Viktig graf

Det finns många indikatorer som sägs leda löneinflationen. Det här är en av dem. Vid en snabb titt så pekar den på att lönerna kommer ta fart ordentligt under knuten. Skulle den blåa kurvan dra sig upp mot den röda så är jag övertygad att Core PCE ganska snabbt rör sig upp mot 2%+…. och då kommer det inte längre handla om FED kommer höja eller ej…. utan då kommer de nästintill garanterat att börja höja ganska aggressivt.

MEN, det finns alltid ett MEN. Hade jag tagit fram det här chartet, och många andra liknande för 1,5 år sedan…. så hade det visat ungefär SAMMA sak. Dvs att lönerna ska ta fart runt hörnet. MEN DE HAR INTE GJORT DET!!!!

Sen bara för att de inte gjort det, betyder inte att de inte kommer att göra det. Jag bara säger att jag är ödmjuk inför att att ropa på vargen (läs amerikanska inflationstendenser) så länge som lönerna inte drar….. det misstaget har jag gjort tidigare!

Namnlös2336

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Viktig graf

  1. Lediga Ludde skriver:

    Jag har på Kortsikts blogg flera gånger skrivit att nollräntan är de rikas (etablissemangets) rån av folket. De rika nallar (rånar) för närvarande folket på sina sparade pensionspengar:

    Jag läste nu i dag på Ludvig von Mises institut i Stockholm hemsida. Klaus Bernpainter skriver följande som jag tidigare framfört flera gånger på denna blogg. Bernpeinter menar att Riksbanken ej skapar tillgångar, den omfördelar tillgångar.

    Citat från Klaus Bernpainter:

    När Riksbanken sänker räntan blir det visserligen billigare att låna, men det blir samtidigt mindre gynnsamt att spara och avkastningen på allt sparande inklusive pensionsfonder plundras tyst. De som lånar billigt får en rabatt bekostad av sparare och framtida pensionärer. De senaste åren har Riksbanken kört ner sin styrränta mot noll för att ”stimulera” ekonomin. Hur ser avkastningen ut på din framtida pension? Det finns ett samband. Din framtida pension betalar för stimulanserna. 
    (Slut citat)

    • GaStan skriver:

      Expansiv penningpolitik = uppmuntra till att låna billigt, och göra så att alla som har lån betalar mindre räntekostnader, för att i slutändan främja konsumtion och investeringar. Det i sin tur driver tillväxt. Tillväxt driver jobb. Samtidigt, vilket egentligen bara motsatsen, vill man motverka amortering och sparande.

      Åtstramande penningpolitik = är raka motsatsen.

      Detta är inget nytt.

      De rika rånar pensionärerna säger du?

      Med rik antar jag du menar att man har en nettoförmögenhet?

      Är det inte lika svårt för en som är rik att få avkastning på pensionspengarna?

      Det är helt riktigt att pensionspengarna inte växer. I varje fall inte räntebenet i portföljen.

      Men jag ska ge dig något att fundera på… Låt säga att Riksbanken höjer räntan med 2%. Simsalabim är du och Klaus nöjda för att ni kan köpa räntebärande papper som yieldar något, istället för inget som det är idag. Eller bara genom att spara pengarna på konto i banken och få avkastning.

      Men samtidigt som man höjer räntan med 2% så stiger svenskarnas månatliga räntekostnader med det dubbla (säg att det rörliga bolånet dubblas). De pengarna går nu till banken, istället för som idag till konsumtion. Ekonomin bromsar in, och några blir av med jobbet. De börjar med att sälja sitt hus då de inte kan betala räntan. De får hitta en billigare boende. Hjulen börjar snurra söderut. Mndre tillväxt, färre jobb, svag confidence, mindre vinster, svag börs……..

      Men ni är nöjda för att ni får 2% räntan på en statsobligation istället för noll….

      Sen kan man ju fråga sig om pensionärerna även sitter på fastigheter, aktier, mark och skog och konst etc….. hur tror du att de kommer att utvecklas?

      Fortfarande glad för 2% ränta på bankboken?

  2. Lediga Ludde skriver:

    Jag medger att Ga Stan har en poäng i det han skriver i ovanstående kommentar. Det är därför det är så intressant och givande att debattera. Man ger och man tar, men mest tar man.

    Nu kommentar om löneinflation:

    På 1950-talet fanns det 60 000 sömmerskor i Borås som sydde kläder för Algots och vad klädmärkerna hette.

    Sedan flyttade Algots sin sömnad till Finland (billigare löner), Sedan Portugal,

    HM syr upp i China. Thailand. Pakistan. Men nu är det för höga löner i Pakistan så blir det Eritrea och Etiopien.

    Donald Trump vill ändra det här när han blir president i USA. Apple och andra bolag skall tillverka i USA och inte i Mexico, Kina eller vilka länder det gäller.

    Men vad kommer en IPhone att kosta då i USA eller Sverige.

    Att vi har så billiga kläder i Sverige och elektronikapparater beror på låga inkomster i U-länderna. Facket får upp lönerna i land efter land och fabrikationen flyr vidare.

    Men att alla elektroniska prylar blir billigare och billigare tar Riksbanken som bevis på att vi ej har inflation.

    • GaStan skriver:

      Det du beskriver kallas idag lite fint för globaliseringens effekter. I samma diskussion brukar man även lyfta fram digitaliseringens effekter… Dvs där alla kan gå ut på pricerunner och hitta den billigaste varan, oavsett var. Allt detta bidrar till en strukturellt låg inflation.

      Men den beskriver bara en del av vår värld, den för varor. Ekonomin för tjänster är idag den största . Priserna där drivs inte av globalisering på samma sätt utan av en annan resurs, arbetskraft.

