Flodén vill väl, men gör det på fel sätt.

Floden vill avskaffa ränteavdrag och införa fastighetsskatt. Motiv? Det skyddar hushållen!

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2016/09/23/minskade-ranteavdrag-bra-for-hushallen.plc.html

Bullshit säger jag. Precis som han säger så skyddar det hushållen på lång sikt då det medför att hushållen inte tar lika stora lån (då de måste räkna in att de inte får ränteavdrag, samt måste betala mer i skatt). Detta gör att motståndskraften blir större. Dvs om du allt annat lika har ett mindre lån så är risken mindre att du hamnar på pottkanten i framtiden. Men han säger också att åtgärderna kan ha negativa effekter på kort sikt. Ni Shit Sherlock!

Jag håller med honom. Ett hushåll som har 4mkr i lån är, allt annat lika, mer exponerat för risker än ett hushåll med 2mkr i lån. Det viktiga här är inte att hushållen inte ska ha lån, utan rätt storleken på lånen. Att hushållen ökar sin skuldsättning för varje år är därför en illavarslande trend.

Men hans angreppssätt är så genuint korkat!!!! Jag är helt emot att rycka tusenlappar från hushållen. Det gör man genom att höja skatten och avskaffa ränteavdrag. Att göra så att hushållen har X kronor mindre i plånboken varje månad ökar inte motståndskraften och minskar risken. Det minskar motståndskraften då hushållet har mindre pengar över att betala räntor för, i händelse av att de börjar stiga. Även om räntorna inte skulle stiga så är det korkat, då hushållen har mindre pengar över att amortera, investera och konsumera för. Det slår alltså även mot svensk ekonomi.

Det är också de belånade hushållen med minst inkomster som har tajtast marginaler, och det är dem som mest av allt inte ska belastas med ett slopat ränteavdrag och införd fastighetsskatt. Det är inte höginkomsttagarna som i första hand kommer drabbas om någon nu tror det. Det är visserligen den gruppen som skulle få betala mest skatt, och inte få tillbaks mest avdrag. Men i procent av disponibelinkomst så påverkas höginkomtagarna mindre. Deras kalkyl är inte lika tajt. Räkna på det om ni inte tror mig!

Flodens syfte är att öka motståndskraften bland hushållen, och minska riskerna i systemet. Allt syftar till att undvika en finanskris och lågkonjunktur. Men att göra det genom att rycka tusenlappar från hushållens plånböcker är inte rätt metod då det tvärtom minskar på motståndskraften.

Vad ska man göra? Ja alla som läser den här bloggen vet att jag är ett stort fan av skuldkvotstaket. Dvs ett tak på lån/disp inkomst. Det har diskuterats 600% som tak. Ett hushåll på en person som tjänar 30,000kr brutto i månaden skulle få låna ca 1,5mkr. Om den rörliga bolåneräntan stiger till 5% så kostar det lånet 6,250kr i månaden. Efter ränteavdrag 4,375kr. Det är rätt fair. Taket skulle till och med kunna vara lite högre. Men jag är en ödmjuk opinionsbildare för skuldkvotstaket. Om det finns konsensus kring 600% så låt gå för det. Egentligen är ett skuldkvotstak som ser till Bruttoinkomsten bättre, då höginkomsttagarna missgynnas när man räknar med disponibelinkomst då de betalar högre skatt. Det blir tokigt då höginkomsttagarna har bättre motståndskraft mot ränteuppgång då de har mer marginal efter KALP beloppet är draget. Ett skuldkvotstak på 5X bruttolönen hade därför att föredra.

Det fina med detta tak är att det inte rycker några tusenlappar från hushållen. Tvärtom, så tvingar taket dem till mindre lån, så de får de facto MER över i plånboken. Mer till amortering, investeringar och konsumtion. Bra för tillväxt, bra för jobb, bra för Sverige, bra för hushållen.

Vän av ordning, så bör det tilläggas att ett skuldkvotstak inte riktigt slår jämnt mellan inkomstgrupperna. Med hänsyn till KALP, Kvar Att Leva På, beloppet så hade en höginkomsttagare klarat ett högre tak. Men går man in och petar i detta så blir regleringen mer diffus. Det fina med taket är enkelheten, och att den uppnår sitt syfte.

Den som inte tycker det här är en bra ide är bankerna. För de kommer låna ut mindre. Sedan 2011 har Räntenettomarginalen varit fallande, om än väldigt lite, då den gått ner från ca 1,5% till 1,0%. Men lönsamheten i banksektorn har hållits uppe pga ökad utlåning. Avstannar utlåningen och inget händer med räntenettot så kommer vinsten stagnera, och då kommer avkastning på Ek att krypa nedåt!

