Krig och sportlov

Har i princip checkat ut för sportlov, men det är svårt att slita sig från skärmarna!

Den tragiska konflikten i Ukraina rullar på. Så länge som VIX och Brent olja handlas högt så är det inte över. Å andra sidan haussar makrostrateger från ex Goldman. De menar historiskt att geopolitiska problem är ett köpläge när det ser som värst ut. Det bygger förstås på att de inte rullar över och sänker världsekonomin, likt pandemin eller Lehman krisen. Som sagt tidigare, jag har som princip att aldrig spå geopolitiks inverkan på marknaderna. Tänker inte börja på äldre dagar heller!

Men jag tittar fortfarande på penningpolitiken, och har svårt att se hur centralbankschefer världen över kan ignorera Ukraina… därför borde de gå lugnare fram. Detta borde marknaden gillar, givet att den tidigare var orolig för hökig politik.

Sen ska ni ändå vara på er vakt. Fallande räntor upplevs ju som najs. Men faller de med stark dollar, så är det samma som Risk off och det burkar över tid inte vara bra för aktier. Nej vi vill se räntor som kommer tillbaka, fast med relativt svag dollar. Det är kvitto på duvig politik, utan oro för framtida tillväxt. Det är bra för aktier. Fokus på dollarn alltså!

Ni fattar att allt handlar om konflikten där ute, men i veckan fokuserar jag på PMI/ISM från hela världen samt jobbdata från USA på fredag. Tbc…

——————-

PMI mania idag…

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,2 mot väntat 49,9 och fg 50,1. Caixin Mfg PMI kom in på 50,4 mot väntat 49,3 och fg 49,1. Styrka!!! NBS Non-Mfg kom in på 51,6 mot fg 51,1, också i rätt riktning. Kina är steady so far! På nåt sätt har ju redan skiten varit där, och nu är de inne i en period där Credit Impulse blir bättre, och med den PMIs…. Inte orolig där!

Från Europa kom Mfg PMI in på 58,2 mot flash 58,4 och fg 58,7. Tyska motsvarigheten kom in på 58,4 mot flash 58,5 och fg 59,8. Båda svagare men fortsatt god nivå.

Från Usa kom Mfg PMI in på 57,3 mot flash 57,5 och fg 55,5… ändå starkt!

ISM Mfg kom in på 58,6 mot väntat 58,0 och 57,6. Oväntat starkt! Precis som Flash PMI flaggade för en veckan sen. Philly och Empire pekar åt andra hållet. Priskomponenten är fortsatt hög. Inte så konstigt. Employment nåt sämre men rätt inline. New Orders hoppar upp. En stark siffra och pekar på att det är bra dra i tillverkningsapparaten. Jag är ju primärt orolig för andra halvåret, men det bör synas i den här datan redan under vårkanten. Så här långt har jag haft fel… men time will tell!!!

Next up, Service PMI

Förutom Ukraina, så kretsar allt om FED mötet i mars. Att man höjer vet vi. Men hur man ser på livet, och hur planerna ser ut framöver.. det är mer osäkert.

Jag noterar att US10yrs tappat från 2,0% till 1,7% under kort tid. Det handlar såklart om osäkerheten kring Ukraina. För samtidigt har dollarn varit rätt stark. Stark dollar + fallande långränta = Risk Off. Jag noterar att US2yrs också tappat från 1,6 till 1,3. Dvs ett tapp lika stort som långräntan, så det är inte yieldkurvan som försämrats egentligen. Dvs räntemarknaden tror inte fullt ut på dåliga tider. Att korträntan faller är räntans sätt att säga… skit i inflationsdata, det här med Ukraina ritar om kartan, och vi är klart osäkra på om FED, eller nån annan centralbank, kan vara så aggressiva som de tidigare flaggat för.

Om jag får spekulera fritt så tror jag FED hinner med 2 höjningar, US2yrs kommer sjunka vidare ner mot c1% och US10yrs kommer på sin höjd att pressas ner mot 1,5% men troligtvis handlas mellan 1,5-2,0 under rätt lång tid. Givet detta är PE-tal på runt 18 rätt fair, men så länge som PMIs och andra ledande indikatorer inte packar ihop, så litar marknaden på konsensus vinsterna. Dagens PMI skörd är bra för förtroendet för vinst estimaten… även om ränte och valuta marknaden flirtade med Risk Off sentiment. Givet börserna rätt svaga utveckling får man väl säga att Risk Off vann över stark ISM.

