Viktig makrovecka

Dollarn är stark, och räntorna stiger. I en klassisk RISK OFF miljö så sjunker räntor. Inte stiger. Men det är klart, att desto högre räntan stiger, desto sämre blir Aktieriskpremien, och vid ett givet tillfälle så är den så dålig att man börjar dumpa aktier på allvar, och köpa trygga bonds varpå räntan sjunker. Yieldkurvan spelar in här också. Dvs i en miljö som nu med stark dollar och stigande räntor så kan aktier både gå bra och dåligt. Det beror på 1, värdering och 2, framtidsutsikter. Stiger räntorna så att yieldkurvan går ner, ja då är det en signal om sämre tider och marknaden blir orolig för vinstestimaten varpå aktier tenderar att gå dåligt. Men går yieldkurvan åt andra håller så är det bra. Är värderingen hög så har aktier också svårt att stiga jämfört med om den inte det. Så det går liksom inte att säga att går räntan si och dollar så, går aktier så här! Jag tror på lägre nivåer på börsen i sommar. Men inte säker på att vi sett en lokal topp ännu. Säsongsmässigt brukar vi toppa ur i början på april, och sen går börsen in i sin svagaste period under året fram till oktober. Aktier är en vinstsport som man brukar säga.

Aktieriskpremien ligger idag på 2,5% givet US10yrs på 2,5%, SPX vinst på 227usd i år och SPX index på 4,537. Det är dyrt. Därför är jag också baissad. Till det kommer fallande PMIs och vinstrevideringar längre fram. SPX kring 3,800 i maj/juni är inte otänkbart.

Å andra sidan är mycket av de negativa nyheterna diskade just nu, sentiment och positioneringsdata pekar på väldigt deprimerade nivåer. Makrostyrkan håller dessutom i sig sett till datan i förra veckan. Och skulle inflationsdatan + kriget trilla in bättre än väntat i april, och dollarn börjar försvagas, så kan det ge en sista push på uppsidan. Ingen ny AllTimeHigh, men likväl en sista push som skapar lite pain trade där ute. Marknaden älskar att finta!

I veckan har vi PMIs från hela världen, Core PCE, samt jobbdata, CB consumer confidence, Case Shiller,

Tbc…

—————-

Tisdag

Case Shiller index, som beskriver bostadspriserna i USA kom in på 1,8% MoM mot väntat 1,5 och fg 1,4. Ännu en rekordmånad för bostadspriserna. Ungefär som i Sverige. Men den 30-åriga bostadsoblisen har likt den svenska också gått rakt vertikalt på sistone, och analysen är densamma. Om 12 månader står amerikanska bostadspriser väsentligt lägre än i dag.

CB Consumer Confidence kom in på 107,2 mot väntat 107,0 och fg 105,7. Förra månadens siffra blev rejält nedreviderad, så jag är inte särksilt imponerad. Om Michigan fäster vikt vid shoppingplaner, så lägger CB mer vikt på synen på arbetsmarknaden, och den är okej, men inte mer. Siffran är sådär.

Jag hade länge kortsiktigt target för SPX på 5,200 under Q1, typ mars/april. Men var i det stora perspektivet negativ. Men sen vände FED på klacken och trodde inte att inflationen var temporary, och sen hade vi krig. Så det blev fel och marknaden vände ner och bottnade i februari. Men har sedan dess repat sig. Jag tror vi håller på att sätta den där Q1 toppen just nu. Tyvärr blev det inte 5,200. Den blev inte ens högre än ATH på 4820, men vi är knappt 4% därifrån och jag tror att om man inte tagit ner risken i portföljen så är det hög tid att göra det. Jag siktar på SPX 3800 i maj/juni. Detta kommer ske synonymt med att US10yrs handlas ner rejält. Marknaden köper trygga bonds och säljer aktier. Anledningen till att man gör det är två. 1, Inflationsdatan kommer börja mjukna mot alla förväntningar närmaste månaderna både sett till MoM och YoY samt 2, tillväxt indikatorer kommer mjukna och sannolikt kommer Q1orna bli sämre än väntat på många håll.

