Ingves har rätt i sak – men i praktiken kan det bli knepigt

OMX testade av Fib38 några gånger som höll, och sen vände det ner. Idag stängdes gapet på 1,514. Inte helt oväntat. USA stängde nåt svagare ikväll så risken är påtaglig att det fortsätter ner imorgon. SPX har gap på 2,685 som gärna får täppas till. Särskilt om vi ska upp längre fram så är det alltid skönt att inte lämna några gap efter sig. Dax och Stoxx ser ut som Omx typ.

Många funderar på om rekylen är över och det är dags att återuppta björnmarknaden. Jag tillhör ju dem som inte tror det. Jag tror vi står i begrepp att fullborda korrektionen, för att sen fortsätta upp. Sen om den fullbordas genom en högre botten än 1,474 eller rent utav en lägre (gärna 1,460 som är 50%Fib av Jan2016 rörelsen) vet jag inte. Det spelar inte så stor roll. Däremot är jag spänd på testet av 1,575-1,595 längre fram. Där står som tidigare sagt det stora slaget mellan köpare och säljare. Man skulle kunna förenkla det genom att säga: Om USA är i recession 2020 så kommer motståndet att hålla. Annars inte. Men om det verkligen är fara och färde idag så skulle alla kasta sig över den Amerikanska 10-åringen varpå den skulle falla klart under 3%. Det hade varit marknadens sätt att säga att detta är en äkta risk-off miljö, och det hade varit marknadens sätt att säga att recessionen (och väsentligt lägre vinstnivåer) ligger där och lurar 12-18 månader bort. Men 10-åringen beter sig inte så! Inte ännu!

Dollarn är annars den stora snackisen. Den är stark utan någon egentligen superanledning. Relief över att Mid term är över? Italienskt budgetbråk? Njae, jag tror nog att det är flöden. Dvs korrektionen i USA lockar över flöden till amerikanska tillgångar, såväl räntor och aktier, med motivet att går allt åt skogen, så brukar USA klarar sig bättre (mycket pga stark dollar), och fortsätter det upp så finns det goda skäl att tro USA återigen kan bli en outperformer. Vad beträffar dollarn så hoppas och tror jag att den håller på att fullborda hela rörelsen sen 1,26 Eur/Usd. Kanske kring 1,11:ish. Vänder det inte där så väntar återtest av 1,05 och då är vi i en klassiskt risk-off miljö, med stora problem på halsen.

Den näst största snackisen är oljan. Brenten var nere och vände under 70. Men stängde på rätt sida efter att OPEC meddelar att man tänker dra ner på produktionen. Men nu handlas den under igen. Efterfrågan kommande 12 månader kommer inte att vara lika stark som de senaste 12 månaderna. Visst, men samtidigt tror jag att OPEC har alla skäl i världen att balansera utbudet mot efterfrågan, och därmed se till att lagernivåerna inte drar som sist. Det kostade för mycket och fick inte de amerikanska tillverkarna på fall som man tänkt sig. Samtidigt ligger Trump på, och jag undrar vilket inflytande han har i realiteten. Dollarn är dessutom stark. Det är bättre med en svag dollar. Att oljan bryter 70 betyder inte fritt fall. Redan vid 65ish finns starka stöd och är köptilllfälllen. MEN det betyder att vi sätter en lägre botten, vilket gör att den fina trend som pågått sedan förra sommaren är bruten. Det betyder alltså att 87usd var en sannolik topp. Det betyder snarare en konsoliderande marknad kring 65-87 med medelvärden kring 75 framöver. Det är förvisso mumma för oljebolagen som tjänar pengar som gräs samtidigt som många håller igen på Capex. Så sektorn behöver inte gå så illa aktiemässigt. Tvärtom. Men det handlar mer om att köpa och sälja vid rätt tillfällen än Buy and Hold typ.

I veckan har vi inflationsdata från Sverige, Europa och USA. Vi har även bostadspriser från Sverige, samt Retail sales, Empire FED och Philly Fed från USA.

Ingves var ute och snackade i förra veckan. Han menade att bolåneräntorna kommer att fördubblas kommande åren. Givet att deras prognoser slår in.

https://www.di.se/live/ingves-bolanerantorna-kommer-att-fordubblas-kommande-ar/

Hur tänker han? Jo snitträntan för ett rörligt bolån ligger idag på 1,5%. Den ska alltså stiga till 3%. Givet att bankerna historiskt har haft ett påslag på 100-200 punkter så borde vi kunna räkna med 100-150 punkter påslag. Det innebär att Stibor 3m ska stiga till 1,5-2%. Vilket implicit innebär en styrränta på lika mycket.

