Ny vecka nya tag….. de flesta makronördar tror jag fokuserar på Yellen och Jackson Hole konferensen på fredag. Siffermässigt kommer jag fokusera på de preliminära PMI siffrorna som kommer på tisdag. Vi har även IFO från Tyskland.

I förra veckan kom Empire FED index. Den kom in svagt på -4,2 mot väntat 2,0 och fg 0,6. Men underliggande komponenter som ex New Orders stärktes. Så det är svårt att dra en slutsats.

Vi hade även NAHB på 60 mot väntat 60 och fg 59… stabil fastighetsmarknad!

Core CPI kom in mjukt på 2,2 mot väntat 2,3 och fg 2,3.

Den svenska lönediskussionen initierad i förra inlägget hade en del kommentarer.

Har inte vi svenskar fått det bättre ändå kan man undra? Jo det har vi.

De senaste 7 åren har lönerna vuxit med 2,5% om året. Det är 18% totalt. Hade det varit en klassisk högkonja Pre-Lehman så hade lönerna vuxit dubbel så fort! Det är klent ur ett historiskt perspektiv… MEN inte så konstigt med tanke på att 1, BNP vuxit sakta ur ett historiskt perspektiv 2, nivån på arbetslöshet har varit rätt hög och 3, jobbskapandet ganska klent fram till för ett år sedan.

MEN, samtidigt har inflationen vuxit med ca 1% om året. Dvs ca 8% under samma period så man kan ju hävda att vi fått det bättre.

Idag ligger snittlönen på ca 30,000kr. Räknar man baklänges borde den legat på ca 25,000 för 7 år sedan.

Men det finns andra saker att ta hänsyn till. Jobbskatteavdraget.

Idag har man över ca 21,000kr om man tjänar 30,000. För sju år sedan när man tjänade 25,000 hade man över ca 16,000kr. Så disponibel inkomsten har ökat från 16,000 till 21,000kr. Det är en ökning med 31%, eller ca 4% om året. Not too bad!

Sen kan man ta in räntan för alla belånade.

Säg att genomsnittspersonen har 1mkr i lån. För 7 år sedan la de 30,000 om året på räntor. Dvs 2,500 i månaden. Om de hade ut 16,000 efter skatt hade de ut 13,500 efter räntor. Låt säga att samma person har samma lån idag, men de betalar bara 12,000kr i räntor, eller 1,000kr i månaden. De har ut 21,000-1,000kr=20,000kr i månaden.

Så sett till den belånade så har disp inkomst efter räntor ökat från 13,500 till 20,000. Dvs med 48%, eller 6,5% om året.

Så visst stämmer det att trots svag löneutveckling på svenska marknaden, 2,5% om året, så är det många som har fått 48% mer att röra sig med, samtidigt som prisutvecklingen ligger på 8%. Så det är ju mumma.

Sen kan man titta lite närmare på prisutvecklingen. Priset på en kaffelatte har på många ställen gått från 20kr till 30kr. Dvs 50%. Den har alltså hängt med disp inkomsten upp. Likaså med hotell, restaurang och andra nöjen. Samtidigt har inte mobilabonnemanget eller priserna på bilar gått upp med 50%. En bil som kostade 200,000kr 2010, kostar knappast 300,000kr idag! Men det viktigaste deflationsfaktorn är nog alla varor vi importerar från utlandet. Där har priserna stått stilla.

Men då kan man undra. Om Kalle hade 13,500kr att sprätta upp på vad han ville 2010, och vars belopp sedan vuxit till 20,000kr idag….. varför har inte tillväxten i Sverige varit starkare under den här perioden. Varför har den inte fört med sig högre inflation, och varför har det inte skapats fler jobb och högre löneinflation?

Detta är en komplex fråga i sig. Dels konsumerar man inte upp allt. Man amorterar en del. Dels har utlåning från bankerna EX bostadslån varit klen, vilket är en viktigt parameter för hög tillväxt (och ska man vara petig så har inte bankerna beviljat mer lån till en redan belånad för att räntan gått ner. Nej större lån har krävt mer EK alt högre lön). Staten har också kört en balanserad budget och inte lånat, och statens konsumtion är en viktigt del av Sveriges ekonomi. Större än i många andra länder. Men det handlar också om att nettoexporten är en stor grundpelare i vår ekonomi, och den har utvecklats i linje med omvärlden. Rätt klent. Så troligtvis är det så att pengarna vi fått mer av har gått till heminredning, renovering, restaurangbesök och kaffe lattes, och i de här branscherna har det rått högkonja. Dvs hög tillväxt, bra jobbskapande, inflation och högre löner. Men eftersom de bara utgör en del av ekonomin så blir total BNP inte högre än vad den varit. Därför har jobbskapandet varit därefter, därför har arbetslösheten inte kunnat gå under 5%, och därför har den allmänna löneutvecklingen varit klen. Det är ett försök till tes i varje fall.

Åter till börsen… den här konsolideringen mellan 1387-1405 kommer inte bli långrandig… vi står inför en rörelse på +/- 30 punkter inom väldigt kort. Kanske imorgon. Kanske på fredag. Om jag får gissa så tror jag det blir nedåt!!!!

Ha en bra vecka!