It’s different this time?

Ja det är ett uttryck som historiskt har kostat många en massa pengar. Det står helt klart.

Men låt oss konstatera. Både Stoxx600 och DAX stämde av Fib38 i Jan-16 uppgången i korrektionen tidigare i vintras. Nu nyligen har de retracerat sina Fib50% av samma rekyl. För någon som tror på stigande trend och klassiskt tekniskt skolad så är ju detta lockande. SPX har inte gjort lika vackra avstämningar men de får duga. Stänger OMX över 1,605ish så är det samma typ av signal.

En signal som säger att 1, Toppen i januari (för världsindex MSCI World NTR Index) inte är toppen i den här börscykeln 2, att bottnarna tidigare i vintras inte kommer att tas ut på lång tid och 3, vi troligtvis står inför en sista och femte våg.

Jag lånade nedan chart av Johnny på Carnegie…

Den visar att vi fick en väldigt allvarlig säljsignal i vintras. En säljsignal som de senaste 20 åren varit dum att gå emot. Men kanske den här gången är det annorlunda. Han hintar att bryter vi upp nu, så dödar det i princip denna signal. Titta på 2006, då var det nära. Men någon säljsignal blev det tydligen inte. Därefter blev det rally fram till sommaren 2007. Då toppade det ur, 18 månader innan recessionen var ett faktum. Det är alltså inte orimligt med en topp i januari i år, om vi sen får recession i januari 2020. Det är tvärtom väldigt rimligt. Dvs Börsen toppar ur innan konjunkturen. Konjunkturen toppar ur innan recessionen. Fungerar likadant på andra hållet. Börsen bottnar i god tid innan konjunkturen bottnar, och konjunkturen bottnar naturligtvis innan det blir bättre tider. Detta är själva grundskälet till varför det är så svårt att sälja på toppen och köpa på botten.

Men det verkar som om vi står och väger nu. Femte våg…. eller ny baisse och toppen är nådd?

Det beror på….

Det beror på om ”It’s different this time” eller ej?

På senare tid har det diskuterats två saker:

1, Kan vi hamna i en djup recession trots att vi har så låga räntor?

2,  Varför stiger inte lönerna trots att det är goda tider?

Låt mig klargöra. Vi har aldrig förut hamnat i en bred global recession utan att konjunkturen dessförinnan varit så stark att den har drivit upp löner, inflation och räntor. Så om vi får en djup recession, samtidigt som räntorna är historiskt låga. Då är det nåt nytt.

Lönebildningen har aldrig varit så låg efter så många år av tillväxt, med så pass låg arbetslöshet och så högt resursutnyttjande. Detta är också nytt!!!

Men låt mig redogöra för hur det hängt ihop historiskt.

1, Låga räntor och god konjunktur leder till tillväxt och  jobbskapande

2, Detta leder i sin tur till en tajt arbetsmarknad

3, En tajt arbetsmarknad leder till stigande löner

4, Fler i sysselsättning X stigande löner = ökad köpkraft

5, Pengar som konsumeras leder till stigande priser

6, Stigande priser leder till ännu mer tillväxt, jobb och välstånd

7, Men sen kommer det överhettningstendenser, och då börjar centralbanken höja räntan

8, Räntekostnaderna stiger för alla belånade och viljan att ta lån avtar. Viss mättnad har också infunnit sig efter många goda år. Tillgångspriser stiger inte lika mycket när räntorna nu börjat stiga.

9, Lönerna fortsätter att klättra i spåren av en tajt arbetsmarknad, men tillväxten planar ut och ner.

10, Konjunkturen viker av… vi går in i lågkonjunktur. Consumer och Business confidence vänder ner. Räntorna är höga, vinsterna viker av. Börsen kraschar.

11, Centralbankerna sänker räntorna kraftigt, vilket får effekt på räntekostnaderna. Men konjunkturen tar inte fart för att sparandet ökar. Det gör det för att hushållen är deprimerade. Därför lånar ingen heller. Trots att räntorna är låga. Bankernas vilja att låna ut är också låg.

12, Konjunkturen vänder upp med en fördröjning, dels för att räntorna är låga, men dels för att det råder en omvänd mättnad, dvs ett uppbyggt behov av att konsumera och investera igen.

Enkelt uttryckt.

En tajt arbetsmarknad som genererar stigande löneinflation har alltid varit en del av den här ekvationen. Idag sägs arbetsmarknaden vara tajt. Men hur kan den anses var det om inte lönerna stiger? Kanske beräknar vi tajtheten fel tänker jag?

Frågan är då, kan vi trilla in i recession utan löner, inflation och fortsatt låga räntor? Jag önskar jag kunde säga JA, men jag kan inte förklara mekaniken bakom.

Så åter till Femte vågen, eller fortsatt nedgång inför recession 2020. Jag tror det handlar om lönerna kommer ta fart eller ej. Gör dem det, är jag rätt säker på att femte vågen är rätt körd. Gör dem inte det… då är oddsen rätt stora.

Det finns många skäl till varför lönerna skulle hålla sig låga, trots sk. tajt arbetsmarknad.

1, globalisering

2, digitalisering (ehandel, robotisering osv)

3, hög skuldsättning

4, demografi

5, höga reallöner

6, svaga fack förbund

7, lönsamhetsorienterade bolag

8, okvalificerade jobb i tjänstesektorn

osv osv osv

Men betyder det att lönerna aldrig kommer att ta fart? Vad händer om/när arbetslösheten i USA ligger på 0%? Kan vi nå dit?

Jag hatar uttrycket ”its different this time”. Men det kan ändå vara värt att diskutera eftersom vi potentiellt står inför ett 25% rally/ 25% nedgång  närmaste året. Eller vad säger ni?

ps. Många tror att dollarn ska kunna stärkas med 10% framöver. Det gör mig orolig. Då det finns en risk att det beror på en eller tre saker:

1, att dollarn stärks samtidigt som räntorna faller = risk off

2, att dollarn stärks samtidigt som räntespreaden mot omvärlden stiger ytterligare. Betyder att Philips börjar fungera vilket förr el senare leder till dålig börs

3, att dollarn stärks, att räntorna står stilla men inflationen vänder ner… troligtvis bra börs

ds

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till It’s different this time?

  1. Toscananext skriver:

    Wow, hittade för första gången din blogg. Mycket att läsa! Tack! Kul! Visst är det different this time…precis som alla ggr tidigare…. Hälsningar T http://toscananext.blogspot.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.