Jag vet att många känner att kriget kanske inte bli långvarigt, att oljan kan komma ner under 100 igen, och inflations och räntecaset känns diskat, och det börjar kännas bra i magen. Men detta är inte ett läge att köpa i. Jag tror man bör sälja.

————–

Äntligen fredag!

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,5 mot väntat 49,9 och fg 50,2. Caixin Mfg PMI kom in på 48,1 mot väntat 50,0 och fg 50,4. Ganska hyfsat med tanke på nedstängningarna. NBS Non-Mfg kom in på 48,4 mot fg 51,6. Också okej i min bok.

US Core PCE, FEDs favo mått över inflation, kom in på 5,4 mot väntat 5,5 och fg 5,2. Jag räknar med att den toppar här. Givet FEDs höjarcykel som inletts så kommer den bekämpas ner mot 2%.

Från Europa kom Mfg PMI in på 56,5 mot Flash 57,0 och fg 58,2. Tyska motsvarigheten kom in på 56,9 mot Flash 57,6 och fg 58,4. Båda ser ut att ha toppat ur och kan börja röra sig söderut under året.

I USA skapades det 431k jobb i mars mot väntat 490k och fg 750k (uppreviderat från 678k). En rätt stark siffra måste jag säga, och USA är i princip i full sysselsättning. Ungefär 1,5 miljon jobb saknas jämfört med 2019. Detta tillsammans med den utbudsdrivna inflationen får mig att bli orolig över lönespiraler. Det är uppenbarligen FED också. Sverige och Europa har inte det problemet. Men givet avsaknaden av finanspolitiska stimulanser (15% av BNP förra året) och det allt sämre reallönerna, plus FEDs aggressiva plan för att höja räntorna, så kommer man skjuta sönder tillväxten, jobbskapandet kommer falla mot noll, och lönetakten upphör. Den utbudsdrivna inflationen faller också i takt med att köpkraften inte möter Supply där ute, så inflationen kommer falla brant närmaste året. Risken är stor att FED skjuter för hårt och min tro är att vi hamnar i en lättare form av recession nästa år. Typ 0% tillväxt. Eftersom yieldkurvan behöver fortsätta att invertera så är det rimligt att långräntorna trycks ner, och de korta räntorna ligger kvar så länge som FED inte ruckar på sin politik. Vinstestimat för SPX i år ligger fast på 180 dollar, och 140-160 dollar nästa år. Jag tror att den negativa börstrenden kommer hålla i sig i minst ett år till. SPX target på 3500/3800 ligger fast, men vi kommer sannolikt även gå under 3000 om detta blir verklighet. Redan i sommar tänker jag mig 3800.

Många investerare att har sålt ner aktieexponingen. Men även Obligations exponeringen. Man ligger nu på cash. Min tro är givet vinst estimaten ovan så lockas man inte tillbaka i aktier, utan långa bonds ter sig allt mer attraktiva. De flesta vill nog se hur inflationen börjar röra sig nedåt, vilket gör dom realt ännu mer attraktiva. Då skapas ett köptryck som driver räntorna nedåt. Det borde också lira rätt fint med FEDs kommande QT program, som innebär att de inte rullar över bonds som förfaller, utan tar in cash som de makulerar. Vi lär får veta mer om QT vid nästa FED möte i maj. Då lär man också höja med 50bp.

US Mfg ISM kom in på 57,1 mot väntat 59,0 och fg 58,6…. sämre än väntat och fg. Min syn är att den har toppat ur!

ISM Prices kom in på 87,1 mot väntat 80,0 och fg 75,6… fortsatt extremt tryck på priser för att kompensera för stigande inköpspriser och löner. Först när tillväxten faller, så lättar trycket på råvaror, och sen filtreras det ner till inköpare som då kan lugna sig att kostnadskompensera genom prishöjningar. Så detta är helt klart en lagging faktor.

ISM Employment kom in på 56,3 mot fg 52,9… den starkaste siffran på länge. Arbetsmarknaden är stark, men det börjar också bli tajt. Det är också en laggande faktor, dvs först tillväxt under en tid, sen confidence bland företagare, och sen jobbskapande. Så den kommer också dyka senare.