Många tänker nog spontant att ”Men Herregud, om jag bara får låna 1,5mkr, mot kanske 2,5mkr idag, så blir jag tvingad till ett mindre/sämre boende än idag”. Tyvärr är detta en tankevurpa många gör. Bostadspriserna är en funktion av vad köparna har i plånboken. Den summan är beroende av hur mycket de fått låna, och vad de fick när de sålde sin befintliga bostad. Dvs lån+ek. Ek är beroende vad de sålde sin befintliga bostad för, vilket i sin tur är beroende av vad den köparen hade i sin plånbok. Således lån+ek igen. Kokar man ner det så är bostadspriserna ytterst en funktion av STORLEKEN på lånen, som i sin tur är en funktion av lånelöftena. Lånelöftena är en funktion av KALP belopp, inkomst, EK samt kalkylräntan. De två första rör sig inte så mycket. EK är beroende av Lånelöftena. Medan kalkylräntan är den som tryckt upp lånelöftena senaste åren. Anledningen till det är att kalkylräntan består av en rörlig ränta (typ 5 åriga bostadslånet) + marginalpåslag. Det 5-åriga bostadslånet har en koppling till den 5 åriga bostadsobligationen. Den i sin tur har en koppling till den 5 åriga statsobligationen. Som alla vet har den senare gått ner kraftigt senaste åren till följd av Ingves och omvärldens penningpolitik. Därför har det beviljats större lån. Därför har Lån+EK vuxit. Därför har priserna gått upp. Det finna andra parametrar som spelar in, som ex bostadsbrist och stigande disponibelinkomster. Men de är underordnade de fallande räntorna. Beviset är om den 5-åriga Statsobligationen skulle stiga till 5% imorgon. Då skulle priserna falla kraftigt. Bostadsbrist eller ej. Skälet är enkelt. 99% av Budgivarna kommer ha väsentligt mindre i plånboken att kunna buda för.

Min poäng är att om ALLA får låna 1,5mkr istället för 2,5mkr så sjunker priserna, och du behöver inte vara orolig för att du inte kan köpa exakt samma bostad som du kan köpa idag. På kort sikt kanske det blir lite stökigt, men inte på lång sikt. De som eventuellt hamnar i en knivig sits är de som köpt senaste året, då fallande bostadspriser, och hög belåning gör att de kanske får negativt EK, och en eventuell inlåsningseffekt. Men detta går också att fixa till om man vill.

Så jag delar Flodens ide om att en god motståndskraft bland hushållen är bra. Men hans sätt att nå dit är inte så smart. Hans sätt orsakar det motsatta. Tyvärr!

Nu är risken rätt liten av det blir som han vill. Anledningen är att Maggan redan fattat att slopat ränteavdrag och införd fastighetsskatt slår mot hennes väljare. Dvs unga hushåll med hög belåning behöver sitt ränteavdrag när inkomsterna är små. Pensionärer med små pensioner och värdefulla kåkar vill inte betala skatt. Därför blir det ingen reglering innan valet i varje fall.

Å andra sidan är det märkbart tyst kring skuldkvotstaket. Det är synd! Bankernas PR firmor har säkert mutat någon 🙂

Min konklusion är alltjämnt;

1, Inför skuldkvotstak på 5ggr bruttolönen. Det håller skuldsättningen i schack, och riskerna och motståndskraften kommer vara mycket god. Priserna kommer anpassa sig på marknaden

2, Avskaffa amorteringskravet. Eftersom man inför skuldkvotstak så kommer inte utlåning och priser att fortsätta som man tidigare var rädd för. Det är viktigare att man har rätt lån och ingen amortering, än fel lån och amortering. Amortering=sparande. Det ska vara frivilligt.

3, Ta bort 85% regeln. Den fyller ingen funktion, utan låser bara ute unga välutbildade människor som inte gjort bostadskarriär.

4, Inför ingen Fastighets skatt. Den slår mot de med tajtast marginaler, så att de inte klarar en ränteuppgång.

5, Ta inte bort Ränteavdraget. Den slår mot de med tajtast marginaler, så att de inte klarar en ränteuppgång. Det finns skattesymmetri mot skatt från ränteintäkter.

Det som primärt gör att man kan låna mer är inte lägre räntor, utan högre lön. MEN är räntorna låga så betalar du en liten räntekostnad, och då finns det en chans att amortera/spara som gör att du kan byta upp dig bostadsmässigt utan att ta mer lån.

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Flodén vill väl, men gör det på fel sätt.

  1. Henrik skriver:

    Fastighetsskatt är som skatt betraktat väldigt bra eftersom den inte snedvrider konkurrens, inte kan kringgås med snåriga skatteupplägg och bra eftersom skattebasen inte flyttar utomlands. Vill man ha ytterligare skatteinkomster är den alltså jämfört med alternativa skatter väldigt fördelaktig. Den verkar också omfördelande eftersom ägare av fastigheter som grupp betraktat tenderar att ha – och skillnaden är i storstäder betydande – bättre ställt än de som inte äger fastigheter.

