Viktig vecka

Under årets första två månader ökade de Svenska lönerna med 2,5% i årstakt. Det är samma takt som rådde under hela 2018. I februari ensamt var de upp med 2,4%. Löneökningstakten i Sverige ligger faktiskt på i snitt 2,5% sedan 2013. Steady as a rock!

http://www.mi.se/press/nyheter/2019/04/loneutvecklingen-till-och-med-februari-2019/

2,5% lönetakt lirar med 1,5% kärninflation. Så över tid kan man inte förvänta sig nåt annat. Givet att bygg- och exportsektorn inte är jättepigg, så lär nästa avtalsrörelse inte föra med sig andra löner än de vi har idag. Därför är det rimligt att anta att lönetakten även framgent kommer ligga på c2,5%. Därför bör inte Riksbanken eller någon annan vänta sig någon annan inflation än c1,5% över tid. Visst, kraftiga rörelser i kronan bör rent modellmässigt ge viss inverkan. Samtidigt har senaste kronförsvagningen inte gjort det. Riksbanken tror på 2,7% i lönetakt i år. Den är nedreviderad från tidigare högre nivåer, och den lär behövas revideras ner igen. Lönerna är vad de är, och jag vet ärligt talat in vilket typ av 1, tillväxt i kombination med 2, sysselsättningsgrad, som krävs för att lönerna ska börja krypa uppåt. Det känns som det är långt kvar. Kontentan kvarstår…. Ingves, säg att jag är en gubbe som kommer från framtiden, rättare sagt år 2024, och jag vet med facit i hand att inflationen kommer ligga kvar under 2% under alla år trots att tillväxten fladdrar runt en hel del. När du nu vet detta: Vilken strategi är lämplig, frågar jag. Svaret är givet. Han kommer säga. Det är enkelt. Då behöver jag bara förhålla mig till Draghi. Ligger Draghi kvar på 0%, så kan inte jag höja till 1% för då kommer kronan kosta 8,60euro, och det funkar inte. Så givet att Draghi ligger kvar, så ligger jag kvar. Höjer Draghi, så höjer jag.

—————————-

Det pratas mycket om hur fattiga alla är i Sverige pga av den svaga svenska kronan.  Därför är det intressant med Swedbanks senaste uträkning som visar att svenska löntagare har fått 41% mer i plånboken senaste 15 åren, efter skatt OCH efter prisökningar.

https://www.di.se/nyheter/lontagarna-har-fatt-mer-att-satta-spratt-pa-stora-standardhojningar/

Det är ca 2,3% om året!!! Not bad. Det handlar dels om jobbskatteavdrag under Reinfeldts tid. Skatten är lägre. Men det handlar också om att trots att lönerna ökar långsamt, har priserna ökar ännu mer långsamt.

Man kan dra detta ytterligare ett steg, och titta på disponibelinkomster efter räntekostnader. Nu är det ju inte alla som omfattas av detta, men på aggregerad nivå slår det in. Då ser det ännu bättre ut pga låga räntor. Detta trots större lån.

Jag har skrivit om det här tidigare, Kontentan är: Trots att löneökningarna senaste 15 åren varit små, så har vi haft mer pengar än någonsin att spendera på ren konsumtion TACK VARE 1, jobbskatteavdrag 2, låga prisökningar och 3, låga räntekostnader.

Sen vad säger det här om framtiden? Inte ett skit. Skulle priserna börja dra, och så även räntekostnaderna, samtidigt som skatterna inte sänks. Då vänder kalkylen lika snabbt som den såg bra ut!

Faktum är att Ingves tycker det är ett problem med låg inflation. Han ska vara glad över låg inflation. Det är tack vare den som svenska löntagare haft en disponibel inkomst efter räntekostnader som ökat, på aggregerad nivå, med minst 4% om året. Hade vi haft strukturellt inflation över 2% under den här tiden så hade det aldrig sett ut så här.

———————————


Kärninflationen i USA, mätt som Core PCE, kom precis in på 1,6% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,8. Så här med facit i hand är det därför inte så konstigt att FED så radikalt kunde ändra policy i januari. Inflationen är inte längre ett problem. Faktum är att med styrränta på 2,25/2,50 så kan man säga att FED erbjuder spararna positiv realavkastning, vilket manar till sparande, inte konsumtion. Därför kan man säga att FED numera bedriver en åtstramningspolitik. Det får kanske en och annan att tänka på räntesänkningar. Njae, för det första handlar inte en eventuell sänkning om nuvarande inflationstakt, utan vad den kan tänkas bli i framtiden. Givet att rapporterna trillar in okej, under ett kvartal som skulle vara det sämsta, på randen till recession, samt att sentimentsindikatorer vänt upp och tillväxt för 2H19 ser riktigt hyfsad ut så kommer FED att avvakta. Tillväxt i höst norr om 2% samt jobbskapartakt norr om 100k kommer göra att man INTE sänker. Det finns ytterligare en faktor, lönerna. De ligger ju fortfarande på 3%+ vilket lirar med 2%+ core PCE. Därför är det troligt med en konvergering mellan löner och core PCE senare i år. Det borde debatteras mer om detta. Men folk är väl inte intresserade. På fredag kommer jobbdata från USA. Stay Tuned!