US Mfg PMI kom in på 58,8 mot flash 58,5 och fg 57,3…. pekar på att Amerikanska tillverkningssektorn fortfarande mår väldigt bra. Bryter något mot ISM. Jag tror ISM är leading här.

ISM New Orders kom in på 53,8 mot fg 61,7…. detta är den stora skrällen. Siffran är inte i absoluta termer dålig men det är helt tydligt att vi sett det bästa, och trenden är nedåt. Om jag skulle ge mig på en gissning så skulle jag säga att FED upphör att höja 6 månader efter att den gått under 50. Det skulle i så fall innbära att höjningarna i november och december uteblir. Men att vi kan räkna med höjningar fram till i september. Får jag sen rätt kring ”recession-light” nästa år så står vi inför räntesänkningar. Men det känns ganska pre-mature att prata om detta nu. 🙂

Jag vet inte om US10yrs toppade på 2,50 eller ska fortsätta mot 3,0%…. men sannolikt är det en bra placering framöver.

Trevlig helg!!!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

54 kommentarer till Viktig makrovecka

  1. Flamman skriver:

    Hittade hit av en slump och har fått en trevlig läsning!

    Jag har en fråga gällande boräntorna som verkar stiga och stiga utan något tak egentligen.
    Vad är din åsikt där?

    Mitt bolån löper ut i april och det känns hårt att binda på dessa nivåer när man kunde binda på bättre villkor innan nyår.
    Har fått två förslag på bordet:
    Rörligt: 1,09% (1,30% ränterabatt på Länsförsäkringars listpris på 3 mån)
    Bundet 5 år: 2,4%

    Vad är bäst i rådande läge? Jag tänker någonstans att bankerna inte kan höja och höja varje vecka som de gjort hittills eller?

    • GaStan skriver:

      Tack!

      Jag svarade på en liknande fråga bland kommentarerna i mitt förra inlägg. Jag klipper in det här, så får du återkomma om något är otydligt!

      ”Hej Ali,

      man ska tänka så här, om ett rörligt lån kostar 1,25% och ett 3-årigt ligger på 1,75%. Så måste det rörliga stiga till 2,25 under denna 3-års perioden för att ligga på samma kostnad som det bundna. Tror man att den ska göra det eller mer, så är det lönt att binda. Vad är då oddsen att den ska göra det? Bankerna finansierar korta bolån till Stibor3m som idag ligger på 0%. Så de tjänar idag c125 punkter. Om räntan är 2,25 så bör alltså Stibor3m ta sig upp till 1% (då 1% + 1,25 = 2,25), vilket är samma sak som att Ingves höjer till 1% under den här 3 års perioden. Så man kan omformulera frågan till: Tror man att Ingves kommer höja till 1% eller mer under den här perioden så är det bättre att binda till 1,75 än att sitta på rörligt.

      Jag tror att FED kommer höja upp 1,5% och tids nog hakar ECB på, och därefter följer Ingves efter.

      Men risken är också stor att inom den här perioden att vi går in i recession, och då nollar FED räntan, varpå ECB och Ingves sannolikt slutar höja, alternativt sänker det lilla man hunnit höja. Så under en bindningstid på 3 till 5 års tid är det alltså fullt möjligt med en ränteuppgång och en kraftig räntenedgång, och det är därför svårt att beräkna den viktade kostnaden på ett rörligt lån. Vilket man måste för att ställa det i relation till den bundna lånets påslag.

      Så jag skulle säga att det inte är orimligt att Ingves hinner höja till 1%, men det är inte heller orimligt att han hinner sänka tillbaka till 0%.

      Sammanfattningsvis… det är ingen free lunch där ute. Men givet utsikterna och ränteläget så är det inte fel att binda hälften av lånet.

      Vilket löptid ska man välja? Givet ovan scenario så tror jag på 3 alt 5 år.

