Späckad vecka

Men kanske inte så mycket nyhetsvärde trots allt.

Imorgon kan Fru May skicka in ansökan om Storbritanniens utträde ur EU. Det verkar inte helt enkelt men fullt möjligt, och tids något vi ändå bör vänta oss. Däremot tror jag det är långt kvar till dem de facto lämnar, om de ens gör det. EU måste nu visa hur bra det är att vara med i EU. Tror britterna till slut inser det också!

På onsdag är det val i Holland… jag undrar om de EU fientliga högerextremisterna vinner? Gör dem det är det bara ett steg i riktningen mot EUs undergång. Jag undrar om Holländarna röstar på dem för att de vill slippa EU eller muslimer? Historiskt har de väl varit ganska pro EU?

På onsdag höjer FED räntan till 0,75%. Då bör 2-åringen ligga på 1,25% och 10-åringen 2,25%… vilket dem gör med råge. Så det är 100% inprisat. Veckan stora grej är egentligen vad de flaggar för going forward. Marknaden har länge varit ”Vadå räntehöjning” fram till 2 veckor innan möte. Då drar räntan. Det handlar om att FED har varit hökig sedan maj 2013 och inte riktigt levt som man lär. Men någon gång kanske de återställer det förtroendet och marknaden faktiskt börjar ta höjd för mer än en höjning. Skulle det bli så kan räntorna dra rejält. Nästa steg är om lönerna drar på ett sätt som skickar Core PCE klart över 2%. Då pratar vi inte om måttliga höjningar längre och det skulle kunna förändra bilden ganska snabbt. Vissa tror på detta. Jag gör det än så länge INTE!! Anledningen till att jag inte tror på det är att 1, jag tror det finns strukturella faktorer som håller tillbaks lönerna trots att arbetsmarknaden börjar bli tajt vilket innebär att lönerna visst kan klättra, men knappast skena och 2, drar räntorna så innebär det en ganska snabb försämring i ekonomin då hushåll, företag och stat på sina håll är väldigt skuldsatta, och i ett nafs börjar räntekostnaderna ta ut sin rätt på ekonomin. Detta TROTS högre löner.

Vissa tokar tror att löneuppgången kompenserar för Räntekostnadsuppgången. Det gör den, fast väldigt lite. Grejen är att lånen för många är långt större än lönen. Aggregerat är också Lånen större än Inkomsterna. Det gör att det i stort sett är omöjligt för lönerna att växa snabbare än räntekostnaderna på aggregerad nivå! Sen finns det såklart hushåll där löneutvecklingen är fantastisk, och där de knappat har några lån…. och så finns det motsaten. Det är den senare som ställer till det!

Ur det här perspektivet kan en löneuppgång bli ganska kortvarig om den leder till substantiellt högre räntor. Valutan spelar såklart in här också!

Förra veckan kom data från Kina:

CPI kom in på 0,8% YoY mot väntat 1,7 och fg 2,,5
PPI kom in på 7,8 mot väntat 7,7 och fg 6,9
M2 kom in på 11,1 mot väntat 11,4 och fg 11,3
Nya lån kom in på 1,170mdr mot väntat 950 och fg 2,030

Jag tar siffrorna med en nypa salt då det var Kinesiskt nyår i februari. I veckan kommer Retail, IP samt FAI från Kina.

Utöver ovan så tror jag det är många som väntar på Trumps budget……. lite för att bilda sig en uppfattning om realismen i tillväxtprognoser osv….

Finansinspektionen är ute och pratar om att tvinga hushåll att binda lån igen. Suck. Att binda lån kostar bara pengar. Har du för mycket lån så skjuter du bara problemet framför dig nåt år, tills det är dags att lägga om lånen. Hur skulle det vara om hushållen tog rätt mängd lån från början. Då kan man sitta på rörligt som alla vet är billigast över tid.

Lånade nedan chart från Twitter. Det kommer från Torbjörn Isaksson/Nordea. TACK!

