Jag mailade in följande frågor till Ingves frågechat på Riksbanken. Dessvärre fick jag inte svar på en enda…. undrar varför?
Hej Stefan,
1a, Löneinflationen i Sverige har, ur ett historiskt perspektiv, varit låg i många år. Enligt vissa bedömare är ju arbetslösheten, rensat för grupper med matchningsproblem, väldigt låg. Borde inte löneinflationen vara högre ur det avseendet? Vad är förklaringen till det? Hur mycket spelar låg tillväxt och svagt jobbskapande in jämfört med historiska konjunkturuppgångar? Eller är det andra faktorer som att låglönejobben blir fler pga servicenäringens framväxt? Eller är det avtalsrörelsen som håller tillbaks lönerna pga konkurrenskraftsskäl?
1b, Var bedömer du att nivån för Full Sysselsättning ligger i Sverige?
1c, Kan Sverige uthålligt nå inflationsmålet om 2% utan att ha en normal, i historisk mening , löneinflation?
1d, Det har länge diskuterats vilket inflationsmått som bäst beskriver ”temperaturen” i ekonomin. Vilket tycker du är bäst? KPIF? Borde inte lönetakten spela en allt större roll nu när globaliseringen medfört att produktionskapacitetstaket nästan har försvunnit samt att valutans inverkan på priserna inte är uthållig när valutor tenderar till att ”mean revert” över tid?
1e, Vi har länge haft en strukturell import av deflation från Kina och övriga Asien. Räknar du med att det kommer fortsätta under lång tid, eller har vi det bästa bakom oss?
1f, Det har talats om att man bör se över inflationsmålet. Är det inte problematiskt om två olika centralbanker, där länderna har stort handelsutbyte, har olika inflationsmål? Exempelvis om Sverige hade haft 0% och ECB 2%, då synen på vilken penningpolitik som är lämplig vid varje situation kommer vara helt olika vilket i sin tur får stora effekter på valutan genom realräntespreadarna?
1g, Kronan anses vara undervärderad enligt KIX index, REER och annat. Är det också er bedömning?
1h, Vissa hävdar att en expansiv penningpolitik som bla syftar till att gynna exporten är onödigt kostsam om efterfrågan från kunderna, ex Europa, ändå är svag? Om valutan redan är undervärderad, hur kostsamt är det att göra en svag valuta ännu svagare?
1i, Expansiv penningpolitik världen över, samt i Sverige, har påverkat tillgångspriser, som ex aktier, obligationer, fastigheter etc positivt. Hur viktigt har det varit för hushållens och företagens ”förtroende och framtidstro”, och vad har det fått för konsekvenser för tillväxten? Dvs om tillgångspriser överlag legat kvar på samma nivå som under 2009. Hade vi haft en utdragen recession då istället? Vid stigande räntor, och potentiellt negativ utveckling för tillgångspriser. Tror du att förhållandet blir det motsatta som vid positiv asset inflation, eller finns det en risk för att det blir ännu sämre?
1j, Den dagen FED, ni och övriga centralbanker inte längre köper nya eller rullar över gamla stats- och bostadsobligationer, utan de facto börjar krympa balansräkningen, dvs negativ QE. Tror du att inverkan kan bli lika stor på realräntorna, allt annat lika, som de var när ni införde QE?
2a, Bankerna säger sig vara väldigt rigorösa och hålla goda marginaler i sina lånelöfteskalkyler. Varför svarar då många låntagare i olika undersökningar att de har svårigheter att klara sina räntebetalningarna i fall att räntorna normaliseras? Rimmar inte det ganska illa?
2b, Bolånetaket på 85% gör att många unga människor, med god utbildning, bra jobb och hög inkomst, inte kan köpa en bostad. De har helt enkelt inte hunnit göra en ”bostadskarriär”. Samtidigt finns det låntagare som har låg belåningsgrad (lån/bostadens värde), MEN relativt dålig skuldkvot (lån/inkomst) och är därmed dåligt rustade för en ränteuppgång. Varför är bolånetaket en bra begränsning?
2c, Det är hushållens inkomster som finansierar räntekostnaderna och skapar amorteringsmöjligheter. Du har propagerat för införa ett Skuldkvotstak. Varför finns det ett motstånd att införa detta? Men inte till bolånetak och amorteringskrav? Varför agerar inte Finansinspektionen kraftfullare? Delar ni inte samma slutsats eller saknar de befogenheter?
2d, Gällande amorteringskrav. Hade det inte varit bättre om hushållen lånade lite mindre (genom ett tuffare skuldkvotstak) och slapp amortera, än att de lånar för mycket och amorterar? Finns det en risk att hushåll med en stram ekonomi kommer att behöva pengarna som de idag är tvingade att amortera för till att betala räntor för, i händelse av en ränteuppgång?
2e, Givet bankernas låga finansieringskostnader idag, tycker du att bolåneräntorna ut mot kund borde vara lägre?