    Genom alliansens borttagande av fastighetsskatt och införande av rotavdrag gynnade detta fastighetsägare i mycket stor utsträckning. Det var ett skifte. Det kan man gilla eller inte. Åtgärden är också svår att återställa eftersom fastighetsägare är en utpekad grupp med betydande inflytande gentemot invånare i allmänhet – innebärande att en grupp ”fastighetsägare” drabbas vid återinförande vilket märks mycket tydligare och vilket gör det politiskt svårt att återinföra. Sett med de glasögonen är det olyckligt.

    Sen kan man ekonomiskt argumentera för att det vore olyckligt att återinföra fastighetsskatten eftersom man då rycker undan köpkraft. Ja det är olyckligt. Låga räntor och ingen fastighetsskatt har påverkat människors köpkraft i mycket stor utsträckning. Det är aldrig lätt när man ska återinföra något som rycker bort köpkraft, det innebär ofta en lågkonjunktur.

    Av skattetekniska skäl anser jag att man borde återinföra fastighetsskatten. Som skatt är den tekniskt bra konstruerat och av politiska skäl anser jag det positivt att omfördela genom ”bra” skatter.

    Att inte återinföra fastighetsskatt och ta bort räntesubventionerna när det var historiskt låga räntor är en historisk blunder som vi kommer få betala ett högt pris för i framtiden. När är svårare att säga. Vi borde naturligtvis ha genomfört detta tidigt i konjunkturcykeln och inte sent. Nu är de ekonomiskt negativa konsekvenserna för hushåll större.

    • GaStan skriver:

      Tack för bra kommentarer.

      Jag delar din syn på Fastighetsskatten. Det går knappast att argumentera emot. Jag säger inte heller att F-skatten, och ett slopat ränteavdrag, INTE slår mot bättre bemedlade och höginkomsttagare. Jag säger bara att det svider mer för de belånade låginkomsttagarna, då de har tajtare marginaler, och där en tusenlapp mer eller mindre utgör mer i procent av disp inkomst, än vad det gör för de bättre bemedlade.

      Jag håller även med om att återinföra saker brukar vara smärtsamt. Ungefär som att ”det enda som är värre än att vara fattig, är att ha varit rik och bli fattig”-resonemanget.

      Sen är det inte en liten grupp det berör längre. Ränteavdraget gynnar minst halva befolkningen. Ca 70% av de svenska hushållen äger sin bostad. De är gynnade, helt klart. Men även dem som sitter på hyresrätter är gynnade. Eller merparten av dem, då vi inte har marknadshyror, utan en ideologisk reglering som man kan tycka vad man vill om. (Bortsett från det som byggts på senare år, vilket utgör en liten del av hyresbeståndet)

      Jag tillhör ju dem som inte tycker man ska rycka bort köpkraft om man inte behöver det. Nu hävdar man att det behövs för att det skapar obalanser. Å andra sidan hävdar jag att man kan nå samma mål, UTAN att rubba köpkraften. Detta är att föredra!

      Sen ska man dra ner på köpkraft om ekonomin tenderar till att överhettas, i syfte att inte sen köra rakt in i en lågkonja. Men jag anser inte att svensk ekonomi är överhettad. Ser man till genomsnittlig tillväxt senaste 5 åren, löneinflationen, övriga inflationsmått, hur kronan beter sig, jobbskapar takten, folk som faktiskt vill ha ett jobb men inte kan få ett osv osv…. så är det svårt att säga att svensk ekonomi är överhettad. Rätt stark – JA. Men överhettad – NEJ.

      Bra skatter är bra jämfört med dåliga skatter. PROBLEMET är att du har ett stort gäng 40/50-talister som visserligen knappt har lån, men har väldigt små pensioner. De har små pensioner för att de inte har haft ett privat pensionssparade och för att de har haft rätt vanliga jobb när de arbetade. MEN, de sitter i en bostad som är värd X miljoner. Tax värdet är kopplat till marknadsvärdet, och F-skatten utgår från Tax värde. Lägger du på en fastighetskatt på den här gruppen är det inte så kul. Det ser jag som ett problem. Dvs du har något som är värt mycket pengar, men ger noll i cash flow. Sen ska du lägga en skatt på dålig cash flow. Problemet är alltså inte att du beskattar dem som bor i fina hus med GODA inkomster, och som kan betala för sig. Utan hur den slår mot vanliga människor som inte har det gått ställt!!! Jag tycker flöden ska matchas mot flöden, inte stock mot flöden. Ur det perspektivet är det bättre att höja skatt på kapitalvinster och löneinkomster över en viss nivå.

      Ur ett rent skattetekniskt perspektiv är ränteavdraget också symmetriskt. Något som skatteexperter brukar gillar. Dvs om du lånar ut pengar till någon, så får du betala skatt på ränteinkomsten. Om du lånar pengar av någon, så får du göra avdrag på räntekostnaden. Om du gör en vinst på en aktieaffär, så får du betala skatt på vinsten. Om du gör en förlust på en aktieaffär, så får du dra av förlusten. Skatte-Symmetri. Jag anser inte att man ska se ränteavdraget som en ren kostnad för staten. Då får man ju inte se skatt på ränteinkomster som en inkomst? Då kanske vi ska avskaffa den skatten också? Ska vi även avskaffa avdraget för aktieförluster, eller om du säljer din fastighet med en förlust? Om vi avskaffar dem, ska vi även avskaffa skatten på kapitalvinster i ren allmänhet?

