Riksbanken fortsätter att guida för höjning

För en tid sedan skrev jag om hur jag tror Riksbanken kommer att hantera de nya inriktningarna från FED och ECB. Eller egentligen bara ECB, men eftersom ECB agerar utifrån FED så gör vi det också. Indirekt.

Att Ingves skulle börja guida för sänkning var i princip uteslutet. Det stod mellan att fortsätta att guida för höjning. Eller börja guida för att INTE höja. Han valde det förra vilket var väntat. Anledningarna är flera.

1, Svensk ekonomi och inflation ser bättre ut relativt Europa. Den ser inte så dåligt ut i absoluta termer heller…

2, Kronan står i 10,50 när ett handelsviktat jämnviktsläge pekar på 10kr. Den är svag!

3, FED bedriver åtstramningspolitik. ECB har noll ränta med inflation strax över 1%. Vi har minusränta med ännu högre inflation än Europa. Vi bedriver den klart mest expansiva politiken av de här tre. Olika utgångslägen helt enkelt.

4, FED och ECB har svängt om innan G20. Okej G20 gav inte mycket till klarhet, men vi slapp tullar och svag Yuan. Detta kan Ingves väga in i den positiva vågskålen.

5, Om Ingves ändrade policy idag, så kanske han kan tvingas tillbaka till räntehöjarspåret senare i år. Det blir ”hattit” och kan uppfattas som oseriöst.

6, Då kan han lika gärna behålla nuvarande policy, och sen guida ner om läget förvärras i höst. Vilket i princip det han säger, när han nämner ”nya risker”.

Det var ett rätt enkelt ”call” för Riks idag med andra ord. Min grundtes är att det blir muntrare toner i höst i spåren av lägre räntekostnader, att vi utan en CNY på 8 och tullar på 300mdr kan se fram emot ett roligare 2020, och att detta gör att Ingves höjer i december.

Men marknaden hade inte väntat sig att de skulle ligga kvar lika obehindrat och ge ett så pass hökigt besked som de gjorde. Kronan stärks såklart…. och fortsätter detta utan några konstigheter, typ att FED inte höjer i juli eller att Trump slutar förhandla med kineserna… så kan vi nog vänta oss att hösten kan erbjuda en fortsatt resa mot 10 kronor blankt.

Alla som de senaste åren beklagat sig över Ingves duvighet och/eller kronans svaghet. Ni kan passa på att ge honom en eloge nu. Eller ni kan bara klaga kanske????

————————————

Mycket man läser nu tar gärna avstamp i att ”börsen har gått bra” och sen radar man upp en massa riskfaktorer. Eller att ”börsen gått dåligt” och en massa faktorer som talar för att man ska ha aktier.

Hur ska man se det egentligen?

Har börsen gått starkt senaste månaden? Eller är det bara en reaktion på maj baissen?

Har börsen gått bra i år? Eller är det bara en reaktion på 4Q18 baissen?

Eller har börsen i princip gått flat senaste 2 åren?

Nej svarar nån, den har ju gått super bra sedan tidigt 2016?

Eller har den? Den har ju gått rätt svagt sedan toppen 2015.

Faktum är att börsen senaste 4 åren är upp 28%. 14% av dem är utdelningar. 14% är prisuppgång. Det är knappt 3,5% om året. Det är fan klent.

Sen kan man direkt slå hål på det genom att säga att börsen i princip handlas på All time high senaste 10 åren. Med och utan utdelningar.

Vad fan ska man tro?

Vilket leder oss in på nästa område…

———————————

Värdering.

Vi skippar sthlm och tittar på SPX istället. Hade du frågat analytiker kollektivet förra sommaren vad de trodde om vinsterna för 2018,2019 och 2020 så hade de sagt: 100,110,120 dollar (tänk att jag indexerat vinsterna för att det ska bli lättare)

2018 års vinst på 100 hade jag inte så mycket att säga om, men jag trodde att räntehöjningarna och stark dollar skulle medföra soft patch 2019 och att vinsterna skulle revideras ner mot 100 (2019) och 110 (2020)…. men att efter FED insett sitt misstag med att höja för mycket skulle man lugna ner sig varpå tillväxten skulle återkomma 2020. Det tror jag fortfarande på.