2f, Både ni och Finansinspektionen studerar skuldsättningen bland hushållen och lämnar löpande rapporter. Gemensamt för att alla rapporter är att datan granskas på aggregerad nivå. Har inte historiska finans- och fastighetskriser visat skuldsättning och andra nyckeltal aldrig är bättre än det hushållet eller företaget med sämst skuldsättning. Dvs även om snittet över alla ser bra ut så kan det ändå leda till en kris. Sub prime i USA utgjorde visst 7% av lånestocken i USA. 93% hade därmed en god nivå på sin skuld. Men det hjälpte inte. Stämmer detta, och hur skulle man kunna åtgärda det här problemet?
2g, Vilket tror du hade varit värst för de Svenska hushållen ur ett belåningsperspektiv, ett väsentligt högre ränteläge till följd av en stigande inflation och starkare tillväxt, eller en kraftig recession med stigande arbetslöshet fast med fortsatt mycket låga räntor?
3, Riksbanken får utstå en hel del kritik, och du har vid nåt tillfälle framfört att en del av kritiken är obefogad, då kritikerna inte är tillräckligt kompententa inom området penningpolitik. De förstår helt enkelt inte effekterna och mekanismerna kring dagens penningpolitik, och de förstår inte hur en alternativ politik hade påverkat oss. Vilket ansvar har Riksbanken i att kommunikationen ska vara så pass pedagogisk att dess intressenter faktiskt förstår varför Riksbanken agerar som man gör?
Det är andra gången jag mailar Riksbanken i hopp om att få svar….. to be continued!
Kortsikt's Blog 
Stackars Steffe.
Det var många frågor 🙂
Åh ja, han har väl betalt för att svara på sånt?
Snyggt:)
Riksbankens (och sveriges) alla formella nationalekonomer sitter nu och teoretiserar, modellerar, letar bland skolböckerna efter gamla formler som aldrig gjort mer nytta än att sysselsätta diverse akademiker på våra universitet… om fem år, lagom tills att frågeställningen inte längre är aktuell, återkommer de i bästa fall med svar på en fråga.
Hehe ja tyvärr är det ofta så!!!
❤️
Det riktigt intressanta i sammanhanget tycker jag formuleras ganska väl i denna debattartikel: http://www.di.se/opinion/fredrik-ng-andersson-och-lars-jonung-dags-for-riskbanken-att-bli-riksbank/. Dvs lagstiftaren har tydligt gett Riksbanken ett ansvar att uttolka inflationsmålet. Där tycker jag Riksbanken idag står utan svar i perspektivet av den ökande konkurrens som globaliseringen och informationssamhället bidrar till. Är det rimligt att Riksbanken bidrar till LÄGRE omvandlingstryck i Sverige genom mycket låga räntor i det perspektivet? Jag efterlyser en riksbank med förmåga och mod att utmana etablissemanget (politikers och storkapitalisternas egenintresse) och kalla en spade för en spade. Skingsley var ju själv inne på det i sin tidigare roll som journalist när hon ifrågasatte den intellektuella nivån i en artikel 2007:
”Riksbanken på farlig väg” av Cecilia Skingsley, 2007/02
”Oavsett omständigheterna har Riksbanken, med mer eller
mindre insikt, signalerat till hushållen att det är okej att fortsätta
låna pengar. Deras tidigare varningar för överdrivna
bostadspriser och stor skuldsättning har tonats ned. En rad
konsumtions- och investeringsbeslut kommer att göras med
utgångspunkt att den långsiktiga styrräntenivån i Sverige ligger
under 4 procent. Sedan kan Riksbanken tjata sig hes om att
det är en prognos, och att utvecklingen kan förändras.
Banktjänstemän som rekommenderar låntagare att räkna med
en buffert på ett par procentenheters högre ränta får svårt att
övertyga. Som villaägare med stort lån till rörlig ränta är det
förstås bara att tacka. Men som samhällsekonomiskt
intresserad har jag blivit mer tveksam till om Riksbankens
direktion besitter den intellektuella nivå, mod och långsiktighet
som vi har rätt att kräva av en självständig centralbank. Den
inslagna strategin känns inte övertygande, utan riskfylld.”
Jag håller inte alls med dem som du kanske förstår..
1, Varför ska Riksbanken göra Finansinspektionens jobb? Särskilt när Riksbanken är sämre rustade, dvs har sämre verktyg. Varför kritiserad RB, och inte Finansinspektionen och dess uppdragsgivare?
2, Full Sysselsättning och God Tillväxt? Varför är lönetakten så låg i Sverige om vi nu har full sysselsättning, och dessutom god tillväxt?
Sveriges tillväxt har sedan 2010 snittat kring 2,5%. Att den under delar av 2015, och halva 2016 var extremt god är TACK VARE Ingves räntesänkningar. Inte TROTS hans sänkningar. Tycker någon att 2,5% är bra? Om räntan hade varit väsentligt högre så hade tillväxten varit ännu lägre, är det önskvärt? Givet att Sveriges ekonomin inte överhettas, skulle vi inte vilja att landet växte med 4% om året istället, med allt vad det för med sig i jobbskapande och välstånd?
3, De säger att det är svårt för Sverige att nå 2% inflation när resten av världen ligger på 0%. Varför ligger omvärlden på 0%? Är det för att det går så bra för dem. Är det inte ganska naivt att tro att lilla öppna svenska ekonomin ska ha en helt annan konjunktur än sina grannar och handelspartners? Vad är det då som gjort att vi vuxit snabbare?