      Jag skulle inte sagt något om vi körde 7% budgetunderskott (dvs ca 300miljarder) med 110% statskuld/BNP. Då hade det varit läge för kraftig sanering. Men vi har 35% statsskuld och budgeten visar på 10mdr i underskott, dvs -0,2%. dvs balanserad budget. Vi är i världstopp i listan över välskötta statsfinanser. Jag skulle inte sagt nåt om vi hade ett samlat skatteuttag i nivå med USA, ca 27% av BNP. Eller Europa, ca 37% av BNP. Men jag tror vi ligger på ca 48%. Tredje högst i världen efter Danmark och Belgien. Då är det inte lika motiverat att höja skatter, eller minska på omvända skatter som ränteavdraget.

      Ditt resonemang att det är dumt att inte ta bort ränteavdraget eller återinföra F-skatten nu när räntorna är låga är också en tankevurpa. Det är som att säga, varför lånar inte stat och företag till investeringar nu när räntan är låg. Jo för att lånet ligger kvar även den dagen när räntorna är väsentligt högre, och då spelar det ingen roll hur förmånligt det var när det togs. Då kommer det kosta. Då är det i första hand viktigt att investeringen var vettig, inte att finansieringskostnaden var låg.
      Point being. JA, En familj med ett lån på 4mkr betalar 40,000kr i ränta efter avdrag idag. Det är 3,300kr i månaden. Säg att de har en samlad disp inkomst på 43,300kr i månaden. De klarar både ett slopat ränteavdrag och F-skatt. Nemas problemas. Men om det kommer en dag när räntan står i 5%, ränteavdraget är slopat, och du ska betala F-skatt på 1,5% på Tax värde som vi för enkelhetens skull säger är lika stor som lånet. Ja då ska de betala 6,5% på 4 mkr. Ja då ska de hosta upp 21,300kr i månaden!!! De kommer inte få ihop familjeekonomin. De kommer vara forcerade säljare i marknaden, vilket är ett fenomen som ALLTID funnits med i fastighetskrascher (då ingen icke forcerad säljare vill sälja till priser under sitt lån). Vi får en finans och fastighetskris på halsen. Köpkraften tynar bort, och vi övergår till recession. Recession gör att arbetslösheten tar fart… ja du fattar var det barkar. Men så säger någon… därför måste de amoretera!!!! Ja just det. Säg att de amorterar 5,000kr i månaden (1,5% av lånet). Det blir 600,000kr över en 10 årsperiod. De har fortfarande kvar 3,4mkr i lån. Månadskostnaden landar på 18,400kr. De har fortfarande en svintajt sits. Just amorteringskravet. Helt uppenbart sänker det mostståndskraften hos hushållen, då 5,000kr, ca 12% av disp inkomst, sugs upp i amortering. Då är det en klen tröst att lånet är 600,000kr mindre!!! Att göra en förändringarna NU bara för att räntan är låg just nu är ingen bra anledning. JA, de ekonomiska konsekvenserna blir små nu… men sen? Ska staten köpa in snabbtåg nu också för att räntan är låg?

      Den enda vägen till att undvika problem i framtiden är att INTE rycka pengar från hushållen. De kommer behöva dem slantarna när räntan är högre. Det vi kan göra nu är att tvinga hushållet till att ta MINDRE lån. Det är bättre med mindre lån och ingen amortering, än stora lån och amortering. Mindre lån gör att de får mer över i plånboken dessutom, så om de vill amortera rent frivilligt, så går det också bra!!!

      Det är bara mindre lån som gör hushållen motståndskraftiga. Alla andra regleringar som lagts fram gör dem bara svagare, och det är dem som har det sämst som hamnar in the line of fire.

      Detta är inte en höginkomstgrej som vänstern försöker göra det till. Det är ren matte! Ett hushåll som har 60,000 kr brutto i lön, har ca 42,000 över efter skatt. Säg att de behöver 30,000kr till mat och ”drift” ex bostad. Då har de 12,000 över till räntor, amortering, underhåll, el, värme, ränteavdrag eller ej, skatt eller inte osv…. tar du ett hushåll med 120,000 brutto, så har de över 72,000kr. Även om de säkert har andra ”vanor” i vardagen så klarar de sig också på 30,000kr i månaden när det svider. De har 42,000kr över till boende. Det är 3,5X mer än den första familjen. Trots att de bara har dubbelt så stor lön. Det är matten. De har alltså en mycket större motståndskraft för regel förändringar OCH ränteuppgång än låginkomsttagarna. Vänstern har gjort popularitet av detta…. men det är en lögn.