      Det här narrativet idag, att inflationen ligger på 5% och det ska hålla i sig och räntorna ska stiga kraftigt och etablera sig där under långt tid, tror jag är helt felaktigt. Anledningen är att det matematiskt inte går ihop. Exempelvis svenskarna har idag 5,000+ mdr SEK i skulder och knappt 2,000mdr i inkomster. Det innebär att varje 1% fördyring av våra lån, tränger undan nästan 3% av inkomsterna. Vilket slår mot konsumtion, tillväxt, jobbskapande, lönebildning, och till slut inflation.

      Så ekvationen att räntorna skulle etablera sig på en hög nivån, är inte förenligt med en hög nivå på inflationen. Höga räntor trycker ner inflationen… och trycks inflationen ner, så trycks räntorna tillbaka. Skuldsättning idag har gjort detta system väldigt effektivt, och jämförelser med ex 70-talet haltar då skuldsättningen var extrem mycket lägre, vi levde i en icke globaliserad/digitaliserad värld, där fack förbunden hade makt, och där inflationen till stor del var utbudsdriven av faktorer som vi inte kunde påverka. Dessutom hade vi en fast växelkurs.

      Långt svar… sorry.

      Jag skulle binda hälften. Det är ingen free lunch…. glöm inte förhandla med banken. Jämför med andra.

      Snitträntor på bolån hittar du här

      https://www.compricer.se/bolan/?msclkid=f3af96e7fdda11b96a48f4d923470dce&utm_source=bing&utm_medium=cpc&utm_campaign=DD%20%7C%20SE%20%7C%20S%20%7C%20Brand%20%7C%20eCPC%20%7C%20Exact%20(MSFT)&utm_term=compricer%20bol%C3%A5n&utm_content=Compricer%20Bol%C3%A5n%20(BL)

      • Östergren skriver:

        Svenska bostadsobligation 2 år står i 1.67% och 5 år 2%.
        Antar vi att bankerna vill tjäna 100 punkter på sin business så hamnar 2 år ut mot kund på 2.67% samt 3% för 5 år så det finns sannolikt mer på uppsidan vad gäller höjningar mot bolånekund.

      • GaStan skriver:

        det är rimligt ja… och 100 punkternas påslag tror jag är i underkant.

      • AX skriver:

        Hej!
        Intressanta siffror ovan. Var hittar du informationen om svenska folkets samlade inkomster samt skulder? Är med på att 1% enhets ränteuppgång äter 3% av inkomsterna ifall inte lönerna ökar. Vid normal löneökningstakt landar vi på någonstans runt 2%.
        Men sen har jag svårt att tänka mig att det procentuellt slår lika mycket mot konsumtionen. Nu vet jag inte hur siffrorna ser ut men jag kan tänka mig att snittsvensken bara lägger undan 2-3% av nettoinkomsten och det hamnar kanske i en utländsk aktiefond eller dylikt. Med det sagt påverkar inte en omfördelning av inkomsterna från värdepapper i utländska bolag till svenska räntekostnader konsumtionen alls. Har jag fel?

      • GaStan skriver:

        Under vår sparkvot räknas framförallt pensionsavsättningar som ganska stabilt ligger pp c7-8%. Löneuppgångnen spelar inte så stor roll just här, då den legat rätt stabilt på 2,5% senaste 10-15 åren i snitt. Så en ränteuppgång på 2% får väldigt stort genomslag på landets tillväxt. Vi har c 5,000mdr i hushålls skulder, så det är en urgröpning på konsumtion med cirka 100mdr allt annat lika. Det skulle ta räntekostnadernas andel av disp inkomster från c3-4% över 10%… så visst spelar det roll

  2. Flamman skriver:

    @Östergren & GaStan

    Så med andra ord tror du att räntorna skall upp betydligt mera i närtid, i alla fall relaterat till bostadsobligationerna i dagsläget?

    • GaStan skriver:

      jag tror FED höjer till 1,50% i år, jag tror ECB och därmed Riksbanken eventuellt höjer två gånger. Detta i närtid. Under andra halvåret räknar jag med att tilväxt och inflation börjar komma ner, och då tror jag de lugnar ner sig.

      Höjer Ingves till 0,5% så bör en 5yrs statsobligation stå i c1,5% (idag 1,2%) och då borde en 5 årig bostadsobligation stå i c2%. Dvs där den är idag.

