Efter att ha varit något överköpt så rekylerade marknaden under typ en dag i förra veckan. Jag tror att det är den typen av börs vi har att vänta oss en bit in i augusti. Dvs uppåt, fast där vi får mellandagar där det sätter sig 2%ish. The big picture visar på 5-8% uppsida, lite beroende på vad man tittar efter. Jag tänker mig NDX kring 15,600-15,800 någon gång mitten augusti till mitten av september.

I veckan fäster jag vikt vid svensk och amerikansk inflation. NY Empire PMI, Philly FED, US Retail Sales och Michigan. Inget livsavgörande…. TBC

Vi hörs snart igen!

——-

Rapportperioden har precis rullat igång, och nästa vecka ökar den i styrka, för att nå sitt max veckan därpå. Kan den vara en riktningstrigger? Absolut! Earnings för SPX i år ligger på knappa 200usd, och 220 för nästa år. Jag tror rapporten kommer in starkt. Både absolut men troligtvis även relativt. Men frågan är om det kommer driva revideringar av FY21/22. Det är mer osäkert, men OM det gör det så lär det driva börsen vidare uppåt… det skulle i så fall lira med min Aug/Sep topp. Jag återkommer i frågan…

———

Torsdag, igår hade vi inflation från Sverige som kom in på 0,9% YoY mot väntat 0,9 och fg 1,2…. inget inflationstryck i Svedala vilket till stor del är kopplat till en stark krona…. Riksbanken är minst pressad av centralbankerna där ute…. lär inte göra nåt innan ECB, vilket gör att kronan är lite småsvag. Dvs man väntar sig fortsatt duvighet både i absoluta termer som relativa. Inget tryck på bostadsoblisen, inget negativt tryck på bostadspriserna…. således fortsatt starka bostadspriser.

NY Empire Mfg PMI som visar på aktiviteten i New York området kom in på 43,0 mot väntat 17,4 och fg 18,0… en av de starkaste uppmätta någonsin. Philly FED kom in på 21,9 mot väntat 28,0 och fg 30,7. A mixed bag, men jag skulle tillmäta Philly större vikt då den toppade ur i april och nu normaliseras. Empire är troligtvis lagging. Philly är inte dålig på nåt sätt utan visar på hur de extrema värdena har normaliseras och rör sig ner mot en nivå som motsvarar ISM kring 55. Alltså en stark ekonomi, no doubt, fast inte lika booming. Det intressanta är om vi ser en normalisering under andra halvåret, vilket jag väntar mig, vad det har för inverkan på jobbskapandet. Allting hänger nämligen ihop.

Tittar man på Sysselsättningsgrad, eller Deltagandegrad, så saknas det ungefär 7-8 miljoner jobb för att nå full sysselsättning, en av FEDs delmål (inflation om 2% är det andra).

Det är skillnad om ekonomin orkar skapa I SNITT 500,000 jobb i månaden eller 1 miljon jobb i månaden framöver. Om det skapas i snitt 0,5m så tar det 14 månader att nå full sysselsättning, om det skapas 1m så tar det 7 månader.

Om vi har full sysselsättning vid årsskiftet, så lär lönerna lyfta mot 3,5%+ givet att konjunkturen är okej under nästa år, vilket rätt snabbt medför att kärninflationen (12m snitt av Core PCE) kommer etablera sig på 2%+ vilket tvingar FED att höja. Typ i april 2023 eftersom Tapering av QE är klart siste mars 2023 om man påbörjar det i januari 2022 med 20mdr reducering i kvartalet. Men om det bara skapas 0,5m jobb i månaden, så når vi inte full sysselsättning förrän i slutet av nästa sommar, vilket gör att första räntehöjningen sannolikt landar i september 2023 eller senare.

Jobbskapartakten kommande 6 månader är den absolut viktigaste makrosiffran om ni frågar mig. När vi sen börjar närma oss Full sysselsättning, så blir det lönesiffran. FED har tidigare sagt att man fäster störst vikt vid Employment Cost index. ECI som kommer kvartalsvis med en månads fördröjning. ECI kommer alltså siste januari, april, juli samt oktober.

Jag tänker mig följande. Om FED tänker höja i September 2023, så kommer man flagga för detta minst 6 månader innan. Dvs under April23 mötet ger man prel besked, för att sen slå fast att man verkligen tänker göra det i juni23. För att ge detta prel besked i april23 så bör ECI visa på så hög löneinflation att man känner sig säker på att den kommer att driva på Core PCE. I detta fall ECI januari 2023. För att ECI ska vara tillräckligt hög (den beskriver löneläget i Q4 2022) så bör vi alltså ha nåt full sysselsättning senast under våren 2022. Alltså måste det skapas minst 500k jobb per månad, helst fler, för att detta ska vara möjligt.