      Avslutningsvis kan man säga att ränteavdraget rent idealogiskt faktiskt är en vänstergrej, då det missgynnar rika, och gynnar fattiga. Definitionen av rik är att du har en förmögenhet. Definitionen av förmögenhet är ”tillgångar minus skulder”. Om du är VERKLIGT rik, så behöver du inte låna för att köpa något. Därför att behöver du låna så är du inte rik. Bra inkomst kanske. Men inte rik. Så de som är rika köper något utan att låna, och blir därför inte subventionerade då inte får något ränteavdrag. Men om du behöver låna en massa, typ 85%, så är du fattig.(annars hade du ju degat huset, och om du lånar blir du subventionerad. Alltså gynnar ränteavdraget den fattige framför den rike.

      Vidare kan man säga att ränteavdraget finansieras med skatt på ränteinkomster. Vilka tror du har ränteinkomster? Jo de som har pengar, och inga lån. (för hade de haft lån OCH pengar så borde de amorterat ner lånet för att ränteinkomsten efter skatt på en bostadsobligation ALLTID är lägre än räntekostnaden på lånet. Vi måste jämföra äpplen och äpplen här). Alltså är det dem som har förmögenheter som betalar skatt på kapitalinkomster, som finansierar de fattiga med lån och ränteavdrag. Sen har ändå vänstern lyckats få detta till att den 45-åriga konsulten som har ett fint hus i Djursholm för 15mkr, fast med lån på 12mkr är den stora skurken. Men han är ju inte rikare än den som har ett hus som är värt 3 mkr, men inte en droppe lån. (15-12=3)

      Vill du undvika att ”betala ett högt pris i framtiden” som du säger. Se till att folk har lagom med lån!!! Det är prio ett. Se till att inte rycka tusenlappar från folket plånböcker. Det gör dem bara mer sårbara. Det är prio två. Att rycka tusenlappar från folk är dessutom skadligt för vår ekonomi, och det var väl den vi skulle skydda från början eller?

      • Storugglan skriver:

        Att man kvittar utgift för kapital mot inkomst av tjänst, är det verkligen skattesymmetri? För det är väl så den allra största delen av ränteavdraget fungerar, och det är ju lite skumt.

      • GaStan skriver:

        Nej det är inte symmetri, men man ser det inte på personplanet utan som specifik skatt, och då finns det symmetri mellan skatt på ränteinkomster och avdrag på räntekostnader.

        För inkomstskatt finns väl ingen motpol tror jag

  2. Jonas skriver:

    Hej!
    Tack för en alltid intressant blogg. Noterar din kommentar om skuldkvotstak, Som anställd på en av bankerna vet jag att mina kollegor på lånesidan jobbar med det som en parameter sedan ca 6 månader tillbaka, 500 % av hushållets bruttointäkt är taket, det är extremt hård bedömning vad gäller detta och görs ytterst få avsteg från detta, enbart om det föreligger speciella omständigheter i form av Stort överskott i kalkylen och befintligt kapital i bufferten. Vidare är kalkylräntan 7 %, samt ”kalp:en” ganska rejält justerad, åt det stramare hållet. Kontantinsatsen är som tidigare minst 15 % och amortering om 2 % mellan 85 ner till 70 % belåning. Mellan 70 och 50 % – 1 % amortering.
    Vet också att de flesta av de andra bankerna jobbar på liknande sätt angående skuldkvotstak, med viss skillnad i detaljerna, SEB kör t.ex. med 600 %.

    • GaStan skriver:

      Tack för input!

      Jag har kollat med vissa banker och det verkar som om de är hyfsat lika, dvs relativt restriktiva.

      Det som jag inte får ihop är varför vissa undersökningar, bla av LF, Di och SCB visar på att låntagare är dåligt rustade för en ränteuppgång.

      Alltså inte bara dra ner på konsumtion utan 1/3 verkar vara bekymrade om de överhuvudtaget kan bo kvar vid 5% ränta. Det rimmar inte med att bankerna är så restriktiva.

      Jag tänker också att 7% kalkylränta rimmar dåligt med 5ggr bruttolön.

      Ex ett hushåll med lön 30,000×2 i månaden. De kan ta ett lån på 3,6mkr.

      Hur rimmar det med 7% kalkylränta? Jo banken räknar vid 7% att man ska klara 21,000kr i räntekostnad per månad. Man har ut netto 42,000. Det är halva lönen på räntor, och sen har man 21,000 över. 10,500 per person. Är det en realistisk KALP summa? Låter lite tajt om du frågar mig…a
      De här bägge går inte ihop.

      Visserligen har jag inte räknat in ränteavdrag, men det vill jag minnas att bankerna inte heller gör då det kan försvinna!

      Ok, hushållet ovan kanske biter ihop och får det att gå runt iallafall. Men var tror du händer med svensk ekonomi om tillräckligt många tvingas ”bita ihop”? Konsumtionen faller, tillväxten faller, arbetslösheten tar fart. Recession för med sig arbetslöshet… Och den drabbar även folk med lån…. Och vad händer med kalkylen då?

      Då kanske det inte räcker med att bita ihop.

