Tidig julklapp

Julklapp är kanske att ta i, men givet min syn på både det ena och det andra så tänkte jag sammanfatta det i någon typ av scenario. För många er frekventa läsare blir det stora delar repetition, men jag känner att jag behöver sammanfatta och skriva av mig.

Notera att detta ett scenario. Ingen prognos. Det är för många rörliga delar som kan gå fel, så att säga att det är en prognos är inte seriöst. Ett scenario är mer intressant egentligen då det belyser hur olika delar hänger ihop. Logiken helt enkelt. Behållningen är att man förstår logiken bakom, det gör också att man bättre förstår vad som händer när verkligheten visar vägen.

Jag tror som sagt att Amerikanska konjunkturen vänder upp nästa år. Främst till följd av låga räntor och avslutad QT vilket ger en stimulerande effekt när minskade räntekostnader ökar köpkraften. Ungefär som att höjda räntor drog ner köpkraften. Men även till följd av konsekvenserna (mjuka=bättre sentiment och hårda=ökad världshandel) av en handelsuppgörelse och expansiv finanspolitik (valfläsk).

USA kan då växla upp tillväxtmässigt till c3%, jobbskapande i snitt 250,000/m. Detta för med sig vinsttillväxt på minst 10%.

Skapas det 3m jobb nästa år så glider arbetslösheten ner ytterligare från en redan låg nivå. Lönerna som ligger strax under 3% kommer med en rätt stor fördröjning av börja röra sig uppåt igen. Det innebär att inflationen, nu strax under 2%, också kommer röra sig uppåt, med en fördröjning. Sambandet mellan inflation = Löner minus 1% håller även framöver.

FED kommer under andra halvåret inse att konjunkturen är på fötter ordentligt igen. Men kommer inte kunna höja förrän tidigast i december 2020 från 1,5 (1,75) till 1,75 (2,0). De höjer aldrig strax innan eller under valet av tradition. Särskilt inte nu, när Trump är president dessutom.

Eftersom räntorna är låga när vi rullar in i 2021 så kommer konjunkturen inte stjälpas av stigande räntekostnader, utan hålla i sig. Detta gör att tillväxt och jobbskapande kommer att hålla i sig, vilket troligtvis sätter ännu större press på löner, och med fördröjning inflation. Att lönerna under det här 2020/2021 scenariot, med kanske 6 miljoner nya jobb, kan röra sig upp mot 4% från dagens 3% ser jag som ganska sannolikt. Detta kommer högst sannolikt att driva upp inflationen mot minst 2,5 troligtvis 3% mätt som core PCE. Vid de nivåerna kommer FED agera enligt sin regelbok.

Därför tror jag FED fortsätter sina höjningar till 2,0% under våren 2021, 2,25% under sommaren, 2,50% under hösten och 2,75% under vintern och 3,0% (3,25) under våren 2022. Trots inflation över målet lär man gå långsamt fram, då de lärt sig en läxa sist vid de nio höjningarna (från 0% till 2,25%) som visade sig vara några för mycket. Konjunkturen, jobbskapande och vinster håller i sig under hela 2021 då räntehöjningarnas negativa effekt kommer med en fördröjning. Ungefär som att 2019 har hackat till följd av räntehöjningar som gjorts fram till december 2018. 2020 OCH 2021 blir strålande år.

Jag har tidigare räknat på vilken ränta som krävs för att amerikanska hushållens disponibelinkomst inte ska belastas av 10% räntekostnader som andel av inkomsterna, och den ligger på ca 3-3,5%. 10% gränsen har också visat sig historiskt vara en skiljelinje för när konjunkturen tippar över, och senare rullar över i recession.

Under detta scenario så kan alltså USA ha

under 2020: 3% tillväxt, 10% vinsttillväxt, 1,75% styrränta vid årets utgång
under 2021: 3% tillväxt, 10% vinsttillväxt, 2,75% styrränta vid årets utgång
under 2022: 2%ish tillväxt, räntorna börjar bita, flat vinstutveckling.

Om historien får guida, så är landet i recession 1 ÅR efter räntan nåt en kritisk punkt. Dvs under våren 2023 givet att räntan på 3,0 (3,25) under våren 2022 knäcker konjunkturen.

2023 är nya 2009.