De belånade hushållen har haft låga räntekostnader och haft möjlighet att konsumera.
Anledningen till att Sverige växer snabbare är TACK VARE Ingves politik, inte TROTS den.
4, De anser att dagens politik är extrem. Det stämmer
Men det du vad som också är extremt. Den årliga tillväxten i USA, Europa och Japan de senaste 7 åren. Ur ett historiskt perspektiv har den varit extremt låg. Hur mycket sämre hade den varit UTAN extrem Penningpolitik.
Varför har USA, JApan och Europa vuxit så sakta, och växer fortfarande sakta. Jo för att den aggregerade skulden är större än någonsin.
Den är hela grejen. Med en extremt stor skuld måste man tillämpa en extrem politik med låga räntor.
Trots detta är tillväxten låg, jobbskapandet lågt, lönebildning långsam….. med en annan, mer normal, politik som många efterfrågar hade det varit ännu sämre och då hade Le Pen, Trump, Åkesson mfl tagit makten för längesen!!!
Extrem ränta mot extrem skuld
Finansinspektionen kan stänga av lånekranen i eftermiddag
Sverige har vuxit snabbare än sina grannar tack vare låga räntor, inte TROTS dem.
Känns som att skuldkvotstak borde komma upp i debatten mer nu när amorteringskravet är ett erkänt fiasko. Vad finns de egentligen för motargument? Blir det stökigt vid ett införande? risk för prisfall? Eller var finns motståndet, från bankerna?
Jag ser inga motargument alls till Skuldkvotstaket. Det slår lite mer negativt mot hushåll med små löner jämfört med stora annars ser jag inga argument mot.
Bankerna tjänar mindre pengar… så det spelar in.
Amorteringskravet kan man skrota tycker jag. Rycker tusenlappar från de hushåll som behöver dem mest. Negativt för Svensk ekonomi.
Bättre att låna rätt belopp från början som man valfritt kan amortera på… än som idag,,,, låna för mycket, och sen tvingas amortera på.
Många tänker att… Ajajaj, men om lånet knyts till min inkomst så får jag nog låna mindre. Då kan jag inte köpa en lika stor lägenhet.
Det är en missuppfattning. Priserna är en funktion av lånen. Om alla får låna mindre, så kommer det innebära att priserna sjunker. Men det betyder bara att hushållen fick låna för mycket innan vilket drev upp priset till en nivå där det inte bör ligga… och egentligen är det bara en tidsfråga innan priset anpassar sig nedåt när räntorna stiger.
Däremot om folk har rätt nivå på lånet, då det är knutet till inkomsten, då spelar inte räntan en lika stor roll. Dvs priserna kommer inte svänga med räntan på samma sätt.
Däremot kommer folks räntekostnader svänga med räntan, precis som idag. Men det är nåt positivt, dvs om räntorna är låga så betalar du lite ränta, och har mer över till annat. Precis det Ingves vill i en ekonomi som orkar, kan och bör växa snabbare och skapa fler jobb och mer välstånd. UTAN att för den sakens skull driva upp mer belåning….
Lagstiftaren har tydligt gett Riksbanken ett ansvar att tolka inflationsmålet, skriver Wilko ovan i en kommentar. Men så är det väl inte. Riksbanken skall sätta räntan, inget mer.
Nej precis, det är inte Riksbankens uppgift att tolka målet. Det är fastspikat. Målet är att föra en PP som driver inflationen mot 2%.
Men för att sätta räntan måste man göra en prognos över inflationen. Inflationen är ytterst en funktion av tillväxt och resursutnyttjande.
Vad få fattar är att tillväxten kan vara hög, medan resursutnyttjande lågt. Och tvärtom. Detta gör att inflationsutsikterna kan te sig olika.
Därmed driver man olika typer av politik. Men hårddraget kan man dela upp dem i expansiv, balanserad och åtstramande.
Uppenbarligen är direktionen delad, eller semidelad eftersom ena halvan vill hålla fast vid gårdagens expansiva PP, medan andra halvan vill dra ner på den Expansiva PP.
INGEN har sagt att de vill ha Balanserad PP. Balanserad PP i Sverige idag innebär ca 1% styrränta och noll QE.
Så samtliga i direktionen vill ha expansiv PP.
Varför?
Jo tittar man skulle kunna titta på inflationsutsikterna…. men vi skiter i det för så många fattar ändå inte. Utan tittar på det som driver inflation istället.
Tillväxt: Den är på en ganska låg nivå idag. Ca 2%. Både i absoluta termer som ur ett historiskt perspektiv
Resursutnyttjande: Det är lågt, för arbetslösheten ligger på nästan 7%. För alla som inte tror på den siffran och anser att den är vilseledande har jag bara en fråga. OM nu Sverige har FULL sysselsättning. Varför taktar lönerna kring 2% i årstakt och gjort så de senaste 6 åren??????? Man måste å det grövsta missförstå vad FULL sysselsättning betyder om man gör den analysen!