      Jag är skeptisk till att bankerna på realistiskt sätt räknar på att hushållen ska klara 7% ränta. Många jag känner har fått låna belopp där det inte finns en chans i helvetet att de klarar 7%.

      Däremot verkar 5ggr bruttolön mer realistiskt.

      Har man mycket EK kanske de ser mellan fingrarna. Men det är att skjuta sig själv i foten då prisnedgångarna enkelt sabbar det om vi har verkligt forcerade säljare i marknaden.

      • Jonas skriver:

        Apropå ditt exempel om de två med 30 000 per månad, de kan inte låna så mkt som 3,6mkr. Lägg på en månadsavgift för boende (brf), så ska den räknas av från kalkylen, 1 barn – ca 3000 kr/månad. Är det fastighet beräknas den till 45k per år i kostnad, och slutligen 2 vuxna beräknas till 15 000 per månad i kalkylen.
        Vad jag höra är att de får säga nej till väldigt mycket förfrågningar idag.

        Jag är också helt enig med dig att ganska många inte klarar av en rta om 5 %. Jag får också höra att det inte är helt ovanligt att högbelånade hushåll (sthlm) har i princip noll kronor i buffert och ”knaper” situation varje månadsslut, detta med en räntenivå på 1,2-1,4 %. Då pratar de om hushåll som samhället klassar som höginkomsttagare, konsumtionsnivån är hög och jag tvivlar på att dessa individer ens klarar av att skruva ned den den dag det kommer till sin spets.
        Skulle vi komma till en räntenivå om 7 % skulle det vara katastrof.

      • GaStan skriver:

        Jag tyckte du sa 5ggr brutto, vilket blir 30×2=60, 60*12=720tkr, 720*5=3,6mkr

        Det funkar inte, som du också påpekar

  3. Henrik skriver:

    Tack för utförligt svar. Men kan alltid ge hushåll bättre köpkraft, men det är svårt att ta tillbaka. Ibland måste man för att rätta till obalanser. Jag tycker inte vi ska ha ränteavdrag. Det gynnar vissa för mycket. Då tycker jag man ska avskaffa den obalansen. Jag gillar inte iden att ta bort den gradvis, då tar det för lång tid, förutsättningarna kanske ändras och det blir för lätt att vinna ”the popularity vote” genom att säga att nu behåller vi avdraget på hälften osv. Den klart bästa timingen att ta bort avdraget hade varit typ 2010, i början av konjunkturcykeln. Då hade hushållen haft minst 7 år, förmodligen 10 att anpassa sig. Under den tiden hålls fastighetspriserna tillbaka, vilket hade varit att föredra. Vi hade sannolikt undvikit stora prisfall. Nu 2016 är det klurigare. Jag har gjort din kalkyl också många gånger – hushållen klarar det inte när räntan stiger, vilket blir ett problem för det riskerar att trigga en stor priskorrektion o det är inte alls önskvärt. Problemet är svårlöst. Att ge rabatter på skuldsättning är inte bra alls. En kreativ lösning på ett svårt problem kunde vara en behovsanpassad subvention typ bostadsbidrag. Under en övergångsperiod för en majoritet och senare för unga vuxna/barnfamiljer med mindre marginaler.

    Det är aldrig lätt när svåra frågeställningar krockar med ideologi.

    En helt annan fråga: CoCo-Bonds triggas enligt uppgift vid 10 € i Deutsche Bank. Kurs nu 10.24. Man är alltså väldigt nära. Ägarna till flertalet bonds lär väl vara statliga pensionsfonder. I deras prospekt kan jag inte tänka mig att det framgår denna risknivå som skapas genom aktieägande i den mest utsatta banken i Europa. En bank som säkerligen snart också måste göra nyemission. Hur löser man detta? Tar ECB/Tyskland helt enkelt över ägandet? Det vore väl den mest troliga lösningen. Stabiliserar och flaggar sitt ägande vilket också skjuter upp aktiekursen vilket automatiskt förbättrar aktiekapitalet ännu mer. Vad tror du?

    • GaStan skriver:

      Men jag ser inte obalansen. Om man lyfter bort ränteavdraget så riskerar det däremot att skapa obalanser den dagen räntorna stiger… pga att vissa hushåll sitter på för stora lån i förhållande till sin inkomst. Det är främst hushåll med mindre inkomster som drabbas dessutom. Idag innebär den sk ”obalansen” att hushållen får mycket pengar över i plånboken. Det gör att hushåll kan amortera (vilket är bra om nu skulden är för hög) eller konsumera och investera (vilket är bra för svensk tillväxt och jobbskapande). Det är ju rätt positiva effekter för att vara en ”obalans” måste jag säga.

      Att vissa grupper gynnas ser jag inte heller som ett problem. De som framförallt gynnas är de sämre bemedlade. Där utgör ränteavdraget/disp inkomst en viktig del. För de bättre bemedlade är det inte lika viktigt.