2022 kommer vara skakigt, då marknadssentimentet kommer vara positivt präglat av två starka börs och konjunktur-år. Att tillväxten bara bromsar in från höga nivåer, och man kommer dra paralleller till 2019 då recessionsivrarna fick fel…..

Men skillnaden denna gång är att vi är på väg in i recession, då räntekostnaderna denna gång blev för höga… de blev det för att inflationen till slut tog fart, och den tog fart för att till slut blev arbetsmarknaden så pass tajt att den i kombination med stark tillväxt inte kunde stå emot löneinflationen.

2022 kommer vara lite 2008. Mycket frågetecken i början av året. Inga frågetecken i slutet på året. Men då var det för sent för att sälja.

Om recession råder under 2023, så är det då börsen bottnar. Det är då man köper. Alltså borde börsen toppa ur minst ett år innan. Jag skulle säga senast våren 2022. Kanske redan under hösten 2021.

Detta innebär Hausse från idag fram till hösten21/våren22. Sista benet upp i rörelsen sen 2009.

Vad är potentialen kursmässigt? Idag handlas börsen till 17X 2020 vinster, och 15X 2021. Givet styrräntan och en 10-åring som under den här två års perioden borde röra sig mot max 4% så skulle jag säga att potentialen ligger på c20% vinsttillväxt, och ca 10-20% multipelexpansion. Räntorna är trots allt fortsatt låga. Det ger en potential på SPX på 30-40% inom en 2-2,5 års period. Target SPX 4000-4300 Typ.

Når vi detta target kan man tillämpa två strategier: Sälj och/eller Sätt upp en teknisk säljtrigger. Typ om trenden bryts eller nåt. Det som talar för att sätta upp en tekniskt säljfunktion är ju att vi inte vet om börsen stiger till 5,000 mitt i all euforism. Sätt upp ett glidande medelvärde, håll koll på stödnivåer osv. Men tänk på att när det vänder ner kommer man mentalt känna sig köpsugen. Alla kommer vara rätt positiva. Korrektion i stigande trend och allt sånt. Här gäller det att vara sten konsekvent.

Ska man äga SPX? Njae, jag tror under den här perioden att tillväxt som faktor kommer fortsätta att gå bra. Value tror jag inte på då underliggande styrka i ekonomin inte gynnar value bolag vars vinster inte rör sig. Samtidigt som räntan segar sig uppåt. Growth faktorn kan man hitta lite här och där… inom vissa sektorer, inom vissa marknader och regioner, och snarare små- och medelstora bolag än stora. Ni fattar.

Om SPX går 15-20% om året de närmast 2-2,5 åren, så kan man genom att välja rätt kanske göra 30% om året. Väljer man rätt förvaltare eller är duktig stockpicker så kan man göra 40%. Har man dessutom tur-faktorn med sig kan man nog dubbla sina besparingar under den här tiden.

Men när target är uppnåt, eller vi får trendbrytande säljsignaler. Stig för helvete av…. för då, mitt i all optimism, nån gång under hösten 2021 till våren 2022, är det dags för baisse…. och den här gången är det på riktigt. Då ska SPX MINST halveras. MINST!

Anledningen är att SPX kommer typ handlas till PE20 på en vinst på ex 100. Vid riktiga recessioner tappar aggregerade vinster med ca 25-30%. Från 100 till 70. Sätt sedan ett PE 12-15X på den nya vinsten och du kan motivera tappet på 50-60%.

Under den här tiden vill du stoppa in pengarna i långa obligationer som stiger i värde när räntorna faller pga recession och räntesänkningar. Du vill också sitta på ohedgade dollar obligationer då dollarn kommer stärkas när det blir flight to safety. Under det här dryga året, fram till botten våren 2023 kan du göra 20-30% på en fond som köper långa US statspapper, utan valutasäkring. Leta fram den produkten redan idag.

Mitt i recessionen, ett år efter FED höjde sista gången…. när allt kraschat och alla bara vill ha dollaroblisar, något du redan tjänat pengar på under ett år, så säljer du dem här och petar in alla pengarna på aktiemarknaden igen. Trots att det känns helt fel. Trots att du känner dig som stans största idiot. 3 år senare har du förmodligen dubblat pengarna. Inte för att konjunkturen måste se så bra ut. Nej för att vi har kravlat oss ur recession (även den här gången), och du köpte mer eller mindre när det såg som mörkast ut. Nu är året 2026. Folk börjar så smått bli intresserade av aktier igen. Du funderar på om du ska sälja dina aktier till alla ”nya” aktieintresserade.