      Så givet min syn på tillväxt och infation, och Riksbankens agerande, så borde INTE bostadsobligationen gå högre.

      Men det betyder ju inte att den gör det.. dvs om marknaden fortsätter att sälja obligationerna så pressas räntan upp.

      Det är lite som att säga att en aktie som står 100kr borde stiga till 200kr för givet min syn på framtida vinster för bolaget och en rimlig värdering, så borde den värderas till 200kr. Aktien kan ju ändå gå både till 50kr och 300kr, men givet att analysen stämmer så borde den till slut hitta till 200kr.

      Samma grej blir det med räntan. Jag kan ha rätt i analysen, och då bör obligationen ligga kring 2%… men det är ju marknaden som bestämmer!

      Sen är det lite knepigt vad Riksbanken kommer göra. Vissa tror de kommer höja redan nu i april, eller under våren i varje fall. Och då stämmer ovan analys. Flaggar de för höjningar senare i höst, ja då är risken stor att höjningarna sen helt uteblir. Då stämmer inte ovan.

      Riksbanken borde inte känna sig särskilt pressad då kronan inte är särskilt svag… det var värre när ECB var duviga, och man inte väntades sig nåt från Riksbanken och kronan stod 11 Euro….

      Men det är klart, den har gått från 11 till 10,40 för att räntorna har dragit, och det beror i sin tur på att marknaden väntar sig höjningar, vilket alltså bygger på Ingves hökiga budskap på sistone… skulle han backa nu på april mötet, så lär räntorna falla tillbaka, och kronan försvagas.

    • Östergren skriver:

      Flamman. Får intrycket av att bankerna släpar efter med sina höjningar för att inte tappa marknadsandelar. Internt har bankens kostnader ökat mer än de officiella höjningarna.

      • Östergren skriver:

        På tal om att släpa efter så faller även Riksbanken och ECB in i den kategorin.
        Centralbanker som US och Tjeckien reagerar snabbare.
        Igår höjde Tjeckien räntan till 5% som svar på en inflation som är 11%. Det är främst el och naturgas som ökat i pris i Tjeckien vilket visar på risken att inte ha en egen tillförlitlig energiförsörjning.

  3. Martin skriver:

    Hallå. Tackar för en kanon blogg. super läsning för mig som mindre kunnig och sjukt lärorikt.

    Hade varit kul att höra vad du har för syn på den ökande inflationen i många länder. Är det ovanligt senario vi ser nu överlag med inflation och femte höjningar? Hur orolig är du för världs ekonomin framöver?

    • GaStan skriver:

      Vad kul att du hittat hit.

      Inflationen är väldigt hög, även ur ett historiskt perspektiv. I grunden beror det på två saker. Dels att man körde väldigt stora budgetunderskott i världen under 2020/2021, som alltså bidrog till en demand push som översteg utbudet enkelt uttryckt och innebar att priser på i stort sett allt. På senare tid har kriget inneburit att man skurit av Rysslands utbud av råvaror, vilket får råvarupriser att stiga ytterligare, vilket i sin tur spiller över på alla andra varor.

      FED höjde senast 9 gånger från 0 till 2,25 under 2016-2018. Så det är inget ovanligt.

      Jag väntar mig en grund recession nästa år.

      • Melander skriver:

        Hej!
        Grund recession?
        Vill du vänligen utveckla vidare vad detta får för effekter på de planerade höjningarna från FED, Riksbanken osv? Tänker mig att riksbanken ogärna fortsätter höja räntor när vi går igenom en grund recession eller tänker jag fel?

        Jag vägrar låta mig skrämmas och springa till bankerna likt en huvudlös höna och binda bolån helt enligt bankernas premisser.

        Jag har idag förhandlat till mig en ränterabatt på Länsförsäkringars rörliga bolån (idag 2,39%) med totalt 1,3%. Detta ger mig ett bolån på 1,09%.
        Jag vet att det är svårt för dig och se in i framtiden men tror du att reporäntan, och då även de rörliga bolåneräntorna, kommer öka så pass mycket, typ till 3-4%, så att det inte skall löna sig om 3 år? Hade uppskattat ett svar på denna fråga. 🙂

        Sen vill jag ge komplimang till dig. Överlägset den bästa blogg gällande ekonomi som jag kommit över.