      Dessutom är det inte säkert att de bättre bemedlade är nettogynnade om man ser till andra skatter de betalar jämfört med de sämre bemedlade. Det är till och med troligt att det är sämre bemedlade som är ”net receivers” jämfört med de bättre bemedlade.

      Sen kommer man inte från att verkligt rika, INTE behöver låna (annars är de inte rika), och därför gynnas inte dem av denna subvention. Så desto mer EK man skjuter till (dvs desto rikare man är) desto mindre avdrag kan man göra.

      Så de som verkligen gynnas, gynnas av rätt skäl. Dvs de saknar pengar men ges ändå möjlighet att äga sin bostad. Om däremot tar bort det riskerar det att skapa obalanser och problem. Inte tvärtom. Detta pga att vissa hushåll tagit för stora lån, och har för tajta marginaler vid en ränteuppgång.

      Sen kan jag förstå dig i resonemanget att rabatter på skuldsättning är fel. Men vad som är mer fel är ”fel skuldsättning”. Hellre Rätt skuldsättning med rabatt, än Fel skuldsättning utan rabatt. Huvudproblemet är skuldsättningen bland vissa hushåll. Ett avskaffat ränteavdrag förstorar detta problem, inte förminskar.

      Sen är det frågan, om rabatt på skuldsättning är fel. Är det rätt att utkräva en vinst på kapitalvinster. Det är ju samma sak fast tvärtom. Varför är det ok, om inte rabatt på skuldsättning är det?

      Min personliga och lite moraliska syn är kanske ändå att skuldsättning inte ska vara subventionerad. MEN i dagens läge där vissa hushåll har för mycket lån så bör det finnas kvar. Om vi tar bort det, och sen om räntorna skulle gå upp, så får ändå staten en kostnad att städa upp efter att the shit finally hit the fan

      Ang DB och tyska banker, jag är dessvärre för dåligt påläst för att ge ett bra svar. Är det någon där ute som har en bra artikel som enkelt förklarar situationen? Det här är viktigt, så det stör mig lite att inte ha koll!

      • Henrik skriver:

        Ränteavdraget har varit väldigt orättvist och gynnat stor skuldsättning. I kombination med stigande fastighetspriser har det skapat en mycket ogynnsam skillnad mellan stad och land som på sikt är ännu mer skadligt för Sverige. Förmögenheterna skapas i storstad. Många lantisar blir förhindrade att göra en ”klassresa” då de inte kan hitta bostad. Medelklass i Stockholm har blivit, eller kommer på sikt att bli mycket rikare än medelklass ute i landet. Detta är inte bra samhällsekonomiskt. Så det är fel att säga att ränteavdraget gynnar de med mindre inkomster. Det har främst gynnat medelklassfamiljer i storstad med stor skuldsättning.

        Det blir allt svårare för Mohammed Abdi att göra en klassresa. Jag tycker det är tråkigt. Diskussioner får fortsätta annan gång.

      • GaStan skriver:

        Jag vet att du redan har bestämt dig för vad du tycker så jag ska inte tjata. MEN

        Bostadspriserna är en funktion vad köparna kan betala.

        Köparnas betalningsförmåga styrs av hur stora lån de får av banken

        Storleken på lån bestäms genom lånelöftet.

        När man upprättar lånelöfte så tar man inte in ränteavdraget. Har aldrig gjort. Kommer aldrig att göra.

        Slutsats. Ränteavdraget har inte påverkat skulsättning el priser.

        Vad ränteavdraget däremot gjort är att boosta svensk konsumtion, då den faktiska räntan låntagarna betalar blivit mkt låg. Konsumtionen har bidragit till att sverige vuxit dubbelt så snabbt som övriga Europa. Tillväxten har fått folk i arbete.

        Orättvisan då?

        Den som har störst lån får störst avdrag.

        Lånelöftena sätts på samma sätt oavsett var bankkontoret ligger.

        Anledningen till att priserna är högre i storstäderna är för att bankerna beviljar större lån. De gör det för att snittlönerna är högre. Desto högre lön desto större lån.

        Men ränteavdraget är linjärt. Dvs om ett hushåll har 120,000kr i brutto lön, och lånat 5x, så är lånet på 7,2mkr. Om ränte avdraget är 0,5% (30% av rörlig ränta på 1,5%) så blir avdraget 36,000kr. Om du gör samma körning med ett hushåll som har halva lönen, dvs 60,000kr så blir avdraget hälften så stort.

        Så ja, i storstäderna får de större avdrag i absoluta termer, för att lånen är större. MEN i % av lönen är det samma!

        Då slår det mig. Är inte inkomstskatterna på samma sätt? Nej de är inte linjära, de är progressiva. Så netto är höginkomsttagarna förlorare ur det avseendet!

        Men det viktigaste är ändå argumentet att de med mindre inkomster behöver det mest… När räntorna stiger.

        Problemet är att bankerna lånat ut för mycket pengar till vissa hushåll. Anledningen är att lånelöftena beviljar för stora lån. De gör det för att kalkylräntan är för låg, och den är det för att den har en rörlig komponent som gått ner kraftigt, och den har gjort det pga Ingves penningpolitik, och för att politikerna låtit det hända!

