Har det vänt?

Ja den frågan fick jag idag. I förgår var man orolig och tekniskt negativ, och nu är man helt plötsligt positiv. Är det seriöst? Tja, ändras informationen så måste man kunna ändra sig. Men har jag ändrat mig? Nej det har jag inte.

1, 10-åringen är viktig. Så länge som den är under 3% så har risk off miljön övertaget, och då kan de komma nya säljvågor

2, Rent tekniskt vill jag ta mig förbi 1,550-området. Först då känner jag mig säker på att sub1,450 nivåerna bara var en sista avskakning av svaga händer

3, CNY får gärna vända ner igen. Så länge som den är nära 7 så är det marknadens sätt att säga att inget är löst på nåt sätt, och då kvarstår handelskonflikten som en blöt filt över sentimentet. Jag vill särskilt lyfta fram sentimentsfaktorn som viktig här. Handelsbråkets inverkan på världskonjunkturen, och dess förmåga att tvinga in oss i recession som grovt överskattad.

Jag hoppas och tror att vi kan skaka av oss baissigheten. Det lirar också med säsongsmönster. Men jag vågar inte positionera mig för det riktigt ännu. Det kommer alltid kännas snopet när köpsignalerna infinner sig, men det kommer kännas bra när de inte gör det.

Det kom svenska inflationssiffror idag. Kärninflationen kom in på 1,4% mot Riksbankens förväntningar på 1,7% och fg 1,5%.

Givet att lönerna ligger på 2,5% så bör kärninflationen ligga på 1,5%. Lägg till en svag krona och jag förstår Riksbankens prognos. Det här svagt. Sverige kanske bromsar in snabbare än väntat? Samtidigt ska man inte hänga upp sig på en enskild månad. Men faktum kvarstår. Svensk byggindustri med kringliggande branscher bromsar in. Det lär kosta 1%. Europa går  svagt, det kostar export trots svag krona. Ingves höjningar kostar lika mycket i tillväxt som höjningarna är stora. Svensk tillväxt kan lätt trilla ner mot 1-1,5%. Jobbskapandet lär inte bli bra. Högst 25,000 nya jobb. Ny regering. Not fun…. men ingen recession. Inte så länge som vi betalar 1,000kr efter räntebidrag på varje lånad miljon. Vilket leder oss in på nästa ämne, kommer Ingves höja? Ja det kommer han!

Ni måste dela upp Ingves beslut i tre delar

1, Att höja för att kyla ner ekonomin, där inflationen är ett problem. Där är vi inte på långa vägar. Har inte varit sedan 2008.

2, att normalisera penningpolitiken då vi inte är i kris (dvs neutralisera realräntan definierat som styrränta minus kärninflation = 0) . Detta arbete har påbörjats genom att avslutandet av QE. Räntan har dock inte rörts och det är inte säkert vi kommer göra det heller. Det beror på hur det ser ut efter vår soft patch. Efter räntan höjts så inleds QT. Men det är lååångt dit.

3, normalisera penningpolitiken vis a vis ECB, vilket är särskilt gynnsamt när kronan är svag vilket den är nu.

Det är av detta skäl som han höjer i nästa vecka med 25 punkter och förmodligen gång till i vår. Då är punkt 3 avbockad. Att tillväxten mattas, att inflation och löner inte lyfter har inte med detta att göra. Det påverkar bara punkt 1 och 2. Däremot skulle kronan stå i 9kr i vår… ja då lär höjning nummer två utebli. Men det känns inte så troligt.

Det kom även inflationsdata från USA. core CPI kom in på 2,2 mot väntat 2,2 och fg 2,1%. Sett till löner och core PCE tycker jag att den är lite låg och borde stiga nåt. Alt ska core PCE ner? Den historiska skillnaden mellan core PCE och CPI har legat på 0-0,5%.

Fed ska vara nöjda, de ligger på målet. Frågan är vad som händer om de fortsätter att höja samtidigt som vi går in i soft patch? Därför tror jag att nästa veckas höjning också kan vara den sista… men vi får se. Jag säger som Powell, ”I am data dependent”

Trevlig kväll

/Jonas

 

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Har det vänt?

  1. Rentan skriver:

    Tror du stockholmsbörsen har prisat in en normalisering av räntan?

    • GaStan skriver:

      Om du med normalisering menar från -0,5 till 1,5%…. så ABSOLUT Inte!

      Dels för att det kommer trigga recession i vårt land, vilket gör att vinsterna faller och arbetslösheten stiger, och fastighetsvärden sjunker… så nej. Absolut inte.

      Min nivå på OMX den dagen recession ska prisas in ligger 850-1,000 och bör inträffa mellan Jan2020-Mars2023.

  2. Lars skriver:

    Alltid trevligt att läsa din blogg! Tack för ditt engagemang!
    Du skriver ”CNY får gärna vända ner igen” Är det valutaparet USD/CNY du syftar till? Alltså du ser helst att USD försvagas mot CNY för ett mer avspänt förhållande i handelskriget?
    Skulle vara tacksam om du kunde utveckla varför just en svagare USD förbättrar handelskonflikten.
    Med vänlig hälsning
    Lars

    • GaStan skriver:

      Tack för de värmande orden.

      Kinas valuta Yuan är peggad mot dollarn. I takt med att USA höjer tullarna på en kinesiska varor så blir de ju dyrare för en Amerikanska importör. Men eftersom Kina har försvagat valutan i motsvarande storlek så har alltså inte kinesiska varor blivit dyrare ur den Amerikanska importörens perspektiv, och därför bör hans aptit på kinesiska varor allt annat lika vara oförändrad.

      De gör detta för att efterfrågan inte ska vika alltså. Dock kostar det ju Kina att skriva ner sin valuta.

