Jag har varit på resande fot och därför inte hunnit skriva. Men det har ju hänt en del på sistone.
FED levererade ett super hökigt budskap, där man säger sig vilja höja 7ggr i år till 1,75% vid varje möte. Där till och med nästa möte kan bjuda på 50punkter. Att QT kommer men oklart när och vilken omfattning.
Marknaden tog det bra. Detta av två skäl som jag ser det.
1, Dels att det är semi old news, och därmed har vi haft en Sell Rumours, och nu fick vi en Buy the facts. Tittar man på sentiments och positions indikatorer så var de rejält nedköra inför.
2, Hög ränta trycker ner Aktieriskpremien som ur ett större och mer långsiktigt perspektiv är negativt för aktier. MEN, stigande räntor är INTE synonymt med fallande börser. Nej ofta är det tvärtom. Stigande ränta kan innebära att man säljer obligationer och köper risk, dvs aktier. Men det beror även på hur dollarn utvecklas. Är Dollarn stark och räntorna stiger, då är det en signal om Hökiga centralbanker, och då kan börserna gå både si och så. För att få RISK ON, så vill vi se stigande räntan och svag dollar.
Att dollarn inte stärktes på Feds besked innebar att börserna stärktes! Framöver så kan vi vänta oss att det är ett tryck på räntorna, men det är dollarns riktning som blir avgörande för börsutvecklingen.
Vad som är viktigt ur det här perspektivet är även Yield kurvan (10-2). Det är egentligen inget problem att långräntorna stiger så länge som 2yrs inte stiger mer. Faller Yieldkurvan så kommer den till slut att få aktiemarknaden att sluta lita på vinstprognoserna.
Detta sagt, så har yieldkurvan varit fallande under en längre tid, och det är inte bara jag som tror att PMIs kommer gå i backen längre fram i år. Det gör även hela räntemarknaden.
På FED låter som att kartan är ritad i sten, men det är den inte. Långtifrån. De höjer vid varje månad så länge som dagen goda tillväxt och höga inflation håller i sig. Dvs så länge som väderkartan visar Sol så höjer man. Slår vädret om, så ändrar FED sin karta på nolltid. Det har man gjort förr. Inget nytt egentligen.
Problemet är inte väderomslaget, för det kommer. Frågan är när, och frågan är hur långt har FED kommit i sin höjarcykel. Alltså även om tror att tillväxt+inflation börjar hacka rejält i höst, så är det kanske bara december höjningen som ligger illa till. Då har FED ändå hunnit höja till 1,50%. Men det är i princip vad som är inprisat i korträntorna. Frågan är om 10 åringen fortsätter upp mot 3% (vilket hade varit bra för yieldkurvan och sannolikt bra för aktier) eller om 10 åringen ligger kvar och börjar sjunka, vilket är samma som att marknaden diskonterar recession. Vilket är dåligt för aktier, TROTS att aktieriskpremien i slutändan gynnas av fallande långräntor.
Dagens utveckling med svag reallöneutveckling, avsaknad av stimulanser, krigets påverkan på confidence etc… kommer tillsammans med FEDs höjningar sannolikt tvinga fram recession. Recession innebär att tillväxten dör, och företag slutar höja priserna. Då kan FED nolla sin ränta igen. Det hela låter kanske lite kontraproduktivt och dumt… men det är så det funkar.
Jag noterar också att Stagflations snacket ökat i omfattning. En 70-tals flirt. Blir nästan irriterad då hela diskussionen är så okunnig och översimplifierad. Utan att gå för mycket detaljer så kan jag säga så här, trillar tillväxten i backen så kommer även inflationen göra det. Finns ett annat ord för detta. Recession, och det är det mest troliga. Sen finns det ett case där tillväxten upprätthålls på nåt sätt, och därmed biter sig inflationen kvar. Detta kommer till slut räntehöjningarna få bukt med, och då är vi i recession miljön igen. De som tänker stagflation genom FX-kanalen eller gör jämförelse med U-länder…. det är bara helt fel.
Rent tekniskt noterar jag att SPX tagit tillbaka sin Fib50 och NDX sin Fib38… och på kort sikt är det inte omöjligt NDX ska ner och snoka mot 13,800 och SPX mot 4,300 innan man eventuellt ska sätta en vår topp… April är ju en klassisk toppmånad. Många vill håva in utdelning av bolag etc..
Men the big picture ligger fast. SPX ska mot 3500/3800.
I förra veckan kom NAHB index in på 79 mot väntat 81 och fg 82. Sämre men ingen ko på isen. Lär sjukna i takt med att bostadsobligationerna stiger.
US Retail Sales kom in okej, men lyfter man på huven så ser det inte bra ut. Retail Ex bränsle och bilar, föll under månaden, och då ska man tänka priser på allt annat också blivit dyrare. Reallöneutvecklingen i USA är katastrof. Nu höjer FED räntorna och gör så att hushållen även åker på stigande räntekostnader. Hjulen kommer tvärtstanna… och de vet om det. Men det är själva poängen, de kommer göra det omöjligt för företagen att höja priserna eftersom de säljer så lite. Och råvarupriserna brukar inte ha mycket att sätta emot när efterfrågan dör. Hur tajt utbudet än må vara.
lutligen Philly FED som kom på 27,4 mot väntat 15,0 och fg 16,0. Stark, och pekar på en annan bild än Empire tidigare under veckan.
I veckan fokuserar jag på Flash PMIs från hela världen. Ju längre tid det tar för dom att falla ihop, desto längre kommer FED att kunna höja.