Image-1333

Om vi från början hade haft ett sunt skuldkvotstak, dvs lånen kopplade till lönen, så hade inte kurvan över lån/disp inkomst ökat lika mycket utan rört sig mycket mycket flackare. Samtidigt hade räntorna varit lika låga som idag, så räntekostnader/disp inkomst hade varit ännu lägre (de hade varit lägre med lika mycket som lånen varit mindre) vilket frigjort pengar till amortering, konsumtion och investeringar. Det hade varit bra!

Baksidan av detta, som jag inte tycker är någon baksida egentligen, är att fastighetspriserna hade varit lägre (då det är storleken på lånen som driver priserna). Därmed hade EK potentiellt varit lägre. Hur mycket är svårt att säga eftersom lånen också hade varit lägre. Men den där rikedomskänslan många hushåll känner idag är farlig då den är falsk, då de flesta inte kan frigöra pengarna (om de inte dör eller flyttar till Spanien eller Norrland). Värdet är dessutom ganska volatilt… eller rättare sagt, lika mycket som det kan gå upp kan det gå ner. Lånen däremot, och folks förmåga att betala räntekostnader, är betydligt mer fasta parametrar.

Det är tråkigt att hushåll som tjänar 30,000+30,000=60,000 minus skatt = 42,000kr och har 5mkr i lån på sin lägenhet på 100kvm…

IDAG är svinglada för att de betalar 4,000kr ränta i månaden (efter ränteavdrag) och där lägenheten är värd 8mkr

”IMORGON” blir svinledsna när de tvingas betala 12,000kr i månaden samtidigt som lägenheten är värd 6mkr.

Effekten av att dra ner på sin hushålls ekonomi samtidigt som man känner sig fattigare kommer kännas trist för många. Nu beskriver jag ändå en familj som kommer få det att gå ihop. Några kommer inte få ihop hushållsekonomin samtidigt som de kommer ha negativ EK. Frågan är hur banken löser det, och frågan är vad det får för avtryck på Svensk ekonomi, och frågan är hur omvärlden kommer se på Sverige och viljan att köpa bostadsobligationer (utlandet finansierar till stor del våra bostäder genom sitt ägande av bostadsobligationer)…. och frågan är var det slutar, vilket påverkar oss alla. Även de obelånade!

Jag brukar fråga mina vänner. Om ni får välja mellan att ha 5mkr i lån, och en lägenhet som är värd 10mkr, eller 2,5 mkr i lån och en lägenhet som är värd 5mkr, så väljer samtliga det första. Det är ganska beklämmande. När jag säger att vi talar om att bo i SAMMA lägenhet, bara olika ”ränteepoker” så verkar de inte fatta. Men om vi från början hade haft ett fungerande skuldkvotstak så hade det varit effekten. Samma 10mkr lägenhet som folk bor i idag, hade varit värd 5mkr. Men lånen hade varit mindre. MEN även EK troligtvis. Men framförallt räntekostnaderna, och motståndskraften mot en ränteuppgång…. jag vet vad jag hade valt!

Jag ska inte måla fan på väggen, MEN jag vill betona att vi måste hitta ett sätt som får folk att ta RÄTT storlek på sina lån. SAMTIDIGT som Räntekostnader, och alla andra kostnader, ska hållas nere. (dvs höj inte räntan, slopa inte ränteavdraget, tvinga inte folk att amortera, inför inte Fastighetskatt, tvinga inte folk att binda lånen osv).

För stora lån kan vara skadligt. Inte bara för låntagaren utan oss alla då det kan påverka Svensk ekonomi. Låga räntekostnader är bra för låntagaren och Svensk ekonomi. Inför regleringar som bromsar lån men inte höjer månadskostnaden. Det är medicinen. Hur svårt kan det vara att förstå detta.

Skuldkvotstaket är en sådan reglering!

Som ni förstår är detta inte Riksbankens uppgift. Det är Finansinspektionens uppgift. Men till skillnad från Riksbanken så är inte Fi oberoende. Dvs politikerna verkar utöva ett ganska massivt inflytande över denna stackars myndighet. Kanske läge att göra den oberoende också?