Jag läste en rapport som visar att vinstförväntningarna i år ligger på ungefär 102 och 113 nästa. I rapporten var man upprörd över att VINSTTILLVÄXTEN för 2020 inte gått ner, utan legat rätt stabilt på 10%ish. Men det är ju inte det som är det väsentliga tänker jag. Det är ju att man sänkt från 110/120 till 102/113. Vinsterna har ju reviderats ner, men YoY% tillväxten ligger i princip kvar. Inte så konstigt.

Jag tror till och med att det finns en uppsiderisk för vinsterna nästa år. Men det är inget vi behöver hänga upp oss vid nu.

Det fina här är att vinsterna hunnit i kapp med verkligheten, och jag tror i runda slängar att de kommer att hålla.

SPX handlas till dagens 102 vinsterna på PE18 ungefär. Det är inte skitbilligt. Men nästa år trillar de ner mot 16,2.

Det är nu det börjar bli intressant.

Earningsyield på 16,2 blir 1/16,2= 6,2%

10-års räntan ligger på c2%

Det blir en aktieriskpremie på 6,2-2=4,2%

Det är fan bra, och historiskt har det visar sig vara ett köpläge GIVET att confidens finns där.

Konfidens i årets fall blir i höst om PMIs börjar lyfta mot bakgrund av att lägre räntekostnader kickar in och handelskonflikten utvecklas i rätt riktning. Då har du de viktigaste drivande faktorerna, och då ska man bara se till att krutet är torrt, och det är det på 4,2%.

Sen är det aldrig ett rakt streck som ni vet…. men det gäller att ha rätt i grunden!

————————-

Inköpschefsindex för tjänstesektorn från USA. ISM Non-Mfg kom in på 55,1 mot väntat 55,9 och fg 56,9. Dåligt vs förväntningar och föregående. Men jag är inte jätteorolig. Vi måste se det i ljuset av 1H19 soft patch… och zooomar man ut nivån så är den inte ens i nivå med 2012/2016. Employment komponenten dippade till från 58,1 till 55,0… lirar typ med 100-150k jobb, som i sin tur lirar med 2% tillväxt. Systersiffran PMI Services kom in på 51,5 mot flash 50,7 och fg 50,9. Tvärtom kan man säga. Dvs bättre än väntat och bättre än sist. Men nivån är lite halvdassig. Ser jag till båda mixat så är analysen ungefär som ovan. USA ser rätt bra ut, och det är egentligen bara en kovändning från Trump och/eller FED som kan paja detta.

Jag noterar att SPX har gap på 2,897 och 2,943…. men att target 3,140 är intakt.

Sthlm kommer korrelera med SPX…. annars är gamla pivot 1,700 som en liten magnet antar jag!

Imorgon har vi jobbdata.

/Jonas

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Riksbanken fortsätter att guida för höjning

  1. villatoca skriver:

    Med en stark tillväxt och inflation enligt mål, frågar jag mig varför Riksbanken behåller vad som måste betraktas som en extraordinär och extremstimulerande penningpolitik med minusränta, med alla de snedvridningseffekter det får i hela ekonomin. Varför höjer han inte direkt? Skulle ekonomin inte klara det? Varför inte i så fall? I USA höjde Fed i snabb takt utan att ekonomin kraschlandat, eller? Eller är allt ett race mot en onåbar botten för räntor och en kreditdriven tillväxt forever?

    • GaStan skriver:

      Svensk tillväxt är okej, men inte bra. 1,5% är inte bra! Inte ur ett historiskt perspektiv i alla fall. Med 1,5% tillväxt skapas ca 25,000 nya jobb om året… i goda tider ska det skapas 125,000 nya jobb. Tillväxten är okej, men inte bra

      Inflationen ligger kring 1,5%… lirar med löner på 2,5%. Det är också okej, men inte bra. Ungefär samma resonemang som med tillväxt ovan. Konjunkturinsitutet har rätt och fel när de säger att arbetsmarknaden är tajt… ja i rent teoretisk bemärkelse… men i praktisk borde man stänga ner den myndigheten…. hur kan du säga att arbetsmarknaden är tajt när vi har 2,5% lönetillväxt? När avtalslönerna ligger på 2,2% och förhandlingarna nästa år talar om 2,2-2,5%. VAR ÄR DEN TAJT?