Hox Valueguard kom in med ännu en rekordsiffra över Svenska Bostadspriser. Februari är säsongsmässigt årets starkaste månad. Men den stora grejen är att TROTS att en 5 årig Svensk Stats- och bostadsobligation har stigit kraftigt på sistone, så har inte bankerna höjt sina 5 åriga bolån i samma utsträckning, och därför har inte kalkylräntan i lånelöftena förändrats så mycket, och DÄRFÖR beviljas fortsatt stora lån som upprätthåller prisbilden….. MEN det är inte hållbart. Se graf nedan
Det enda som kan rädda upp detta, är att vi får en situation likt den 2011/2012 där bostadsobligationen steg kraftigt i spåren av Riksbankens räntehöjningar, för att sen falla tillbaka snabbt och kraftfullt när Ingves fick backa från sin politik (policymisstag). I det fallet hann aldrig bostadspriserna (läs lånelöftena) att anpassa sig efter ränteförändringen. Det finns en variant där bankerna inte anpassar sina räntor på ex 5åriga bolån efter deras upplåningskostnad, och därmed upprätthåller priserna i marknad, fast på bekostnad av sämre räntenettomarginal. Detta borde vara mindre troligt.
Ha en fin vecka och njut av solen.
——————-
Tisdag,
För FED handlar allt om inflation. Tillväxt, jobbskapande och Dollarn har alla en koppling till inflation.
Tillväxt…. skapar jobb, som gör arbetsmarknaden tajt, som skapar löner, som skapar prishöjningar av företag för att motverka kostnadsökningen..
Jobb…. finns med i ekvationen ovan
Dollarn… svag dollar ger inflation genom allt som importeras, men är egentligen ingen strukturell inflationsbärare över tid, då det kräver en ihållande riktning på valutan under lång tid.
Men det finns två typer av inflation här.. den utbudsdrivna där företag höjer priserna för att kompensera för högre kostnader (ex löner) och den efterfrågedrivna som baseras på stigande löner, som i sig är en funktion av god tillväxt, jobbskapande och tajt arbetsmarknad.
I grunden vill FED bekämpa den efterfrågedrivna, genom att ökade räntekostnader kompenserar för den högre lönen, så att konsumenten har mindre över att handla för trots högre lön. Detta samtidigt som företagen höjt priserna för att kompensera för den stigande lönekostnaden. Detta gör totalt att konsumenten handlar mindre varor, i dollar, men främst volym. Varpå ekonomin kyls av, löneökningar försvinner, och därmed behöver inte företagen höja priserna, och då går inflationen ner tillsammans med tillväxten.
Nu har vi inte riktigt detta problemet, utan det handlar primärt om utbudsdriven inflation, som har sin grund i att utbudet av olika råvaror inte nått upp till efterfrågan. Då stiger råvarupriserna, som sedan sprider sig ner i hela värdekedjan. Eftersom inte lönerna (köpkraften) hänger med så får detta egentligen en självreglerande effekt över tid. Men FED är orolig över att den utbudsdrivna inflationen triggar en lönespiral. Dvs där arbetstagarna, med stöd av en hyfsat tajt arbetsmarknad, lyckas locka fram högre löner, vilket ger en uthålligt hög och stigande inflation. Det är den här FED nu aggressivt försöker döda.
För att översätta till en metafor för ett företag…
Säg att år T-0 så sålde företaget 10 volymer X 10 dollar… total försäljning 100
Kostnad för sålda varor/tjänster låg på 10 volym X 5 dollar… totalt kostnad 50
Brutto vinst 50
Löner 40
Vinst 10
Sen kom nästa år T+1
Då stiger kostnaderna för sålda varor med 10% pga utbudsdriven inflation. Från 5 till 5,50. Företaget måste kompensera detta genom att höja priserna.
Försäljning 10 volym X 10,5 dollar = 105
Kostnad 10 volym X 5,5 = 55
Brutto vinst 50
Löner 40
Vinst 10
Dvs 5% Prisinflation för att försvara vinsten mot utbudsinflation
Om inget händer med lönerna, så kommer företagaren till slut sälja mindre i volym. För att köpkraften inte räcker till.
Men så kräver Löntagaren 5% löneökning för att priserna gått upp, och han får genom det.
Då ökar lönerna med 40 X 1,05 till 42… en ökning med 2.
Med eftersom företagaren inte vill se sin vinst krympa från 10 till 8…. så måste han höja priserna från 10,5 till 10,7.
Detta ger 10 X 10,7 = 107 i försljning
Kostnad 10 x 5,5 = 55
Bruttovinst = 52
Löner 42
Vinst 10
Så frågan är… får vi se hur lönerna springer i fatt den utbudsdrivna inflationen? I USA finns vissa tendenser. I Sverige väldigt få pga fackförbund med respekt för inflationsmål, och i Europa väldigt lite pga relativt otajt arbetsmarknad.
Egentligen har jag inte haft den här synen på utvecklingen, då den utbudsdrivna inflationen kom ur ett demand push av guds nåde, där supply inte kunde leva upp till denna. Demand pushen var kopplad till extremt expansiv finanspolitik. Ta bort den, så tar du bort demand, och då rättar råvarupriser till sig, och till slut även PPI och CPI. Men det har dröjt. Därmed inte sagt att detta case är intakt.
Vi har ingen klassisk lönespiral i USA… ännu, då löneutvecklingen inte matchar inflationsutvecklingen. Så redan där borde det rätta till sig av sig självt. MEN FED kan inte chansa, och deras mandat är att hålla inflationen i schack, och den är inte i schack.
Så det går in och sabbar hela den här kedjan genom att höja räntekostnaderna. Därmed kommer köpkraften sett till prisbilden, helt pysa bort, och råvarupriserna kommer tids nog falla genom golvet. Tillväxt och jobbskapande svalnar också av, och då dör även lönerna eftersom läget går från arbetstagarens marknad, till arbetsgivarens. Mission Ackomplished.