      CNY/USD har gått från c6 till 7…. MEN efter G20 så började den stärkas något, eller ännu viktigare, den fortsatte inte försvagas över 7, vilket hade varit kvittot på ett havererat G20 möte. Dvs det var marknadens sätt att säga att handelskonflikten inte kommer att förvärras, utan snarare gå i rätt riktning.

      Det är alltså inte primärt en svag dollar, utan en stark CNY som är ett kvitto på att handelskonflikten INTE förvärras. Detta borde vara bar för sentimentet, som alltså är bra för börsen.

  3. Jonas skriver:

    Läser att Borg inte tycker att Ingves ska höja….

  4. Leif skriver:

    Enligt min mening har det dykt upp ytterligare en anledning för Ingves att höja nästa vecka. Då syftar jag på budgeten med sänkt brytpunkt för statlig skatt samt utökat jobbskatteavdrag. Detta bör ge extra konsumtion vilket till viss del även slår igenom i prishöjningar dvs inflation.

  5. Jacob skriver:

    Tack för intressant läsning.
    Skulle du vilja förklara varför man påbörjar räntehöjningar innan QT och inte tvärtom? Likadant i USA, iochmed att man är på okänd mark och inte riktigt vet vad som händer när man slutar fylla på bålen.. Om jag inte minns helt fel så talade de i ett avsnitt av makrorådet att man skulle kunna likställa x% QT med den åtstramande effekt en räntehöjning har, eller är jag ute och cyklar?

    En annan fråga ang FED, kan det vara så att de har höjt för mycket (+ QT)? Alternativt att kommande 25 punkter är droppen som får bägaren att rinna över?
    Tack på förhand!

    • GaStan skriver:

      Tre bra frågor

      1, skulle du investera i en obligation som ger 0% när inflationen är 2%. Eller en obligation som ger 2% när inflationen är 0%? Enkelt val eller hur! QT handlar inte bara om att Fed mfl slutar köpa obligationer, utan de förnyar inte de som förfaller utan tar bara pengarna. Pemgarna kommer av att Treasury sålt nya bond till privata marknaden. För att privata sidan ska vilja teckna sig för nya bonds måste realräntan vara okej. Därför höjer de första och kör QT sen.

      2, QT påverkar inte räntan utan spreadar. Dvs om Fed justerar styrräntan så följer korta räntor efter. Men långa räntor har de inte pli på. Om de inte går in och köper långa obligationer i marknaden. Då pressar de ner spreaden mellan långa och korta papper. När man kör QT kan man tänka sig att spreadarna över tid går isär igen. Normalt sett är det även kreditriskspreadar också. Dvs räntan för en bostadsoblis är högre än en statsoblis. En företagsoblis ligger högre än en bostadsoblis. Men om Fed, Ecb el nån annan köper bostads-företags papper så trycker de ner spreadarna även där. QT normaliserar dessa spreadar.

      3, ja du, det är en bra fråga. Jag har tittat på relationen skuld x ränta i förhållande till inkomst när bägaren så att säga rann över senast. Det var under 2007 när Fed höjde till 5,25%. Räntekostnaderna som skapades då pajade systemet. Idag är skulderna högre, mest tack vare att statsskulden har dubblats. Men även inkomsterna är ca 30% högre. Detta gör att räntan som skickar in dem i recession borde ligga på ca 3,5%. Där är vi inte ännu. Men det betyder ju inte att de 8 höjningarna man gjort hittills inte känns, för det gör dem. Tillräckligt för att skapa en inbromsning, men kanske inte tillräckligt för att skapa recession. Det beror också på var inflationen tar vägen, som beror på lönerna. Traditionellt brukar man säga att när lönerna väl börjar röra på sig i slutet av en konjunktur går de inte att stoppa, och därför tvingas Fed höja mer än motiverat. Jag är inte säker på att detta sambandet stämmer än idag. Time will tell

      • Jacob skriver:

        Tack för ditt svar!

        3,5% har du då endast tagit höjd för skulder o löneskillnader? Förutom skulder o löner så har ju globaliseringen tagit fart sen 2007, företag idag har ju betydligt lägre marginaler än då vilket borde få att endast en liten minskning av konsumtion, pga högre räntekostnader, kommer sätta snöbullen i rullning (lägre konsumtion->lägre vinst-> kostnadsbesparingar -> ökad arbetslöshet -> etc)

        Tack igen! Ser fram emot mer läsning!

      • GaStan skriver:

        Företagssidan tittar jag inte alls på…. då de bara är en sidoeffekt. Vad jag menar är att alla produkter och varor ytterst bara kan slutkonsumeras av två aktörer, hushåll och staten. Dvs så länge som staten och hushållen shoppar och investerar, så mår företagen rätt bra även om de skulle ha rätt tajta marginaler. Omvänt kommer företagen gå dåligt, om stat och hushåll slutar att shoppa, även om de haft bättre ”marginaler”. Ett företag är aldrig slutkunden.

        därför tittar jag på hushållen + statlig skuld. Sen ställer jag det i relation mot hushållens samlade brutto inkomster, då det även är dem som finansierar skatterna till 85%. Tänk inkomstskatt, sociala avgifter och moms.

        Den effekten du är inne på stämmer. Men det gäller efter att räntekostnaderna sabbat konjunkturen, så är de delarna med och bidrar till recessionen. Men de aldrig själva ursprunget till att lågkonjan tar fart.

  6. Martin skriver:

    Tolkar jag dig rätt att du tycker det känns mindre troligt att kronan står i 9 kr till våren och att en andra höjning därmed uteblir, dvs du ser ytterligare kronförsvagning fram till ett eventuellt räntebesked till våren?

Lämna ett svar till Lars Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.