Alltså kan du göra först 100% fram till 2022, sen 25% på ytterligare ett år, sen ytterligare 100% på 3 år.

100kr blir 200kr
som blir 250kr
som blir 500kr

Detta på 7 år. Det är 27% årlig avkastning.

Jag vet att detta är storytelling….. man måste verkligen ta det med en nypa salt… men rätt kul scenario ändå. Ellerhur? Faktum är att det är inte helt olikt hur det gått till historiskt. Det svåra är att veta när konjunturläge och arbetsmarknadsläge triggar löneinflation. Men jag tänker att kan lönerna växla upp från 2% till 3% i årstakt när arbetslösheten går från 10% till 3,5%…. så borde de kunna nå 4% om arbetslösheten går under 2%. Time will tell

Vi får väl se… ett Phase 1 avtal och en ISM som går över 50 är en bra början. Det slutar kanske som i maj. Att parterna lämnar bordet utan avtal. Då ska vi ner 10%+ på kort tid. Då vill jag inte sitta på growth och cykliskt… inte value defensives heller.

Trevlig kväll!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Tidig julklapp

  1. Jacob skriver:

    Wow, spännande scenario!

    Hur ser den svenska bostadsmarknaden ut i detta scenario?

    • GaStan skriver:

      Ellerhur!!

      ALltså svensak bostadspriser korrelerar med bostadsobligationen som ligger till grund för storleken på lånelöftena, som styr priserna. Så fallande räntor som vi haft nu när det varit oroligt, är bra för svenska bostadspriser. Optimism och stigande räntor är motsatsen.

      Men hur ska man tänka…. jag räknar ju med rätt kraftiga höjningar från FEDs sida till slut, vilket lär ta deras 10-åring mot kanske 4%…. drar det med sig Europa i första hand, och Sverige i andra hand?

      Njae, alltså FED höjde ju senast 9 gånger till 2,25% och US 10-åringen steg till 3,25%…. men det hände inte mycket med Euro räntorna, och inte mycket med Svenska räntor och således inget med svenska bostadsobligationer, och således väldigt lite med bostadspriserna.

      Betyder det att exakt samma måste hända igen? Nope. Men det skulle kunna bli så.

      Jag skulle säga så här…… Om den Amerikanska konjunktur uppgången smittar på resten av världen… säg att Europa växer med 2% och det rätt hyggligt ut. Då kan man tänka sig att ECB skulle börja leta sig tillbaks mot nollan och strax därutöver.

      Detta skulle kunna ge Ingves råg i ryggen att höja i december 2020 till 0,25%. Hur han agerar under 2021 vågar jag inte svara på. Han har tidigare sagt att han tror att en neutral styrränta ligger på ca 1%. Dvs en ränta som vare sig driver tillväxt/jobb/inflation eller motverkar den. Där är jag tveksam…. jag har räknat ut att höjer han till 1,5% så är landet i recession ett år senare. Att han skulle kunna gå mot 1% utan att det bromsar för mycket är jag tveksam till. Lite som FED sa att neutral ränta var runt 3%, medan det räckte att man höjde till 2,25 som visade sig vara för mycket. Jag skulle säga att en verkligt neutral ränta i Sverige ligger under 1%. Exakt var vet jag inte.

      Men höjer Ingves till 0,25% eller ännu högre så finns det såklart en uppside risk på svenska räntor… allt annat lika.

      Sen handlar det mycket om spreadar.

      Idag är det typ ingen skillnad mellan ett kort räntepapper och ett 5-årigt. Historiskt har den skillnaden legat på 100 punkter.

      Sen kan du fråga dig… vad ska spreaden mellan en 5-årig svensk statsobligation och en dito bostadsobligation vara? Cirka 50 punkter skulle jag säga.

