Sista veckan

Nu är det inte många dagar kvar på 2020. Ett år som lär gå till historien på många sätt.

Tänk vad marknaden har handlat fram och tillbaks under hela hösten på det där förbannade paketet. Så äntligen skrev Trump under det paket man förhandlat fram i kongressen, vilket gör att man slipper stänga ner den offentliga sektorn. 900mdr eller c4% av BNP kommer att spenderas med nytryckta dollarsedlar. Upplånade genom att US Treasury säljer statsobligationer. Statsobligationer FED indirekt köper genom sitt QE program. Det räcker gott och väl för att göra marknaden nöjd ett tag.

Conference Board konsumentförtroende kom in på 88,6 mot väntat 97,0 och fg 92,9 (nedreviderat fr 96,1). Svagt. Michigan kom in på 80,7 mot prel 81,4 och fg 76,9. De är minst sagt dassiga vilket går att förklara med C19 våg 2. De borde repa sig i takt med att vaccinet får fäste. Men risken är att det tar tid, och att de inte repar sig tillräckligt snabbt för att marknaden inte ska börja tveka kring Q1 resultaten. Vi får se!

Core PCE, FEDs inflationsmått nr1, kom in på 1,4% YoY mot väntat 1,5 och fg 1,4…. inte så mycket att skriva hem om. Det kommer dröja till 2022 innan vi har potential att nå 2,5% vilket är det som krävs för att FED ska få upp sin medelinflation kring 2%. Dessförinnan måste lönerna dra, och dessförinnan måste arbetsmarknaden bli tajt, och dessförinnan måste vi ha stark tillväxt och jobbskapande.

På den här sidan årsskiftet har vi Chicago, Kina PMI och Case Shiller… inget banbrytande.

Sentimentet känns positivt och jag hoppas att SPX kan nå mitt target 3,900 +/-50. Om inte i veckan, kanske i början av januari. Som sagt många gånger tidigare, jag vill gärna se en topp i marknaden samtidigt som vi får en signifikant pivot i VIX, dollarn… och gärna RSI värden i Ndx/Spx på röda nivåer. Så länge som NDX 12,650 håller för stängning och SPX 3,650 så tror jag fortsatt på topp.

Detta tror jag blir en topp inför en rekyl i Q1, väl värd att dra ner risken på i portföljen.  Vi har helt enkelt bockat av alla positiva saker, och det finns liksom inte mer att handla på. Allt är diskat, sell the facts, den upplevda risken och allt det där…

Det kommer finnas lägen i Q1 att köpa in sig i….

I nästa vecka är det senatsval i Georgia…. det kan bli stökigt!

God Fortsättning!

/Jonas

 

—————

Case Shiller, som visar bostadspriserna i USA, kom in på 7,9% YoY mot väntat 6,9 och fg 6,6. I absoluta termer är priserna på ATH. Ungefär som börsen och obligationspriserna. Hushållens balansräkning ser fin ut i USA. Sen är den inte riktigt ”rättvist” fördelad. Men detta är old news. Sedan år 2000 är priserna upp med 136%. Det är 4,4% om året. Givet att lönerna stigit med ca 2,5% om året så måste alltså den aggregerade skuldkvoten ökat även i USA. Men det är inte så farligt trots allt. Den stora förklaringen till detta är såklart kraschen av priserna mellan toppen 2006 och botten 2009 där priserna föll med 35%. Det gjorde såklart att många dåliga lån (läs dåliga låntagare med för hög skuldsättning) städades ut. Så om jag får killgissa så tror jag de amerikanska hushållen i aggregerad form är ganska vettigt skuldsatta. Vad innebär detta? Jo vettigt skuldsatta hushåll (inte bara snittet på totalen utan även på enskild nivå) klarar en ränteuppgång utan att bli forcerade säljare. Det är ju bra, MEN MAN SKA ALLTID KOMMA IHÅG, att även om hushållen är vettigt skuldsatta, återigen på aggregerad och individ nivå, så kommer ändå en ränteuppgång allt annat lika squezza ut köpkraft vilket slår negativt mot tillväxt. Sen kommer ofta en ränteuppgång som ett resultat av stigande priser (inflation) som i sin tur är kopplad till stigande löner, men eftersom skulderna är större än inkomsterna, så ökar räntekostnaderna snabbare än lönerna, vilket är negativt för tillväxt. Även om löneuppgången i procent i regel är större än uppgången i räntan.

Sen har vi statens skulder, som förvisso är en annan helt annat puck, då stigande räntekostnader alltid kan finansieras genom ökad statsskuld, och där FED agerar med QE. Å andra sidan finns det även där en smärtgräns, där ventilen istället handlar om inflation och valuta….. medan det för hushåll stavas insolvens och betalningsförmåga. Så det är lite äpplen och päron.