SEB skriver idag:

Vår prognos är fortfarande att Riksbanken höjer räntan lagom till jul. Vi vet också att det inte räcker som argument för Riks­­banken att påbörja en reversering av minusräntan att ekonomin befin­ner sig i en allt hetare högkonjunktur, att re­sursläget når historiskt ansträngda nivåer, att ”AB Sveriges” ba­lansräkning är bamsestark och att hushållens skuldtill­­växt ligger ett par procentenheter över uthålliga nivåer. Vi ser visserligen inget jättelyft i KPIF-inflationen men vi tror på en sta­bilisering på högre nivåer mellan 1,5 och 2 procent.  

Jag tror dem får rätt. QE fasas ut i september, och då preparerar RB marknaden på en höjning, som kommer i december. Därefter höjer man 3ggr till upp till 0,5% styrränta under 2018.

Anledningen är enkel. Riksbanken har, precis som alla andra centralbanker 3 lägen av penningpolitik att välja mellan. Expansiv (som idag), Balanserad och Åtstramande (som fordrar problem med för hög inflation och överhettning).

Precis som i fallet USA så är det rimligt att Sverige går mot en mer Balanserad politik.

Detta givet

1, Att svensk tillväxt, jobbskapande, löneinflation och inflationsutsikter (rensat för mat, energi och räntor) motiverar det…

2, Att FED och ECB också går på den linjen

Vilket fordrar såklart att

1, Dollarn inte stärks med 10%+ här ifrån

2, Att den politiska bilden i Europa inte fullkomligt skenar i fel riktning

3, Att inte Trumpismen inte vänder till något lika negativt som det är positivt idag.

Have a nice one!!!!

ps. Det pratas mycket om hur galet det är att sitta på långa obligationer när räntorna går upp. Det är sant och riktigt.

Men låt mig nyansera diskussionen något. Det har även flödat in en hel del kapital till fonder som investerar i företagsobligationer. Det är faktiskt inte så dumt… låt mig komma med några synpunkter:

1, De flesta företagsobligationer som emitteras är sk. Floaters /FRN. Dvs kupongen är 3m Stibor + x punkters påslag. Det betyder att stiger räntorna i världen, så stiger kupongerna och kompenserar därför för den negativa ränteeffekten. Den effekten får man inte på långa statspapper.

2, Men de kan ändå gå lite sämre pga av att spreadarna vidgas. Dvs idag kan en 5 årig företagobligation spread mot 5-årig statsobligation ligga på 50 punkter, när den i normalfallet bör ligga på 150 punkter. Den ligger på 50 punkter spread för att alla vill ha ftg obligationen för att en svensk 5-årig statsobligation ger noll% i 5 år. Men den dagen en 5-åring ger 2,5% årlig ränta, då är det inte så troligt att marknaden accepterar 3% för företagsobligationen utan marknaden kommer att kräva minst 4%. Så de kan ändå gå lite sämre pga att de spreadar isär. Detta är alltså inte samma sak som Ränterisken. Detta är kreditrisken.

3, IG och HY obligationer. Båda är företagsobligationer med skillnader är gigantiska.

IG = Investment Grade, HY = High Yield. IG har rating ner till BBB. HY har som bäst BB och sämre. Det är väldigt stor skillnad på typen av bolag. IG är oftast stora, gärna börsnoterade bolag, med låg skuldsättning, starka kassaflöden, hög motståndskraft mot svag konjunktur, det finns en balansräkning med riktiga Tillgångar. HY är ofta mindre bolag, där de inte får bankfinansiering, fokus är på kassaflöden då tillgångssidan kan vara rätt luftig, skuldsättningen är hög.

IG papper är mindre känsliga mot en dålig konjunktur, risken för att de ska defaulta är mycket liten. Däremot är Yielden extremt låg, och de kommer vara rätt känsliga för om spreadarna går isär och räntorna går upp.

HY papper däremot är extremt känsliga för en svag konjunktur. Å andra sidan kommer de inte bry sig så mycket om räntorna i världen går upp en bit. Yielden är väldigt hög. Risken likaså.

Jag vill inte döma ut HY, trots att risken är hög, för att man blir kompenserad avkastningsmässigt. Men det är viktigt att göra hemläxan. Det är också stor skillnad mellan BB och B. Där en BB ofta har mer gemensamt med BBB, än B.

Jag vill inte heller döma ut IG, då de trots allt ger mer än statspapper. Kanske inte tillräckligt för att kompensera för risken som trots allt finns där, men ändå.