      • GaStan skriver:

        Tack för att du gillar!

        Jag tänker mig att FEDs räntehöjningar tvingar ner tillväxten nästa år mot 0%.

        När jobbskapandet upphör, tillväxten bromsar in, så kommer även centralbankerna att sluta att höja. Exakt när är svårt att säga. Jag skulle tro mot slutet av året. Men tajming av det här är svårt.

        Vad beträffar bolåneräntorna så laggar dom och kan därför stiga ett tag till. Hur långt, och när det börjar vända ner går inte att säga. Men att binda en del är nog inte fel.

  4. Magnus skriver:

    Hur många unika läsare och totalt antal visningar har du på varje inlägg? Såg att alla de senaste inläggen låg på topplistan så verkar som att du har fått en boost jmf. med för några år sedan 🙂 Följt länge och tycker verkligen du tillför något!

    • GaStan skriver:

      den listan har mer att göra med att senaste inlägget är också det som läses mest på sistone, så det blir automatiskt så. Vet inte exakt hur många som följer men ett antal tusen.

      Tack för att du gillar den, det uppskattas verkligen

      • Jakob Byhr skriver:

        Ett antal tusen följare som får högklassig hjälp att förstå viktiga delar av vår gemensamma ekonomiska värld. I mina ögon borde din blogg utgöra undervisningsmaterial från högstadiet och uppåt, du är grym! Keep up the good work!

      • GaStan skriver:

        Tack för berömmet Jakob, det värmer verkligen!

  5. Gustaf skriver:

    Läsvärda inlägg som alltid!

    Jag har försökt leta anledningar till varför man ska köpa aktier som det ser ut nu. Är ju svårt att hitta anledningar men här är iaf kanske en indikator som är bullish. Vet inte om du följer https://squeezemetrics.com/monitor/dix som visar dark-pool index? Den har legat väldigt högt de senaste 2 månaderna. Även efter kriget började…

    Vilka aktörer är det som köper här och varför?

    DIX anses väl vara mer åt ”smart money”.

  6. b2 skriver:

    Bostadsmarknaden i Stockholm verkar än så länge inte bry sig om kommande räntehöjningar ifrån RB. Mars statistiken pekar uppåt enligt Danske. 5% upp för 2022 är prognosen.
    Kanske det beror på lånelöften som inte förfallit än. Man ser chansen att passa på, precis som det var när amorteringsreglerna infördes. Eller är det bara vanlig marknadspsykologi.

    https://danskebank.com/se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/news/2022/danske-banks-boprisindikator-mars-inga-tecken-paa-inbromsning

    • GaStan skriver:

      Det sker med fördröjning på cirka 4-6 månader… men än så länge är lånelöftena generösa pga att de bundna bolånen inte justerats upp lika fort som marknadsräntorna har stigit… men det lär komma!

      • b2 skriver:

        Det låter rimligt. Jag säljer ju i September. Så det är en nagelbitare för mig. Här nere i Skåne är marknaden till viss/liten del frikopplad till Stockholm. Vår marknad sneglar på Danmark, med dess valuta som är knuten till Euron. Samt deras bostadsmarknad.

        Tänker att Stockholm utstakar riktningen för marknaden. Min plan är att ”fynda” en lägenhet till barnen runt 2025/26 då jag förutser/killgissar på botten där.

      • Östergren skriver:

        B2
        Enligt SBAB/Booli kom Storstockholm LGH in exakt på 5% sen årsskiftet.
        Norra Sverige outperformar med en uppgång på 9% LGH samt 10% hus.
        SE1 och SE2 har sin fördel med lägre spotpriser kontra SE3- och 4.
        Utöver det har vi låg supply hög demand på bostadsmarknaden i Sverige som återspeglas i priserna.

      • Henry skriver:

        bankerna har ett golv i sin kalkylränta till KALPen på 6-7% så även om bostadsobligationsräntorna ökat så blir golvet bindande och därför bör väl inte lånelöftena påverkas? Är du säker på att bankerna inte kommer att både ”äta kakan och behålla den” genom att ha kvar lika stora lånelöften men öka räntan ut mot kunden?