      Vår ränta är ett relativ spel mot ECB genom kronan…. höjer vi med 25 punkter hade kronan direkt gått till 10kr, hade vi höjt med 125 hade den gått till 8kr. Det slår mot tillväxt, jobbskapande, nettoexport, turism och gud vet allt…. i ett läge där jag precis sa att tillväxt och inflation är OKEJ, men inte bra!

      FED kunde höja för att lönerna var på väg upp i en tajt arbetsmarknad, tillväxten var stark….. däremot behöver de inte ta så stor hänsyn till dollarn då de inte har nettoexport, många länder har peggat sina valutor till dollarn och därmed är de inte motparter liksom, många varor som olja etc prissätts i dollar, amerikanska företag är även utomlands och drar in pengar, tänk Apple. Deras ekonomi är inte styrd av varor och handel med omvärlden, utan tjänster och inhemsk konsumtion… Vi är beroende av Europa som i princip är beroende av Asien och USA. USA är inte beroende av någon.etc etc etc….

      Amerikanska löner var nere och bottnade på 2% i årstakt och började sen dra och var som högst uppe i 3,4% tror jag…. 3m och 12m snittet var lägre men ändå. Hade inte FED höjt 9 gånger!!!! utan noll så hade lönerna fortsatt upp mot 4%+ och därmed hade inflationen snart varit på 3% och FED tvingats att höja. Men nu höjde man istället under 9 gånger, varpå räntekostnaderna ökade för alla belånade…. tillväxten växlande ner och lönerna slutade att klättra…. och därmed föll även inflationen tillbaks. Mission ackomplished (visst jag anser att man höjde 2ggr för mycket). Sverige har aldrig varit i närheten av detta MYCKET klassiska förlopp…….

      JAG ÄR OCKSÅ OROLIG ÖVER SNEDVRIDNINGSEFFEKTER. VAD TYCKER DU OM SKULDKVOTSTAK?

  2. Simon skriver:

    Hej och tack för en fantastisk blogg!

    Hur ser du på den rapport FI kom med i mitten av juni om konsumtionslån. Vore intressant med din input! T.ex utifrån att 18% procent av hushållens skulder utgörs av konsumtionslån, att vart sjunde lån inneburit inkassokrav, att hushåll med nya konsumtionslån och lån sedan tidigare betalar i genomsnitt en fjärdedel av sin inkomst i ränta och amorteringar osv.
    Är det en liten, mellan eller stor risk ur ett stbilitetsperspektiv? Hur bedömer du räntekänsligheten (vid räntehöjning från Ingves)? Kan det bli något som ”får bägaren att rinna över” a la sub-prime?

    Länk: https://fi.se/sv/publicerat/rapporter/rapporter/2019/svenska-lan-till-konsumtion/

    • GaStan skriver:

      Såg den innan.

      Nej den typen av lån specifikt gör mig inte orolig.

      Jag fokuserar på total skuldkvot för den enskilde låntagaren, dvs summan av lån relativt total disp inkomst.

      Sen om lånen bara är bostadslån eller bolån och blanco eller bara blanco spelar inte så stor roll.

      Det fina med konsumtionslån är att de ofta har en inbyggd amorteringsplan där lånet är återbetalat när det förfaller.

      Många tror att det är de problematiska lånen pga att de saknar säkerhet. Jag skulle säga så här

      1, säkerheten kommer inte hjälpa låntagaren den dagen den verkligen behövs. Då har vi stora problem och tragedier

      2, någon med endast konsumtionslån fast med låg skuldkvot kommer inte att få problem

      Jag har hört att vissa som inte har EK till bostadsköp tar konsumtionslån för att pröjsa EK. Detta är problematiskt. Inte för att de tar ett blancolån, utan för att deras skuldkvot troligtvis redan är för hög.

      Historiskt har kriser oftast varit kopplade till dåliga krediter, med svaga låntagare och ingen säkerhet. Därför är också folk rädda för dem. De jag är rädda för är hushållet med två bra jobb och löner, där de bara har ett bolån, lån sett till värdet på huset kanske ligger på 70%. De har aldrig utgjort en riskgrupp tidigare men kommer göra det nästa gång. Anledning? Jo för att det är där man hittar de som har skuldkvot på 8. Det är denna lilla detalj som är annorlunda den här gången. Säg att tjejen jobbar som mäklare och han som advokat med fastighetsaffärer. Vad tror du händer om räntorna skulle dra samtidigt som de börjar dra A-kassa? Det är då det blir stökigt…. för det går många blancolån på deras bolån…. vars säkerhet (bostad) dessutom har halverats i värde och är osäljbar i en marknad som inte fungerar…då är det inte kul!!!!