——————-

Dollarn är urstark, räntor dyker…. det är klassisk RISK OFF. I det klimatet går aktier dåligt rent generellt, vilket är precis det vi ser, och det mesta går sämre än USA… vilket också är det vi ser.

My take är att mycket är diskat och vi är på väg att sätta botten, för recovery in i mars/april, för att sen ny baisse tar vid i maj/juni. En baisse som bygger på svaga rapporter och oro för tillväxt. Vissa andra där ute tänker att mars bjuder på botten, och det är Q2 som bjuder på recovery. Well, time will tell. Tajming är inte min paradgren. Mitt SPX target 3500/3800 är intakt. Men jag vill se en recovery innan vi ska ner dit.

Ärligt, OMX har tappat 20% sen toppen. Man har passerat Fib38 sen Covid botten mars 2020. När det väl vänder kommer man ta igen Fib38% av detta på ett eller annat sätt, och då pratar vi studs på 8-10%.

Vi har haft lite data, China Caixin Service PMI kom in på 50,2 mot fg 51,4… okej.

Den Europeiska kom in nåt sämre än väntat, men fortsatt stark nivå.

Från USA kom US Service PMI in på 56,5 mot flash 56,7 och fg 51,2… Den är stark men det visste vi redan vid Flash

Non-Mfg PMI kom in på 56,5 mot väntat 61,0 och fg 59,9…. sämre men det är en fortsatt god nivå! Employment faktorn kom in under 50.. not good. Prices gjorde en ny high… not good.

Sen idag fredag kom jobbdata från USA som visade att det skapades 678k jobb mot väntat 400k och fg 481, uppreviderat från 467k. En mycket stark siffra… men mycket tyder på att detta är sista sucken av stark jobbdata från USA… och vi successivt borde röra oss ner mot 250k/snitt per månad.

Trevlig helg!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till Krig och sportlov

  1. Jakob skriver:

    En fortsatt invasion, ockupation och sanktioner av/mot Ryssland borde leda till fortsatt stigande energipriser, priser på spannmål, gödsel etc. Enligt Annica Winsth på Nordea kan även högre fraktavgifter hålla i sig pga ovanstående. Får detta dig att se på inflationen på något annat sätt än tidigare, då du argumenterat för att det är en tillfällig, tillgångsstyrd inflation vi upplever just nu? Jag vet att du anser att energipriserna är desinflatoriska men spannmål, frakt, gödsel – är det tillräckligt stora varugrupper för att påverka den globala ekonomin?

    • GaStan skriver:

      Svårt att säga. Det är utbudsderiven inflation alltihop som inte följs upp av ökad köpkraft, vilket egentligen bara fattigare, och slår mot tillväxt, jobb och inflation. Det får ju samma effekt som en räntehöjning, dvs som gröper ur köpkraften då större andel av inkomsten går åt till räntekostnader. Att en centralbank då ska höja…. det köper jag inte. Utbudsdriven inflation höjer inflaitonen i ren teknisk mening, JA, men är i grunden en deflatorisk kraft. GIVET att den inte möts upp av lönehöjningar, dvs en lönespiral. Något vi inte ser på global basis.

      Så nej, den här konflikten leder inte till en mer hökig centralbank. Tvärtom leder den till minskad hökighet. Det är därför som GROWTH relaterat gått bättre senaste dagarna.

      Sen vad innebär det i minskad hökighet? Well, utsikterna för amerikansk ekonomin är så pass hyggliga att det fortfarande är fel att ligga på nollränta…. så höjningen i mars är inga problem ur det perspektivet. Men 7-8 höjningar i år… där ansåg jag att man tidigare låg för högt. Nu innebär den ryska konflikten att de kommit på skam….

      Som jag sa vid nåt tillfälle. FED ligger på motorväg i 140km. Det är på väg in på landsväg och bör lätta på gasen till 90km. Ryss kris eller ej. Narrativet innan var dock att man var på väg in på gågata… vilket är galet.

      Det vi bör prata mer om är Tillväxt narrativet. Dvs tidigare ansåg man att utsikterna för tillväxt var goda. Jag var klart skeptisk sett till köpkraftsminskningen. Lägg till energinotan nu när vi får en kris som kan förvärras ytterligare.