Det här är ganska enkla saker i teorin, MEN, hur de samvarierar och tajming, är i princip omöjligt.
Redan nu i april blir det spännande, då US CPI siffran, får en tuff baseffekts jämförelse. Den första. Det är ju ren matte, så det handlar egentligen inte så mycket om en förändring i marknaden.
Anyhow, framöver blir det intressant att följa underkomponenterna i ISM som ex Prices och New Orders, då de är väldigt tidiga på bollen. Utöver dom är Dollarn och Yield curve också av stort intresse.
Just nu är det många index som rekylerat upp kraftigt efter årets nedgång och tangerar nu Fib38/50. Kommer det vända ner härifrån och nå nya bottnar längre fram i maj, eller har vi mer krut kvar. Vet ej såklart. Det negativa caset (SPX 3500/3800) är intakt men på kort sikt kan det finnas mer att ge på uppsidan:
1, Positionering är extremt light,
2, sentimentet är väldigt negativt,
3, tekniskt brukar det vilja finta
4, vi går in i en period nu där inflationen sannolikt kommer överraska positivt
5, kriget är för jävligt men derivatan är smått positiv (det går dåligt för ryssen)
6, dollarn harvar sidledes
7, yieldkurvan indikerar sura tider längre fram men derivatan på förändringen just nu är smått okej
8, vi kan ha sett det värsta för oljan
9, det börjar faktiskt bli ganska vanligt med pessimister där ute, inkl jag… så det är en crowded trade, och då brukar det betala sig i det korta att vara contrarian.
Så kombon av detta kan ju pressa upp stora index 5% till och vagga in oss i en varm och luddig känsla… där dumma pengar börjar vilja köpa marknaden… precis när det är dags för nästa repa ner på 10-20% framåt sommaren. Ja ni fattar.
Samtidigt, att SPX tagit igen Fib50%… och man har en negativ syn generellt… det är INTE NU man ska ta för stora risker. Därmed inte sagt att man kan hitta argument för fortsatt uppgång i det korta!
———————
Onsdag…
Mycket snack om hur regeringar ska hjälpa (finanspolitiskt) hushållen med dyra energinoter på drivmedel, uppvärmning och el i spåren av kriget… dvs saker som tynger våra plånböcker, samtidigt som Centralbanker pratar räntehöjningar, vilket har exakt motsatt effekt, då ökade räntekostnader äter upp allmoserna från regeringarna. Detta är kul för att det var expansiv finanspolitik under 2020/21 som drev upp energipriserna (genom den DEMAND push de skapade) för att sen kriget tar över som drivkraft, vilket totalt sett driver upp inflation som gör att centralbankerna tänker dränera våra plånböcker (genom ökade räntekostnader) samtidigt som finanspolitiken fyller på dom. Samma effekt hade kunnat uppnås om centralbankerna sa att de skiter i höja, och finanspolitiken inte skicka ut bidrag. På aggregerad nivå vill säga. På individ nivå skiljer det sig såklart…
Jag noterar även att US10yrs ser tekniskt ut att kunna toppa ur här i mars, för att kunna falla tillbaka mot 1,70%ish i maj/juni. Tittar man vidare på 2yrs så kan den också ge tillbaka lite av uppgången, men risken är att Yieldkurvan kommer att invertera. Vilket alltså är en kraftig signal om sämre tider längre fram. Vad skulle då trigga räntemarknaden att börja tappa? Well…. att inflationsdatan kommer in lägre än väntat är en faktor. Q1or som inte lever upp till förväntningarna en annan. Hur börsen kommer gå givet detta är mer oklart, men svaga rapporter med negativa vinstrevideringar brukar inte vara bra. Svag inflationsdata och lägre räntor kanske upplevs som bra, men fallande räntor och stark dollar är RISK OFF i min bok, och inget som aktiemarknaden brukar gilla. Om inflationsdatan kommer in svagt så stärks Real räntan allt annat lika. Det är mer intressant att köpa en bond om man tror på lägre inflation framöver. Det borde också vara negativt för börsen i min bok.
ALERT ALERT
Givet FEDs hökighet som innebär att räntekostnader suger upp köpkraft, att utebliven finanspolitisk stimulus, att FED snart kör igång QT, att prisnivåer på varor och tjänster är radikalt mycket högre osv… får mig nu att tro att vi står inför RECESSION nästa år. Som vanligt så bottnar börsen när allt ser som värst ut, och gärna på vårkanten. Tidigare trodde jag på börscykelbotten våren 2024. Men det byggde också på att jag trodde att FED skulle gå långsammare fram i år, och strama åt mer under nästa år. Nu flyttar jag fram denna punkt till våren 2023. Recession under 2023 ger stigande arbetslöshet, fallande tillväxt, och inflation som går till noll. Detta gör att FED kommer reversera samtliga höjningar redan under nästa år. Detta ger konjunkturen fog att vända upp under 2024, och därför bottnar det redan under 2023. Tänk 2009/2010. Exakt vilka nivåer som gäller får vi återkomma till, men redan i år har jag target 3500/3800 för SPX. Vinstnivån i år har jag på 180 dollar, nästa år sannolikt ner mot 140.
Vad är target om detta spelar ut nästa år? Well…. kanske ner mot SPX 2,600-3,000??? Vi får ta ett steg i taget.
——————–
Idag har vi lite Flash PMIs.