En mix är bäst. Hur mycket får varje persons risk/reward avgöra.

4, I takt med att bankerna får det allt tuffare med regleringar, Basel förordning osv, så blir deras vilja att låna ut till företag mer restricted och kostsam. Därför är det bra att det vuxit fram en fungerande marknad för företag att sälja sina obligationer på. Den har kommit för att stanna, även om den kommer att hicka till någon gång.

5, Kapitalet blir äldre. Trots att det finns lika många 60-åringar som 40-åringar så har 60-åringarna mer pensionskapital. Det stora pensionskapitalet ligger hos de äldre. På ålderns höst ska man inte ligga fullmatad i aktier. Alternativet är att ha sin bas i räntor, och ta upp aktieandelen när risken i aktier är låg. Att då ligga i räntekänsliga stats- och bostadspapper som inte ger nåt är ingen bra ide. Särskilt inte när räntorna stiger. Kan man ligga i en fond som bevisat sig kunna det här med företagsobligationer, och som ger 1-2% mer varje år än en fond med statspapper så kan det vara värt risken. Det blir pengar över tid till ett risktagande jag tycker är acceptabelt. Men se till att det är en förvaltare som vet vad han sysslar med, vilket man oftast tar reda på genom att se hur hans fond gått i dåliga tider.

6, Att köpa aktier på egen hand, är både enkelt, billigt och nästan att rekommendera. Men marknaden för företagsobligationer är mer svåråtkomlig för de flesta. Så lägg tid på att hitta rätt fond(er). Även här kommer behovet av rådgivning in… om det nu finns någon sådan.

Tips på frågor när du letar fond med inriktning på företagskrediter är:

a, hur mycket IG, hur mycket HY. Hur mycket BB och hur mycket B.

b, Hur mycket Floaters, hur mycket Fix. Stor andel FRN gör den ränte Okänslig.

c, hur mycket utländska bonds, valutasäkrar man?

d, Vad är genomsnittlig löptid

e, hur diversifierar man på sektornivå (Norge är mycket oljerelaterat, Sverige fastigheter)

f, hur många positioner har fonden, 20 eller 100. Dvs hur ont gör det när en bond defaultar?

g, hur stor andel av emissionen har fonden normalt sett? Dvs har det tagit hälften av en emission så kommer de inte ur when the shit hits the fan.

h, Givet hur fonden ser ut idag, vad är förväntad yield kommande år. 1% är en trygg fond. 5% är en risky fond.

7, Det är bättre att pengarna ligger på en Noll-räntekonto på banken, än att du ligger i fel fond. Du behöver inte skämmas om du inte orkar göra hemläxan, eller din rådgivare egentligen är en säljare du inte litar på!

Lycka Till!!!

 

 

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Späckad vecka

  1. John Olsson skriver:

    Hej, hur stor andel av den totala stocken i bostadsobligationer ägs av utländska investerare? Har inte den minskat ganska mycket senaste åren?
    För övrigt, tack för en grym blogg!

    • GaStan skriver:

      Hushållens skulder ligger på ca 3,600mdr. Bostadsskulderna ligger på ca 2,700.

      För nåt år sedan såg jag en siffra att utlandet äger ca hälften av bostadsfinansieringen. Den kan nog vara nåt mindre.

      Riksbankens köp av statspapper har ju trängt ut många av dem som tidigare satt på statspapper, och som istället köpt bostadspapper… så fördelningen har förmodligen förändrats precis som du säger!

      • John Olsson skriver:

        Japp precis. Jag har hört en siffra på runt 30% av bostadsskulderna och i det fallet tror jag inte att det utländska ägandet utgör en jättestor risk. Det som däremot är problemet på den svenska fastighetsmarknaden är den dåliga likviditeten när alla väl ska göra en exit och visst då kan man argumentera för att folk ska ut ur bostadsobl också. Men frågan är om inte likviditeten är den stora risken här?

      • GaStan skriver:

        Nej det är ingen risk… bara om vi får en fastighetskris, som de kommer dumpa över sina bonds på oss, och då är det troligt att en 5-årig bostadsoblis kommer spreada isär mot en 5-årig statsoblis… men detta är inget base case idag!