      Det är inte Inflaiton och räntor som gör mig orolig, utan tilllväxt, där avsaknad av köpkraft, energinota, confidencekris, utbudsdriven inflation osv… kanske till och med kan tvinga in oss i recession. Det är jag rädd för… och då pratar vi centralbanker som måste göra 180 grader turnaround.

      • Jakob skriver:

        Fattar, tack! Då blir ju den givna följdfrågan, gör de det? Klarar centralbankerna att vid behov omvärdera och göra helt om mot vad de, framförallt Fed nu guidat för? Eller har de surrat sig för hårt vid masten och ”måste” vara hökiga, om än i lugnare tempo?

      • GaStan skriver:

        Jo men det tycker jag. Senast Fed var i en höjar cykel så höjde man en gång i december 2015, och flaggade för ytterligare höjningar, men problem med olja och kina gjorde att man pausade och nästa höjning kom inte förrän december 2016, som sen följdes av kvartalsvisa höjningar till 2,25%… och anledningen var inte utbudsdriven inflation, utan tajt arbetsmarknad och löneuppgång.

  2. Jonas Gustafsson skriver:

    Hur tolkar du att 10 åringen rusar över 10% samtidigt som Nasdaq ändå är 1,5% upp, risk on?

    • GaStan skriver:

      för att fastställa marknadsregim får du inte titta på börsen, utan dollar + ränta.

      Vi får nästan början med gårdagen, då 10yrs föll till 1,70 samtidigt som dollarn var stark. I min bok riktig Risk OFF.

      Idag får vi en reaktion upp, som handlar rätt mycket om gårdagens fall. Men låt säga att räntan är stark idag. Är det risk ON? Njaae, i min bok kräver det SVAG dollar också. Är det stigande ränta + stark dollar, så är det inte Risk ON utan att marknaden ser en hökig FED. Är det bra eller dåligt för aktier? Det går inte att säga, det finns historiska bevis för båda, och det handlar om värdering och vinstutsikter. Är de goda så kan börsen stiga, annars inte. Rörelsen i dollarn idag var ju klen, men nivån får sägas vara stark, så reaktionen var snarare ”högig FED”. Att börserna tog det så bra handlar om att de har handlats ner, och klarar ”räntesvängningar bättre” än när multiplarna är uppskruvade.

      Hoppas det inte blev confusing, men risk on är nästan alltid bra för aktier, och risk off är nästan alltid dåligt. Men man får inte glömma de andra varianterna där stigande ränta – stark dollar = hökig FED och fallande ränta + svag dollar= duvig FED. Där är börsutvecklingen inte lika självklar.

      Om man vill se lite hausse i mars/april, så är det inte främst räntan som styr, utan du vill ha en svag dollar. En svag dollar + stigande ränta = Risk on. Men svag dollar + fallande ränta = Duvig FED…. är sannolikt bra det också!

  3. Peter skriver:

    Hur påverkar detta din tes kring bostadsmarknaden? Om energipriserna håller sig uppe och centralbankerna blir lite mer försiktiga med räntehöjningar så bör bostadsobligationen falla tillbaka lite och därmed minska/eliminera nedgångspotentialen du tidigare diskuterat här? Eller åtminstone skjuta den på framtiden?

    • GaStan skriver:

      Väldigt relevant fråga…

      Givet att Ukraina krisen inte utvecklas så att 1, Sverige dras in i kriget genom att Ryssland attackerar oss och/eller 2, det blir nån typ av nytt världskrig…. och att världsekonomin därmed trillar in i recession…

      så är den här krisen märkligt nog BRA för svenska bostadspriser.

      Lite repetition,

      Svenska bostadspriser bestäms av lånelöften
      Lånelöften bestäms av kalkylräntan
      Kalkylräntan består av 5yrs bolån med påslag
      5yrs bolån bestäms av 5yrs bostadsoblis
      5yrs bo-oblis bestäms av 5yrs statsoblis

      5yrs statsoblis bestäms till stor del av de internationella 5yrs räntorna i kombination med svenska konjunktur och inflationsutsikter, samt Ingves penningpolitik.

      Krisen i Ukraina handlar om två saker:

      1, Stigande energipriser gör samma jobb som räntehöjningar, dvs de gör att vi har mindre över till annan konsumtion, tillväxten vänder ner, färre jobb skapas, lönetrycket avtar, inflationen mattas…

      2, Business och consumer confidence vänder ner…. gör att vi människor skjuter upp planerade köp, ökar sparandet, och i företagen skjuter upp investeringar och håller i pengarna. Detta bromsar tillväxt… skapas färre jobb, lönetryck avtar, inflationsutsikter vänder ner.

