Nej, vare sig Riksbanken eller ECB rörde räntan eller de pågående obligationsköpen. Men det var det ingen som hade trott heller. Däremot trodde jag att de hade stake att säga att håller nuvarande konjunkturella situation i sig, så är de beredda att skala ner QE i januari. I Riksbankens fall från 15mdr SEK till noll. I ECB fall från 60mdr EUR per månad till 40mdr. Men det vågade man alltså inte säga. Tvärtom sa man att man både kan förlänga och öka QE om det krävs. Därmed inte säkert att det krävs. Varför är man så otroligt rädd för att ens indikera detta? Jo på grund av valutorna. Kronan och Euron har under året, mot bakgrund av starka ekonomier och en på senare tid lite duvig FED, stärkts kraftigt. Detta gillar vare sig Draghi eller Ingves, och skälen är två:
1, En stark valuta innebär att allt man importerar, allt annat lika, blir billigare. Man importerar alltså disinflation. Det gör det svårare att nå inflationsmålet i teknisk mening. Detta skälet återkommer gärna centralbankerna till. Många tycker detta är lite tokigt resonerat då lägre priser på import måste vara bra för oss konsumenter allt annat lika. Varorna blir ju billigare. Vi kan köpa mer!
Detta leder oss in på det andra skälet, som egentligen är det verkliga skälet
2, Inflation är kopplat till resursutnyttjande, som i sin tur är kopplat till tillväxt och jobbskapande. Centralbankerna vill alltså genom sin penningpolitik ge förutsättningar för jobbskapande och tillväxt. När tillväxten når en tillräckligt hög nivå, leder det till högt resursutnyttjande och därmed stigande inflation. Inflation i sig har inget egenvärde. Tillväxt och jobbskapande har. Fram tills det börjar osa bränt. Då är det dags att kyla av. ”Brändheten” mäts genom inflation. Brandsläckaren är räntehöjningar. Jobbskapande är kopplat till tillväxt. Tillväxt mäts genom förändringen av BNP. I BNP ekvationen ingår Handelsnetto som en komponent av många. Handelsnetto är Export minus Import. Stigande handelsnetto är positivt för tillväxt, fallande negativt.
Det är här valutan kommer in. En stark valuta gynnar Import och missgynnar Export allt annat lika. Dvs den missgynnar handelsnettot, och därmed tillväxt och jobbskapande och slutligen inflation. Samma som punkt 1 ovan, fast med ett mer fundamentalt resonemang. Många tänker, men billigare import måste väl ändå vara bra? Nej, för att det är landet som vi importerar från som gynnas. Det är där jobb och tillväxt skapas. Inte hos oss. Så en stark valuta kanske gör att den importerade bilen blir lite billigare vilket många gillar, men i förlängningen är det dåligt för jobbskapande och tillväxt vilket slår tillbaks. Det är mycket bättre om vi är framgångsrika på exportsidan på ett sätt som skapar jobb och tillväxt, och därmed köpkraft, och köper en något dyrare importerad bil. Än tvärtom. Dvs hade vår ekonomi varit svag och fört med sig lägre köpkraft, så hade det kanske inte spelat nån roll om valutan varit stark. Vi kanske ändå inte haft råd att köpa bilen.
Särskilt för länder med handelsöverskott, och där utrikeshandeln utgör en betydande del av ekonomin, har det visat sig att valutan är viktig, då de här länderna är mer beroende av att omvärlden vill köpa deras produkter. Fallande handelsnetto (i länder med handelsöverskott) har också haft en tendens att dra med sig resten av ekonomin. Länder med handelunderskott har inte visat sig vara lika känsliga. Även om ekvationen slår exakt likadant. Jämför gärna USA och Tyskland.
Draghi vet att hade dollarn stått kvar och stampat på 1,40 där den var i början av 2014 så skulle Europa sett helt annorlunda ut idag. Han vet att mycket av Europas framgångar idag handlar om att euron snittat 1,07 mot dollarn mellan 2015 och fram till i våras. Inte 1,40.
Det handlar mer om en teknikalitet att en svag valuta rent tekniskt driver upp inflationen. Även om de tycker det är trevligt också!!!!! Det är framförallt lättare att kommunicera.
Ingves konstaterar idag att:
Konjunkturen är god, inflationen är på väg upp även rensat för one-offs. Detta TACK VARE expansiv penningpolitik, inte TROTS expansiv penningpolitik. Dvs det hade sett helt annorlunda ut om vi legat på väsentligt högre styrränta senaste åren.
