Ingves höjer inte på många år

Ja det är vad helgens artikel i Svenskan handlar om.

https://www.svd.se/toppekonomer-kan-droja-flera-ar-innan-riksbanken-hojer-rantan

poängen är att han inte höjt och snart är vi recession, och då kan han inte höja. Så vi får snällt vänta och detta är ett stort misstag.

Det är två saker jag hänger upp mig på i artikeln.

1, Vi är på väg in i recession, utan att räntorna har höjts.

Jag skulle vilja veta mer vad de grundar detta på.

Ur ett historiskt perspektiv brukar världen inte gå in i global recession utan att vi har haft en period av stark konjuktur – tajt arbetsmarknad – stigande löner och inflation – stigande räntor och räntekostnade. Dvs recession är en naturlig konsekvens av högkonjunktur, av det enkla skälet att högkonjunktur leder till ökade räntekostnader, som i sig är skälet till sämre tillväxt och tillgångsvärden.

Nu tror man alltså att recession ska inträffa utan att detta händer. Det skulle jag vilja veta mer om.

Europa ser ut på samma sätt som vi. Usa däremot kör mer klassiskt mönster.

Tänker man sig att Usa rullar över i klassisk recession, vilket tack vare dess  storlek och omvärldensberoende, gör att vi alla andra hamnar i recession? Ja det är fullt möjligt faktiskt!

Det blir i så fall en rätt behaglig recession för vår del då vi slipper fastighets- finans kris, vilket är 10ggr värre. Anledningen till att vi slipper detta är för att räntorna är låga. En klassisk finanskris kräver högre räntor.

2, Marginell effekt av små höjningar

Det pratas alltid om att Ingves kan höja för att det ger bara marginell effekt. Men nästan aldrig någon förklaring.

Det många ekonomer tänker på är kronan. Den förväntas inte stärkas så mycket av en liten höjning, och en liten förstärkning tror man inte har 1, någon större inverkan på exportföretagens försäljning och 2, skapar någon större deflation genom lägre importpriser. Jag håller med om detta!!!!

Men de missar nåt annat. Jobben, och tillväxt!!!

Jag tänker så här.

Ingves höjer med 50 punkter. Alla marknadsräntor stiger lika mycket, ink bolånen.

Om Sveriges BNP är 4,600 mdr och den ökar med 2% så är det en ökning med 92mdr.

Om hushållens skulder ligger på knappt 4,000mdr (ex Brf)och räntekostnaderna ökar med 50 punkter så ökar räntekostnaderna med 20 miljarder. Låt säga att de får en direkt effekt på minskad konsumtion.

sverige kan då inte växa med 92mdr utan 72mdr. Eller tillväxten sjunker från 2% till c1,5%

Det finns en koppling mellan tillväxt och jobbskapande. Över tid verkar det vara sysselsättning = bnp – 1%. Dvs 2% bnp leder till 1% fler jobb.

antal sysselsatta i Sverige ligger på ca 5,5m människor. 1% ökning är 55,000 nya jobb.

Om tillväxten sjunker från 2% till 1,5% så sjunker sysselsättning från 1% till 0,5%. Det motsvarar 27,500 nya jobb.

Så den där marginaleffekten alla talar om… som är så liten att man kan strunta i den tydligen… kan motsvara cirka 27,500 jobb som aldrig skapas om Ingves väljer att höja räntan med 50 punkter. Det lär inte bli lättare att få löneinflation då, men framförallt för att vi går miste om jobben!

Det tycker jag är rätt synd särskilt som det är ytterst oklart vad en höjning för med sig för positiva effekter. En effekt vet jag. Det är nämligen alla besparingar svenska folket har insatt på banken. Tror det är ca1,500mdr i cash på ett ungefär. De har 0% ränta på dem, men bankerna deponerar dem till en kostnad om cirka 0,5% (dvs 3m Stibor). Så det kostar bankerna 7,5 mdr om året. Den kostnaden kommer de att slippa. Svårt att se fördelen med det! En annan fördel är lånelöftena krymper med den stigande kalkylräntan. Det gör att hushållen lånar mindre. Det är bra! Men det hade man enkelt kunna lösa på annat sätt. Ex genom skuldkvotstak.

Många tror att Riksbanken ser rent tekniskt på inflationen, när de säger att de inte vill höja. Vad Ingves borde säga istället för att gnälla om inflationssiffran är att: ”Eftersom vi inte ser några överhettningstendenser i Sverige så är vårt uppdrag att verka för att skapa förutsättningar för så hög tillväxt och så många nya jobb som möjligt. Att då motverka att det skapas 20-30,000 nya jobb lirar inte med vårt uppdrag och vad som borde ligga i samhällets intresse”. Då kanske fler hade fattat vad deras politik strävar efter.

Inflation är bara en parameter som visar på sambandet mellan tillväxt, jobbskapande och resursutnyttjande..något alla inte riktigt verkar ha fattat.

I veckan träffas Fed för att höja räntan. Det mest intressanta med mötet är huruvida framtida höjningar är starkt beroende av att  tillväxt, jobbskapande, löner och inflation upprätthålls… eller de kan tänka sig att fortsätta höja enligt plan även om de börjar svika?

Vi vet också att det är lättare att vara hökig om valutan är svag, som i FEDs fall, än för Draghi att vara hökig med en stark valuta. Svag valuta brukar också skicka upp pmi’s och optimism. Återigen ett skäl som gör det lättare att vara hökig.

Ur det perspektivet kan man även tänka sig att Ingves kunnat kosta på sig att vara lite hökigare vs Europa. Men det är en annan diskussion!

Vi har även Flash PMIs där jag med spänning väntar på var Euro area PMIs kommer ta vägen mot bakgrund av den starka Euron.

Avslutningsvis har jag ett råd till alla barnfamiljer. Per den 1 mars har man höjt bidraget med 200kr i månaden per barn. Någon gång i framtiden lär era barn flytta hemifrån. Vi vet inte var de tänker flytta och hur bostadssituationen ser ut då. Men få problem har visat sig vara så svårlösta som ett barn som inte klarar av att skaffa sin första bostad. Det kan påverka dem för resten av deras liv om de tvingas fatta beslut som påverkas av boendesituationen. Spara ihop barnbidragen, och låt dem vara en insats den dagen det är dags. Du kommer tacka mig!

ps. Ovan kalkyl lutar sig mot följ samband:

Löner% + Sysselsättning% = Köpkraft%

RealBNP + Inflation = Nominell BNP

Nominell BNP = Köpkraft%

Löner% = Inflation + 1%

Sysselsättning% = Real BNP% – 1%

Över tid verkar de här hänga ihop!

ds

 

 

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s