      Detta gör centralbanker mindre hökiga…

      Tittar man på den 5yrs stats oblisen så stod den i -0,10% i början av december förra året. När FED ändrade sin policy drog den rakt upp till +0,60%. En kraftig uppgång på 70 punkter. En statsränta på 0,60% innebär att man kan vänta sig en bostadsoblis på 1,1 (dvs +0,5) över tid.

      Nu när vi fick Ukraina på halsen, så tror marknaden att det blir svårt för centralbanker världen över att vara så hökiga som annonserat. Man är inte lika rädd för hög inflation när konjunktur etc präglas av en global konflikt. Man är snarare rädd för vad framtida tillväxt ska bli.
      Dessutom köper marknaden trygghet, vilket alltså pressar upp priset på långa statspapper, dvs räntan går ner.

      Detta innebär att marknaden gärna köpte ett svenskt 5yrs statspapper där man får 0,6% avkastning om året i 5 år. Detta drev ner räntan till idag cirka 0,2%.

      Översatt till bostadsobligationen så borde den pressas ner mot 0,7-1,0%. Den handlas idag till cirka 1,2%. Även den har alltså toppat ur och vänt ner sen en vecka tillbaka.

      Dagens nivå på bostadsoblisen, och även om den pressas ner under 1% gör dessvärre inte att dagens prisnivåer kommer att hålla, utan det kommer vända ner under andra halvåret och fortsätta ner under nästa år.

      Men krisen i Ukraina, givet att den fortsätter, om den håller nere svenska räntor, så är det alltså positivt för svenska bostadspriser, då det begränsar nedsidan.

      Med andra ord, så har du helt RÄTT i ditt resonemang….

      • Östergren skriver:

        Jag tror ni är alldeles för teoretiska i ert resonemang.
        Stigande energipriser är negativt för fastighetsmarknaden, liksom stigande priser på material. Vad kommer fjärrvärmen att kosta 2023? Har väldigt svårt att tänka mig att leverantörerna kommer att nöja sig med 1% höjning som de gjorde 2022 då insatsvarorna ökat i pris. Lägg till rädslan som det svenska folket känner för Putin så har vi dämpande faktorer så det räcker och blir över.

      • GaStan skriver:

        Visst kan det vara så… men om vi tittar på de senaste 20 åren så har svängningar i energipriser haft typ noll inverkan på priserna. Kom ihåg också att det handlar om marginal förändringar, dvs om man tror att 30% förändring i energipriser ger 10% förändring i priser, så måste 3% ger 1% och 0,3 ge 0,1…. dvs man måste söka ett samband, och detta finns inte så vitt jag vet.

      • Östergren skriver:

        Vad gäller energipriserna har vi inte haft en sån här rusning de senaste 20 åren så det finns ingenting att jämföra med.

        För gemene man blir det mindre i plånboken vilket borde ha en dämpande effekt även på den privata bostadsmarknaden (den kommersiella sidan har som du vet redan kylts av).

      • GaStan skriver:

        Jag är faktiskt inne på att energipriserna har motsatt effekt. För det första styr de inte bostadspriserna, utan det är lånelöftena som gör, och de påverkas av räntor och inkomster. Energikrisen om något trycker undan konsumtion och tillväxt, och på sikt inflation, och därmed den allmänna uppfattningen om stigande räntor. Så effekten blir därmed lägre räntor jmf med om vi inte hade haft energikris. Vilket är positivt för bostadspriser.

        Det du är inne på är att energikrisen gör boendet dyrare. Men detta gör snarare att annan konsumtion faller bort, vilket håller tillbaka tillväxt, inföation och räntor… vilket alltså håller uppe bostadspriserna.

        Men det finns en MEN. Om emergiproserna fortsätter upp, säg 2-3ggr till så skapar de recession. Då faller jobb och inkomster, och det påverkar även lånelöften, TROTS att inföation och råntor är låga. Där är vi inte ännu.

        Jag skulle säga att energikrisen om nåt år bra för bostadspriserna så länge som den är måttlig

      • Östergren skriver:

        Nu är inte energikrisen måttlig och skulle energipriserna gå 2-3 ggr från dagens nivå är recession ett best case scenario.