Största hotet mot Amerikanska ekonomin är alltså en kraftig ränteuppgång… dock känns den långt borta just nu då vi saknar prisinflation. Stigande prisinflation leder också till fallande asset inflation… dvs fallande värden på fastigheter, obligationer och börs. Precis som att fallande prisinflation senaste åren bidragit till positiv asset inflation. Kraftigt fallande asset prices, i kombination med stigande räntekostnader, skulle alltså knäcka amerikanska ekonomin. Men vi är inte där på ett bra tag. Tvärtom ser det väldigt bra ut!!!

 

———-

Chicago PMI, historiskt en bra proxy för ISM Mfg, kom i eftermiddags in på 59,5 mot väntat 56,9 och fg 58,2. Det är lovande och pekar på att Ism mfg kommer in okej i nästa vecka. Jag har sedan en tid blivit allt räddare för att vaccin narrativet kan få sig en törn om PMI datan börjar vika ner sig pga restriktioner. Dvs att kursuppgång och värdering gör att marknaden inte orkar att fokusera på den ljusnande framtiden om nuläget försämras alltför mycket. Den här siffran pekar INTE i den riktningen. Doch har vi Service PMI och jobbdata i nästa vecka som är känsligare för restriktioner… så det gäller att vara på tå!

Next up… PMI fr Kina. De borde bli okej!!

Gott nytt år Kära följare, och tack för att ni läser. jag hoppas att ni har legat hyfsat rätt i gungorna i år och lyckats skapa okej avkastning. Nästa år kommer bli muntrare. Dock inte lättare att tjäna pengar, det är nämligen aldrig lätt. Att förlora dem är lättare!

 

———

Kom Kina Pmi på nyårsafton. Mfg kom in på 51,9 mot väntat 52,0 och fg 52,1. Non-Mfg kom in på 55,7 mot fg 56,4. Ett snäpp sämre men ingen fara på taket. Kina känns steady!!!

Allt handlar om marknadens syn på vinsterna under  2021 och i första hand första kvartalet. Det i sin tur handlar synen på restriktioner, vilket alltså är en funktion av vaccin och c19 våg2 utveckling. Eller snarare förväntningarna på de båda och dess inverkan på restriktioner och ekonomisk aktivitet!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Sista veckan

  1. Oscar Niklasson skriver:

    Tack för året som gått, Jonas. Dina kommentarer här på bloggen är väldigt uppskattade, även om jag inte tycker att du får höra det i den utsträckning som du förtjänar. Jag önskar dig ett gott nytt år och ett välmående 2021.

  2. risemountain skriver:

    Tack för i år 🙏
    Håller helt med Oscar
    Dina tankar har varit ovärderliga för mig under året.
    Lyckades undvika mesta av dippen samt nästan pricka botten. Allt tack vare dina tankar.
    Har tidigare (aktielivet innan kortsikt 😁) gjort många dumma o kostsamma misstag.
    Nu hjälps jag väldigt mycket av dig att få styrning på mina beslut /handlingar. Gör fortfarande misstag, men inte i samma utsträckning.
    Väldigt uppskattat
    Gott Nytt 🍾

  3. Simon skriver:

    Tack för i år! Många fantastiska inlägg och bra reflektioner! Alltid lika bra läsning och bra diskussioner. Tack för att du delar dina tankar och perspektiv.

    Gott nytt år!
    /Simon

  4. Peter T skriver:

    Hej Jonas,
    Tack för din blogg, den är väldigt intressant och lärorik. En sak jag funderar på…om inflationen kommer igång och det blir ett problem uppfattar jag det som att man höjer räntan för att dämpa köpkraften.. Vad händer om man istället för att höja räntan höjer skatten? Det borde få samma effekt fast högre intäkterna för statskassan? Tänker jag fel?
    Gott Nytt År💫✨💥

    • GaStan skriver:

      Tack själv

      Mmm lite faktiskt! Där är en fundamental skillnad. Om räntorna stiger så får alla de som LÅNAT UT pengarna större ränteinkomster. Oftast är det pensionskapital, så de ökade ränteinkomster sipprar inte ut i ekonomin i andra ändan, utan ”läggs på hög” dvs ökar pensionskapitalet. Pensioner är inget annat än framtida konsumtion. Så man kan säga att stiger räntan så minskar dagens konsumtion till förmån för framtidens konsumtion. Negativt för tillväxt idag, positivt för tillväxt i framtiden.

      Om staten höjer skatterna, men fortsätter att köra en balanserad budget (vilket man kan vänta sig) så stiger även statens utgifter. (Budgeten balanseras av skatteintäkter och utgifter). Eftersom man sätter sprätt på varje skattekrona så är det inte negativt för tillväxten. Sen går det alltid att spendera en skattekrona på bra el dåligt sätt. Men det är en annan diskussion…

  5. Michael skriver:

    Jag är en nytillkommen läsare till din blogg och du skriver mycket intressanta och tänkvärda saker om marknaden. En sak jag undrar över är, vad ” FG ” betyder? (Min egen gissning är något slags analytiker estimat).

    Mvh

    Michael

  6. Peppe skriver:

    Tack för föra året, grym blogg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.