Givet att lönerna idag taktar på ca 2,5% vilket implicit innebär en strukturell kärninflation på 1,5% så är det inte orimligt att säga att en centralbank som vill Neutralisera penningpolitiken höjer till 1,5%. Dvs en neutral real styrränta som vare sig stimulerar sparande ELLER stimulerar till att låna och konsumera. Dvs det FED gjort senaste två åren.

Så långt håller jag med honom. Han gör bara sitt jobb. I teorin alltså!

Men det finns ett antal problem:

  1. Om Usa är i recession 2020, så kommer även 2019 vara ett stormigt år på kapitalmarknaderna då de prisar in vinstfallet låååångt innan vi börjar se vittring av det. I den miljön påverkas Europa negativt på många sätt, och Ingves lär bara hinna höja två gånger till noll-ränta.
  2. Sverige håller på att bromsa in redan. Byggsektorns inbromsning slår igenom nästa år .  Två räntehöjningar a 25 punkter, en i december, och en under 1H19, kostar c0,5% i tillväxt. Om tillväxten trilllar ner mot 1,5% och jobbskapandet till 25,000 nya jobb. Då blir det inte heller mer än två höjningar.
  3. ECB. Europa är redan inne i soft patch och jag är klart skeptisk till att lönerna verkligen kommer att ta fart. Av många skäl. Gör dem inte det så lär knappast inflationen göra det heller. Ok, den kan temporärt lyfta till som högst 1,5%. Hur aggressiv är Draghi då? Ingves 2×25 höjningar kan ta Euron till under 10kr igen. Det är Ingves bekväm med. Men om han ska fortsätta att höja upp mot 1,5-2% utan att Draghi är med på vagnen så kommer kronan gå mot 8kr, och totalt pungslå vår handelsbalans, tillväxt, jobbskapande… och slutligen inflationsförväntningar. Är det rimligt.
  4. Den näst viktigaste punkten. Idag ligger lägenhetspriserna på c100,000kr per kvadrat på Östermalm. Om Ingves höjer med 25×2 så är min prognos att priserna trillar ner mot c85-90,000kr per kvadrat. Det slår mot fastighetssektorn, det slår mot business och consumer confidence. Höjer han från 0 till 1,5% och jag gör min klassiska härledning med bostadsobligationer-kalkylränta-lånelöfte-priser så hamnar man på 60-65,000kr per kvadrat. Ja ni fattar vad effekterna blir.
  5. Den viktigaste punkten. Vid en styrränta på 1,5% så ligger det rörliga lånet på 3%. Men alla hushållslån är inte rörliga, några är bundna. Dessutom har vi blancolån, billån och annat. Låt säga att hushålllens skulder om 4,500mdr kr (ink brf lån) kostar 3,5% om året. Optimistiskt räknat. Det är c160mdr i räntekostnader. Som andel av hushållens inkomster så utgör det ca 10%. Mindre till annat kan man säga :-). Det är också vid denna nivå historiskt som vi tvingats in i recession med en viss fördröjning. På andra marknader finns det gott om liknande exempel. Det här är enkel matte.

Jag förstår Ingves. Han har rätt i sak. Dvs att Sverige mår hyggligt bra, och en neutral penningpolitik är att föredra. Inflationen är ännu inget hot, för att lönerna inte är något hot. Men den kanske kan bli det på sikt med tanke på att sysselsättningsgraden och RU indikatorn är på så hög nivå. Men det har dem varit ett tag. Skulle de fart, så blir han snarare tvingad att agera och då räcker det kanske inte med en neutral politik utan en åtstramande. Där är vi inte ännu och det är inte säkert att vi kommer dit. Men en neutral politik är fullt rimlig. Jag håller med. Synd bara att det finns 5 rätt viktiga skäl, som gör att det kanske inte är praktiskt möjligt. Lycka till säger jag bara! Jag förstår din frustration. Tänk att inte kunna höja med mer än till 1,5% utan att ekonomin tvärbromsar tack vare att skuldsättningen är så hög.