Från Europa kom den in på 57,0 mot väntat 56,0 och fg 58,2. Tyska motsvarigheten kom in på 57,6 mot väntat 55,8 och fg 58,4…. sämre än sist, men klart god nivå och bättre än väntat. Service PMIs var lite samma sak. Alltså kriget har än så länge inte haft nån inverkan på ekonomin i Europa… men vi VET säkert att högre energi- och matpriser kommer att ha en squezze out effekt på köpkraten, och därmed försämra tillväxten… men än så länge syns det inte i datan. Oväntat bra idag faktiskt!
Från USA kom Mfg Flash PMI in på 58,5 mot väntat 56,3 och fg 57,3
Service Flash PMI kom in på 58,9 mot väntat 56,0 och fg 56,5
Alltså båda är SUPER starka. Bättre än väntat, bättre än sist, och nivån är fantastisk. Så länge som det är så här, så höjer FED. Nästa möte i maj med 50bp. Företagen höjer priserna, och säljer slut på sina grejor. Nemas problemas. Köpkraften finns kvar… trots att Michigan index är record low. Det går inte ihop. Visserligen har det skapats mycket jobb senaste året, och köpkraft är ju Antal sysselsatta X Deras lön, och blir fler sysselsatta, och lönen växer, så blir köpkraften hygglig. Men, den klingar av, och företagen har fortsatt att höja priserna lika aggressivt varje månad, så tids nog hamnar vi i ett läge med diskrepens mellan Dollar i plånboken, och Dollar på hyllan (VolymXpris), och då borde det innebära att det blir varor kvar på hyllorna, och då blir inte inköpscheferna lika glada. Så jag är 100% säker på att PMIs som ovan borde gå ner till 40-50…. men jag kan inte tajma det. Jag vet inte när!
Tbc
Torsdag.
Ett försök att kaffesumps analysera räntorna i USA…
Nu handlas US10yrs på 2,35% och US2yrs på 2,15%. Spread 20 punkter.
Marknaden tänker sig att FED som idag står på 0,25% styrränta höjer i
Maj 50bp
Juni 25bp
Juli 25 bp
September 25 bp
November 25 bp
December 25 bp
Dvs upp till 2,0%
Jag tror att man kommer hinna med att höja till September, dvs upp till 1,50%. Övriga två höjningar tror jag kommer att utebli. Detta för att tillväxt och inflaitonsdatan kommer att mjukna. Redan i September har de tillräckligt på benen för att skita i det… men eftersom de måste guida innan så kommer de inte kunna backa i september utan först i november.
Om det blir så här borde en US2yrs stå i ungefär 2,0%. Rent teknisk ser jag hur även US10yrs borde komma ner mot 1,7%. Vilket innebär att yieldkurvan borde gå från dagens +20 punkter till -30 punkter. Helt i linje med den klart svagare tillväxt vi har framför oss. Fallande 10yrs samt fallande yieldkurva är också förenligt med svag börs. Tajmingmässigt är det här klurig materia, där jag oftast har fel. Så jag passar den bollen till bättre insatta. Typ Erik och David.
Det finns även ett scenario där 10yrs trycks vidare upp mot 3%. Det skulle i så fall resultera i stigande yieldkurva (3-2=1%) och skulle i så fall vara förenligt med ljusnande konjunkturutsikter och stark börs. Vad skulle detta kunna handla om? Well, löser sig kriget, och marknaden tolkar fallande inflation som något positivt för tillväxt och vinster i förlängningen, så skulle man såklart kunna tänka sig att marknaden vill köpa aktier, sälja 10yrs (som stiger). Detta scenario är mindre sannolikt. Men jag har haft fel förr.
För er som är oroliga för bostadspriserna så kommer det här innebära att även svenska statsobligationer kommer tillbaka lite… (lite beroende på hur Ingves spelar ut det här). Men om FED lättar lite på tonläget senare i år, så borde dollarn försvagas, alltså kronan stärkas, och då kommer Ingves vara mindre angelägen om att höja. Anyhow, allt annat lika så borde bostadsobligationen komma tillbaka lite senare i år. Det hindrar inte att vi har en nedsida i bostadspriserna, men den är inte lika extrem som oblisen indikerar idag.
Fredag
Den 12 april kommer US CPI från USA. Det som är intressant med den siffran är att det är den första med riktigt hög inflation förra året, så baseffekten har potentiell inverkan på YoY%. Fortfarande handlar det såklart om hur mycket företagen höjde priserna för i mars jämför med månaden innan, och sett till ledande indikatorer som ex ISM Mfg/Non-Mfg Prices, råvarupriser, PPI etc så talar det mesta för att företagen fortsätter att kompensera höga kostnader ut mot slutkund. Men om MoM% datan mot alla odds blir svagare än väntat OCH baseffekten YoY så skulle det kunna bli en stor snackis, och kunna ha marknadspåverkan. Baseffekten fortsätter sen att ha stor inverkan inför varje månadssiffra framöver, så caset finns kvar månad efter månad. Som sagt tidigare, så tror jag att konsumenternas demand måste krokna först, råvarupriserna måste mjukna, INNAN företagen slutar höja priserna månad efter månad. Så risken är stor att vi får vänta på det här caset… men jag vill ändå flagga upp för det i tid. Det är också det här caset som till slut får FED att omvärdera situationen…. vilket tar ytterligare tid. I konkreta siffror så höjer företagen priserna med mellan 0,0 – 0,2 varje månad. Nu under den nya inflations eran har det legat på 0,4-0,6. Så ytterst handlar om det om den månad där vi jackar ner till gamla ”normal nivåer”.