Han ser inga tecken på överhettning, dvs ett alltför högt resursutnyttjande som utmynnar i kraftigt stigande löner och priser. Kanske fläckvis, men inte på aggregerad nivå.
Riksbanken tar inte nuvarande situation för given, utan vill se att det håller i sig. Inte minst löneutvecklingen går lite stick i stäv med övrig data. Svagt Philips samband alltså. Samtidigt är RU indikatorn på en hög nivå, så det är lite otrampad mark.
Men givet att det håller i sig så ligger prognosen fast att första räntehöjningen kommer ske nästa sommar.
Man kör vidare med QE om 15mdr i månaden året ut. Sen får man se. Man kanske tar bort det. Eller förlänger. Det vet vi först i december. Det ger dem mer tid att bevaka konjunkturen, att snegla på Europa och få mer kött på benen. Men framförallt se var valutan tar vägen! Jag tror han vill ta bort QE, men han kan inte veta om det går idag. Typ.
De poängterade att det fortfarande är ytterst viktigt hur det går för landets handelspartners. Enkelt uttryckt. Det är svårt att föra en annan politik än ECB. Sänker ECB från 60 till 40 i januari, så lär vi sänka från 15 till 0. Annars vete tusan!
Man introducerade det nya måttet. KPIF. No news, det har man följt i många år.
Man introducerade även variationsbandet, dvs 2% +/- 1%. Det får inga praktiska konsekvenser heller egentligen. Inte mer än att det är lättare att inte strama åt nu när inflationen ligger över 2%.
De lyfte också fram det faktum att inflationen nu är över 2%, men pga one-offs som resor, energi och valuta, så lär Core KPIF sjunka tillbaks mot 1,6-1,7%.
På det hela taget gav de ett rätt duvigt intryck…. trots att de både reviderade upp inflation och tillväxtprognoser. Men detta var målet.
Man vill inte se att valutan fortsätter att stärkas.
Det kom lite data från USA igår.
ISM från tjänstesektorn kom in på 55,3 mot väntat 55,5 och fg 53,9. Mycket starkt. Motsvarande PMI siffra landade på 56,0 mot Flash 56,9 och fg 54,7. Detta borde att jobb och tillväxt borde tillta med tanke på att tjänstesektorn utgör 70% av amerikanska ekonomin, och det är där jobben skapas. Men det är klart, Harvey och de andra stormarna och budgetbråk kan ställa till det….
Apropå Harvey…. Trump och kongressen lyckades enas om att höja skuldtaket och förlänga nästa deadline 3 månader pga ökade utgifter till följd av stormarna. Marknaden kan därmed andas ut i det korta perspektivet. Dock är det en nödlösning.
Noterade även att Kinas centralbank ännu en gång rapporterade in stigande FX reserver. Det är positivt. Ingen svart svan där ännu, utan vi kan fortsatt räkna med Kina som stabilt.
Annars ser man till hela PMI floran som nu rullar in så kan man konstatera att
1, världen är relativt synkroniserad för en gång skull
2, att den indikerar en tillväxt som är god, men faktiskt ganska i linje med de senaste 3 åren. De är egentligen bara 1H16 som hade ett hack i kurvan som vi nu repar oss från. Se chart nedan.
3, att tillväxten idag, som vissa ekonomer kallar för högkonja, inte riktigt lever upp till 2004-2007 perioden. Den senaste perioden som vi faktiskt kan kalla för högkonja.
Ha en fortsatt skön vecka!
Kortsikt's Blog 
Tack för ännu ett bra inlägg! Jag är enig med dig om scenariot där centralbankerna drar tillbaka sin expansiva penningpolitik de närmsta åren, räntorna trycks upp, konsumtionen stannar av, tillgångspriser sjunker och vi går in i en recession 2020 typ. Det är ett rimligt scenario, men hur ser du på följande scenario:
ECB (följt av Ingves) avvaktar FEDs första drag eftersom man, som du säger, vill hålla nere Euron (och SEK:en). ECB och RB kommer alltså inte att göra något innan FED agerar, men vad händer om FED inte agerar? Dvs vad händer om USA inte får upp sin inflation (oavsett om det beror på strukturella orsaker som globalisering etc eller om det beror på Trumps kommande misslyckanden med det mesta)? I det scenariot måste man fortsätta med en expansiv penningpolitik, hur länge klarar systemet detta? Vad kan det få för implikationer? Är det detta scenario som kommer krascha fiat-valutorna och isf hur?