 

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Viktig vecka

  1. Leif Andersson skriver:

    Det var nyligen en jämförelse mellan de nordiska länderna som visade att en dansk normalfamilj har 15 000 kr mer över per månad än en svensk. Bl.a. är lönerna ca 60% högre. Hur förklarar du detta?

    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=185&artikel=7160785

    • GaStan skriver:

      Danska kronan är ju knuten till Euron, så deras penningpolitik är lika med ECB, dvs nollränta och enorma QE program. Danska ekonpmin har likt den svenska vuxit starkt senaste 10 åren ur ett euro perspektiv. Detta har medfört att arbetslöshet och sysselsättningsgrad är lägre än i Sverige. Den tajta arbetsmarknaden har pressat upp lönerna. Dock utan att dra med sig kärninflationen.

      • Leif Andersson skriver:

        Precis och det visar att vi borde peggat SEK mot EUR istället för en folkomröstning där alternativen bara var att antingen införa EUR eller behålla SEK med en kurs utan koppling mot EUR. Det finns med andra ord inga belägg för att man måste depreciera sin valuta som Ingves och göra medborgarna fattigare för att uppnå tillväxt. Den stabilitet som en pegg mot EUR medför ger tillväxt genom stabilitet som i mycket kompenserar för depreciering av valutan.

      • GaStan skriver:

        Intressant diskussion det där med att pegga sek mot euro… det är ju ett sätt att kastrera Riksbanken och ärva Draghis politik.

        Bulgarien har peggat sin valuta också mot Euro, och de har som export nation varit rätt framgångsrika.

        På ett sätt är det fair, dvs vår största kund är Europa och vi vill handla med dem på lika vilkor. Dvs inte valutadopade vilkor. Som du märker så är det många som klagar nu, men inte Svenskt näringsliv som främst företräder de stora exporttunga bolagen, eller de utländska turisterna i Sverige. När kronan stod i 8,50eur då var det ett jäkla liv från de här. Men dagens kritiker var tysta som möss.

        Allt sånt kackel slipper man. Alla tvingas tävla om bäst produkt till bäst pris… inte valutadoping åt endera håll.

        Nackdelen med att ärva någon annans penningpolitik är att den inte alltid passar sin egen situation. Kina har semi peggat sin mot dollarn. Det funkade inte så bra när Fed höjde 9ggr. Det skapade problem som tvingade dem justera peggen.

        Under 00-talet hade Irland kraftig högkonja, men portugal hade extremt dålig konjunktur. De behövde olika penningpolitik, men fick samma av ECB. Vad är det som säger att vi i alla lägen behöver samma politik som Europa. Inget!!!

        Jag ogillar inte tanken, men det är ingen holy grail

        Vi måste samtidigt vara pragmatiska kring det som händer nu. Europa växte med 1,2% i q1. Vår kund är svag. Han handlar redan mindre av oss än vanligt. Hur mycket mindre hade han handlat av oss om kronan kostat 8,60euro? Det hade inte varit bättre så mycket kan jag säga.

        Någon kanske tänker, det berör bara stora export företag, inte mig. Men det är en riktigt korkad tanke, för det påverkar alla genom spridningseffekter.

        Det är därför som den här valutadislussionen blir lite trälig för att den är så förenklad. Ingen räknar, ingen ser till totala nettoeffekter. Så länge som man inte kan lägga fram en beärkning över totala nettoeffekter så har de tyvärr inte min respekt. Det är för grunt, för simplifierat. Tyvärr!!

        Hur många färre jobb hade funnits i Sverige om kronan stått i 8,60eur? Om man kan svara på de positiva effekterna borde man även kunna svara på de negativa!

  2. jakethesnake321 skriver:

    Vid vilken kronnkurs vs euro blir du orolig? 11kr ,12kr …15kr?

    Jag tycker de känns obekvämt redan nu…

    • jakethesnake321 skriver:

      https://samnytt.se/svenska-hushall-pa-jumboplats-i-nettoformogenhet/

      Ser inte bra ut …Finland , Norge och Danmark rikare än oss svenskar?

    • GaStan skriver:

      Känner du till hur realräntespreden fungerar på valutor?

      Jag är inte särskilt orolig… kronan har ett fair value strax under 10kr… 5-10% avvikelse är inte jättemycket egentligen!!

      Jag blir lite trött. Det är samma visa varje gång… var är alla som nu gynnas av en svag valuta. Det hörs ex inte ett pip från Sv näringsliv. Annat var det när kronan låg under 9eur. Då höll man låda så det räckte och blev över. Var hördes alla som gynnades då? Nej de sa inte ett jävla pip… men nu klagar alla dem istället. Det blir en ensidig obegåvad debatt där alla bara talar i egenintresse. Tröttsamt!!!