Michigan index kom in på 59,4 mot fg 59,7. Ytterligare en svindålig siffra. Amerikanska hushåll klagar inte över sin börsportfölj, värdet på sitt hus, att de inte har jobb, att konjunkturen går dåligt. De är skitförbannade över att allt blivit dyrare, och lönen hänger inte med. Vi ser ingen lönespiral och av flera skäl är det inte heller troligt. Således borde företagens Volymer (givet att Försäljning är en funktion av pris X volym) gå ner. Detta borde få ex inköpschefer att surna till. Än så länge har vi inte sett några tecken på detta. Tvärtom. Det är med andra ord en stor diskrepans mellan PMIs och Michigan… det är inte uthålligt.
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Hej Jonas, jag lyssnande i helgen på macrovoices intervju med Joseph Wang, fd senior trader på Fed.
https://www.macrovoices.com/1061-macrovoices-315-joseph-wang-post-fomc-rundown
Han menar att Fed kommer höja tills något går sönder. Det rimmar inte med hur marknaden tagit emot en hökaktig Fed i min mening. Det verkar mer som marknaden rallar då den tagit till sig att Fed var så positiv till ekonomin i usa och det trumfar hökigheten. Efter ett drygt decennium av duvaktighet hos Fed så kommer ingen ihåg hur det var när dåvarande Greenspan höjde från 1% till 5,25% 2004-06 så knäcktes fastighetsmarknaden och det resulterade i finanskrisen 2007-09. Man tror inte Fed kommer höja så mycket marknaden indikerar.
Men har Powell ett alternativ egentligen att göra annat än att höja tills något går sönder? Dvs tills han skapat recession? Vilket skulle få inflation att ge med sig? Fed har två mandat, sysselsättning och inflation och underförstått ett tredje, tilltro till finansiella systemet. Check på sysselsättning då vi är under 4% i arbetslöshet. Men att inte höja när inflation och förväntningar på inflation drar iväg, missar man i ett av två explicita mandat och riskerar tilltron till Fed och det finansiella systemet?
Har jag missat något eller är detta korrekt inprisat i nuvarande aktiekurser?
Jag är inte säker på att ”ha sönder” är rätt benämning. När inflation och inflationsdata mjuknar kommer de att sluta höja, men givet där datan är idag så måste man. Men visst, höjningarna kan i kombination med svag köpkraft resultera i recession. Mdn kom ihåg, att de säger att de tånker höja till 2,50% in i nästa år, är nödvändigtvis inte det dom kommer att göra. De följer datan…
Jag tillhör en av de väldigt få som tror att Powell innerat inne tror att inflationen är övergående. Detta då vi vet ursprunget till den. Men den har pågått längre och högre än vad vi kunde föreställa oss och givet Feds mandat hade de inget annat val än att göra som man gör… men datan kommer bli avgörande
Slarvigt översatt ‘någonting går sönder’ från podden där Joseph Wang uttryckte det som ‘until something brakes’. Tex the Fed pivot December 18 där Powell såg att det inte gjorts en HY nyemission på 6 veckor och S&p var ner 20%. Då slutade han vara ‘a long way away from neutral’ och på autopilot i form av höjningar då finansmarknadens funktion och tillit till FED, det tredje informella mandatet tog över. Företag måste kunna refinansiera sig i skuldmarknaderna.
Jag ser ditt resonemang kring supply och demand inflation och håller med. Men även om Fed är en icke politisk organisation så är de inte immuna från politik. Inflation har blivit en politisk belastning för Biden och midterms kommer till hösten. Det finns ett tryck på Powell att agera för att Fed skall vara trovärdiga i att hantera inflation även om den skapas på supplysidan vilket Fed egentligen inte rår på med annat än att man försätter ekonomin i recession. Styrräntor är ett trubbigt instrument men ingen Fed chef vill heller bli ihågkommen som nästa Arthur Burns som på 70 talet lät inflationen gallopera utom kontroll. Det finns inget alternativ för närvarande än att höja då kriget blev spiken i kistan för att inflationen under H2 skall falla tillbaka till acceptabla nivåer för att Fed skall ställa sig på on hold. Detta tillsammans med QT, dvs förfallen återinvesteras inte, kommer vara rejäl motvind för risk…
Tack för suverän blogg. Mvh Michael
Jag håller helt med om att det politiska trycket ökat på Powell… han har liksom inte kunnat säga. Ha tålamod ”de faktorerna som tryckt upp priserna, är samma faktorer som kommer trycka tillbaka dem”. Han hade blivit lynchad och måste visa handlingkraft. Då är det enklare att dra i bromsen…. och sen när prishöjningarna avtar eller upphör, och tillväxt vänder ner, och jobbskapandet dör. JA, då får han sluta. Då har han åtminstone visat sig handlingskraftig.
FED höjde ju även i dec 15 och sa att nu kommer ett pärlband av höjningar, men strul fick han att avvakta ett år till dec 16….. så FED är inte sämre än att de anpassar sig.
Jämförelser med 70-talet haltar pga skuldkvot (inkomst/skuld). Centralbankerna har idag en inbyggd broms genom skuldbergen… de bara reglerar räntan lite så blir det tomt i både hushållen och statens plånbok. Enkelt uttryckt!
På 70-talet och dessförinnan var ju inte skuldkvoterna alls lika stora… och då handlade räntan om att driva eller bromsa utlåning (och därmed tillväxt) Men det var extreeeemt trubbigt.
Idag går ju dessutom 90% av alla lån till befintliga fastigheter som inte driver tillväxt (ett hus byggt 1978 bidrog till tillväxten då, inte idag om det byter ägare)
Så att döda inflaiton, är världens enklaste sak för centralbanker…. det är bara att skölja världen med högre räntekostnader som ger squezze out effekt på allt annat… så dör efterfrågan och med den prisinflation.
Det är att skapa inflation som har varit det svåra.
Men det är klart, att när man kör budgetunderskott som under 2020+2021 samtidigt som privata sektorn inte varit så dålig…. och fabriker etc kanske inte kunnat köra fulla skift etc… ja då får du till slut inflation.