        Exemplet ovan med de två hushållen. 120,000kr hushållet har över 71,000kr efter de betalat räntan idag. De får tillbaks 3,000kr i ränteavdrag. Drar räntan till 5% har de över 50,000 varje månad. Avdraget ger tillbaks 9,000kr. 59,000 att röra sog med. Stora pengar, men avdraget är inte så avgörande för om ekonomin ska gå ihopa! Vare sig vid låga el höga räntor!

        Nu till andra hushållet. 3,6mkr. De har idag efter räntor 37,500. När de får tillbaka avdraget har de 39,000kr. Inget att snacka om. Happy days!

        Men så drar räntan till 5%. Det är nu det börjar bli viktigt. Hushållet har efter räntor 27,000. Det är nu det börjar bli tajt. Tajt på ett sätt det aldrig blev för höginkomsttagaren. Att då få tillbaks 4,500 i avdrag, och istället ha 31,500…. Det gör rätt stor skillnad när man ska få ihop vardagsekonomin.

        Det här hade aldrig hänt om bankerna lånat ut för mycket…. Men pga att de gjort detta så behöver ha kvar avdraget för att inte skapa problem för hela samhället!

        Ur en rent samhällsekonomisk synvinkel hade man kunnat slopa avdraget för höginkomstagare. De behöver inte det. Men hur rättvist är det? Och var ska man dra gränsen? Trots allt straffas ju redan höginkomsttagare med progressiv inkomstskatt!

        Jag vill bara skydda utsatta hushåll!!! Och därmed skydda oss alla andra!

        Ps. Avslutningsvis om klassresan som lantisarna inte får vara med på då de inte kan köpa nån lägenhet i storstan. Vad är problemet? Får de inte lån? Jo om de har fått jobb på nåt fint ställe i storstan får dem det. MEN de måste chippa in 15% EK. Det är där skon klämmer! Det stänger ute alla som inte gjort bostadskarriär eller har rika föräldrar. Jag vill ta bort det. Dessutom fyller det inget skydds funktion. Man ska få belåna hela beloppet. 100%

        Men tänker du. Tar inte folk för stora lån, ska de ta ännu större? Nej då. Idag får de låna 3,6mkr för att köpa en bostad för 4,2. De måste ha 600tkr själva. Om jag får bestämma får de bara låna 2,6mkr. Men de behöver ingen insats, så de får leta boende för 2,6mkr. Men då tänker någon att då får dem en sån liten lägenhet? Nej då, eftersom jag vill tillämpa samma system för alla så kommer alla få mindre lån. Eftersom priserna är en funktion av lånen så anpassar de sig nedåt. Så det kan bli en helt ok lägenhet. Ds

        Ps2. Klassresa säger du? Det är vår tids största myt. Säg att du köpte en bostad för 5mkr, med lån på 4,5mkr. Den är idag värd 10mkr. Ditt livs bästa affär eller? Men på vilket sätt är du rik? Kan du sluta jobba? Nej räntan måste betalas. Kan du lösa lånet? Nej då måste du byta ner dig alt flytta till hyresrätt el lämna storstan. Om du nu är så rik och gjort att klassresa. Är det verkligen en degradering av ditt boende som är nödvändigt då? Rimmar ju rätt illa! Har du bättre hushållsekonomi? Njae, det är ju räntan på lånet som styr det. Inte värdet på bostaden. Du kanske kan få mer lån från banken? Men om man är rik och gjort en klassresa, är det mer lån man ska behöva ta då? Jag trodde ordet rik och mindre lån gick hand i hand. Den där klassresan ger jag inte mycket för faktiskt. Det yttersta beviset för att jag har rätt är om den omvända klassresan skulle inträffa, utan att något annat hände. Dvs hur påverkas samma hushåll om värdet på kåken går ner till 5mkr igen (och han blir ”fattig” igen). Givet att hans räntekostnader är på samma nivå, så måste jag nog säga att det är bland de lindrigaste sätten att gå från rik till fattig. Ungefär som att fördelarna var ganska få när huset steg från 5 till 10mkr i värde. Jämför det med om någon vunnit 5mkr på Lotto. Lite andra förutsättningar eller?

        Nej den klassresan storstadsborna gör är att det skaffar sig ett jobb med hög inkomst. De jobben är färre på landsbygden. Det är skillnaden.

        Många luras också när de ser storstadsbor som har ett hus värt 10mkr, med 8mkr i lån. Pga av räntenedgång har de gott om cash. Det gör att de kan leva gott och konsumera.

        Klassresa?

        En lantis som bor i en 3mkr kåk med en miljon i lån, har samma förmögenhet.

        Men den första familjen har bättre cash flow. MEN det är mer pga högre löner, än låga räntekostnader.

        Att skaffa ett välbetalt jobb, det är klassresan…. Och det kan enligt mig aldrig vara fel!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s