      • GaStan skriver:

        Energikrisen kan absolut skapa en recession, men som du säger måste energipriserna gå högre, vilket de kan göra såklart. En recession slår mot inkomster och bankernas vilja att låna ut, så det är negativt för lånelöften, och därmed priserna.

  4. Johan skriver:

    Hej Jonas,

    Någon uppdaterad takeaway på USD/SEK & EUR/SEK? Vet att du hade 10 och 11 som möjlig target för ngn månad sedan, vi är nu nästan där.

    • GaStan skriver:

      Vi är i en Risk off situation, och då stärks dollar. kronan är en banan republik i sammanhanget så den försvagas. Ur ett risk off perspektiv, är euron att föredra framför kronan. Så det är inte så konstigt. Hur långt i Risk off är vi? Inte särskilt egentligen, dvs fortfarande tror marknaden att SPX bolagen ska tjäna c225 dollar i vinst i år. Man tjänade 140 under 2020. Om Ukraina krisen ballar ut och vi får global recession, då ska VIX till 80+ och börserna ner 30% till. Då är vi bara i slutet på början. Om du förstår vad jag menar.

      That said. Valuta marknaden är en smart jävel. Allt dåligt är diskat, och en dollar på nära 10kr och euro på nära 11kr är såklart rent nivåmässigt bra nivåer där jag skulle växla hem pengarna. Det räcker med att titta på grafer över en 10 års period, så fattar man att mycket är taget.

  5. P Bateman skriver:

    ALL IN i NOK NU…ni som förstår, förstår 😉
    SKÅL!!!

  6. Hugo skriver:

    Såg att Ingves var ute häromdagen och uttalade sig i finansutskottet kring både styrräntan och bostadsmarknaden. Dels sa han som du nämnt tidigare att Ryssland/Ukraina-situationen gör att det skrotar tidigare makroprognoser, vilket lät som en indikation att de inte vet längre när de kan börja höja. Kommer onekligen bli intressant år för centralbankerna, man är inte avundsjuk på att sitta i Powell, Lagarde och Ingves sits nu..

    Men han sa också ett annat resonemang angående bostadsmarknaden där han pratade om normalräntan. Där han nämnde att normalräntan numera borde ligga runt 2% (och det är vad svenska hushåll borde ställa in sig på). Dels undrar jag när han pratar om normalräntan i det fallet, menar han rörliga 3m eller bara i allmäna termer? Samt går det i så fall räkna på vad som anses som genomsnittliga låga/normala/höga nivåer utifrån detta?

    Exempelvis är vi i lågräntemiljö och genomsnitt ligger på 1.35% nu. Normal är 2%. Alltså 48% upp. 48% upp från 2% är 3%. Alltså:
    -Låg 1.35%
    -Normal 2%
    -Hög 3%

    • GaStan skriver:

      Han syftade på Riksbankens styrränta.

      Han menar att i normala tider så ligger styrräntan på 2%. Han utgår då från en normalinflation på 1,5-2% som i sin tur bygger på löner kring 2,5-3%.

      Givet att bankerna tjänar 100-150 på rörliga bolån så tycker Ingves att en normal ränta på ett rörligt bolån ska vara 3-3,5%.

      Att bolåneräntor idag kring 1,5% alltså borde vara dubbelt så höga.

      • Hugo skriver:

        Okej, så om vi antar att löneinflation tills dess att vi når normalräntan ligger på 2,5-3%. Då kommer det alltså ta 14-16 år för lönerna att komma ikapp bostadspriserna (vid normalränta och allt annat lika)?

        1,025^X= 1,5 => X ~ 16
        1,03^X = 1,5 => X ~ 14

      • GaStan skriver:

        Vet inte om jag förstår dig rätt, men en dubbling av räntekostnaderna kräver en tredubbling av lönerna då skulderna är tre gånger så stora som inkomsterna. Vid löneinflation på 2,5% tar det 45 år för att kompensera för ökningen av räntekostnaderna.

      • Hugo skriver:

        Ser att jag räknade lite galet förut. Men tänker såhär:

        Säg att någon tjänar 50’000kr. 25% ska täcka räntekostnader enligt bankernas kalkyl. Maximala räntekostnader som klaras av på ett år är då 150’000.