Givet utbudsdriven inflation, vad finns det för argument för att Riksbanken tidigarelägger planerade räntehöjningar?
Du har ju skrivit om detta en hel del, men vill verkligen veta om det finns något argument FÖR ett sånt scenario eftersom media och ”alla” pratar om detta som en självklarhet. USA tex har väl ändå haft något högre underliggande löneökningar för att driva lite äkta inflation till skillnad från Sverige. Det jag kommer på hittills som argument FÖR i Sveriges fall:
-svag krona – > importerad inflation->räntehöjning (inflation faller sedan tillbaka ändå pga minskat konsumtionsutrymme? )
-Löntagare lyckas förhandla upp lönerna->”äkta” inflation->räntehöjning (känns osannolikt då löntagare har kass förhandlingsläge om inte arbetsmarknaden är tight, vilket den inte är i Sverige?)
Ett högre ränteläge i USA kommer väl även driva upp bostadsobligationen vilket ger dyrare bolån i Sverige ->mindre konsumtionsutrymme för svenskar och ännu lägre sannolikhet för räntehöjning här?
Det är framförallt en svag krona som kan tvinga dom. Detta om Europa går Usas väg, och blir hökigare. Då får vi följa europa.
Lönerna är ingen faktir. Våra fack talar om inflationmålet inför nästa avtalsrörelse.
Att lönerna tog fart i usa handlar främst om pandemi relaterade faktorer där utbudsdrivna inföationen varit högre och arbetstagarna haft lättare att få kompensation för denna. Hade inflationen varit lägre där så hade lönerna varit lägre. Hade de finanspolitiska stimulanserna varit lägre så hade vi inte fått en sån demand push som drivit upp priserna.
Det stora misstaget är i grunden att man körde 15% budgetunderskott förra året samtidigt som privata sektorn mådde rätt bra! Det var ett misstag
Tack! Vet inte om du skrev och uppdaterade det senare, men läste nu också de sista styckena i ditt inlägg märkta tisdag/onsdag , tänkvärt.
Jag uppdaterar allteftersom…. men vill ändå hålla ett inlägg i veckan!
Grafen över obligationen ser minst sagt läskig ut. Vad tror du sannolikheten är för att bostadspriserna står 10-15 % lägre om 6 månader? Kan riksbanken behöva kliva in och stödköpa obligationen då dubblade räntekostnader kommer strypa konsumtionen helt, speciellt med tanke på alla annan inflation vi har? Tycker det mesta känns 15 % dyrare snarare än 4 % som är den offentliga siffran.
Många baissade målar också upp ganska jobbiga scenarion med en inflation som skenar och knäcker samhället pga flera faktorer. Priserna på t.ex. konstgödsel och diesel kommer ju göra att matpriserna skjuter i höjden, där vi redan lagt ner stor del av vår inhemska produktion. Har du någon ”endgame” vy, eller är du positiv på några års sikt?
Tyvärr så har jag inga goda nyheter, det ser inte bra ut för bostadspriserna.
Däremot är jag inte lika orolig för hushållens räntekostnader. En stor del är rörliga lån och de finansieras mot Stibor3m… och den är kopplad till Ingves styrränta, och jag ser inga stora räntehöjningar. Vi skiljer oss från usa på många sätt där. De bundna lånen är bundna till bra ränta, och lagom till att de förfaller om 2-3 år så är räntorna låga igen tack vare recession.
Så nej, risken för defaults och bostadskris är liten. Men stor nedsida på bostadspriserna, ABSOLUT.
Bostadspriserna i Sverige är tyvärr för höga i förhållande till en normal inflations och räntebild.
Men hushållen klarar mycket högre räntekostnader, no doubt! Men det får bli hälften så många restaurangbesök och semesterresor… men det är också en normalisering. Sorry, alla tycker det är najs, men kalkylen går inte ihop!
Hej GaStan,
Tycker du att man bör vänta in bostadsmarknaden i något år innan man köper för att komma in billigare? Har tyvärr dum som jag är suttit i en hyresrätt genom hela obligationsbullmarknaden. Även om boendekostnaden kanske förblir låg är det jobbigt för den mentala bokföringen att en prisnedgång på 1% motsvarar 3 månaders hårt sparande för mig. Nu har ju BoOBL5Y ökat med 800% sen i Feb 2021 (från 0,25 till 2,00%). Går det att estimera ungefär hur mycket priserna ska ner i procent om man även tar den genomsnittliga lönerevisionen i beaktande och ungefär när det kommer ske? 6 månader gäller ju lånelöftena. Då har vi fortfarande potentiella köpare på marknaden som fått sina lånelöften baserade på obligationsräntan från Oktober -21 (ca. 0,5% ist. för 2,0%).
Jag vill inte ge specifka råd som du förstår, men givet räntornas förväntade utveckling, och bostadsobligationen i synnerhet, så är nedsidan stor på fastighetsmarknaden. Hur mycket är svårt att säga, kanske 20%+.
Sen tror ju jag att den här utvecklingen kommer föra oss in i någon typ av recession, och då upphör höjningarna, och det brukar rent utav bli sänkningar. Åtminstone från FED som är den ende som hunnit höja innan . Då lär bostadsobligationerna falla tillbaka, och när konjunkturen piggar på sig så gör även bostadspriserna det med stöd av låga räntor.
Men generellt skulle jag inte vara förstagångsköpare de närmaste 12 månaderna.
Hej,
Tack för svar längre upp. Du tror inte Riksbanken kan tänka sig att intervenera och stödja hushållen genom att köpa bostadsobligationer? Var tror du gränsen för recession går? Är det FED´s räntehöjande som kommer orsaka det i så fall?