      • GaStan skriver:

        Inte en chans! De skulle få Finansinspektionen på sig!!!!

      • Henry skriver:

        bankerna har ett golv i sin kalkylränta till KALPen på 6-7% så även om bostadsobligationsräntorna ökat så blir golvet bindande och därför bör väl inte lånelöftena påverkas?

        Är du säker på att bankerna inte kommer att både ”äta kakan och behålla den” genom att ha kvar lika stora lånelöften men öka räntan ut mot kunden?

        för övrigt en otroligt bra blogg!

      • GaStan skriver:

        Tack för att du läser och gillar!

      • Henry skriver:

        fast flera banker sänkte golvet på sin kalkylränta i slutet av 2020 och FI verkade inte bry sig om detta (källa FIs bolånerapport 2021).

        Men min poäng var att inuläget kan obligationsräntan fortsätta att öka och det finns fortfarande utrymme kvar innan räntan + bankernas påslag överstiger golvet på 6-7% och att det därmed inte får utslag på KALPen innan obligationsräntan överstiger ca 4%. Därmed kommer lånelöftena inte minska förrän detta sker är min tolkning.

      • GaStan skriver:

        FI brydde sig, och varnade bankerna ”utanför medias inblick”…. men de tog inte fram sina vassaste knivar för att vi trots allt var i en ”PAndemi” situation där det var viktigare att hjälpa istället för att stjälpa.

        Jag är inte säker på att jag är med på hur du räknar…

        I lånelöftet utgår man från den bundna räntan, ofta 5 åringen… och så lägger man på ett marginal krav på c300 punkter.

        Så om 5åringen ligger på 3% så får man en kalkylräntan på 6%.

        Om ett hushåll på två vuxna har 30+30 = 60´ i lön en månad så anses de behöva 20+20 = 40 för levnadsomkostnader. Då har de 20t tillsammans över att lägga på räntor. 20 * 12 = 240,000kr om året på räntor

        Kalklyränta 6%.

        240,000 / 6% = 4mkr i lånelöfte.

        När obligationsräntan rör sig så rör sig 5års lånet… givet att bankerna fortfarande vill tjäna pengar på sin utlåning 🙂

        rör sig 5-åriga bolånet… så rör sig kalkylräntan

        rör sig kalkylräntan så rör sig lånelöftet (allt annat lika)

        rör sig lånelöftet, så rör sig bostadspriserna.

      • Henry skriver:

        tack för ditt resonemang och jag håller med dig i uträkningen. Om det är listräntan man utgår från som jag såg nu kommit upp i ca 3% och med påslaget på 300 punkter så hamnar vi på 6% vilket exakt motsvarar golvet på 6%. Så fram tills nu bör inte lånelöftena ha påverkats men om 5ås räntan fortsätter att stiga så har golvet passerats och det kommer få direkt påverkan på lånelöften och därmed bostadspriserna.

      • GaStan skriver:

        Det här med snittränta eller listränta är jag osäker på faktiskt…

        Det här med golvet vet jag inte om jag håller med om. Det som drivit bostadspriserna senaste två åren handlar om att räntorna gått ner… inte att inkomster eller nåt annan ändrats…

        Så när den 5åriga bostadsoblisen låg på 0,0-0,5% så låg 5åiga bolån på 1,5% (snittränta).

        Med kalkylränta blir det då 1,5 + 300 punkters påslag = dvs 4,5%

        Men eftersom du säger att det finns ett golv på 6%…. så borde inte kalkylräntan förändrats.

        Men eftersom priserna gått upp under den här perioden, så måste lånelöftena blivit generösare, och om inte någon annan faktor spelade in än räntan… hur kan de då haft ett golv på 6%.

        Vi har diskuterat liknande här på bloggen innan… dvs att kalkylräntorna är hyfsat fasta. Men om de var ”fastspikade” så borde inte priserna röra sig upp och ner med bostadsoblisen. Dvs om kalkylräntan var fast, då borde även lånelöftena vara det. Och om lånelöftena är fasta, så borde priserna ute i marknaden vara mycket mer stabila.