      Så man kan leka med siffrorna…

      Säg att Ingves i alla fall går till 0,25%. 5 årigt statspapper borde ligga på allt ifrån 0,25-1,25%… och bostadsoblisen därmed 0,75-1,75%

      Går bostadsoblisen till 0,75% så kommer bostadsmarknaden vara rätt stabil härifrån. Går den till 1,75% så har du 15% nedsida på priserna här ifrån.

      Höjer Ingves till 1,0% så borde ett 5-årigt statspapper ligga på 1-2%. Bostadsoblisen på 1,5-2,5%. Då har bostadspriserna 10-25% nedsida. Det är delvis därför som jag inte tror på 1% styrränta.

      En wild guess är att ändå att han väntar under 2021, och höjer först i december till 0,50%…… 2022 kommer vara skakit och mot slutet av året är USA på väg in i recession… så då blir det inte fler höjningar. 0,50% styrränta är max typ. Implicit innebär det bostadspriser kommer vara på samma nivå som idag till max 20% lägre om vi tänker oss en bit in på 2022.

      Löneuppgångar på 2,5% om året hjälper också till att öka lånelöftena (priserna) generellt med ca 7,5%. Så korrar man för det så pratar vi 10-15% nedsida max. Givet att Ingves inte nå längre än till 0,50% styrränta.

      Räkna med 10% nedsida kommande 3 åren.

      Räkna med ytterligare 10% nedsida om vi får en importerad recession över oss under 2023 (likt 2009)

      Dock lär priserna repa sig rätt snabbt med 10% igen…. samtidigt som Ingves lär ha nollat räntan under recessionen eller mer.

      Så jag skulle säga flat prisutveckling mellan idag och 2026…..

      Det blir mycket spekulation här som du förstår.

      Trovärdigt resonemang annars?

      Rent teoretiskt om man väver ihop allt samman, skulle man kunna tänka sig följande.

      Säg att man äger en bostad värd 100, med 20 i EK idag. Sälj lägenheten, placera EK i rätt aktier och få 100% avkastning fram till 2022, dvs 20 till 40. Placera sedan i obligationer som stiger med 25%, till 50. 2023 är det recession och samma bostad har gått ner med 20% till 80. Köp den och använd 50 i EK. Samma bostad, fast minskat lån från 80 till 30. Några år senare är bostaden värd 100 igen… och då har man 70 i EK, istället för 20 nu. Bra va!!!

      Detta är ju i teorin… i praktiken är det knappast möjligt och med stor risk att det blir fel.

      • Jacob skriver:

        Säljer bostaden och flyttar in i en av många lediga hyresrätter på Östermalm då? ;)… man måste ju tyvärr bo någonstans under tiden man är kort bostadsmarknaden, så att säga 😛 vilket blir svårt i detta land

  2. patrik Bateman skriver:

    Lycka till

    Tror inte alls på detta. Jag har gått all in kort sp500

    Till jul står vi i 2700 gissar jag

    Blir ingen handelsdeal

  3. Leif Andersson skriver:

    Jag tycker ditt scenario låter realistiskt. De låga räntorna är inte fullt ut diskonterade av aktiemarknaden och sen har vi TINA och FOMO dessutom.

    När det gäller den svenska bostadsmarknaden anser jag att Ingves räntehöjningar på dessa nivåer spelar väldigt liten roll. Det handlar mer om var de internationella marknadsräntorna tar vägen samt framförallt konjunkturen. Jag tror konjunktur och framtidstro är viktigare parametrar där lågkonjunktur kombinerat med stigande arbetslöshet och påtvingade skattehöjningar sänker den svenska bostadsmarknaden ca 25%. Men den lågpunkten blir nog först runt 2023 någon tid efter att börsen bottnat ur.

  4. Josef skriver:

    Intressant text. Jag har sparat ner den, kommer att återvända till den framöver. Tror mycket väl du kan få rätt. En fråga: Tror du nästa lågkonjunktur blir särskilt djup?