Hur estimerar du 20+% prisjustering ner? Finns det någon formel för det?
10% ner på bostadsmarknaden per 1% enhet upp i obligationen?
Tror du inte att byggbolagen stoppar byggen och även drar tillbaka objekt från marknaden som man gjort tidigare (i väntan på bättre kreditförrutsättningar för köparna)? Förra gången vi såg detta var det i princip dött på bostadsmarknaden. Dom som sitter i villor vill inte sälja och dom som sitter i BR och villa köpa villan kan inte sälja till förlust ifall villasäljaren inte går med på lägre pris.
Tack än en gång!
Jag tror absolut att Riksbanken kan tänka sig stödköpa om vi får en kris situation på bostadsmarknaden. Men där är vi inte ännu på lång väg. Det skulle i så fall ligga i linje med att stimulera inflation = stimulera ekonomin = stimulera genom att hålla nere bostadsräntorna. Nu är vi i ett läge där man snarare vill strama åt, dvs tvärtom. Så det är långt dit.
Att vi går mot recession under nästa år tror jag har att göra med 3 saker;
1, den utbudsdrivna inflationen gröper ut köpkraft, då den inte komepnseras av löner i samma utstärckning
2, USA går från årliga budgetunderskott på 15% under 2020/2021 till betydligt stramare finanspolitik, vilket ger ett köpkraftsbortfall
3, Räntehöjningar, som givet statliga och privata skulder, gröper ut köpkraft och slår mot tillväxt.
Njae, ingen formel, men om du ser var priserna legat tidigare när bostadsoblisen legat på c2%, så givet inkomsterna, så förstår man att lånelöftena kommer tajtas till med ungefär 20% kommande året.
Nybyggnation utgör mindre än 5% av bostadsmarknaden och är ingen viktig komponent i sammanhanget. De lockas ut när priserna är höga (räntorna är låga) och sen när priserna faller, så kan de inte bygga under lönsamhet och då drar de sig tillbaka. De är en funktion av marknaden, inte en ledande faktor.
90% av alla bostadstransaktioner är byten av bostad. 10% är folk som dör eller förstagångsköpare. När priserna faller, så faller även transaktionsvolymerna. Men prisnivån i marknaden är en marginal prissättning. Det är senaste affären som sätter priset. Oavsett hur få affärer som görs. Sannolikt går volymen ner i marknaden.
”Då kan FED nolla sin ränta igen”
Varför ska vi åter till nollräntor? Ett fenomen som inträffat efter 2008 och som ter sig rätt extremt när man zoomar ut.
Man får backa till 1958 för att hittar FED funds rate under 1%.
Det handlar om att det brukar krävas expansiv penningpolitik för att lyfta en ekonomi ur recession. Själva defintionen av detta är negativa realräntor, dvs räntan minus inflation ska vara negativ. Vid ett sånt läge så anses det vara billigt att investera och konsumera och mindre smart att spara. Räntor på lån blir små. Förräntning på sparande blir svagt. Det sporrar ekonomisk tillväxt, motsatsen gör inte det.
Historiskt har inflationen varit högre. Detta spelar roll, för Om inflationen är 1% eller 5% så får du en negativ realränta om du har 0% i styrränta (0 – 1 = minus 1). Om inflationen är 5% uppnår du samma sak vid 4% ränta.
Så när jag syftade på nolla räntan så utgick från att inflationen är historiskt låg vid nästa recession. Detta för att löneläget är historiskt lågt och för att råvarupriser dör med kraftigt fallande efterfrågan. Detta kan naturligtvis bli annorlunda, men det är ganska troligt.
Så ur ett pennigpolitiskt perspektiv kan 0% och 4% styrränta vara samma sak, beroende på var inflationen ligger.
Tack! Med QE har man ju dock manipulerat räntorna lägre, både ECB o FED har ju vardera en balansräkning på ca 90000 miljarder kronor. Detta är ju ett fenomen som i stort sätt bara funnits efter 2008 (Bank of Japan undantaget). Sist FED skulle göra QT så lyckades man ju bara med ca 7000 miljarder kronor innan det var dags för QE igen.
Jag tycker det är smått komiskt att läsa förre FED chefen Bernankes tal från 2009, läs ”exit strategy” -> ”As the size of the balance sheet and the quantity of excess reserves in the system decline, the Federal Reserve will be able to return to its traditional means of making monetary policy”. Decline 🙂
https://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/bernanke20090113a.htm
haha jo det var tider det… nu får vi nog leva med att en svullen balansräkning är the new normal.
QE har ju i min mening gjort 3 saker rent praktiskt, 1, trycka ner räntorna 2, trycka ner speadarna mellan löptider 3, och trycka ner kredit spreadarna
I praktiken innebär det att FED har gett privata sektorn cash, i utbyte mot deras obligationer.
Cash yieldar inget, och eftersom vinsterna har funnits där och vuxit, så har man vågat köpa aktier och annan risk, och därmed skapat asset inflation.
Amerikanska statskulden har också vuxit från 40% till 140% typ under de senaste 20 åren. Inte säker på att man kunnat låna upp så mycket, så billigt, utan FED…. och därmed har man bidragit till en stark konjunktur och vinstutveckling.
QT, borde således göra motsatsen… dvs FED kräver in cash i utbyte mot bonds som förfaller och de rullar inte över till nån ny. Cash de får in makuleras (precis som QE innebär nytryckta pengar). Cash får de från US Treasury, som säljer bonds till privata sektorn, som måste ta cash alternativt sälja andra tillgågar för att köpa bonds.
Så räntorna stiger. Men givet att en 2-årig statsobligation ligger över 2% så är rätt mycket av det redan taget.