        Så om man räknar med att dagens bolåneränta är 1,5% och ett normalränteläge ger en bolåneränta på 3%. Samt att bankerna har 3% marginal. Då får man ett löneutrymme på: 150’000/4,5% = 3’333’333kr
        150’000/6% = 2’500’000kr

        Kan man då säga att detta ger 888’888/3’333’333 ~ 25% lägre priser från dagens nivåer till en normalränta konverterad till bolåneränta?

        Samt att person i fråga måste ha en lön på 0.06×3’333’333×4 / 12 ~ 66’666kr för att komma upp i samma låneutrymme? Dvs. ca 33% högre.

        Därav tänker jag tiden det skulle ta för att komma upp i den lönen skulle vara (med en löneinflation på 2,5%):
        1,025^x = 1,33 => x=11,5 år

        Dvs. om vi hypotetiskt tänkt skulle få en normalränta idag (styrränta 2% med bolåneränta på 3%) så skulle det ta 11,5 år innan lönerna skulle komma ikapp bostadspriserna på nuvarande nivåer???
        Eller tänker jag galet?

        Hängde inte riktigt med på det där med 45 år? Hur kommer den uträkningen?

      • GaStan skriver:

        Hej, och ursäkta dröjsmålet.

        Ditt resonemang stämmer.

        Men det är inte bolåneräntan per definition som styr lånelöftet. Utan det är den bundna 5 årslånet plus marginal påslag. Där 5 års lånet bestäms av den 5 åriga bostadsobligationen plus bankernas vinstpåslag. Men man kommer fram till ungefär samma slutsats.

        Problemet i det här fallet att lönerna puttrar på i långsam takt medan räntorna svänger betydligt snabbare. Både upp och ner.

        Därför lär bostadspriserna svänga med räntorna, samtidigt som inkomsterna ligger där i bakgrunden och hjälper priserna lite i taget. MEN, en kraftfull uppgång av styrräntan kommer inte att kompenseras i det korta perspektivet av lönerna.

        Givet kriget i Ukraina, och de stigande energi- och matpriserna, så lär det inte bli några höjningar av styrräntan i år. Även om vissa tror det! Inflation kommer inte att vara ett problem, svag tillväxt kommer bli problemet.

        Innan vad jag rädd för minskad köpkraft med tanke på utebliven finanspolitisk stimulus. Nu har vi energi och matpriser som lök på laxen.

  7. Hugo skriver:

    En till fråga om bostadsmarknaden. Jag vet att du tidigare nämnt att insatskravet på 15% för bostäder baseras på försäljning av tidigare bostad generellt sett eftersom 90% av köparna är säljare. Och att lånet baseras på lånekalkylen osv. Undrar dock huruvida köpkraften har ökat som en extra faktor i och med rusningen på börsen från corona och därmed har folk tjänat mer pengar på aktier och på så sätt kunnat lägga mer pengar på att köpa bostäder och på så sätt har det blivit en extra boost på bostadsmarknaden? Dvs. bostadsmarknadens priser har gått förbi toppen där lånekalkylerna säger stopp i förmån för att trycka in extra cash.

    • GaStan skriver:

      Jag tror inte det.

      Vi ser nämligen att utlåningen till hushåll går hand i hand med priserna, och därmed är den primära källan till priserna just utlåning. Om aktie försäljningar skulle göra stor skillnad så skulle det alltså uppstå en diskrepens mellan utlåning och prisförändringar.

      Börsen har ju egentligen varit stigande sedan 2009, bortsett från Covid krashen, men vi har inte sett någon direkt inverkan.

      Tittar man på nettoflöden till aktier så ser man inte heller någon stor avvikelse, som skulle tyda på att aktier sälj till förmån för bostadsaffärer.

      Sen bakom varje såld aktie som frigör pengar, så finns det en köpt aktie som binder upp pengar. Man skulle förvisso kunna tänka sig att säljarna är de som köper bostäder medan köparna inte är det. Eller att det är utlandet som köper aktier av svenskar, för att svenskar i större utsträckning finansierar bostadsaffären. Där har jag inte sett någon data på sistone, men skulle förvåna mig mycket om det varit någon större förändring.

      Alltså sambandet mellan ränta och bostadspriser är väldigt robust. Dvs om man tar genomsnittspriset på en bostad i Sverige, så lirar den väldigt väl med snitt inkomsten för ett svenskt hushåll i kombination med räntenivån. Finns såklart andra faktorer som påverkar, men jag skulle säga att de är klart underordnade ”inkomst+ränta”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.