      Var är den djuplodande begåvade analysen som tar hänsyn till valutans direkta och indirekta för- OCH nackdelar? Utan inblandning av egen intresse. Som helst sätter siffror på saken. Jag har läst många rapporter och amalyser och verkshöjden är beklämmande. Subjektivivtet,
      Okunskap och egenintresse präglar nästan allt. Inte konstigt att Riksbanken är innerligt trötta på att föra debatten. (Även om jag tycker de får klart underkänt i den kommunikation de gör)

      • jakethesnake321 skriver:

        Nej …Hur funkar realräntespreden på valutor menar du?

      • GaStan skriver:

        https://www.investopedia.com/articles/forex/05/041305.asp

        För att tro på 15eur/sek så bör man alltså tro att realräntespreaden bör förändras på motsvarande sätt…

        Lite skarvigt uttryckt, men räntorna är för valutor samma sak som vinster är för aktier. Visst en aktie kan gå både hit och dit på kort sikt, helt på sentiment och förväntningar…. men aktiekursens utveckling 10 år ut är till största del en funktion av vinstutvecklingen.

  3. Magnus skriver:

    Angående ”Trots att löneökningarna senaste 15 åren varit små, så har vi haft mer pengar än någonsin att spendera på ren konsumtion ”

    Hur blir det om man räknar in att vi ska spara till vår pension själva numera?

    • GaStan skriver:

      Själva analysen att vi har mer över förändras inte. Det är egentligen positivt ur ett pensionsperspektiv då vi borde har mer kvar att avsätta till pension, antingen genom tjänstepension, eller privat pension.

      Men det är klart att om alla avsatte så mycket som krävs för att man ska få en dräglig pension så har man kanske inte mer över till konsumtion. Å andra sidan, för 15 år sedan, eller ännu lägre tillbaks, så avsatte vi inte heller tillräckligt.

      Pension eller inte. De svenska hushållen gläds såklart av löneökningar. Det intressanta i den här analysen är att löneökningarna har varit små i nominella termer, vilket kanske många upplever som dåligt, men om små löneökningar är synonymt med ännu svagare prisinflation, låga räntor (räntekostnader), eller skattesänkningar….. så behöver det inte vara så enkelt att höga löneökningar är bra, och låga dåligt!

  4. Farbror Barbro skriver:

    Danmark. Min bild är att de har varit bättre på att skapa högre mervärde i sin industri än vad vi har. Vindkraft (well so so). Men pharma. MedTech. Biotech. Om man ser på framträdande företag ser man Novo, Demant, Vestas. Ambu. De har skapat nya marknader och vuxit kraftigt, och därmed skapat högre förmögenheter och högre löner. Varför har jag sämre koll på, men det verkar vara en större dos FoU, och om man ska vara ärlig, ett visst fokus på att gynna inhemska industrier. Lite udda faktiskt, för marginalskatterna är skyhöga. Sen har vi deras Fire and Hire arbetsmarknad, som kanske gör mer i det lilla än vad vi vill medge.
    Men över till Sverige då och våra 2,5% om året. Jag jobbar över flera Nordiska länder, och ser stora skillnader i arbetskraftskostnader mellan länderna. Det är dyrt att anställa i Sverige, framför allt pensionslösningar för tjänstemän svider, de formella lönebikostnaderna skiljer sig mindre. Så när man ser på nettoförmögenheter osv kanske man bör inkludera värdet framtida pensioner, sjukvård osv? Vi har låga löner och dito ökningar, för vi har bättre skyddsnät? Sedan är det ingen picknick att lösa våra problem när arbetskraften är flat och vård och omsorgsbehoven växer exponentiellt. Men där delar vi problemet med de flesta västländer.
    Hur skapar vi en ”riktig” tillväxtmiljö? Som Danmark då, om jag nu ha rätt. Visst har vi skapat Spotify osv. Men jag tror ekonomin generellt präglas av lägre tillväxt, lägre strukturellt personalbehov och därmed lägre löner, för annars pajar marginalerna. Så dilemmat blir då att skapa mer tillväxtbolag, kanske via lägre skatter, samtidigt som befolkningen åldras och väljarna, i alla läger, har en stark önskan om en stark välfärdsstat.
    Tankar?

    • GaStan skriver:

      Instämmer,

      grunden till välstånd på sikt ligger ju inte i finans- el penningpolitik, utan ett blomstrande näringsliv… vilket enkelt uttryckt bygger på

      1, konkurrenskraft
      2, innovation
      3, utbildning
      4, produktivitet

      Något vi har fläckvis, men kanske inte generellt, och framförallt inte i topp jämfört med andra länder.

      Håller även med om Danmark, de har varit på tårna senaste 10 åren.

      Utöver det du nämner så har de även

      1, haft en mer pragmatisk invandringspolitik
      2, och tillväxten finns överallt, inte bara i storstäderna som i Sverige, och det är för att de lyckats med glesbygden. I Danmark bor det folk överallt, inte bara i städerna, för att folk VILL bo både på landsbygd och i stad.

      Jag tror det är viktigt att Sveriges ”alla branscher” är med på digitaliseringsvågen….

      samtidigt ska vi inte slänga bra pengar efter dåliga… vilket är lätt hänt i goda tider!

Lämna ett svar till GaStan Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.