Även Thedeen från finansen var ute

https://www.di.se/analys/erik-thedeen-sverige-ett-drivhus-for-skulder/

Han lyfte fram det jag pratat om i många år. Dvs att de flesta hushåll klarar väsentligt högre bolåneräntor, sett till NUVARANDE inkomster. Man lämnar inte gärna sin bostad med en restskuld till banken. Fast när stigande räntekostnaderna trycker undan konsumtion och investeringar (vilket också är kopplat till fallande biz och consumer confidence då högre räntor ger lägre fastighetsvärden) så sjunker tillväxten kraftigt, och folk blir av med jobben. När de som blir av med jobben får 18,000 brutto istället för 38,000 brutto….. då är det inte säkert att de kommer klara sina lån hur gärna de än vill, och fastighetskraschen kommer som ett brev på posten. Absolut kommer Ingves sänka räntan kraftigt i den här situationen. Men skadan är redan skedd. Utlandet som sitter på stor del av finansieringen av bostadslånen, genom bostadsobligationerna, kommer att vräka ut dem. Trots att Ingves sänkt räntan. På räntespråk säger man att spreadarna stiger. Räntemarknaden gillar inte stigande spreadar, och säljtrycket lär bli ännu värre. Det blir självuppfyllande. Ingves räntevapen att vilja att stötta skuldtyngda hushåll och en krisande fastighetsmarknad riskerar att inte fungera. I detta läget tror jag att han lanserar QE med inriktning på att köpa svenska bostadsobligationer (dvs köpa när utlandet kränger). Detta kommer till slut att ta oss ur krisen, men det kommer vara rejält painful under en längre tid. Regeringen, oavsett vilken, kommer dessutom köra expansiv finanspolitik. Det gör att vi kan ta oss ur en recession, men inte undvika den!

Så det här med att säga att bolåneräntorna kommer att dubblas om nåt år…… javisst kan det hända, men helt enkelt är det inte.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för nedan krönika. Lindvall lyfter fram många av riskerna jag belyst i många år

https://www.realtid.se/kronika/fastighetsfesten-gar-mot-sitt-slut

Jag vill kommentera några av hans punkter

1, Hög skuldsättning. Yes det är såklart ett problem om räntorna stiger med 200 punkter. Men det är som sagt inte säkert att de gör det.

2, IFRS. Ja loan/value ser ju bra ut idag. Men kommer se risig ut vid 1,5 styrränta för många. Men det kräver ränteuppgången

3/4 Skatteregler, som begränsade ränteavdrag. Ja det är negativt men om räntorna inte stiger så kommer effekten att vara hanterbar.. tror jag

5, Obligationerna börjar prisas normalt sett till kreditrisk osv. Detta är ett MYCKET stort problem, även utan en större räntehöjning.

Developers med high yield bond finansiering ska vi inte tala om…. de är körda. Förmodligen redan vid 0% styrränta. Om Östermalm kostar 85´, vad ska det kosta utanför stan? Vad försöker man sälja till idag. Hur bra går det? Fortfarande tveksam? Korrigera gärna för skuldsättningen som oftast är hög i nya föreningar, och låg i gamla.

Trevlig kväll!

 

ps. Visste ni att för att inte riskera förlustser i aktiemarknaden måste man minst ha 10 års horisont. För att få en okej avkastning måste man minst dedikera 15-20 år. Åtminstone om historien får utgöra en guide…

https://blogg.nordnet.se/garanterad-avkastning/?utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

ds.

 

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ingves har rätt i sak – men i praktiken kan det bli knepigt

  1. Stefan Johansson skriver:

    På tal om den absoluta räntenivå och inte bara det relativspel som alla riksbanker och förståsigpåare försöker gömma sig bakom – inte minst vår egen Ingves. Killen på videon har var jag förstår rätt bra koll på tillvaron (:-)) och bygger sin tillvaro på är-värden och inte bör-värden som är så populärt bland de som inte vågar ta de svåra besluten (t.ex. att tvinga ett land och dess företag att ha en underliggande produktivitetsutveckling som motsvarar det uttag folket kräver, alternativt att folket får lära sig att anpassa sig till den nedflyttning till division 2 som är på gång i västvärlden). Räntans absoluta nivå har ABSOLUT betydelse!!
    https://www.realvision.com/stanley-druckenmiller-interview?utm_source=NonTV&utm_medium=email&utm_campaign=20181113_TVSD_DKU_EM_RV_W3_L1

    • GaStan skriver:

      Sorry att jag inte hunnit titta på den här tidigare… men han är mäktig. Dock lite old school…. behöver inte vara fel såklart, men måste inte vara 100% rätt heller!

      Men visst har de en poäng. Problemet som jag ser det är inte låga räntor. Jag tycker låga räntor är helt ok fram till ekonomin repat sig och börjar nå full kapacitet…. problemet är vilka skulder som tillåts byggas upp. Många tror att låga räntor = mycket skuld, och höga räntor är motsatsen. Men det går att reglera skuldsättningen. Det borde man gjort!!!!

      Produktivitetsutveckling har blivit en svår parameter att mäta framgång…. mycket av digitaliseringens och globaliseringens effekter fångas inte av produktivitetsmått, där det handlar om vilket kapital som binds och output. Att varor är av högre kvalitet till lägre pris, fångas inte heller. USA, liksom Sverige är tudelade. På vissa håll är vi ledande, som ex inom teknik, spel- musik industri etc…. men inom klassisk tillverkning har vi tappat. Frågan är om det är så dåligt. Inte så säker på det!!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.