Det är därför som jag säger att jobbskapandet närmaste halvåret till stor del är ledande för NÄR och OM Fed höjer under 2023. Dvs först jobbskapande, sen kommer lönedriv, sen inflatioinsdriv…..

QE har inget med detta att göra. En ekonomi som mår rätt bra, ett land som inte kör kraftiga budgetunderskott, behöver inte QE. Samt att man har lovat att sluta med QE innan första höjningen, gör att man kommer påbörja detta under nästa år. Det ska mycket till för att detta inte ska hända. Jag tror på januari. Detta för att man ska kunna vara klar i mars 2023, och sen ha friheten att kunna höja i april…. eller senare.

Den amerikanska inflationen Core CPI kom i tisdags in på 4,5% YoY mot väntat 4,0 och fg 3,8. En historiskt extremt hög siffra. En stor del förklaras av baseffekter. Men även rensat för dessa är den hög. Men om den är hög, borde inte FED agera. Eller är de behind the curve? Det beror på om siffran är strukturellt uthålligt hög och fångar en förhöjd inflationstakt i ekonomin som kan tänkas ligga kvar om man inte kyler ner ekonomin? För att förstå detta, så måste man förstå bakomliggande.

En stor del handlar om priserna på begagnade bilar. De är höga för att efterfrågan på begagnat varit hög. Detta förklaras dels av komponentbrist som har gjort att nya bilar inte funnits att tillgå. Komponentbristen i sin tur handlar om C19 som skapats flaskhalsar, pent up demand, låga lagernivåer etc. Något som väntas normaliseras. Eller är det någon som tror att vi inte kommer få fram nya bilar givet att efterfrågan finns där. Låt mig vara tydlig…. i många år har tillverkningskapaciteten i bilbranschen vida överstigit den faktiska efterfrågan. Detta har inte förändrats i grunden. Anledningen är att biltillverkarna vill öka sina vinster genom att sälja mer bil. Man har alltid ambitiösa planer för marknadsandelar och sin egen förträfflighet. Men om man summerar planerade marknadsandelarna så överstiger de 100%, vilket naturligtvis inte är möjligt.

En annan faktor som driver core CPI (mer än Core PCE som FED följer) är hyreskostnader. Hyror är en laggande faktor som kommer fortsätta att hålla uppe CPI. Men man måste förstå bakomliggande. I USA där vi inte har hyresregleringar så är hyrorna en funktion av kostnaden för att köpa/äga. Enkelt uttryckt. Så när bostadspriserna stiger, så brukar hyrorna följa efter med en viss fördröjning. Om man då tror på att bostadspriserna ska fortsätta stiga, ja då skulle jag vara den första att hävda att det kommer att finnas ett strukturellt tryck från hyror i inflationen. Men bostadspriserna kommer inte att fortsätta att stiga av den enkla anledningen att räntorna inte kommer att fortsätta att sjunka. Stiger räntorna närmaste åren, så kommer de sätta press på bostadspriserna, som med en fördröjning kommer vara negativt för hyrorna, och därmed kommer den strukturella pressen på inflation att avta.

Powell sa även igår gällande inflationen att den är temporär, mycket pga flaskhalsar, att den kommer från specifika områden, mycket är kopplat till C19… och tittar man på hur räntemarknaden agerar, så håller de med honom.

Jag säger så här…. dagens inflationsdata är ganska ointressant. Det som vi pratar om idag kommer vi inte prata om 12 månader. Det som är intressant är i första hand jobbskapandet, och dess inverkan på Sysselsättningsgrad (25-65år) samt deltagandegrad.

Min enkla fråga till alla som är oroliga för inflation är: hur kan den vara uthållig när dagens nivåer på Sysselsättningsgrad/deltagandegrad är synonymt med ett betydligt lägre inflationstryck. (eftersom en OTAJT arbetsmarknad över tid inte skapar tillräckligt högt lönetryck.)

I min bok är det enkelt. Om stålpriserna bara stiger och stiger, och gör varor dyrare, samtidigt som inte fler kommer i arbete eller får högre lön, så kommer det till slut att säljas färre varor. Av den enkla anledningen att det inte finns tillräckligt med pengar att möta de höga priserna med. Dagens prisökningar leder alltså till slut till lägre efterfrågan i volym. Minskar den efterfrågade volymen…. tja då vet ni vad som brukar hända med uppskruvade råvarupriser. (ofta sammanfaller detta även med ökad utbud då tillverkarna kommit igång och vill sälja så mycket till de höga priserna de tror är här för att stanna, samt att lagernivåerna börjar krypa upp igen)

Imorgon kommer Retail sales och Michigan….. tbc

Idag är det paus i RSI lite varstans… men tror att OMX ska fortsätta upp mot minst 2450, kanske 2500, närmaste 1-2 månaderna.