        Vad menar du med dålig likviditet?

  2. Martin skriver:

    Jag föredrar municipals framför företagsobligationer. Vad ser du för risker med dessa?

    • GaStan skriver:

      Jag likställer dem med statspapper, som sig bör… eller?

      Köper du svenska el fx? De svenska ger ju som statspapper… så varför gillar du dem så mycket?

      • Martin skriver:

        Har gillat amerikanska under en tid på grund av den månatliga utdelningen samt möjligheten till kursuppgång. Nu är det ett nytt läge. Fed kommer höja och då borde kursen falla, men är lite osäker på detta förhållande. Kanske du har bättre koll?

      • GaStan skriver:

        Oj, det är inte så enkelt att bara säga att höjer FED går börsen ner, och vise versa. Tyvärr!!!

        Stigande räntor är allt annat lika dåligt för aktievärderingar, men om stigande räntor är ett resultat av stigande inflation, tillväxt och vinster, så behöver inte nettoeffekten vara negativ.

        Det finns också en tendens att om marknaden är skeptisk till konjunkturen, så tar de emot en räntehöjning på ett positivt sett då det finns mycket signalvärde i att FED höjer och tror på framtiden. På samma sätt kan en sänkning få negativt signalvärde.

        Sen finns det ett läge, oftast sent i konjunkturen, där tillväxt planar ut, men inflationen ändå stiger, pga tajt resursutnyttjande, och då måste en centralbank höja TROTS att tillväxten inte är särskilt bra. Det kan naturligtvis även vara tvärtom!

        Att FED höjer nu tror jag inte man behöver vara så orolig för, det är redan inprisat… frågan är vad de ger för signaler framöver. De har sagt att de vill höja 3 ggr i år. Om marknaden verkligen trodde på det så borde räntorna handlas upp mer. Hittills har marknaden tagit en höjning i taget…. vilket handlar om att FED i många år talat om att normalisera räntan men inte lyckats göra det. Vid nåt tillfälle kanske marknaden börjar tro på FED, och då kommer man prisas in höjningar mycket tidigare.

        Än mer kraftig ränteuppgång kompenseras oftast inte av vinstrevideringar av samma kaliber… därför hade det varit något negativt. Där är vi inte ännu…. men det kan hända över en natt!

        Komplex materia som sagt!

  3. Fredde skriver:

    Vad tror du om att sälja direktavkastande tillgångar och PE-bolag om räntan går upp?

    • GaStan skriver:

      PE-bolag vete tusan…. men högutdelande aktier, i mogna bolag utan vinsttillväxt, har en tendens att gå sämre än marknaden när räntorna går upp. Preffar borde gå dåligt.

      • Fredde skriver:

        PE bolagens modell bygger väl på att låna billigt och hög leverage tänker jag

      • GaStan skriver:

        Ja men självklart har du rätt….

        Kraftbolag, Fastighetsbolag, PE-bolag….. alla bolag med en tung tillgångssida som till stora delar är finansierad med lån kommer allt annat gå sämre när de räntekostnaderna på lånen ökar. SANT!

        Personligen tittar jag på

        Net Debt/Equity samt Net Debt/Equity på alla aktier jag överväger att investera i. Är den högre än 3X samt 1X så ska man tänka till två gånger!!!! Stiger räntorna kan de potentiellt underperforma marknaden!

  4. Jacob skriver:

    Hej,

    Vad anser du i dagsläget att man ska välja för lågriskfond för en del av PPM?

    Har varit mycket skriverier i media kring risken att ha pengar i räntefonder om bubblan spricker.

    Tack för en bra blogg!

    • GaStan skriver:

      Tack för att du gillar bloggen!

      Jag lämnar aldrig direkta råd. Ístället skulle jag rekommendera dig att läsa på själv, utforska vilka fonder som finns, hur förvaltarna jobbar, hur de presterat och vad de tar för avgifter.

      Det handlar också om att lära känna sig själv. Vilken horisont har du? Vilken syn på risk har du? Hur mycket tid vill du lägga och vilken strategi är därför lämplig. Att sätta sig in i den här typen av frågor är otroligt lärorikt och smart… FÖR DIG!

      Lycka till!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s