      När arbetsmarknaden blir tajt, så kommer löneinflation, som leder till vanlig inflation. Det lägger Ingves stort fokus på!

      Idag har vi 7% arbetslöshet. Det är ingen siffra som pekar på en tajt A marknad. Men den är hög delvis pga immigration och matchningsproblem. Men även trots de här effekterna är jobbskapandet och löneinflationen på en nivå som inte alls rimmar med vår höga Bnp tillväxt….

    • Fredde skriver:

      Totalt har räntekostnaden på alla lån gått ner om man jmf med innan Lehman, trots att skulden sedan dess har ökat. känns svårt att beskriva det som ett rån tycker jag, snarare en gåva från världens centralbanker 🙂

      • GaStan skriver:

        Läs stimulativ penningpolitik

        Ludde hänger upp sig på att alla dem utan lån, fast med besparingar istället haft det motigt att få riskfri avkastning. Hade de däremot valt riskfylld avkastning, typ aktier och fastigheter, då borde de inte vara så missnöjda heller 🙂

  3. Lediga Ludde skriver:

    När jag lyssnade på presskonferens från Finansinspektionen nu klockan 10.00 så talades det om hushållens skulder i förhållande till hushållens disponibla inkomst. Den är nu den högsta någonsin.
    (Tidigare 170 procent, nu i år 180 procent berättade FI:s generaldirektör i morse).

    Samma måttstock har Stefan Ingves använt sig av under alla år. Men är inte siffran ointressant. . De som har bostadslån finns på enda sidan. Men på andra sidan sätter FI och Riksbanken ALLA svenska hushåll vare sig de har skulder eller ej.

    Om man vill ha reda på vad en bolånetagare i genomsnitt väger så ställer man just dessa på vågen. Inte vill man ställa varje svensk på vågen och göra ett genomsnitt.

    Även med disponibel inkomst blir det fel. Det finns förmögna personer i Djursholm som äger stort hus, men kanske har liten inkomst eller nolltaxerar.

    Det finns kvinnor gifta med förmögna män som äger huset i hop med dem. Mannen kanske har miljoninkomster, kvinnan 20 000/mån.

    Är denna sifferexercis som FI och Riksbanken ägnar sig åt, verkligen värdefull. För den inte fel?

    Vad som borde räknas på anser jag är skulden på disponibel förmögenhet, och då på just de som äger sin bostad, ej folket i gemen. Och då kanske räkna bort priset på aktuell ägda bostad.

    Men även det blir fel. Stefan Ingves räknar förmögenhet på ägd villa eller bostadsrätt som noll. Det vore väl bättre och mer realistisk om han räknade den till 80 procent av dagens marknadsvärde eller femtio procent.

    Men Stefan Ingves räknar värdet till noll. Men kommer en bostadsrätt i Stockholms city vid en kris helt förlora sitt värde och värderas till noll kronor.

    • GaStan skriver:

      Nu gäller det att reda ut ett och annat 😉

      1, jag har tittat på detta innan och då blandade man inte in hushåll utan lån under inkomst. Detta förbättrar såklart siffran på ett sätt som är helt irrelevant. Lån ska ställas mot låntagares inkomster.

      2, du har helt rätt att en aggregerad siffra är helt ointressant. Det har jag propagerat för länge. säg att en person har god inkomst, och lite lån. Medan en annan har låg inkomst och mycket lån. En aggregerad siffra visar på en person som inte finns i verkligheten. Den kanske också visar att allt ser rätt bra ut. I själva verket kan det rätt lätt gå åt fanders för en av låntagarna, och ställa till problem för oss alla andra. Bedömningen måste göras one by one. Men jag tror inte vare sig Riksbanken eller Fi har dataunderlaget och verktygen. Tyvärr!

      3, Du säger att inkomst är delvis fel, och förmögenhet bör tas in. Jag håller inte med. Två exempel.

      Ex1.
      Säg att du har ett hus som är värt 20mkr i Djursholm, men bara 4 mkr i lån. Samtidigt har du låg inkomst. Så drar räntorna till 5%. Hur hjälper det dig att du har ett hus som är värt 20mkr om du inte kan ta hand om ditt lån på 4mkr? visst, du kan alltid sälja och göra dig fritt lånet. Men det är väl inte det som vi vill uppnå? Hela poängen är väl att man har så pass mycket, eller lite, lån att man klarar av att bo kvar oavsett vad som händer?

      Ex2.
      En god vän till mig har det ganska gott ställt. Men han har aldrig satsat på utbildning eller jobb. Han har jobbat lite när han känner för det kan man säga. Han skulle köpa en lägenhet och gick in till banken och frågade om lån. Banken tittade på anställning och inkomst och sa att de inte kunde låna ut till honom. Han blev såklart förbannad, och berättade att han minsann är delägare i ett familjebolag som går si och såhär bra, han har en aktieportfölj som är värd si och såhär, och på olika sätt beskrev att han minsann inte var någon risk att låna ut till. Banktjänstemannen som suttit tyst och lyssnat på min hetsige vän, svarade då helt lugnt. Men om du är så förmögen så tycker jag du ska använda dem pengarna och köpa en lägenhet istället för att låna av mig. Jag tar ju dessutom betalt för lånet varje månad. 🙂

      Inkomst och cash flow spelar roll…. och om man är rik som en krösus, varför låna då?

      Lite skämt, lite allvar. Banken tar din bostad som säkerhet när de lånat ut pengar. Men bankens målsättning är ju inte att få huset i knät när du inte kan betala. Bankens målsättning är ju att du ska kunna betala räntan, och lite amortering, varje månad. Bankens främsta intäktskälla är ränteinkomster från lån. Det är vad dem lever på. Det vill dem inte sabba. husets värde har ringa betydelse. Det har det bara när the shit hits the fan, som de tar säkerheten i anspråk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s