamnat på rätt plats och det enda politikerna behöver göra är att följa FI:s råd men frågan är om det räcker och om det är försent.
Jag tror tyvärr att det är försent för att stoppa en rejäl setback på tillgångspriser som tyvärr ligger relativt nära i tiden.
Jag är medveten om att jag låter lite mörk men kan inte se något annat vid horisonten och när det börjar pratas om helikopterpengar blir jag mins sagt orolig.
Théden får beröm i ovanstående inlägg. Jag instämmer. Amorteringsbeslutet är inte hans ”fel”.
Men har inte marknaden redan anpassat sig till amorteringskravet. Varför får köparna av Sahlin-livvakten-lägenheten i Saltsjöbaden sin bostadsrätt för kapitalinsatsen 10 mijoner (månadsavgiften till föreningen 18 000 kr).
Normalt hade väl varit att bostadsrätterna kostat 20 miljoner (månadsavgiften till föreningen 9 000 kronor).
Med lägre kapitalinsats rundas amorteringskravet. Det blir föreningen som tar högre lån i stället).
Jag tror politikerna både känner till problemen, och har, eller åtminstone omger sig av kompetensen. MEN de saknar förtroendekapital, och vågar inte göra det som krävs. De är helt enkelt för angelägna om att bli omvalda, eller nyvalda.
Tyvärr.
Risken är också stor att det är för sent. I kombination med ovan så ger det ingen munter bild. Så sant!
Det här är, nog ingen domedagsprofetia, utan en verklighet, som redan är här!
Jag bara säger att ingen har facit över framtiden.
Kritiken mot negativ styrränta riktar väl sig främst emot de systemrisker som det på sikt bygger upp.
Flera i bekantskapskretsen spekulerar nu i nyproduktion. På en middag nyligen framkom att 3 av 4 vänner ägde minst en nyproduktionslägenhet. Det var en ögonöppnare. Själv tittar jag på att köpa min andra nyproduktion utöver min befintliga bostad. För 10 år sedan var det få som ägnade sig åt att köpa nyproduktion i syfte att sälja, nu känns det som att ”alla gör det”.
Det är fina kalkyler på pappret just nu. Låna till 0.8 % efter ränteavdrag och amorteringsfritt. Äger du en nyproduktion tjänar du just nu mer på passiv spekulation än heltidsarbete. Det driver skuldbördan uppåt.
Lånetak? Med överbyggnadslån tillåter banken upp till 6 miljoner i skuld på en inkomst om 40 000 kr före skatt.
Det här bygger på sikt enorma systemrisker. Men den som inte ägnar sig åt detta går miste om en kapitalinkomst om 0,25 – 0,75 miljoner kr om året. Det är helt enkelt för lockande för den enskilde att stå utanför bostadsspekulation. Man kan undra var det skall sluta.
Utlåningen driver helt klart enorma systemrisker. Det har Ingves påpekat i många år!
Detta måste få ett slut. Men det finns flera metoder att stoppa det, utan att behöva röra räntan.
Det är dem jag förespråkar.
Jag tror att det är svårt att föreställa sig hur det slutar om man inte varit med om det själv vilket jag har tidigt 90 tal lite grann som Lena Ph sjunger ”det gör ont”.
Pyramidspelet kan säkert fortgå ett tag till men när extremräntan blir en normalnivå så kommer det att krävas än mer stimulanser för att bibehålla den rådande nivån på bostadspriserna vilket i sig själv inte är ett självändamål för Rix och politiker men alla är medvetna om vilka konsekvenser ett prisfall skulle leda till.
Fastighetskrascher, med påföljande finanskris och lågkonjunktur är alltid smärtsamma, och långdragna.
Men det är inte ett prisfall jag är orolig för. Lite teoretiskt skulle man kunna säga att ”priserna får gärna halveras, om varenda låntagare ändå kan betala sina räntekostnader”.
Men det är just detta som är problemet. Varför faller priserna kraftigt, jo för att säljare och köpare möts på ett pris som är avsevärd lägre ner. Beror detta på att köparna bjuder lågt? Nej såklart. Det beror på att säljaren accepterar det väsentligt lägre priset. Varför, jo för att han är tvingad att sälja.
Någon som köpt något för 100, vill inte sälja för 50. De gör det för att de är tvingade. Varför är säljaren tvingad? Jo för att han inte kan betala sina räntekostnader. Det i sin tur beror på att han antingen saknar inkomst, eller räntekostnaden är för hög.
Ponera att alla har en skuldsättning att de klarar 5% ränta. Vad händer om räntan går till 4%. Jo priserna kommer säkerligen komma ner en bit, men det är absolut ingen kris. Absolut ingen krasch. Varför, jo för att marknaden inte kommer bestå av distressed Sellers. Priset kommer vara lägre för att köparna troligtvis tar mindre lån, och därför inte kan buda upp priset lika högt. Men en krasch orsakas alltid av säljarna, inte köparna.
Så en krasch kan bara orsakas av väsentligt högre räntor eller djup lågkonjunktur.
Sen tycker jag det pratas för lite om dynamiken bakom uttrycket ”när extremräntan normaliseras”. Det i sig föder väldigt många viktiga frågor:
Vad är normalränta?
Vilket inflation bygger den på?
Vilken real ränta antas?
Om inflationen ska gå upp, vilka faktorer står bakom den uppgången?
De här inflationsdrivande faktorerna, hur ser de ut idag, och varför kommer de att förändras
Om de här faktorerna förändras, hur kan vi motivera hur mycket de ska förändras.
Jag har länge efterfrågat en mer kompetent och djupare debatt. Jag är lite trött på dem som bara går runt och säger ”En dag normaliseras räntan, då kraschar fastighetsmarknaden” eller ”inflationen kommer aldrig att stiga, räntorna kommer fortsätta att vara låga. Priserna kommer förbli höga”. Det räcker liksom inte. Problemet är att när börjar gräva så inser man att svaren inte alltid är så självklara och att det är ganska komplex materia.
Du är lika träffsäker som alltid, kan inte göra annat än att hålla med.
Tusen TACK