      Inte för att jag tror vi ska dit, men det är där de stora riskerna finns!!!

      Sen lite matte…

      Tänk dig ett bolån på 5mkr som man betalar 1,5% ränta på. Ingen amortering. Det är 75000 om året, eller 6,250kr/mån

      Eller ett blanco lån på 50,000kr med 5% ränta och rak amortering på 3 år. Det är 1,600kr/mån.

      Sen drar räntan 2%.

      Bolånet kostar 3,5%. Blancolånet kostar 7%.

      Månadskostnad bolån 14,500kr. Blancolån 1,700kr

      Allt handlar om samlad skuldkvot

      • Simon skriver:

        Stort tack för bra input och tankar. Allt handlar, mer eller mindre, om skuldkvot i slutändan. Vi borde vara fler som önskar oss ett skuldkvotstak från Tomten.

        Tycker du att det bör/är det möjligt att ett skuldkvotstak innefattar all typ av belåning och inte bara bolån?

      • GaStan skriver:

        Yes, all belåning! Man betalar ju ränta på all belåning med hjälp av sin inkomst.

        Sen är det inte helt lätt att införa i praktiken.

        Vissa har inte fast anställning, men ändå inkomst. De måste ju kunna låna.

        Ibland är man föräldrarledig, sjuk eller mellan jobb. Så det måste finnas en flexibilitet. MEN, på nåt sätt så måste lånen har en relation till inkomsten, och svenskarnas skuldsättning kan INTE över tid växa snabbare än deras inkomster, för då minerar vi en bomb som en dag brisserar när räntorna stiger.

  3. Welsh Corgi skriver:

    Hej,

    Hoppas att allt är bra och att också du får semester:-).

    Ville bara flika in att S30 för drygt 4 år sen (slutet av april 2015) stod i 1720. Det är således sidledes (gillar att skriva det där) i 4 år med negativa förtecken förutom yielden.

    Ingen direkt stark marknad kan man tycka. Bra swing trading om man kommer rätt. Men rätt trist för långa portföljen.

    Trevlig sommar

  4. Leif Andersson skriver:

    DKK har ökat från 1,36 till 1,41 sedan årsskiftet trots senaste tidens återhämtning så finns inget positivt att säga om Ingves.

    • GaStan skriver:

      Så Ingves arbete utvärderar du helt utifrån vår växelkurs mot Danska kronan? Hur tänker du då?

      • Leif Andersson skriver:

        Enligt Riksbankslagen är Riksbankens uppgift att säkra SEK:s värde över tid. Vad är då en bättre referens för och mäta detta än valutan i vårt västra grannland Danmark? Norge faller bort pga sina oljetillgångar och Finland eftersom det är ett östland långt från den europeiska kontinenten.

      • GaStan skriver:

        I Sverige hade vi en fast växelkurs fram till 1992. Den övergav vi till förmån för inflationsmålet. Något många andra länder också gjorde.

        Det du tänker på är att vi ska återgå till någon typ av fast växelkursregim. Problemet är inte att hålla en fast växelkurs. Det är rätt enkelt. Problemet är de övriga komponenterna.

        Ta Grekland under 2012-2015. Hade de haft en rörlig växelkurs, tänk Drachmer, då hade den försvagats och gett ekonomin en boost. Istället var de knutna mot euron och fick istället uppleva stigande arbetslöshet och svag löneutveckling för att komma till rätta med sina problem!

        Danska kronan är i princip knuten mot Euron…. så du skulle lika gärna kunna säga att vi borde knyta kronkursen mot Euron, vilket är samma sak som att ge upp kronan och ansluta oss till Euron. Det är vad du egentligen vill, eller rättare sagt är samma sak. Jag är ingen Euro anhängare av flera skäl!

  5. Erik skriver:

    Om man ska vara lite provokativ, Riksbanken kommer aldrig höja räntan så länge målet om 2% inflation finns kvar.

Lämna ett svar till Erik Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.