Tack Magnus, det är en väldigt intressant frågeställning
För det första måste sägas att oddsen väl inte är jättestora. Inom 12m har Fed att se fram emot
1, nu är core pce ordentligt nedpressad, men i takt med att dollarförsvagningen, telefonitjänster, läkemedel och energi börjar slå genom så borde inflationen studsa tillbaks
2, de är på väg att rulla ut Qexit. Ok första kvartalet är bara 30mdr, men 6 månader senare handlar det om 150mdr i kvartalet
3, lönerna och arbetsmarknaden. Okej, lönetakten är klen och jag säger inte att den ska upp. Jag säger bara att någonstans måste marknaden bli så tajt att lönerna börjar stiga någon gång
Så att Fed ska gå runt och vara duvig närmaste året… och inte göra nåt. Jag är tveksam.
Men låt gå, säg att dem är det!
Kan Ecb och Riksbanken höja sina räntor? Det korta svaret är NEJ.
Redan den valutaförstärkning vi sett i år kommer allt annat lika ha negativa effekter nästa år. I det läget höja räntan om Fed inte gör nåt alls är helt otänkbart för Ecb. Europa växer med drygt 2% och har en otajt arbetsmarknad. De ska köra expansiv PP. Men det är klart qe kanske inte behövs. Men räntehöjnibgar är helt otänkbart om Fed ligger stilla…
Så om ECB inte gör nåt… kan Ingves göra nåt. Ja, vi kan tillåta oss att vara lite hökigare än Ecb givet att det fortsätter att gå bra. Jag tänker att vi kan ta bort QE och höjac till 0% ränta…
Men gör som sagt Fed inte nåt så är det högst tveksamt om vi gör så mycket mer än att ta bort QE.
Om det är valutornas undergång? Nej det tror jag faktiskt inte…
Hej
Detta med att RB håller inne med vad de tänker göra, och säger något helt annat än vad de sedan gör, för att inte stärka kronan…vad tycker du om det? Hörde även Anna Breman från Swedbank nämna det gällande när första räntehöjningen kommer i förra veckans Ekonomiekot. Kommer spontant att tänka på det bråk om ”märket” som brukar bli i avtalsrörelserna, där förväntad ränta – den som RB kommunicerat eller undvikit att kommunicera – brukar bli ett slagrä mellan LO och Svenskt näringsliv.
Lyssnade tidigare i veckan för andra gången på den senaste intervjun med dig i Fill or kill 🙂 Den första intervjun vad den enligt mitt tycke bästa, förmodligen för att jag personligen lärde mig mest av den. Men den senaste kvalar in på andraplatsen 🙂 Två saker du lyfter fram i intervjun som jag tycker att media borde skriva mer om, är dels problemet med att bankerna låter eget kapital spela sån roll när dom ska låna ut, dels att priserna på sålda bostäder inte styrs av utbud och efterfrågan, utan av hur stort lån som ges. När politikerna på riksplanet får frågan om dom inte borde våga göra något åt hushållens skulder eller bostadspriserna, så är den gängse hänvisningen att grundproblemet inte är ränteavdragen, slopad fastighetsskatt eller skuldkvoter, utan en reell brist på bostäder. Det hade varit fint om kopplingen mellan den där reella bristen och prisstegringarna synades.
Vet inte riktigt om jag håller med. De kör ju en expansiv politik, och talar även i rätt duviga termer. Bortsett från när första räntehöjningen kommer. Den har man ju skjutit på framtiden ett antal gånger. Anledningen är att man har haft fel i sina prognoser ett antal gånger, vilket handlar om två saker
1, man har haft fel i sin syn på omvärldens penningpolitik, vilket grundar sig på att andra centralbanker har fel i sina prognoser
2, de flesta centralbanker har lutat sig mot Philips sambandet, som inte verkar fungera lika bra.
Men i grunden förstår jag varför man inte vill se för stark valuta och man säger som man gör…
Låt säga att man har som mål att avsluta QE i december, och höja räntan för första gången till våren alt sommaren. Sen säger man detta till marknaden att detta är planen. Vad som händer är att räntorna stiger och kronan stärks. Med en viss fördröjning så vissnar tillväxten… och därmed utrikeshandeln, jobbskapande, löner, köpkraft och inflation. Så när det är dags att höja nästa sommar, då ser allt helt plötsligt rätt dåligt ut. Varpå man är tvingad att hålla inne med höjningen. Detta kommer tolkas som ett duvigt agerande varpå räntorna faller tillbaks, kronan försvagas. Ett halvår senare så börjar hjulen snurra lite snabbare. RB får det i nacken.