    • GaStan skriver:

      Tack, det ska bli intressant att se. Vi kan som sagt börja med ett handelsavtal och lite bättre makrodata…

      Jag har länge trott att nästa lågkonja kan bli rätt svår…. men blir det som jag beskriver här så behöver det inte vara så problematiskt för svensk del. Anledningen är att det är stigande räntor som skapar recession i USA. Precis som under 2007, som sen resulterade i 2008/2009. MEn den här gången är det inte amerikanska hushåll som sitter på svartepetter. Det är amerikanska statsskulden som är stor. Å andra sidan har staten bättre förutsättningar än hushåll och klara en skuldkris. Hursomhelst, vår låg konja blir en importerad en, inte en vi skapar själva. Likt 2009. Inte som på 90-talet. Därför tror jag sen blir som 2009 fast till och med lite lindrigare. Börserna kraschar såklart, och arbetslösheten drar iväg… men jag tror vi kan komma tillbaka rätt snabbt igen.

      Som svensk är jag mest rädd för en egenskapad lågkonja, med finans, fastighetskris som ingredienser. Detta kräver väsentligt högre räntor vilket jag inte ser hur vi ska kunna hamna i….

      Högre räntor kan komma Internt eller Exterrnt….

      Internt: Dvs att lönerna drar så mycket i Sverige att de till slut skapar inflation som tvingar Ingves att höja mot 2%.

      Externt: Att Europa höjer räntorna så mycket att det tvingar Ingves att följa efter, då kronförsvagningen till slut leder till för hög inflation…

      Ingen av de här känns trovärdiga idag… men vi får väl se om cirka två år.

  5. Johan skriver:

    Detta inlägg skall skrivas ut
    Så jag kan läsa det varje dag
    Det svåra blir att sälja 2021-2022
    Men gör man det och väntar att köpa till 2024 så kommer det nog bli en oslagbar affär
    Tålamod är svårt och kräver träning
    Men inget är väl annorlunda denna gången heller , gäller att repetera det hela tiden
    Kungliga inlägg som vanligt
    Kämpa på !!

    • GaStan skriver:

      Det är skitjobbigt…

      Dels att köpa nu och orka sitta kvar och inte frestas ta vinster
      Sen skitsvårt att sälja 21/22 när alla är superpositiva
      Sen supersvårt att köpa på botten 2023 när alla är genomsura
      Sen supersvårt att sälja framåt 26/27 när alla är positiva igen

      Nästan ingen klarar detta….

      Och ovanpå detta har vi risken att analysen är fel… puuuh

  6. Jesper skriver:

    Först ville jag bara tacka för en superbra blogg. Så bra att du får äran till min första bloggkommentar någonsin🙂 skulle väldigt gärna vilja ha din åsikt om en fundering jag har. Tror du inte Trump (om han blir omvald) kommer ge sig på Europa med handelskrig när kina är avklarat och han sitter på en ny mandat period och att det lite skulle omkullkasta ditt scenario?
    Med vänlig hälsning, jesper

    • GaStan skriver:

      Tack för att du gillar

      Jag tror Trump blir omvald.

      Kommer han att ge sig på Europa? Tveksamt… 1, det är lite som att spotta på den som ligger. USAs handelsbråk med Kina har orsakat svagare Kinesisk valuta, vilket medfört lägre världshandel. USA har känt av detta minst. Kina lite mer, och övriga Asien samt Europa, och Tyskland i synnerhet mest. Tyskland är alltså den som fått lida absolut mest av handelsbråket. Utan att bråket tagit sikte på Tyskland. Detta vet Trump om. 2, Ett Europa som växer med 0-1% är i förlängningen inte bra för USA heller 3, Handelsbråk är inte helt okomplicerat. Om Trump tullbelägger europeiska biltillverkare och tvärtom så kan det låta enkelt. Men om Mercesdez tillverkar bilar i USA, som man säljer till amerikanska marknaden, och Ford tillverkar bilar i Europa som man säljer till Europa. Vem är det man straffar då. Sen kan du dra det en vända till med underleverantörer till bilindustrin. Det är inte helt enkelt.

      Så rent rationellt skulle jag säga att risken är VÄSENTLIGT lägre för Europa, jmf Kina. Å andra sidan är Trump, och politiker helt oprognostiserbara.

  7. Kalle skriver:

    Bra skrivet!

    Har du tips på en/flera fonder som köper långa US statspapper, utan valutasäkring?

    • GaStan skriver:

      Tack!!!

      Nordea har en fond som heter Long Duration US… tror den kan funka

      Annars har indexfonder som First State Long term bond usd och Vanguard US Gov Bobd Index

      Eller

      ETFer som LYXOR iBoxx usd treasuries ETF

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.