        Jag tror att bankerna gärna uttåt pratar ”om vilken ränta hushåll måste klara” och allt det där.. men när man sätter lånelöftena på daglig basis, så sätts de utifrån den räntebild som råder, och den styrs av bostadsobligationerna.

    • Östergren skriver:

      Danske tittar väl i backspegeln och sätter upp årets uppgång i Sthlm BRF på 5% som årets slutresultat vilket skulle innebära att priserna är flat Q2-Q4.
      Nästa år sätter de (så klart) 2% uppgång som lirar med Ingves mål gällande inflation.

      • b2 skriver:

        Ja, eller utifrån variabler de inte nämner i skrift. Vi får se.

      • b2 skriver:

        Ja, eller på variabler som inte nämns. Vem förutsåg rusningen under pandemin t ex?
        Så det är möjligt att villor nu går sämre än BRF med tanke på t ex elpriser, en återinförd fastighetsskatt i detta bostadsskatteparadis. Vi får se, nu är det valår och bidragen delas ut till höger och vänster. Jag får visst 70k bonus för elbilen i sommar samt 1k för att fossilpriserna varit höga. Blev visst enklast så 😉

      • Östergren skriver:

        De spela safe. Ingen slump att det sätter flat året ut och sedan 2 procent upp 2023.

        Däremot är det inte lika safe bland de kommersiella fastighetsbolagen i världen i år.

        US REIT nedan:
        https://www.msci.com/www/fact-sheet/msci-us-reit-index/07851608

      • b2 skriver:

        Kan hålla med, kommersiella fastigheter är nog inte speciellt högavkastande de närmsta åren. P g a regleringar etc. Vad gäller ägt boende så är nog nedsidan på framförallt villor rätt stor. Blev ingen gröna vågen direkt. Så ute i spenaten kan nog villor/”gårdar” rasa rätt friskt.

      • Östergren skriver:

        Det är få som bor innanför tullarna (drygt 300 k och minskande). Ute i spenaten bor det därmed 10 miljoner. Svårt att se att spenaten ska gå väsentligt sämre än Sthlm innerstad.

      • B2 skriver:

        Nä kanske har bättre koll än de som är proffs och jobbar i frågan. Nu tror ju DB-bank proffs på nedgång. Det gör jag för 2023, men jag tror att spenaten går ner mer än innerstaden. Det brukar vara så, och nu har villor i spenaten rusat mycket p g a pandemin

      • B2 skriver:

        *uppgång 22, 23

        Har du ett bra track-record Östergren?

      • Östergren skriver:

        Har bara 30 års erfarenhet så betraktar mig fortfarande som en rookie.

      • b2 skriver:

        Östergren, ja då får vi hoppas du är bättre på annat.

      • Östergren skriver:

        Den dagen man tror man är fullärd inom finans är man körd.

      • GaStan skriver:

        Dagens sanning

      • b2 skriver:

        Bra svar Östergren

  7. P bateman skriver:

    ”Jag vet inte om US10yrs toppade på 2,50 eller ska fortsätta mot 3,0%…. men sannolikt är det en bra placering framöver.”

    Tänker du att ränte etf stiger då när den kommer gå ner framöver?

    Det är väl vad vi små sparare kan placera i, etf:er med långa obligationer

    • B2 skriver:

      Tja hushållen brukar ju ligga för högt. Så inget att hänga upp sig på

    • GaStan skriver:

      de är en funktion av det som varit plus nuläge… därmed inte sagt att de får fel framåt, men det beror inte på vad de tycker utan de faktorer som driver inflation.

      • Östergren skriver:

        De har väl käkat dagens lunch, tankat bilen med el/bensin/diesel, omförhandlat lånet och insett att 10% lirar med nuläget.

      • GaStan skriver:

        precis, och vanligt folk präglas av nuläge i deras prognoser… och jag hävdar att framtiden inte är en funktion av nuläget. Ungefär som att fråga dom om förväntningarna på börsen framöver när man är i en Bull market. Därmed inte sagt att en Bull market kan hålla i sig…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.