Jag tror både Draghi och Ingves bara för några månader sedan hade tänkt att flagga för att reducera QE på september mötet. Men pga euron stod i 1,20 mot dollarn, och under 8kr mot dollarn…. så ville man inte ge beskedet som kan få valutorna att stärkas ytterligare fram till december. Då är det bättre att säga att vi har inte bestämt oss, och ni får mer info i oktober. Frågar du mig så tror jag de hoppas att dollarn studsar upp en 4-5%. Då är det lättare att ta det beslutet.
Du får inte heller glömma att när det kommer till valutor så tar det Two to tango. Dvs om vi går in i ett rejält budgetbråk i höst, alt FED tar ett steg tillbaks pga Nordkorea, Stormar och gud vet allt. Så försvagar det dollarn…. vilket är samma sak som att våra valutor stärks. I det läget flagga för åtstramande åtgärder är kanske inte så smart. Bättre att säga att man inte bestämt sig och bida tiden an…
Det är faktiskt inte så ologiskt!
Vad gäller bostadsdebatten så spelar såklart Utbud ett roll. Men jag hävdar att alla som får ett lån i bank inte har några problem att skaffa sig en bostad. Problemet är alla som inte får lån i bank. De behöver en billig hyresrätt och några sådana byggs inte. Man bygger bara dyra bostadsrätter, och risken är att man förbygger sig.
Utbud och efterfrågan som inverkan på bostadspriser är sekundär.
Låt säga att det finns 100 hushåll som letar bostad. Netto. Dvs inte någon som har en bostad som de säljer, och sen köper en ny. För detta behövs inga nya netto. Den som har mest har 100mkr och den som har minst har 1mkr. Den som har näst mest har 99mkr. Om det finns 100 till salu på marknaden så kommer den dyraste och finaste gå för 100mkr. Den sämsta kommer gå för 1mkr. Snitt pris ca 50mkr. Finns det ett underutbud på säg 50, så kommer den dyraste att gå för 100mkr, och sen sämsta för 50mkr. Sitt 75mkr. Råder ett överutbud, säg 150 bostäder, så kommer den finaste gå för 100mkr, och den sämsta för 1mkr, snitt 50mkr. 50 bostäder blir aldrig sålda. Dvs snittpriset kan aldrig gå under 50mkr. Detta oavsett om marknaden är i balans, eller det råder ett överutbud. Detta är ren matematik. Frågan är om det råder ett underutbud? Njae, man måste ju rensa bort alla utan pengar. För de kan ju aldrig bjuda på nåt. Jag är skeptisk till att vi har ett underutbud.
Således är prissättningen nästan helt och hållet en funktion av bankernas lånelöften.
Tack för svar 🙂 Jag skrev inte att RB borde signalera slut på QE eller räntehöjning. Uttryckte ingen uppfattning i frågan, frågade bara vad du tänker kring att det är så det ser ut.
Men om jag ska säga något om min uppfattning om RB, generellt sett, så tycker jag att dom, och i synnerhet då Ingves, får oförtjänt mycket kritik. Han gör det han gör eftersom andra möjligheter inte finns. Dom som kritiserar hans val borde förklara varför de problem RB försöker undvika genom sin politik, inte skulle bli realiteter om RB valde en mer hökaktig linje.
Vad gäller bostadsmarknaden så tycker jag att det är ett spännande läge 🙂 Ser man till börsen så verkar bostadsbyggarna vara de första av konjunkturbranscherna att vända ner, och ser man till mediarapporteringen så kommer intressant rapportering nästan varje vecka. Reagerade lite extra över den här http://www.di.se/nyheter/har-okar-risken-for-overhettning/ eftersom det ändå handlar om delar av landet med gott om jobb, inflyttning, stor efterfrågan på bostäder m.m. Det har ju så att säga byggts en hel del, och byggs just nu en hel del, i långt mindre attraktiva delar av landet än så. Adderar högre ränta, förändrade regelverk för bolånetagare, en sämre konjunktur och avmattad befolkningsökning, så kan en del mindre attraktiva orter få det jobbigt.
Jag håller med till 100%
En fråga ingen heller ställer är: Ingves har lyft fram baksidan av myntet med det låga ränteläget. Han har också lagt fram förslag på åtgärder.bland annat skuldkvotstak (som enligt mig är det enda som egentligen behövs) I många år dessutom. Min fråga är? Varför skiter man i hans råd, varför görs inget?