Sen har vi det där med spedar mellan löptider, där normalt sett en 5yrs ger mer än 2yrs och 10 mer än 2 yrs osv… det tror jag inte har så mycket mer att ge heller. Tajta speadar handlar mer om sura konj utsikter
Sen har vi kreditspreadar, och dom följer jag inte. Men de borde normaliseras på nåt sätt om de inte redan gjort det.
Men den stora grejen med QT, är likviditetsbiten. Den tvingar privata sektorn att kränga aktier för att ge US Treasury cash i utbyte mot en obligation, så att dom kan pröjsa FED när deras bond förfaller.
Hej Jonas!
För någon som inte har någon som helst koll på bonds (=långräntefonder?), vad/vilken typ är det som kan vara intressant/möjlig att kika på som privatinvesterare? Vad är fördelarna kontra att t.ex ligga kort marknaden?
/Freddan
Måste vara väldigt dassig ERP nu….. Ändå förvånad att EPS estimaten för SPX justerats upp från 225 till 227 på slutet?
Jo men klart oattraktiv!!!
SPX ligger på 4,474. Vinstestimat 227 ger PE-tal 19,7
Earnings yield 1/19,7=5,1%
US10yrs 2,32%
ERP=2,78%
Under 3% brukar man säga är dyrt liksom.
Sen tror jag ju på 180usd i vinst i år, inte 225… så ja du fattar!
Men kom ihåg en sak, om Räntan stiger, som nu, och dollarn försvagas, så är det samma sak som Risk off marknad, dvs man säljer bonds och växlar bort dollar, och köper annan risk.
Det är oftast synonymt med STARK börs. TROTS dålig ERP.
Det är EFTER ränta gått klart och vänder ner SAMTIDIGT som ERP är dåligt, som en svag ERP får full effekt. Då får du en fallande ränta (vilket gynnar ERP) men samtidigt är det marknaden som säljer aktier och köper bonds.
Det låter kanske lite snurrigt men är rätt logiskt.
Så vad jag känner är att nästa stora våg ner kommer inte så länge som räntan stiger, men vågen ner kommer med anledning av att räntan har stigit….. och det är när räntan börjar falla, då faller även börsen. TYp
Hej,
Tack för en jättebra blogg! Fråga kring bolåneräntor, hur ska man agera nu när räntorna börjat stiga, binda kortsiktigt eller 5+ år?
Tack Ali,
man ska tänka så här, om ett rörligt lån kostar 1,25% och ett 3-årigt ligger på 1,75%. Så måste det rörliga stiga till 2,25 under denna 3-års perioden för att ligga på samma kostnad som det bundna. Tror man att den ska göra det eller mer, så är det lönt att binda. Vad är då oddsen att den ska göra det? Bankerna finansierar korta bolån till Stibor3m som idag ligger på 0%. Så de tjänar idag c125 punkter. Om räntan är 2,25 så bör alltså Stibor3m ta sig upp till 1%, vilket är samma sak som att Ingves höjer till 1% under den här 3 års perioden.
Jag tror att FED kommer höja upp 1,5% och tids nog hakar ECB på, och därefter följer Ingves.
Men risken är också stor att inom den här perioden att vi går in i recession, och då nollar FED räntan, varpå ECB och Ingves sannolikt slutar höja, alternativt sänker det lilla man hunnit höja.
Så jag skulle säga att det inte är orimligt att Ingves hinner höja till 1%, men det är inte heller orimligt att han hinner sänka.
Sammanfattningsvis… det är ingen free lunch där ute. Men givet utsikterna och ränteläget så är det inte fel att binda hälften av lånet.
Vilket löptid ska man välja? Givet ovan scenario så tror jag på 3 alt 5 år.
Det här narrativet idag, att inflationen ligger på 5% och det ska hålla i sig och räntorna ska stiga kraftigt och etablera sig där under långt tid, tror jag är helt felaktigt. Anledningen är att det matematiskt inte går ihop. Exempelvis svenskarna har idag 5,000+ mdr SEK i skulder och knappt 2,000mdr i inkomster. Det innebär att varje 1% fördyring av våra lån, tränger undan nästan 3% av inkomsterna. Vilket slår mot konsumtion, tillväxt, jobbskapande, lönebildning, och till slut inflation.
Så ekvationen att räntorna skulle etablera sig på en hög nivån, är inte förenligt med en hög nivå på inflationen. Höga räntor trycker ner inflationen… och trycks inflationen ner, så trycks räntorna tillbaka. Skuldsättning idag har gjort detta system väldigt effektivt, och jämförelser med ex 70-talet haltar då skuldsättningen var extrem mycket lägre, vi levde i en icke globaliserad/digitaliserad värld, där fack förbunden hade makt, och där inflationen till stor del var utbudsdriven av faktorer som vi inte kunde påverka. Dessutom hade vi en fast växelkurs.
Långt svar… sorry.
Jag skulle binda hälften. Det är ingen free lunch…. glöm inte förhandla med banken.
Snitträntor på bolån hittar du här
https://www.compricer.se/bolan/?msclkid=f3af96e7fdda11b96a48f4d923470dce&utm_source=bing&utm_medium=cpc&utm_campaign=DD%20%7C%20SE%20%7C%20S%20%7C%20Brand%20%7C%20eCPC%20%7C%20Exact%20(MSFT)&utm_term=compricer%20bol%C3%A5n&utm_content=Compricer%20Bol%C3%A5n%20(BL)
Var hämtar du data från till grafen? Skulle vilja skapa på en egen men försöka justera för löneinflation. Bostadsobligationen hittar jag på https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor–valutakurser/ , men var hittar du Brf Sthlm? Köper du den?
https://valueguard.se/beskrivning